Det finns 1 svar till denna fråga
Skriv ett eget svar till den här frågan
Skriv gärna så tydligt och utförligt som möjligt så att även någon annan kan ha glädje av det här svaret.
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
Bankerna lånar ju i sin tur pengarna, stora delar på den internationella kreditmarknaden.
Problemen börjar nog om många inte kan betala räntor, och osäkerheten ökar hos de som har lånat ut pengarna.
Sen är det ju i sig en diskussion vad som är ”uppblåst” eller inte. En del som var med på 90-talet tycker det är väldigt dyrt nu, men man kan ju argumentera för att fastighetspriserna för säg 15 år sedan var kraftigt undervärderade. Något som ju också medförde en låg byggtakt.
Ett mycket förenklat svar till en komplex frågeställning.
Bankerna får sina pengar i princip genom inlåning, lån via Riksbanken samt lån i utlandet. Dessutom har man ett Eget Kapital. Problem uppstår om utlandet tappar förtroendet för svenska banker. Så hände med Swedbank för några år sedan, varför Svenska Staten fick ingripa. Sverige har tack ock lov mycket starka finanser.
Kommer bankerna att klara av en nedgång av bostadspriserna med 30 procent? Med stor sannolikhet är svaret ja. 40-, 50- och tidiga 60-talister kommer att klara sig bra. De har oftast en belåning på 0 till 50% och bör klara av en räntehöjning. De kan dessutom sluta att amortera på sina lån om de finner kapitalkostnaderna betungande.
Hur går det för de som har 85% belåning? I de flesta fall händer absolut ingenting där heller. Banken säger inte upp några lån så de får leva med 15% överbelåning och hoppas på bättre tider. Man får dra in på semesterresor och annat, så räcker pengarna till de höjda räntorna. Kom ihåg att detta har hänt tidigare, så situationen med prisfall är inte på något sätt ny.
Några procent låntagare kommer att få problem om de drabbas av exempelvis sjukdom och skilsmässa. Nyproducerade bostadsrätter kan bli ett problem. Föreningen kan behöva höja månadsavgiften samtidigt som räntorna för bostadsrättsinnehavaren stiger. Detta kan bli en riktig häxbrygd.
Som sagt. Bankerna kommer att klara sig, i värsta fall med statlig hjälp. De flesta privatpersoner kommer också att klara sig. En del kommer att få chansen att köpa en bostad till en billig penning och kommer vara mer än nöjda.
Några få procent privatpersoner kommer dock att inte klara av sina lån och kommer att råka illa ut. I så fall väntar skuldsanering. Efter fem år på existensminimum är skulderna borta. Ingen behöver alltså inte få ett livslångt ekonomiskt lidande.
De har snarare människors önskan att ha tak över huvudet som säkerhet. Om räntan skulle stiga och bostadspriserna sjunka lär de allra flesta ändå prioritera att betala räntan på bolånet och istället dra ner på annan konsumtion.