Jag vet inte hur mycket det kommer hjälpa dig men jag gör både och ;) Jag tittar alltså på mina allokeringar i sin helhet samt hur saker/risken ser ut inom de olika delarna.

Jag har ett buffert (med pengar på ett sparkonto som motsvarar 2 månadslöner) som jag INTE räknar som mitt investeringskapital. Självklart inte heller mina ”tillfälliga” likvida tillgångar på mitt lönekonto.

Sedan har jag 3 olika tillgångar i mitt investeringskapital där jag tittar på risk enligt följande fördelning:

1. Mina likvida medel: 20% på ett räntebärande sparkonto (istället för räntefonder)
2. Mina råvaror: 5% i guld
3. Mina aktier: 75% i indexfonder (alla som 100/0 så inga räntefonder där heller)

Okej. Så har alltså jag spridit risk MELLAN mina tillgångar. Hur jag det INOM mina tillgångar då? Förstås är det mest relevant för del 3, mina indexfonder. Där följer jag i stort sätt Jans tips för Globala barnportföljen. Förhållandevis mycket globala fonder, helst billigt, men samtidigt också diversifiering över olika regioner/marknader/branscher, osv.

Jag brukar använda ett gratis-konto på Morningstar.se för att fylla i alla mina fonder i en portfölj, fördelar den procentmässigt som det ser ut i verkligheten. Sedan gör jag en så kallade ”X-ray”-analys på portföljen för att få en mycket bra bild av hur fördelningen (läs risk-spridning) ser ut på olika plan. Fina grafer och statistik också. ;)

Sedan finns det faktiskt en till tillgång som jag inte nämnde här och som står lite utanför det hela: mitt pensionssparande. Jag sparar fonder där också och har helt enkelt skapat en fördelning av olika ”billiga” fonder inte för olikt Globala Barnportföljen. Det hade förmodligen fungerat lika bra med endast ett global indexfond.

Vet inte om du blev lite klokare nu? Men så här känner jag mig iaf trygg… och känner att jag hamnade på rätt risknivå. Och får bekräftelse av det med fina grafer och statistik. ;)

Ni har olika tidshorisont för de olika sparandena så det är rimligt att titta på portföljerna var för sig. Om ni känner er otrygga med risken i framtidsportföljerna så får ni väl dra ner där då.

Hur man hanterar stress är individuellt. Själv blir jag stressad av att se mina pengar ätas upp av inflationen. Dessutom tyder det mesta på att aktier kommer ge bäst avkastning på lång sikt så jag är trygg i att jag fattat rätt beslut i min risknivå. Mitt pensionssparande är fortfarande väldigt abstrakt med över 30 år kvar till pensionen.

Ett tips som Jan tagit upp någon gång är att man kan betrakta den statliga delen av pensionen som en ”trygg räntedel”. I så fall blir det nästan löjligt vad låg risk man har om man tittar på pensionssparandet som helhet. Det är en anledning för mig att maxa mängden aktier i den lilla del av pensionen som jag får bestämma över själv.

Det jag verkligen tycker ni ska göra är att skippa sparandet för ”framtida räntehöjningar”. Det är alltså ett rent övningssparande så att ni ska veta att ni har råd med högre ränta? Amortera mer istället! Och så kan ni i värsta fall minska amorteringen den dag räntan höjs. Men just nu har ni alltså lånade pengar insatta på ett sparkonto. Amortering kan betraktas som ett räntesparande som ger bättre avkastning än många räntefonder och alla sparkonton.

Med det i åtanke så kan ni även överväga att flytta räntedelen från framtidsportöljerna till amortering. Nackdelen är att ni tappar likviditet så att ni inte kan köpa mer aktier om börsen sjunker och det blir dags att ombalansera. Det är egentligen fullt rationellt att då gå tillbaka till banken och öka på bolånet för att kunna köpa aktier, men jag tror att det är få som faktiskt gör det. Om ni ökar räntedelen i framtidsportföljerna så tycker jag att ni åtminstone kan lägga den ökningen till amortering. Fördelen med att just de portföljerna går in som amortering är att ni inte behöver bokföra det så noga, både lånet och bostaden är ju automatiskt del av er framtida förmögenhet.

Adde och Emil, jättestort tack för era svar. Så schysst att ni tagit er tid att kommentera och hjälpa mig. Är tacksam.

Adde: Tittar man på din investeringsportfölj som helhet så blir det en 75/5/20-fördelning. Som jag tolkar den så har du 20% i räntor och 80% i tillgångsslag med lite mer fluktation. Det låter i mina öron som en sund fördelning. Det är just detta som rört ihop sig lite för mig. Tittar jag enkom på våra investerade pengar så har vi i familjen 90/10-portföljer. Tittar vi på hela vårt månadssparande så har vi en 40/60-fördelning. Jag tycker det är svårt att värdera ifall man titta enkom på de portföljer vi har på börsen då man bedömer risk eller ifall man ska titta på hela månadssparandet. 90/10 känns lite för riskfyllt men ser man helheten 40/60 så känns det mer okej. Ja, du förstår nog vart jag kört fast :)

Jag kör också X-ray på Morningstar. En jäkla bra resurs alltså! Jonas Lindmark som skriver krönikor och artiklar på Morningstar verkar dessutom otroligt sund och bra. Finns en riktig skattkista av kunskap där ifall man rotar runt bland artiklarna.

Emil: Du har nog helt rätt i att man bör bedöma vart sparande utifrån sin egen tidshorisont. Våra \”Framtidsportföljer\” är tänkta att vara just för framtiden. I barnens fall 15års spartid kvar och i vi vuxnas fall 25år. Utifrån det perspektivet så borde man ju kunna argumentera att 90/10-portföljerna inte är onödigt riskfyllda. Tack för att du hjälpte mig att nå den insikten!

Gällande \”sparande för framtida räntehöjningar\”. Min tanke har varit att skapa en liten räntebuffert tills den dag räntan höjs. Genom detta sparande så tar vi höjd för en framtid med högre räntesatser samtidigt som vi redan nu lär oss att leva med högre räntebild. De pengar vi spar genom att ta höjd kan vi antingen använda den dagen räntan höjs eller pytsa in i bufferten som inte riktigt är på plats i vårt fall. (Vi är nära med inte helt framme vad gäller buffert). Hade det varit klokare att amortera mer istället tror du?

Som sagt, stort tack för kommentarer och hjälp att tänka! / Johan