Hur organiserar man sina pengar för att göra korta affärer i lekportföljen? • Fråga på RikaTillsammans
Sök:

Hur organiserar man sina pengar för att göra korta affärer i lekportföljen?

Läsarfråga till RikaTillsammans-communityn av Rickard

Rickard ställde följande fråga för 1 år sedan:

Min fråga har lite att göra med det här att du rekommenderat börsintroduktioner för Ambea och FM Mattsson, båda väldigt bra tips, även om jag inte fick någon tilldelning i Ambea-affären. Jag gillar verkligen såna här ”klipp”-chanser och var även med i Paradox-introduktionen, men fick inte i närheten av det jag ville ha.

  • Min fråga är dock, hur ska man tänka kring såna här affärer kring kapitalet?

I Ambea-affären var det inte så svårt, det var en aktie-depå som gällde, men helst vill man ju ha det till en ISK. Här uppstår också problemet.

Säg att jag tecknar FM Mattsson och vill ha det på en ISK. Då måste jag också ha pengar där. Men om jag vill teckna mig för aktier för 50 000 SEK, då måste en av två saker hända:

  1. Antingen måste jag ha 50 000 SEK liggandes och skräpandes på en ISK. Det verkar ju oerhört dumt, för jag får ingen avkastning på det, men beskattas dock på värdet, vilket i praktiken betyder att det kostar att ha pengar passivt där. Verkar som ett dåligt alternativ.
  2. Eller också får jag föra över 50 000 SEK till en ISK när jag vill teckna aktier till en börsintroduktion. Problemet med det är att varje överföring till ISKen tickar på beskattningen och det är inte ens säkert att jag får några aktier ö h t (som med Ambea). Då får jag föra tillbaka dem efteråt (eftersom liggandes är det ju bara en last som vi nyss konstaterade) och således det enda som hänt är att jag fått betala mer för min ISK för 50 000 SEK mer än vad som låg där under det kvartalet.

Således har vi två riktigt dåliga alternativ. Tyvärr är alternativet att ha dem i aktiedepå jämfört med ISK inte heller så attraktivt eftersom vi då får betala 30% på vår snabba avkastning.

Så hur hanterar man egentligen den här situationen? Även om man har kapital tillgängligt så är det ett dilemma, för man har dem oftast inte på en ISK.

Och hur mycket kapital ska man egentligen ha ”bara liggandes” för att kunna haka på såna här affärer?

Det finns 2 svar till denna fråga

Best Answer

Jan Bolmeson svarade på frågan för 1 år sedan

Hej Rickard,

Tack för din fråga.

Så här resonerar jag. För det första är min lekportfölj under varje givet tillfälle maximalt 10 procent av värdet av min totala portfölj, många gånger mindre än det. Jag har satt upp min struktur som så att jag har i princip alla kontotyper hos både Nordnet och Avanza.

  • Vanlig aktiedepå – det gör inget att där ligger lite pengar och skräpar. Periodvis har jag dess i räntefonder, t.ex. Spiltan Räntefond Sverige. Dessutom är ju tanken med dessa klipp-chanser att avkastningen ska bli mer än 8 procent per år, annars är ju tanken helt bortkastad med att ta hög risk med sina pengar i de situationerna.
  • ISK och Kapitalförsäkring – här har jag basen i min portfölj. Den här delen är alltid fullinvesterad och jag använder ibland lekpengar genom att belåna det befintliga innehavet. Räntan är ofta låg och jag slipper ha pengar att skräpa. Lite beroende på lösning kan det även utlösa skatteeffekt (de lånade pengarna ses ju som en insättning) men då kan man ha dem i en räntefond sedan även om det inte är optimalt, men förhoppningsvis täcker ju spekulationen den kostnaden.

På senare tid har jag även funderat på att öppna ISK och vanliga depåer hos Swedbank, Nordea och Handelsbanken då många av emissionerna ges av dessa parter. Sedan har jag aldrig heller fattat varför inte alla emissioner går att göra i ISK eller KF-konto. Men det finns säkert en bra förklaring till det någonstans.

Återkom gärna om du listar ut något smartare!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Mathias svarade på frågan för 1 år sedan

Helt utanför din direkta frågeställning, men har du studerat det fascinerande konceptet ”long straddle”? Jag kör själv en massa spekulationer i hävstångscertifikat med ”long straddle” som allokeringsstrategi (”long straddle” är ursprungligen en optionsstrategi som har till syfte att utnyttja hög volatilitet i den underliggande tillgången, i e aktier).

Det som gör att jag använder strategin på hävstångscertifikat är att man där igenom har en daglig ackumulationseffekt. Detta gör att den kursriktning som går med pappersvinst ackumulerar med en daglig ränta-på-ränta effekt vid längre trendliknande utvecklingar.

Vad jag gör är att jag placerar lika stort inköpsvärde i vardera riktning (BULL och BEAR certifikat) med samma underliggande tillgång (i e olja, silver, OMX index, specifika aktier), samma hävstång, samma löptid. samma utfärdare (i e Handelsbanken, Morgan Stanley) och sedan väntar jag till dess att en av kursriktningarna blir s k ”knockad” (d v s certifikat som faller till noll i värde, eller utvecklas med -100% på en och samma dag).

Spekulationens vinstpotential ligger således i att någon kursriktning har en positiv trend på mindre än 100% per dag över fler dagar, veckor eller månader. Vad man då får är en vinnande kursriktning som tjänar in totalt inköpsvärde på både BULL och BEAR och mer där till (en s k positiv nettovinst).

När en ”knockad” position inträffar, då realiserar man hela den vinstgivande kursriktningen och startar sedan om en ny ”long straddle” runda. Samma upplägg. Denna gång med större totalt inköpsvärde. Anledningen till varför man realiserar den vinstgivande kursriktningen när den andra kursriktningen har ”knockats” har med riskjustering att göra. Man vet aldrig åt vilket håll prisutvecklingen kommer att ske. Därför har man från början en fullskalig hedge som sedan utvecklas överviktat respektive underviktat i någon riktning.

Det som jag gillar med denna typ av spekulation är att man har en asymmetrisk uppsida och en symmetrisk nedsida (man kan ju inte förlora mer än sin insats och med detta upplägg är sannolikheten för högre förluster än 50% på ”long straddle” konstruktionen som helhet ganska låg om inte icke befintlig. Märk väl att köp av certifikat inte innebär kreditrisk).

Jag nämner detta enbart som inspiration. Detta är vad jag gör i min ”lekportfölj”.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Skriv ett eget svar till den här frågan

Skriv gärna så tydligt och utförligt som möjligt så att även någon annan kan ha glädje av det här svaret.


Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-) [mc4wp_form id="9993"]