Hur ser ni på strukturen på det finansiella arvet efter er - vad har ni skrivit i era testamenten? • Fråga på RikaTillsammans
Sök:

Hur ser ni på strukturen på det finansiella arvet efter er – vad har ni skrivit i era testamenten?

Läsarfråga till RikaTillsammans-communityn av Mathias Olsson

Mathias Olsson ställde följande fråga för 1 år sedan:

Frågeställningen är närgången och den är viktig, för de som kommer efter. Nästkommande generation.

Jag har tänkt mycket på detta. Då jag vill att arvtagare efter mig ska vara produktiva med det jag lämnar efter mig (det finansiella arvet) så anser jag att arvet bör läggas i en stiftelse av något slag (har ej bestämt mig för vilken typ av stiftelse ännu). I ett testamente efter mig kommer det stå något i stil med:

”alla finansiella tillgångar (se bilaga A) efter mig ska till fullo realiseras/omvandlas till likvid saldo. Beskattning ska där efter ske enligt gängse lagar och regler. Kvarvarande likvid saldo ska till fullo placeras i en stiftelse och därefter strategiskt allokeras enligt följande modell: 10% utlåningskapital till specifika arvtagare (se bilaga B för för- och efternamn samt personnummer på de som är berättigade att få ett lån. Ingen annan är berättigad till lån från stiftelsen)/ 90% råvaruindex fond med lägsta möjliga förvaltningsavgift.

Den första handelsdagen i januari, varje år, ska rebalansering av portfölj genomföras av utvald förvaltare. I detta fall är det Handelsbanken som ska agera förvaltare av stiftelsens strategiskt ursprungsallokerade portfölj samt hantering av utlån (med allt som detta innebär i form av skapande av juridiskt bindande lånedokument, kreditvärdighetsbedömning o s v) till ”arvtagarna” (se bilaga B). Samt inkassering av inbetald amortering samt ränta. Alla lån ska vara realjusterade + 2% där utöver. Räntan ska vara variabel och ska realjusteras upp/ned den första handelsdagen varje år. Alla inbetalningar av amortering samt räntor ska ske till stiftelsens handelsdepå varje månad.

När ”arvtagarna” (se bilaga B) avlider övertar dess biologiska barn och barnbarn ”arvsrätten”, d v s rätten att låna ur stiftelsen”.

Detta är, i någon mån, min tanke på ett bra förvaltat eftermäle av finansiella tillgångar. Det är ofta så att arvtagaren ”pissar bort” arvet på saker och ting. Jag vill styra arvtagarna in i en påtvingad riktning av produktivitet och eftertanke. Arvtagarna kan använda lånen till vad de än vill, men baktanken är att de ska vara begåvade nog att låna pengar till att investera med. Exempelvis köpa ett företag, starta ett entreprenöriellt bolag o s v. Lånen från stiftelsen kommer därför att konkurrera med andra banker och därför kommer låneprocessen hos stiftelsen inte att vara lika strikt som om arvtagarna går till andra långivare. Exempelvis kan fullgod pant för lånen bidra med att kreditvärdighetsbedömningen helt och hållet blir borttagen. Kom ihåg vad syftet med lånet var: att leda arvtagaren in i att köpa tillgångar istället för en massa ”krams”. Tillgångar bidrar i högsta grad med fullgod pant.

Genom att majoriteten av de finansiella arvsmedlen är bundna i stiftelsen kommer det inte att bli en totalt ruinerad kassa utan snarare kommer medlen att växa mer och mer över tid. Anledningen till att jag valde en råvaruindexfond har att göra med den koncentration som en sådan allokering bidrar med. Högre koncentration skapar en högre avkastning (eftersom volatiliteten är högre) som är direkt nödvändig om man ska ha råd med en aktiv förvaltare av stiftelsen. En global index fond skulle gå minus på köpkraft eftersom den årliga avkastningen minus två förvaltningsavgifter, inflationsjusterat samt eventuell beskattning (som jag tror att en stiftelse kan komma undan med i många fall, beroende på typ av stiftelse och dess skattestatus) skulle orsaka det p g a sin låga avkastning (eftersom koncentrationen är extremt låg i en sådan fond). En bred råvaruindex fond ger av sin blotta natur en högre riskjusterad avkastning. Något jag vill ha. Jag vill ha en fortsatt stark tillväxt i stiftelsen över tid. Något som i sin tur, indirekt, gynnar arvtagarna och dess barn och barnbarn då den 10% allokering som ska lånas ut till arvtagare blir större, mätt i kronor och ören. De kan låna större summor och kan bygga sina förmögenheter snabbare.

Så frågan är: hur tänker ni kring strukturen av arvet efter er när ni avlider? Vad kommer ert testamente (eller vad säger ert) testamente?

Man bör ägna en tanke åt arvsrätten i detta fall. Arvsrätten kan göra att jag blir tvungen att skapa en stiftelse och överföra likvida medel redan innan jag dör. Annars tar den tvingande lagstiftningen vid och därför skulle den plan jag har beskrivit ovan bli ett minne blott. Det skulle verkligen vara trist.

Det finns 1 svar till denna fråga

Jan Bolmeson svarade på frågan för 1 år sedan

Hmm… intressant fråga. :-)

Jag har också tänkt en hel del på det här och diskuterat med det kompisar. I vårt testamente står att om vi avlidare innan vår dotter är vuxen då ska hennes pengar förvaltas enligt globala barnportföljen. Jag tror där står att hon ska få 10 procent av pengarna när hon fyller 18 och resten ska spridas ut tills hon är minst 25. Däremot får de användas till boende eller för att finansiera studier.

Jag är inte riktigt där en med stiftelse men tanken har slagit mig också. Däremot så tror jag att jag då skulle försöka sponsra någon typ av hjärtefrågor, t.ex. arbete med finansiell folkbildning eller motsvarande.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Skriv ett eget svar till den här frågan

Skriv gärna så tydligt och utförligt som möjligt så att även någon annan kan ha glädje av det här svaret.


Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-) [mc4wp_form id="9993"]