Pengamaskinen: Avkastningsfasen. Vilken är bästa strategin för att ta ut avkastningen? • Fråga på RikaTillsammans
Sök:

Pengamaskinen: Avkastningsfasen. Vilken är bästa strategin för att ta ut avkastningen?

Läsarfråga till RikaTillsammans-communityn av Peter

Peter ställde följande fråga för 1 år sedan:

I artikeln ”När är man ekonomiskt fri och därmed klar med pengamaskinen?” så beskrivs avkastningsfasen i väldigt vaga ordalag. Jag är nyfiken på att höra konkreta tips: Vilken är bästa strategin för att ta ut pengarna som man ska leva på?

  • Bör man sälja av varje månad/kvartal eller bara en gång om året?
  • Bör man ta ut året vinst och inte röra den förrän år 2 för att hela tiden ha ett års buffert och därmed vet hur nästa år ser ut ekonomiskt?
  • Om maskinen förväntas prestera exempelvis 8% men ett år bara presterar 5%, bör man då ta 5% och snåla det året eller ska man ta på det arbetande kapitalet i förhoppning att det kommer kompensera sig senare med ett år där det går bättre än 8%
  • Om maskinen presterar betydligt bättre ett år (säg 12%), ska man ta ut hela beloppet och hålla detta i kontanter eller ska man låta överskottet ligga kvar i maskinen för att kompensera för senare dåliga år?

Kanske detta är underlag för en hel artikel?

Tack för en bra artikelserie kring hela konceptet med pengamaskiner!

Det finns 2 svar till denna fråga

Dan svarade på frågan för 1 år sedan

Spännande frågor! Vet inte hur man ska tänka, men så här gör i alla fall jag:

  1. Jag tar ut varje månad, till löpande utgifter. Enligt prognoser skall det finnas marginaler ändå, så överskott får stanna kvar.
  2. Beror nog på hur marginaler ser ut i övrigt tänker jag.
  3. Har jag inget val och marginalen inte tillåter mindre än 8% får det bli så. Annars det lägre.
  4. Återkoppling till punkt 1 för min del. Möjligen sätter jag överskottet i en hyfsat säker räntefond i stället.

/Dan

Eventuella kommentarer till ovanstående svar

Om du har en kommentar till det ovanstående svaret, skriv den gärna här nedan.

  1. Vit pil

    Jag skulle säga att det beror på behovet. Jag har inte riktigt hunnit dit än, men det finns ett koncept som heter ”Safe withdrawal rate” som man kan googla på. På en 6-8 % avkastning så tror jag att man kan plocka ut 3-4 % utan större problem.

    Jag är ju inte där att jag behöver plocka ut, men jag kan tänka mig att som Dan ta ut det man behöver. Förmodligen skulle jag plocka ut från räntefonder och sedan balansera om en gång om året.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    För egen del, har jag en del i utdelningsaktier jag bedömer hyfsat stabila. Utdelningarna använder jag för löpande utgifter i första hand. En del finns i likvida medel, vilket också kommer till användning som nr 2. Som nr 3 precis som Jan skriver, räntefonder. Det har inte varit nödvändigt ännu att använda annat än utdelningar och likvida medel, men det får man kanske räkna med under en längre tidsperiod. Det viktiga för min del är att ha koll på hur det totala kapitalet rör sig, och jag gör månadsavstämningar förutom att följa marknader genom olika kanaler (t.ex vad Jan skriver) dagligen, av intresse. Försöker att inte peta för mycket i det, men har svårt ibland att låta bli..
    Trevlig helg!
    Dan

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Dan

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Mathias Olsson svarade på frågan för 1 år sedan

För egen del tänker jag såhär (och applicerar också i praktiken):

”överavkastning gentemot beskattad och inflationsjusterad ”lägsta totalt inköpsvärde” (likvid saldo räknas in i ”inköpsvärde”)”.

Vad betyder detta? Låt oss ta ett exempel:

Investerat kapital från start: 100.000 kr (inflationsjusterat)

Efter rebalansering av överviktning i portföljen har vi i e 95.000 kr i totalt inköpsvärde (”innehaven”) + 15.000 kr i likvid saldo. Totalt ”inköpsvärde” är då 95.000 kr + 15.000 kr = 110.000 kr

Överavkastning innan avräkning mot skatt: 110.000 kr – 100.000 kr = 10.000 kr (denna summa beskattas, antingen är det avkastningsskatt (om det är handel i ISK och KF) eller så är det vanlig skattesats för vanlig aktiedepå).

Överavkastning gentemot beskattad och inflationsjusterad ”lägsta totalt inköpsvärde” är inte bara något jag själv har hittat på. Väldigt förmögna familjer gör uttag (eller ”distributioner”) baserat på samma tankegång.

En gång per år (den första dagen i januari) justerar jag alltid upp det ”lägsta totala inköpsvärdet” med inflationstakten (Riksbankens inflationsbarometer visar procentsatsen). Vad detta gör är att bevara köpkraften på ursprungligt kapital. Det ser även till att säkerställa att beloppet är beskattat och klart innan man börjar spendera uttagen/distributionen.

När uttaget/distributionen sedan är genomförd, då rebalanserar jag upp eventuella underviktningar i portföljen. Sedan väntar jag till nästa planlagda rebalanserings event alternativt distributionsevent.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.

Skriv ett eget svar till den här frågan

Skriv gärna så tydligt och utförligt som möjligt så att även någon annan kan ha glädje av det här svaret.


Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-) [mc4wp_form id="9993"]