Stadsskuld - vem har lånat ut och är det ett problem?
Sök:

Stadsskuld – vem har lånat ut och är det ett problem?

Läsarfråga till RikaTillsammans-communityn av ErikA

ställde för sedan frågan: Stadsskuld – vem har lånat ut och är det ett problem?

Hej!

Detta är inte egentligen en fråga på om stadsskuld är bra eller dåligt. Svaret på den frågan är väl egentligen ”det beror på”. Lånar en stat till bra saker som kan öka effektiviteten och produktiviteten i landet som en konsekvens av den investering man lånat till är det ju bra. Köper man Toblerone och äter upp är det inte lika bra.

Jag har många gånger funderat på vem det egentligen är som alla stadsskulder (då alltså inte bara den svenska) är lånad av.

Av andra länder?

Det känns som om i princip alla länder har en stor stadsskuld. Eller är det ett nollsummespel där summan av alla stadsskulder och fordringar länder har på varandra egentligen är 0; några har lånat och har en skuld, och några har lånat ut och har därmed en tillgång/fordran på någon annan. Detta scenario känns logiskt om det vore sannt, men samtidigt är min känsla av att just i princip alla länder har en stadsskuld och att detta tycks vara ett problem. Ett problem man skjuter framför sig och mot framtida generationer.

Av respektive lands egen riksbank?

Om summan av alla stadsskulder minus alla fordringar som länder har mot varandra inte är 0, så är ju frågan vem man lånat av. Alla länder har lånat, men inte av varandra. Och då uppstår ju mutsvarande fråga vem det är man (eventuellt) inte kommer kunna betala tillbaka till. Har landet lånat av sin egen riksbank? I så fall kan väl bara riksbanken glömma bort att det egna landet har lånat, och så är problemet borta. Löst enbart genom ett tryck på en knapp. Behöver riksbanken av någon anledning pengar för att klara en sådan situation är det väl bara att starta sedelpressarna.

Av landets egna invånare?

Om det direkt eller indirekt är det egna folket man lånat av förstår jag inte riktigt problemet. Staten är skyldig sina invånare pengar, och kan inte betala tillbaka. Men staten är ju summan av invånarna. Kan staten inte betala höjer de skatten, får mer pengar och kan betala (med samma!) pengar tillbaka till folket som en del av amorteringen av sin skuld. Detta torde ge exakt 0 inverkan på individens cash flow eftersom den ökade skatten borde kvittas mot motsvarande amortering individen då borde få tillbaka från staten. I och för föremål för fördelningspolitiska inslag kan därmed slå orättvist på individbasis, men inte mot landet som helhet.

 

Så, vem har alla länder egentligen lånat av? Vem kan man eventuellt i framtiden inte betala tillbaka till? På vilket sätt skulle det vara ett problem för den aggregerade finansvärden att skulderna går upp egentligen? Det sägs att vi skjuter problemet på framtida generationer – men vi skjuter ju lika mycket ”tillgången” att någon har en fordran på staterna på framtiden och dessa borde väl ta ut varandra ganska så exakt?

Det finns 2 svar till denna fråga

svarade på frågan för sedan

staten ger ut obligationer som investerare (inhemska som utländska) eller riksbanker kan köpa. (Riksbanken är en myndighet under Sveriges riksdag och därför en del av staten)

staten betalar långivarna genom att ta in skatter.

 

Det handlar bara om det, högern som styrs av de rikaste runt om i världen är rädda för höjda skatter och vill att statens utgifter ska vara så nära 0 som möjligt eftersom man vill att alla investeringar ska ske privat så att man själv gynnas och arbetslösa får skylla sig själva att de inte har något jobb. De har förmodligen krävt orimliga arbetsvillkor som inte gynnar produktionen som betald semester, sjuklön, raster osv

Eventuella kommentarer till ovanstående svar

Om du har en kommentar till det ovanstående svaret, skriv den gärna här nedan.

  1. Vit pil

    Statsskulden kan även betalas med mer statsskuld. Så det är inte ett krav att det betalas med skattepengar vad jag vet.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Aen
  2. Vit pil

    Såklart kan staten låna mer för att betala kostnaderna för sina lån. Men det kommer i så fall en punkt där skatternaintäkterna är lägre än kostnaderna för statens lån. Där är Sverige inte, men märk väl att USA doppade sina tår där tidigare i år (pga spik i Corona-tider, men derivatan är på väg dit ändå). USA har förmånen att ha världens reservvaluta, så det här (ännu) inte skadat dollarn så mycket. Gissningsvis skulle SEK ta rejält med stryk om Sverige gjorde något liknande. Konsekvensen är att alla får betala genom försvagad valuta och inflation.

    Det vissa glömmer ibland är att staterna inte har några pengar intrinsiskt. Den primära anledningen till att stater kan spendera är skatteintäkter, som helt kommer från den privata sektorn. (Nej, ex skatt på lön för en statligt anställd räknas inte, eftersom det är skattepe gær som betalar lönen).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kris

Kommentera

svarade på frågan för sedan

Riksgälden: Fakta om statsskulden

Kommentera

Skriv ett eget svar till den här frågan

Svar sparas inte just nu. Vi håller precis på just nu (201125 kl. 22:30 och 24 timmar framåt) att flytta hela RikaTillsammans till en ny server och ny version av bloggen. Under den här perioden kommer vi inte kunna hantera nya kommentarer, frågor eller svar. Så återkom gärna imorgon till en ny och fin RikaTillsammans-hemsida. 🙂

Skriv gärna så tydligt och utförligt som möjligt så att även någon annan kan ha glädje av det här svaret.



Den här artikeln publicerades 2020-09-03 klockan 11:16 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): .

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
Kommentarer sparas inte just nu. Vi håller precis på just nu (201125 kl. 22:30 och 24 timmar framåt) att flytta hela RikaTillsammans till en ny server och ny version av bloggen. Under den här perioden kommer vi inte kunna hantera nya kommentarer. Så återkom gärna imorgon till en ny och fin RikaTillsammans-hemsida. 🙂