Frejas pengamaskin efter 3 år 9 månader, 432 601 kr i eget kapital

Frejas pengamaskin efter 3 år 9 månader, 432 601 kr i eget kapital

Så här går det för RikaTillsammans-portföljen i praktiken för min dotters räkning, november, 2014
Frejas pengamaskin efter 3 år 9 månader, 432 601 kr i eget kapital

När min dotter Freja föddes, började jag bygga hennes pengamaskin med målet att hon skulle ha 2 000 000 kr när fyller 18. Idag efter 3 år och 9 månader fungerar den över allt förväntan. Tillgångarna i Frejas pengamaskin är per idag värderade till 432 601 kr.

Förutom målet att ge henne en bra start i livet har målet med pengamaskinen även varit att visa att det verkligen går att göra. Det vill säga att visa att det inte är något teoretiskt exempel, utan att det är en strategi som verkligen fungerar i verkligheten. Därför har ni läsare kunnat följa Frejas pengamaskin från start och hennes första barnbidrag i mars 2011 och alla andra artiklar i serien sedan dess. Visst har strategin justerats något efterhand, men i stora drag är den fortfarande samma.

Hennes pengamaskin – eller finansiella plan med andra ord – är en tillämpning av alla de principer jag brukar blogga om. Det är en kombination av moderna ekonomiska teorier såsom portföljteori och beteendepsykologi, mycket statistik och sannolikhetslära och inte minst uråldriga principer som fungerat ända sedan tiden Babylon var en stormakt för 4 000 år sedan.

Det handlar om väl definierade mål, långsiktighet, en väl riskspridd portfölj, passiva inkomster och en strategi som bygger på att göra om samma sak, gång på gång på gång. Du kan läsa mer om själva strategin i kategorin ”Så blir du rik” och du kan läsa alla inläggen i serien om Frejas portfölj här.

Om du vill starta en egen pengamaskin till dina egna barn eller dig själv, rekommenderar jag:

Hur har det gått hittills?

Hittills har det gått över all förväntan, som man kan se på grafen nedan så ligger Freja enormt mycket före sin egen plan. Det är också en kombination av att vi sparar en hel del till Freja, samtidigt som hon har haft en god avkastning och att Freja har tjänat ihop en hel del pengar själv.

frejas-portfolj-utfall-141120

På grund av att jag har flyttat runt kapital och under året bland annat bytt till en kapitalförsäkring, är det svårt att få fram en exakt avkastning, men jag skulle uppskatta den till ca 31 % på de 4 åren. Det vill säga ca 120 000 kr i ren avkastning och ca 300 000 kr som har satts in av oss under 4 år. Räknar jag om det med hjälp av min CAGR-kalkylator så motsvarar det ca 6.8 % avkastning per år, vilket ligger nära målet om 8 % i genomsnitt.

Kompisen Kerstins portfölj – totalt barnbidrag: 47 000 kr, värde idag: 93 000 kr

Det är lite sämre än den andra barnbidragsportföljen jag sköter åt Frejas kompis Kerstin, som drygt har dubblat sina pengar på samma tid. Skillnaden mellan portföljerna är att Freja dessutom tjänar lite egna pengar, medan Kerstins är en ren portfölj som bygger på hennes barnbidrag. Det är en ren barnbidragsportfölj sedan 2011 ligger idagsläget på ca 93 000 kr i eget kapital och avkastningen har varit lite drygt 100 %. Det vill säga att den totala insatsen har varit 47 000 kr och den är idag värd det dubbla.

Planen och reglerna för Frejas pengamaskin

Trots att jag driver Sveriges näst största privata ekonomiblogg är jag faktiskt inte så intresserad att jag vill eller har möjlighet att följa pengamaskinen på daglig basis. Tvärtom tror jag dessutom att det är kontraproduktivt, eftersom en passiv strategi i majoriteten av alla fall slår en aktiv. Det ger dessutom fördelen att jag kan få ängna mig åt andra projekt som jag tycker är roliga.

Målen med pengamaskinen är följande:

  • Den ska vara värd minst 2 000 000 kr i februari 2029.
  • Den ska kräva max 4 timmars arbete per år.
  • Ge en genomsnittlig årlig avkastning om 8 % per år
  • Strategin ska inte behöva anpassas till rådande marknadsklimat

Kraven och villkoren för pengamaskinen är följande.

  • Pengamaskinen är mycket långsiktig med en investeringshorisont på 15 år eller mer. Det innebär att bl.a. att alla placeringar ska kunna ägas från och med idag och fram till hennes 18 års-dag i februari 2029 utan att behöva säljas.
  • Investeringar ska göras löpande. Det innebär att hennes barnbidrag, gåvor, utdelningar och hennes egna inkomster ska investeras löpande i pengamaskinen. Jag återinvesterar ungefär var tredje månad av praktiska skäl.
  • Fokus på tillgångsallokering och ombalansering. Istället för att fokusera på enskilda aktier eller fonder ligger fokus på att få en bra mix av olika tillgångstyper enligt teorin för allvädersportföljen. Ombalansering bör ske ungefär var 6:e månad.
  • Strategin ska vara passiv. Det ska vara en strategi som inte bygger på marknadstiming eller aktiv förvaltning (eftersom det ändå inte fungerar) det vill säga att man ska slippa spekulera om framtiden både på makro- och mikronivå.
  • Hantera risken genom diversifiering och tid eftersom det är de två enskilt största riskminimerande faktorerna.

Samtidigt har jag naturligtvis även andra mål såsom att:

  • Ge Freja ett stärkande ekonomiskt förhållningssätt under tiden – vad är en hög med pengar värd om man inte kan hantera dem eller skapa nya?
  • Göra Freja delaktig på sin nivå under loppet – att redan från tidig ålder leka ekonomi med henne och göra det roligt.

Uppdatering 141126:

Naturligtvis handlar det även för oss att lägga in en mängd andra saker under åren. Som massor av kärlek, gott självförtroende, god självkänsla, en ekonomisk intelligens, förmåga till uppskjuten belöning, att lyckas/misslyckas och annat. Men till skillnad från många kommentarer som jag har fått, så ser jag ingen motsättning mellan att ha en pengamaskin och de andra uppgifterna som förälder.

Dessutom ligger pengarna i våra namn och i andra alternativ som i en ”Kapitalförsäkring Barn” så att pengarna inte går till en stooor 18-årsfest 2029. På det sättet kan pengarna skrivas över med hjälp av en blankett hos Avanza när vi finner det lämpligt.

Pengamaskinen – en variant på permanentportföljen

För att strategin ska fungera i 18 år utan att ändras särskilt mycket är det viktigt att ta hänsyn till olika ekonomiska klimat. Jag gillar personligen väldigt mycket tankarna som Harry Browne framförde i sin ”permanent portfolio”. Jag har sammanställt det i vad jag kallar för RikaTillsammans-portföljen som jag har beskrivit här. I grunden handlar det om att olika tillgångar utvecklas väl i olika ekonomiska klimat.

De olika ekonomiska klimaten definierade han som:

  • Tillväxt – då trivs aktier, aktiefonder, indexfonder och derivat.
  • Recession – då trivs kontanter, likvider, korta obligationsfonder och räntefonder.
  • Deflation – då trivs långa obligationsfonder och likvider till viss del
  • Inflation – då trivs guld och silver, råvaror och reala tillgångar.

Målet är att försöka hålla en relativt jämn fördelning om ca 20-25 % i respektive tillgångsslag. Den enda modifieringen jag har gjort är att jag har lagt till Better Globe som en tillgång i portföljen. Better Globe är en investering i skog som gör väldigt mycket gott samtidigt som det ger 15 % årlig avkastning. Mer om Better Globe längre ner i artikeln.

Fördelningen av Frejas tillgångar

Så här ser det ut i dagsläget efter en ombalansering så sent som förra veckan.

frejas-portfolj-paj-141120

Det man kan notera är att Better Globe står för en större bit än planerat. Det handlar dock framförallt om en relativt stor investering som jag gjorde för Freja i samband med Better Globe-mötet i Stockholm i oktober, där man fick en bra rabatt på träden. De går inte heller att sälja av på samma sätt som de andra tillgångarna även om det finns en viss oofficiell handel.

När jag tittar på den så är jag ändå relativt nöjd med hur den ser ut, de få procenten det skiljer är ändå inom ramen för felmarginal.

Del 1. Indexfonder, breda aktier och preferensaktier

Jag har sällan och för tillfället inga, direktägda aktier i Frejas portfölj. Anledningen är att jag tillhör skolan som inte tror på stock-picking där man aktivt kan välja ut företag som kommer att bli framgångsrika och slå det genomsnittliga indexet. Som jag har skrivit många gånger har modern ekonomisk forskning, bland annat av Eugene Fama visat att det är i princip omöjligt att över tid slå en indexfond även om undantag finns, läs: Warren Buffet. Jag har tillräckligt självinsikt att se att jag inte är nästa Warren Buffett så därför går jag på ”mediokra” indexfonder där jag ändå är bättre än 90 % av alternativen.

Portföljen är i stora delar lik den som jag själv kallar för nybörjar-portföljen som du också kan följa i realtid hos Nordnet via deras coola funktion Shareville. Den gör att du kan se alla transaktioner som jag gör och hur fördelningen ser ut i portföljen just nu.

Utifrån perspektivet allvädersportfölj så fungerar aktier och preferensaktier bra i ett ekonomiskt klimat av tillväxt.

Preferensaktier i portföljen

En preferensaktie beskrivs ofta som en blandning mellan en obligation och en aktie och har därmed klart lägre risk än vad vanliga aktier har. Det är en mellanriskplacering och har ungefär samma risk som en blandfond, företagsobligationsfond eller hedgefond. Den har klart högre risk än ett vanligt sparkonto och något högre risk än en obligation.

Portföljen innehåller i dagsläget följande preferensaktier:

  • Spiltan preferensaktie
  • Akelius preferensaktie
  • Klövern preferensaktie

Du som läser bloggen, bör vara väl bekant med dessa då de tillhör mina absoluta favoriter. Både Akelius och Klövern är nyinköpta vid emission nu i höstas. Spiltan preferensaktie är en aktie som jag köpte till Freja 2012 vid Spiltans emission och som sedan dess tillhör Frejas tiotaggarklubb med placeringar som har ökat med mer än 100 % i värde. Det som är bra med dessa är att de ger en förutbestämd årlig avkastning på runt 5-6 % (dock lägre nu när den ökat så mycket).

Notera att du kan klicka på respektive placering för att hitta alla artiklar på RikaTillsammans angående just den placeringen via etiketterna.

Indexfonder i portföljen

Jag är ju en indexkramare av rang eftersom det är fonder som alltid kommer att träffa index och de har låga avgifter – helst gratis eller som max 0.4 % i årlig avgift. Det är enormt viktigt med att hålla koll på avgifterna, då det i en portfölj så långsiktig som Frejas kan ha enormt stor betydelse.

Indexfonderna i portföljen är för närvarande:

  • Avanza Zero
  • Swedbank Robur Access Asien
  • DNB Global Indeks
  • SPP Aktiefond USA
  • Swedbank Robur Indexfond USA
  • AMF Aktiefond Europa
  • Swedbank Robur Indexfond Europa
  • Spiltan Aktiefond Investmentbolag

Jag har skrivit om alla dessa fonder i mina artiklar om nybörjarportföljen och analysen av den samma. Det som är värt att notera att dessa innehav, vart och ett står för ungefär 1 % av totala portföljens värde. Genomsnittsinvesteringen är ca 5 000 kr.

Där är några fonder som överlappar t.ex. Robur Indexfond USA och SPP Aktiefond USA, anledningen till dessa är att Robur precis har sänkt avgifterna till 0.2 % och därmed är det senaste tillskottet bland bra indexfonder. Här sätter jag upp dem för att tävla mot varandra för att se vilken som går bäst över tid. Samma sak med Europa.

Den andra kommentaren är att jag kör Frejas portfölj via Avanza och där kan man välja deras fond Avanza Zero som följer det svenska indexet och är helt gratis. Kör man motsvarande via Nordnet, så har de liknande fonder i form av:

  • Nordnet Superfonden Sverige
  • Nordnet Superfonden Danmark
  • Nordnet Superfonden Norge
  • Nordnet Superfonden Finland

Som är motsvarande fonder i de olika grannländerna. De är också gratis och har letat sig in i min Shareville-portfölj men iom att Freja har sin kapitalförsäkring hos Avanza så är inte dessa tillgängliga (tyvärr). Annars rekommenderas dessa också varmt.

Du kan läsa mer om indexfonder i min senaste artikel:

Del 2. Guld, silver och andra råvaror

Den andra delen i Frejas portfölj är råvaror. Utifrån ett allvädersperspektiv är syftet här att ge en god avkastning vid ett klimat av hög inflation. Därför är det inte förvånande att i skrivande stund (hösten 2014) går guldet och silvret riktigt dåligt och är på den lägsta nivån sedan 2010 eftersom vi är i en konstgjord tillväxt/deflationssäsong. Det är en av de tillgångarna som jag har investerat mest i under det här året enligt principen: ”Köp billigt och sälj dyrt” och på grund av att ombalanseringen har krävt att jag säljer av aktier till förmån för just det som gått dåligt.

Innehållet i portföljen är således:

  • Guld (fysiskt)
  • Silver (fysiskt)

Just Frejas placeringar är faktiskt inte i fysiska metaller i form som vi har hemma (eller i bankfack) som jag har köpt under hösten till mig själv utan i det som jag bedömmer som näst bäst – via Bullion Vault.

Bullion Vault är en engelsk nätmäklare som möjliggör handel med olika metaller – ungefär som Avanza/Nordnet fast för guld och silver. Det som är bra är att deras guld är fysiskt och du kan begära ut leverans mot en ersättning. Enda nackdelen är att du betalar för den fysiska lagringen så att där är en relativt dyr motsvarande förvaltningsavgift. Men det är lönsamt i alla fall.

Guldet och silvret är i dagsläget det som har gått sämst i portföljen och det ligger faktiskt på minus om man inte tar hänsyn till valutaeffekter som faktiskt gjort att det ligger plus. Fördelningen mellan guldet och silvret är ungefär 60 % guld och 40 % silver.

Uppdatering 141126:

Jag har fått mycket feedback på att guld och silver inte är en investering eftersom det inte ger någon avkastning, inte har något underliggande värde eller producerar något och till skillnad inte ens kan användas i industrin. Jag håller med. Helt och hållet. Men det är inte därför jag köper det, jag köper det för att jag ser det som en försäkring och som en diversifiering in i en annan tillgång – färmst som värdebevarare och skydd mot inflation.

Del 3. Kontanter och likvider

Det är inte så mycket att säga om det här. I händelse av en recession är kontanter en bra investering samtidigt som det är bra att ha kontanter om ett bra köpläge uppstår t.ex. i samband med en nedgång så att man kan balansera om.

Det enda som man skulle kunna påpeka att lite av Frejas kontanter står på hennes HSB Bosparkonto, där pengarna samtidigt ger henne bospar-poäng för att öka chanserna till ett boende var någonstans hon vill i Sverige. Normalt sätt är det en ganska dålig placering, men här slår jag två flugor i samma smäll och behöver inte ha dåligt samvete för att avkastningen där är usel.

Dock så kan man säga att t.ex. i dagslägets deflationsscenario så är kontanter faktiskt bra för att till skillnad under en inflation så ökar de i värde eftersom köpkraften ökar.

Del 4. Obligationer och räntor

Den fjärde tillgångstypen i portföljen är obligationer och räntor. Utifrån allvädersportföljen är jag inte riktigt lika strikt här. För att vara ett bra deflationsskydd behöver man långa obligationsfonder och några av fonderna nedan är relativt korta och hade enligt allvädersprincipen således hamnar i del 3. kontanter istället. Här är jag således inte riktigt nöjd än.

Obligationsfonderna i Frejas portfölj

  • Vanguard Total Bond Market ETF (BND)
  • Vanguard Total International Bond ETF (BNDX)
  • Ålandsbanken Cash Manager B
  • Catella Avkastningsfond
  • Spiltan Räntefond
  • Spiltan Högräntefond
  • SPP Obligationsfond

Ska man säga något fördelningsmässigt så är storleken på de olika investeringarna ovan ca 1.7 % per investering, förutom BND och BNDX som står för ca 7 % av portföljen (2 x 3.5 %).

Högriskobligationer

Jag har även satt mindre del av portföljen i högriskobligationer i form av utlåning till privatpersoner via Trustbuddy. Det har hittills gett ca 20 % per år vilket får ju anses vara enormt bra, dock är det förknippat med vissa specifika risker. Läs mer i artikeln nedan eller under etiketten Trustbuddy. På samma sätt håller jag på och utvärderar alternativet att låna ut till företag via Toborrow.

Del 5. Better Globe

Den sista delen som är lite annorlunda mot de flesta andra portföljer är att jag har lagt in en relativt stor del i skog via Better Globe. Better Globe är ett projekt som ligger mig nära om hjärtat och som jag har bloggat mycket om. I korthet handlar det om att man köper andelar (träd) i skog i Kenya och Uganda. Det som skiljer det från många andra projekt är att det bidrar till att göra mycket gott – det ger bland annat:

  • Möjlighet för människor som bor i anslutning till plantagerna få jobb, försörja sig själva och lyfta sig ur fattigdom
  • Det hjälper barn att få en utbildning genom att bidra till skolverksamhet på platser
  • Det ger framförallt kvinnor en möjlighet att få starta sin egen mikrolånbank och få ta del av mikrolånkrediter
  • Det bidrar till att förbättra vår värld genom att minska klimathotet, erosionen och ökenspridningen
  • och en massa annat gott

Samtidigt ger den en god avkastning på i genomsnitt 15 % per år under 20 år. Jag har skrivit mer om Better Globe här i allmänhet och om trädavkastningen här i synnerhet och riskerna med det här. Freja köper varje månad ett donationspaket och ett träd, och sedan brukar vi komplettera med ytterligare ca 100 träd på årsbasis.

Den andra anledningen är att en del av Frejas inkomster som sedan går till de andra delarna i pengamaskinen kommer från hennes jobb som ambassadör, där hon får provisionsbaserad ersättning för sålda träd.

Notera dock att det här inte är en del som normalt sätt ingår i en allvädersportfölj – utan det är en investering som jag har valt att göra för att jag tror på den. Ska man själv investera, då rekommenderar jag att man läser på under kategorin Better Globe här på bloggen.

Slutord och diskussion

Våra val har gjort det möjligt, inte tur eller tillfälligheter

Sammanfattningsvis har det gått väldigt bra för portföljen och jag är väldigt stolt över resultatet – både insättningmässigt och avkastningsmässigt. Insättningsmässigt har vi totalt lagt in ca 300 000 kr, motsvarande 6 000 kr i månaden inkl. 1 050 kr i form av barnbidrag. Avkastningen har gjort sitt i form av 120 000 kr eller motsvarande 2 600 kr per månad.

Samtidigt förstår jag också att alla inte har samma förutsättningar som vi. Alla kan inte spara hela barnbidraget för att det behövs till annat, än mindre lägga in en massa extra pengar. Samtidigt så har vi som familj gjort ett antal specifika val som har gjort det här möjligt.

  • Vi har t.ex. valt att bo i en hyresrätt till skillnad från alla som vi känner som bor i hus eller bostadsrätt,
  • Vi köper saker till Freja på Myrorna, Tradera och barnloppisar,
  • Vi röker inte, snusar inte, dricker inte, vi veckohandlar och äter inte särskilt mycket ute.
  • Vi jobbar på kvällarna istället för att titta på TV
  • Vi har investerat mycket i oss själva i form av utbildningar
  • Vi köper en begagnad barnvagn på Blocket istället för en ny Emmaljunga för 5 000 kr
  • osv.

Det gör att vi kan lägga undan en stor del av våra pengar i vårt sparande. Det handlar inte om rätt eller fel, utan det handlar för mig om att olika val ger bara olika resultat. Andra lägger 1 000 000 i handpenning till ett boende, vi har lagt 1 000 000 till vår pengamaskin istället och prioriterar det långsiktiga samtidigt som fokuserar på att ha en fantastisk vardag. Inte rätt, inte fel – bara annorlunda.

Jag har skrivit mer om samma sak här:

Kerstin 4 år och hennes barnbidragsportfölj om 1 050 kr/mån – värde 94 000 kr efter 4 år.

Jag har även bloggat om en alternativ barnbidragsportfölj som jag sköter till ett par kompisars dotter som är nästan lika gammal. Det är en ren aktie/obligationsportfölj likt Frejas men utan Better Globe, Trustbuddy och de lite annorlunda investeringarna som jag fått en del kritik för som högrisk.

Eftersom det bara är barnbidraget om 1 050 kr som investeras är målet också ”bara” ca 600 000 efter 18 år – vilket ändå är väldigt mycket. Tittar man på hur det har gått hittills, så har den snittat ca 100 % och är idag värd (efter ca 3.5 år) ca 94 000 kr. Procentuellt sett har den gått bättre än Frejas, eftersom Frejas avkastning har dragits ner av framförallt obligations- och guld/silver-delen i hennes portfölj.

Vanliga invändningar och progressivt sparande om 100 kr/mån år 1 och 200 kr/mån år 2 etc.

Jag får ganska ofta mejl med invändningar som säger att; ”det där går inte”, ”det skulle man ha gjort för 10 år sedan” eller ”det är enkelt för dig som har pengar.” Jag håller inte riktigt med. Om man tittar på ett progressivt sparande så växer det lika mycket som pengamaskinen.

Börjar man med 100 kr i månaden och sedan ökar det med 100 kr efter 12 månader och så vidare. Där visar jag att det faktiskt inte är en jättestor skillnad i tid att uppnå ett ekonomiskt mål. Det vill säga att det viktigaste är att sätta igång idag. Vilket är något som jag verkligen vill bjuda in till.

Min inbjudan – starta en egen pengamaskin till dina barn (eller dig själv)

Jag hoppas att jag med det här inlägget och hela serien om Frejas portfölj (samlingssidan eller alla artiklar) kan inspirera dig till att starta en egen pengamaskin till dig själv eller dina barn. Freja började på 0 när hon föddes 2011. Under de senaste åren har jag målmedvetet byggt upp hennes pengamaskin utifrån två perspektiv.

Det ena perspektivet ovan som handlar om förvaltningen av pengamaskinen och det andra som handlar om att bygga en vattenledning istället för att springa med vattenhinkar. Jag vill nämligen visa att det går, att det är möjligt. Lite – ”kan han så kan jag”.

Om du vill starta en egen pengamaskin till dina barn rekommenderar jag följande artiklar:

Uppdatering 141126 01:29

Den här artikeln uppmärksammades mycket under dagen då den visades på bland annat Avanzas första sida under dagen. Där har kommit en hel del kommentarer i andra medier såsom Facebook och på Avanzas hemsida. Jag har försökt kommentera där jag har kunnat, och sammanfattat några av de viktigaste kommentarna i de här två artiklarna:

Jan

Relaterade etiketter och ämnen

akelius preferensaktie, Ålandsbanken Cash Manager B, AMF Aktiefond Europa, avanza, Avanza Zero, barnsparande, Bullion Vault, Catella Avkastning, DNB Global Indeks, frejas portfölj, liberty silver, mina investeringar, Mina mål, nordnet, passiva inkomster, shareville, silver, spara till barnen, Spiltan Aktiefond Investmentbolag, SPP Aktiefond USA, SPP Obligationsfond, Swedbank Robur Indexfond Asien, Trustbuddy, Vanguard

Kommentera

35 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej! vet att folk har gnällt över att du skrivit om frejas pengarmaskin men går det inte att få en uppföljare skickat på ens mail? vet att det kanske är mycket jobb men jag tycker det är så kul att det går så bra!
    tack för en intressant blogg!

    Gravatar ikon för användaren
    Lars
  2. Vit pil

    Hej! Kanske en dum fråga men försöker få det klart för mig bara… är inte en preferensaktie en form av direktägande? Vad jag förstått från dig sen tidigare är att när man väljer indexfonder så är det inte ”stock picking” på grund av att man inte ska behöva analysera företagen eftersom man köper lite av allt. Men preferensaktien är ju bara ETT bolag, bör man då inte göra en analys innan man köper? blir väl isåfall en typ av stockpicking?

    tack på förhand!

    Gravatar ikon för användaren
    K.I
  3. Vit pil

    Hej Jan

    Vad är din inställning till Preferensaktier i bostadsbolag i dagsläget? Akelius bara rasar i värde…?

    Gravatar ikon för användaren
    Robban
  4. Vit pil

    Slösurfade in på denna kanonsida! Gillar din proaktiva inställning att det är upp till var och en att göra aktiva val. /Martin

    Gravatar ikon för användaren
    Martin Ekegerd
  5. Vit pil

    Hej Jan!
    Tack för alla dina artiklar, mest om sparande men även Better Globe.
    Men jag skriver inte i första hand för att tacka (även om vi nog gör det för lite) utan mest för att ge mitt stöd. Jag läste det du skrev om näthatare och troll. Jag håller inte med allt jag läser överallt på nätet, men inte skriver jag hatinlägg för det!
    Fortsätt med ditt skrivande! Min erfarenhet är de som är positiva är tysta, det är en liten tråkig minoritet som syns och hörs.
    Tack igen för alla dina artiklar!
    Hälsningar Pär

    Gravatar ikon för användaren
    Pär Lidberg
  6. Vit pil

    Hej Jan
    Har elfte timman fått upp ögonen för hur jag långt tidigare borde satt mig in i sparandets labyrint.
    Är 63 år och skall gå i pension om 2 år sådär.
    Har en del fonder i en bank och de är nästan alla högrisk med 1-2% fondavgift!
    Även premiepensionen ligger i olika aktiefonder till för dyr fondavgift.
    Hur skall jag nu tänka? Placera om i indexfonder eller vad ? Låt säga att jag behöver använda dessa pengar om 2-3 år då min pension inte blir så hög.

    Med vänlig hälsning
    IrenMariann

    Gravatar ikon för användaren
    IrenMariann
  7. Vit pil

    Det glädjer mig när föräldrar tar ekonomiska steg för sina barn! Jag tror att de lärdomar som Freja kommer tillskansa sig de kommande åren kommer vara av betydligt större värde än portföljen isig. De kommer utan tvekan skapa möjligheter för Freja i framtiden.

    Tänker lämna ett par ord angående guld. Det finns två resonabla anledningar att inhandla guld. 1, välbehaget av att inneha denna metall. 2, tron om att någon stolle i framtiden kommer vara mer tokig än vad man själv är vid införskaffandet.
    Jag har uppfattningen att guld inte kan betraktas som en försäkring. Om detta är målet med innehavet skulle jag istället rekommendera mark alternativt annan fysisk vara som kan producera eller vara av nytta. Guld liksom konst bygger på människors fåfänga, om än oändlig men också okontrollerbar.

    Gravatar ikon för användaren
    Herr Guldkula
  8. Vit pil

    Hej! Tack för en superbra blogg och din generositet att dela med dig av dina kunskaper. Jag skulle också vilja investera, men är för feg. Nu har jag tröttnat på min okunskap och blivit inspirerad av dig. Öppnade ett ISK på Avanza nyss och har läst en del på din blogg. Hur vet jag vilka obligationer som är bäst? Får fram lite olika alternativ när jag söker på Avanzas hemsida. Läser på nätet att det inte är bra med obligationer när vi har deflation.Tänkte köpa indexfonder också.
    Tacksam för råd, har ett sparande perspektiv på 10 år.

    Gravatar ikon för användaren
    Tina
  9. Vit pil

    Hej! Jag har en fråga kring var man ska spara (Avanza, Nordnet?) samt hur (Kapitalförsäkring, vanligt konto som är gemensamt) om man är gifta. På en kapitalförsäkring så har jag för mig att man kan ange barnets ålder när den ska lösa ut (dvs 25+).

    Gravatar ikon för användaren
    Henric
    1. Vit pil

      Vi har inte behövt ange någon ålder för när den ska lösas ut. Det enda som står där är att den löses ut i händelse av dödsfall och då har vi ett testamente som reglerar det.

      Annars kan man välja när som.

      Avanza eller Nordnet spelar ingen roll. Ska jag vara krass brukar jag säga, välj den vars hemsida du gillar bäst. Jag själv har en liten preferens för Avanza men kan faktiskt inte motivera det objektiv.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    De fyra klimaten som nämns i inlägget kan egentligen klumpas ihop till två klimat, d v s tillväxt och inflation är egentligen en och samma sak och likaså är recession och deflation samma sak. Kort och gott är deflation bra för räntepapper och balans starka utdelningsaktier av det enkla skälet att kapitalvärdet i förhållande till direktavkastningen får ett större gap (procentuellt förmånligare avkastning så länge utfärdaren inte justerar ner avkastningen mätt i kronor (ifall det rör sig om svenska värdepapper)). Likaså är inflation bra för tillväxt (inflation och tillväxt är ett och samma klimat) men sämre för procentuell direktavkastning eftersom det motsatta sker, d v s kapitalvärdet ökar i förhållande till en, antaget, stagnerad direktavkastning i kronor mätt.

    Då vi fortfarande har en negativ inflation (i e deflation) i Sverige så är det magnifikt att köpa just räntepapper och balans starka utdelningsaktier. Direktavkastning är vad som är kung just nu. Men också, som du nämner, kontanter. Av det enkla skälet att köpkraftsurholkning inte ens existerar för tillfället. Snarare ökar köpkraften på varje krona du sitter med på ditt konto. Oavsett om du placerar pengarna eller bara låter de häcka i tysthet. Lite som att dina pengar får ett statsbidrag.

    Men ser man på aktiers tillväxt så är det löjligt tråkigt. Själv har jag en väldigt röd portfölj just nu och förväntar mig att se röda siffror till långt efter nyår. Att Riksbanken har sänkt räntan så pass lågt som den har gjort ger inget större hopp om tillväxt inom de kommande 6 månaderna. Det får därför, för min del, bli fortsatt investering i högt direktavkastande möjligheter. Kassaflöde har väl ingen dött av direkt? Passa på nu när priserna på tillväxt är låg. Om storinvesteraren Jim Rogers har rätt kan vi få en ännu större deflation under 2015 och 2016. Får USA det tufft får svenska börsen det tufft. Alla får det tufft. Då gäller det att ha samlat ihop direktavkastningar så att man kan köpa upp de balans starka aktörerna på börsen. Sedan väntar man och kollekterar direktavkastningen till dess att skutan vänder och man kan kollektera kapitaltillväxten.
    ———-
    I inlägget nämner du, Jan, att guld ”inte har något underliggande värde”. Guld är inget derivat så hur kan guldet (fysiskt investeringsguld d v s) ha ett ”underliggande värde”? Guldets egentliga funktion är att agera köpkraftsbevarande tillgång. Där av benämningen ”real tillgång”, d v s en inflationsföljande tillgång. Den är varken till för tillväxt eller direktavkastning. Det är hela poängen med fysiskt investeringsguld. Istället för att köpa fysiskt investeringsguld kan man även köpa real obligationer eller något annat som genuint kan klassas som real tillgång. Fysiskt investeringsguld i sig är dock en lite tryggare bevaringsform enligt mitt eget tycke då man kan gömma den från statliga konfiskationer och andra galningar som ser det som sin rätt att råna folk på egendomar i syfte att gynna det ”allmännas bästa”. Du kan nämligen gräva ner skiten ute i skogen om det så krävs.
    ———-
    Better Globe placeringen jag har är jag mycket nöjd med. Kan tänka sig att det blir mer placeringar under nästa år. Det enda som jag retar mig på är att man måste fakturera Better Globe för att få ut avkastningar. Otroligt ineffektivt ur skattehänsyn då det äter upp stora delar av avkastningen, även om du fakturerar med ett bolag. Nu äger jag mina träd som privatperson, vilket gör det väldigt ointressant att ta ut några avkastningar eller returnerade insatser. En direkt
    fråga i detta ärendet är: vad gör man på Better Globe för att ta bort denna flaskhals, Jan? För om det är något som påverkar hur attraktiv en avkastning är så är det ju bl a hur stor del av bruttoavkastningen som äts upp av skatt och avgifter, inte sant? I detta fall kommer jag som privatperson att beskattas som egenföretagare och det är ju inte direkt en höjdare. Skulle man bedriva det i ett AB åker man i praktiken på en dubbelbeskattning såvida man inte gör som riskkapitalbolagen och extraherar avkastningen från sitt AB via utlåning till det egna bolaget, d v s man tar ut sin del i form av ränteinkomst och skattar således bara en gång på själva ränteinkomsten medan bolaget får avdragsmöjligheten (bara det är en löjligt invecklad process bara för att få ut avkastning från Better Globe kontot, inte sant? Detta måste ni förbättra för det skulle i högsta grad öka marknadsföringsvärdet av träden. Jag är nog inte ensam om att tycka såhär).
    ———–
    En sak som Lord Metroid tog upp om volatilitet och att hålla sig till ett fåtalet värdepapper eller fonder. Som jag har förstått det är fallande kurser aldrig ett problem så länge underliggande tillgång (då värdepapper är derivat av något) inte är konkursfärdigt. Så i de lägen, åtminstone gör jag så själv med mina egna innehav, att man köper på sig mer i fallande trend kan man mycket väl hålla sig till ett väldigt fåtalet värdepapper. Syftet är att positionera sig bättre när kurserna faller
    och det gör man genom att köpa till lägre kurser. Då minskar negativ procentuell kapitalutveckling och man är redo för uppgången. I ett sådant läge behöver uppgången procentuellt sett inte alls göra magiska hopp för att man ska gå break-even och där efter gå med orealiserad kapitalvinst.
    ———–
    I en kommentar, Jan, skriver du att ”Att de har legat still är inte så konstigt på grund av QE som de kör i USA.”. Du åsyftade då anledningen till varför Vanguard obligationsfondernas kapitalutveckling har legat platt under 3 års tid. För mig verkar det inte riktigt stämma. I sådana fall har QE inte påverkat just Vanguards obligationsfonder överhuvudtaget. Låt mig förklara:

    QE skapar mer volym valuta. Mer volym valuta som investeras i en obligation borde ju på ett eller annat sätt pressa upp priserna på de obligationerna som mottager den valuta volymen. Kapitalvärdet på obligationerna borde ha påverkats positivt (om än artificiellt). Enda sättet för priserna att behålla en platt hållning i 3 års tid (näst intill) vore om säljtrycket var konstant lika stort i förhållande till köptrycket. Att detta skulle ha bibehållits över 3 års tid känns väl ändå orimligt? Kanske
    är det istället så att fåtalet vill köpa respektive sälja Vanguard obligationerna (om vi nu generaliserar vilt kring just Vanguards obligationer)?

    Gravatar ikon för användaren
    Mathias
  11. Vit pil

    Hej jag gör exakt som du dock så har jag autogiro från banken till Avanza än direkt från fkk.
    men har jag fattat det rätt ni har själva lagt in ca 300 k? så ca 100 k kommer av barnbidragen?
    annars får jag inte ihop det hela:)

    Mycket bra jobbat ps: tänk efter innan ni ger 2 miljoner till en 18 åring det kan bli galet :)

    Gravatar ikon för användaren
    Tomas
    1. Vit pil

      Ja. Vi har lagt in totalt ca 300 000 kr själva på olika sätt varav barnbidraget är ca 47 000 kr. Sedan har där varit en avkastning på ca 120 000 kr.

      För att se en motsvarande portfölj som bara är baserad på insättningarna från barnbidraget, så är det Kerstins som gäller. Den är ”ren” på det sättet. Där har det blivit insatt ca 47 000 kr och den är i dagsläget värd ca 94 000 kr, så den har mer eller mindre dubblats på fyra år.

      Se kommentarerna nedan eller i artikeln.

      Ja, vi har det i en KF Barn som man skriver över vid tillfälle – ej nödvändigtvis 18-års dagen… :-D

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  12. Vit pil

    Genom att läsa lite om permanent portföljen och lyssna på vad anhängare till det konceptet har att säga har jag kommit fram till att diversifiering inom en och samma värdeform inte har någon betydelse. Det är ändå omöjligt att förutspå vilken fond som kommer att ge bäst avkastning så man tar hellre en långsiktig position och väljer en fond med så låg avgift som möjligt.

    Vad man vill är ha en diversering av olika värdeformer, alltså att inneha Aktier, Långa obligationer, Korta obligationer och Guld. Det räcker alltså med 1 aktieindexfond, 1 obligationsfond, 1 räntefond och innehav av guld.

    Det viktigaste är att det är passiv förvaltning av fonderna för att få ner priset så mycket som möjligt. Den passiva förvaltning gör att man åker snålskjuts på alla aktiva förvaltare och traders som slåss om priset eftersom man kommer att följa index mer eller mindre.

    Det andra som är viktigt är att alla värdeformerna man äger har sitt säte i den politiska och ekonomiska region som man själv verkar i så att de de olika klasserna kan är synkroniserade utifrån samma förutsättningar.

    Därför har jag nu valt att månadsspara i Avanza Zero, AMF Räntefond Lång och Spiltan Räntefond Sverige. Det är allt! Man kan argumenta att Öhmans Obligationsfond är billigare än AMFs fond men AMF har bästa Morningstar ratingen och 10% bättre avkastning under de senaste 5 åren.

    Gravatar ikon för användaren
    Lord Metroid
    1. Vit pil

      Jag håller med dig i din analys, men inte i din slutsats. :-) Hjälp mig dock att förstå, eftersom jag gärna diskuterar vidare.

      Om man t.ex. väljer Avanza Zero, då har du en exponering mot SIX30RX det vill säga Sveriges 30 största bolag i aktieform och du har den nödvändiga aktieexponeringen enligt permanent portföljen.

      Min farhåga är ju att den är alldeles för liten och för volatil om du jämför med hela den globala marknaden. T.ex. vi drabbas ju av lokala EU-problem som den amerikanska marknaden eller EM-marknaderna inte heller berörs av.

      Samma sak där med Spiltan räntefond som bara kör i svenska papper om jag förstått det rätt. Borde man inte ta en tvärsnitt på den globala obligationsmarknaden istället?

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag är bara rädd att man drabbas av ”hemmablindheten” på ungefär samma sätt som spelare alltid bettar på att ens eget land ska vinna VM trots att oddsen är emot dem. Man gillar det man känner till av anledningen att man just känner till det och har hört/sett det många gånger.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    3. Vit pil

      Att vara volatil och att vara hemmablind är en del av strategin.
      Man vill ha en bra avkastning när aktierna går bra för att väga upp de andra värdeformernas kräftgång och man vill ha billiga aktier när mina andra innehav ger bra avkastning.

      Man vill också att alla sina innehav ska spela på samma ekonomiska förutsättningar därför att om man hade USA aktier och Amerikanerna säljer och springer till sina obligationer istället på grund av någon inhemsk lokal händelse så förlorar USA aktier i värde men man har inget att köpa upp dem med eftersom de Svenska obligationer inte har rört på sig sig.

      Man kan förstås ha både Svenska och Amerikanska innehav i alla klasser. Då funkar det så antagligen Men då måste man vara medveten om att volatiliteten och därmed avkastningen inte kan bli lika hög eftersom man har hedgat sina innehav. De olika värdeformerna svänger inte lika mycket och man får då inte lika stort utrymme att sälja dyrt och köpa billigt i samband med ombalansering. Man måste också ombalansera inom klasserna om man inte vill bli överexponerad mot någon speciell marknad.

      Gravatar ikon för användaren
      Lord Metroid
  13. Vit pil

    Vad för mening finns det med att köpa en rad olika långa obligationsfonder istället för bara en kort och en lång obligationsfond?

    Gravatar ikon för användaren
    Lord Metroid
    1. Vit pil

      Jag är fortfarande ganska ny på obligationsfondsmarknaden så här tänker jag olika exponeringar. Många av de svenska fonderna är tyvärr bara exponerade mot de svenska statspappren som är mikroskopiska om man t.ex. jämför med T-Bill. Så jag tänker att de olika obligationsfonderna ger exponering mot olika marknader och olika löptider på obligationerna. Dock på grund av okunskap är det inte helt omöjligt att de överlappar.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  14. Vit pil

    Vanguard Obligationsfonderna har ju legat precis platt i 3 år ser det ut som på Avanza, varför så mycket investerat i dem?

    Gravatar ikon för användaren
    Lord Metroid
    1. Vit pil

      Diversifiering sedan förra veckan. Att de har legat still är inte så konstigt på grund av QE som de kör i USA. Däremot vill jag hålla dem på lång sikt och de ger just en annan exponering än de svenska fonderna som verkar lägga mest i svenska statspapper.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    Kul idé.

    Siffrorna låter lite väl bra med den allokeringen.
    Barnbidrag och farmorbidraget innbär ca 65 000 på 3,5 år.

    60% av portföljen ligger +-0 ? Obligationena, kontanterna och ädelmetallerna.
    indexkramning kan gett ca 100% dessa 3,5 år.
    Träden 15%

    Så dryga 100´borde portföljen vara värd.

    Har du sålt träd som ambassadör som gett 330′ ?

    Gravatar ikon för användaren
    Jan
    1. Vit pil

      Portföljen har ju inte sett ut så här hela tiden. Därav ligger väl en hel del av förklaringen. I stora drag skulle man kunna säga följande på 3.5 år:

      – Spiltan preferensaktie: +100 % => +19 %/år
      – Better Globe: +40 % => 8.78 %/år
      – Likvidkonto: +/- 0 % => 0 %/år
      – Obligationer / Preferensaktier: +24 % => 5.53 %/år
      – Trustbuddy: ca 40 % => +19 %/år
      – Aktier: +90 % => 17 %/år
      – Guld/Silver: + 6 % => 6 %/år (mest på USD/SEK-kurs)

      Avkastningen skulle jag därmed gissa ligger någonstans runt 10 % per år i genomsnitt. Insättning i förhållande till avkastning är ca 300 000 kr i insättningar och ca 120 000 kr i avkastning. Insättningarna har mestadels fördelats på 4-5 år (vi började redan 2010, trots att hon föddes 2011) med ca 100 000 kr från oss föräldrar, ca 45 000 kr i barnbidrag, ca 30 000 kr i presenter och bidrag från släkt och ca 25 000 kr/år i egen intäkt.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  16. Vit pil

    Ramlade in här av en slump. väldigt intressant läsning.

    Jag och min sambo försöker själva sätta av pengar för vår dotter som föddes i år. I och med föräldraledighet så är det inte så lätt att avvara några större summor men vi håller stenhårt på att åtminstone spara 100 kr vardera i månaden. Dessa har hittills oavkortat lagts i aktiefonder(med långsiktigt tänk) men efter denna intressanta läsning så kommer vi titta närmare på både indexfonder samt obligationsfonder.

    Jag kommer fortsätta följa ”Pengamaskinen” med stort intresse.

    Mvh Sten

    Gravatar ikon för användaren
    Sten Ormvinge
  17. Vit pil

    Med kontanter menade Harry Browne Money Market Funds, vad är det?
    Funderar på om man kanske skulle köpa JPY, USD, GBP och EUR och lägga som kontanter?

    Gravatar ikon för användaren
    Lord Metroid
    1. Vit pil

      Jag tror att han menade motsvarigheten till penningmarknadsfonder. Ja, ha lite olika valutor brukar aldrig vara fel. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  18. Vit pil

    Hur menar du att dina investeringar i guld och silver ”eftersom det är billigt” inte är just precis ett försök att tajma marknaden, någonting du själv anser vara omöjligt?

    Gravatar ikon för användaren
    Pontus
    1. Vit pil

      Bra påpekat! Tänkte på det inte en själv. : )

      Jag tänkte mest att det har fallit i värde och det är det som jag har köpt mest av relativt sätt i år. Det är väl ett psykologiskt försvar att motivera sig att köpa mer av något som man har förlorat pengar på (även om dollar-kursen har räddat upp lite av värdet)….

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson