Fungerar långsiktigt månadssparande i aktier och fonder i praktiken?

Fungerar långsiktigt månadssparande i aktier och fonder i praktiken?

Historisk real avkastning på SP500 och OMX30
Fungerar långsiktigt månadssparande i aktier och fonder i praktiken?

Jag fick en intressant läsarkommentar igår som löd ungefär som följer:

Din analys och resonemang med planen att månadsspara i indexfonder och obligationsfonder över lång tid ser ut att vara sund strategi med bra teoretisk argumentering bakom.

Men i praktiken verkar det inte fungera att månadsspara sig till en bra avkastning. Enligt graferna över långsiktiga investeringar(20 år) som gjorts under det tidigare decenniet är det inte alls självklart att man får speciellt hög avkastning som 8%. En avkastning på runt 4% verkar vara en realitet för de flesta och om man har riktigt otur till och med att man går back.

Kanske man kan få bättre avkastning av att helt enkelt amortera istället, eller missar jag något?

Jag ser egentligen ingen motsättning – hoppas att jag inte misstolkar grafen, men jag tror inte det. Den visar ju en engångsinvestering med återlagda investeringar om man började ett enskilt år. De flesta 10-20 års perioder har ju gett ett positivt resultat (om än med en median på 4.2 %) realt vilket också är viktigt att ta hänsyn till, addera 2-3 % inflation och du ligger på runt 6 % median. Mitt mål med mina strategier är inte 8 % realt, det är svårt, men däremot 8 % innan inflation.

Tittar man dessutom på den svenska grafen hos Flute så är den betydligt mer positiv än den amerikanska (och mer volatil) eftersom i princip varje investeringsperiod över 10 år ger en positiv avkastning efter inflation. Från 1980 är det dessutom till och med över 7 % realt, vilket är galet mycket egentligen.

Läs gärna mer i mina två artiklar:

Dessutom gäller ju med kontinuerliga investeringar så får du ju nya startår för de nya pengarna.

Relaterade etiketter och ämnen

genomsnittlig avkastning, läsarfråga, sp500, statistik

Kommentera

6 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Blir förvånad över ditt svar nedan…
    Här:
    https://rikatillsammans.se/2008/04/28/4-enkla-tips-att-forbattra-ditt-fondsparande-de-enklaste-sambanden-ar-ofta-de-basta/
    säger du
    ”Tips 1. – I ditt fondsparande – köp fonderna i mitten av månaden

    Tittar man på de enkla sambanden så är ett av de första man identifierar är att fonder har en tendens att öka i månadskiften – ofta på grund av att alla fondsparar och flyttar pengar till fonderna när lönen kommer. Eftersom de flesta populära fonder är vanliga aktiefonder lyder de under regler som att de måste alltid vara investerade till en viss grad – därmed måste dessa köpa när de får in pengar.

    Fonder är alltså, allt som oftast, som billigast i mitten av månaden – lägg därför om ditt autogiro till någon gång kring den 10-20 i varje månad.”
    Gäller inte det längre i ditt tänkande? Är det inte bäst att handla då längre?

    Gravatar ikon för användaren
    Fundering
  2. Vit pil

    Hej och tack för en intressant blogg. Jag försöker hitta analyser kring månadssparande och undrar om du känner till några resonemang kring när i månaden det är bäst pris, t ex om det finns någon trend att priset går upp i precis runt 25-27,28,29 och att priset är lägre den 24e?. Mitt antagande bygger på att månadssparare av naturliga skäl väljer dragningen i anslutning till lön, vilket ofta betyder att då många handlar så stiger efterfågan och därmed priset. För en nybörjare liknar prisbanan ett zick-zack-mönster vilket med månatligt sparande skulle kunna innebära att man jämnt handlar på topp samt att man hela tiden handlar en vara som kostar mer över tid, frågan är om man någonsin får en hävstång istället för en, enligt min mening, kräftgång.

    Gravatar ikon för användaren
    Gunnar Duske
    1. Vit pil

      Ja, jag har sett sådana analyser. Jag har för mig att Carnegie hade en fond som tog hänsyn till det och om jag inte minns fel, så gav det en edge på mellan 0.5 till 1.0 % per år. Inte mycket, men inte heller oväsentligt. Men som sagt, det är andrahandsuppgifter. Har inte kollat det själv.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Väldigt kul att du postar en artikel angående min kommentar.

    Alldeles riktigt så visar grafen vad som hänt med en engångsinvestering som man sedan tar ut efter X antal år.
    Men det går även att se vad som händer om man kontinuerligt investerar under en period, till exempel 20 år. Man får helt enkelt följa en linje lodrätt nedåt. Det blir alltså ett år mindre tidsspann per år som går.

    Man kan då se att 1960 var uselt år att att börja investera i sin 20 års plan. Alla års investeringar gav i slutändan negativ avkastning om man haft en 20 års plan. För att lyckas uppnå en positiv avkastning skulle man behövt antingen vänta 5 år med att börja investera med sin 20 års plan eller låta investeringar vara i ytterligare 5 innan man sålde.

    Vet inte om detta resonemang ens är relevant när man planerar att skapa en pengamaskin och passiv inkomst från avkastning. Det är ju inte så att man säljer hela sin portfölj bara för att pengamaskinen är ”färdigbyggd”.

    Gravatar ikon för användaren
    Lord Metroid
    1. Vit pil

      Hej Lord Metroid,

      Spännande konversation det här. Jag vet inte riktigt om jag hänger med. Det är också lite vanskligt att återskapa eftersom jag inte har siffrorna som graferna är baserade på. Men om jag inte gör bort mig helt och hållet här (säg gärna till isf) så tänker jag följande.

      Om du ser i den bifogade excelfilen nedan, så har jag tagit avkastningsindex från riksbanken. Sedan har jag lagt in en krona investerat 1960, den är 1980 värd 5,46 kr. Det vill säga en vinst på 4.46 kr. Det ger en avkastning på 446 % på 20 år och räknar jag om det med min CAGR-räknare. Så blir det ca 8.86 % i genomsnitt per år. Vilket verkar stämma väl med min tes om en genomsnittlig avkastning om 8 % per år över längre tidsperioder.

      Tittar man sedan i Flutes graf så är avkastningen enligt den lägre än 7 % och det skulle mycket väl kunna stämma om man korrigerade excel-filen och riksbankens siffror med KPI-inflationen.

      Här är excelfilen om du vill laborera själv.

      Tänker jag rätt i resonemanget?

      Hälsningar,
      Jan

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson