Fyra bilder som visar: Lång tidshorisont → Lägre risk → Mer pengar!

Fyra bilder som visar: Lång tidshorisont → Lägre risk → Mer pengar!

Hur du minimerar timingrisken i din portfölj och i ditt investerande
Fyra bilder som visar: Lång tidshorisont → Lägre risk → Mer pengar!

Dagens ”bli-rik-snabbt”-mentalitet gör att vi idag äger våra placeringar alldeles för kort tid. Följande fyra bilder visar hur du kan tjäna mer pengar över tid genom att undvika dumma misstag och utnyttja din största fördel – tiden – till fullo!

Där finns en nyare variant av den här artikeln på den här länken: Minska risken i ditt sparande

Under 2014 har jag bestämt mig för att lägga om även min privata investeringsportföljoch göra det rätt en gång för alla. Ett av de vanligaste misstagen som jag gjort är att ha en för kort tidshorisont. Förr ägde man ofta aktier i fem till tio år, idag är det sällan mer än ett år.

I jakt på den högsta avkastningen gör vi onödiga misstag som kostar oss väldigt mycket pengar. Problemet med för kort tidshorisont är att man utsätter sig då för alla möjliga risker, inte minst timingrisken. Det vill säga att man råkar köpa sina värdepapper ett år som i efterhand kan visa sig skitdåligt – man har otur med timingen helt enkelt.

Det amerikanska företaget Dalbar har visat att vi investerare generellt sätt är helt värdelösa på just timing – inte bara när man ska gå in i marknaden, men även när man säljer – och att det ofta kostar oss minst hälften av avkastningen. Den genomsnittlige investerarens avkastning, under perioden 1993-2012, i aktier under perioden var 4.25 % när aktierna i genomsnitt avkastade 8.21 %. De skriver:

”Mutual fund investors who hold on to their investment are more successful than those who time the market.”

Investering med 1-års sparhorisont

Om vi tittar på Stockholmsbörsens avkastning (SIXRX) under perioden 1919-2012 så ser avkastningen – för en 1-års investering vid olika årtal – ut så här:

Diagrammet ovan visar alltså risken som medför med en för kort tidshorisont. Även om åren med positiv avkastning (66 st) är betydligt fler än åren med negativ avkastning (28 st) är nedgångarna tillräckligt stora för att man ska oroa sig. Tendensen är även vi har gått in i en fas där både uppgångar och nedgångar idag är betydligt större än tidigare. Det vill säga att man brukar säga att svängningarna (volatiliteten) har ökat.

Under 2000-talet har vi upplevt två perioder av nedgångar på över 50 % över en period av ett par år. Det som är viktigt att tänka på i sammanhanget är att om värdet minskar med 50 % så räcker det inte med en 50 % ökning för att komma tillbaka till startläget, utan då behöver man minst en fördubbling, det vill säga en 100 % ökning för att vara tillbaka på 0. Läs mer om det här resonemanget i min artikel: ”Regel nr 1. Förlora aldrig pengar. Regel nr 2. Glöm aldrig regel nr 1.

Investering med 10-års sparhorisont

Om vi istället tittar på samma diagram fast vi utgår från att man sparar med en 10-årig sparhorisont då blir risken helt annorlunda:

Diagrammet visar 85 st positiva 10 års-perioder och en tidsperiod (1930-1939) med en negativ avkastning på -0.2 % per år (nominellt). Staplarna visar alltså den genomsnittliga avkastningen per år för en tioårsperiod med start det året som stapeln är placerad på.

Det vill säga att låter man pengarna arbeta tillräckligt länge så ökar sannolikheten för ett positivt utfall och risken för att förlora pengar minskar. Sedan tror jag dock personligen inte att de glada 80- och 90-talet kommer att komma tillbaka, utan att vi kommer att hamna runt ett betydligt lägre snitt på 7-8 % per år i genomsnittlig avkastning.

Genomsnittlig avkastning per år för olika placeringshorisonter

Nedanstående diagram visar högsta och lägsta avkastning i genomsnitt, för olika långa investeringsperioder.

Tolkningen man kan dra är att ju längre sparhorisont, desto större sannolikhet för en vinst. Man kan också i diagrammet ovan se hur svängningarna (volatiliteten) avtar med längre placeringshorisont – det slår i och för sig både genom att den sannolika vinsten blir lägre, men även förlusterna. Som jag skriver här, prioriterar jag personligen att hålla förlusterna till ett minimum än att försöka maximera vinsterna.

Det riktigt intressanta blir ju om man räknar ut den genomsnittliga årsavkastningen och risken för de olika investeringshorisonterna. Risken beskriver jag här i form av standardavvikelse – det vill säga hur mycket avviker avkastningarna från medlet. Jag har även spelat in en videofilm där jag förklarar det här resonemanget med standardavvikelse.

1 år 5 år  10 år  20 år
Genomsnittlig årsavkastning (%) 12,5 % 11,3 % 11,5 % 12,1 %
Standardavvikelsen / risken (%) 23,1 % 10,2 % 6,6 % 4,9 %
Andel positiva perioder (%) 70 % 88 % 99 % 100 %

Den genomsnittliga avkastningen förändras inte särskilt mycket – den ligger runt 11 % per år (sedan 2000, tror jag man ska räkna mer 7-8 %). Däremot ändras risken i form av standardavvikelsen kraftigt. Den går från 23.1 % ner till 4.9 % när man förändrar placeringshorisonten.

Innebörden är att man kan säga följande med 95 % sannolikhet (det antagande man gör sin investering på) så kommer avkastningen att följa nedanstående tabell för olika investeringsperioder:

Min Medel Max
1 år -10,6 % 12,5 % 35,6 %
5 år  1,1 % 11,3 % 21,5 %
10 år 4,9 % 11,5 % 18,1 %
20 år 7,2 % 12,1 % 17,0 %

För den senaste 15-års perioden (1998-2012) har den genomsnittliga avkastningen varit 7.7 % med en standardavvikelse på 30 %. Det ger ett intervall på -22,3 % till 37.7 %, vilket går i linje med min tes om ökade svängningar och ett lägre medel.

Timingrisken – valfritt antal år 1920-2008

Den sista grafen jag tänkte visa har bloggrannen Flute gjort och den beskriver Stockholmsbörsens (AFGX) rört sig inflationsjusterat, inklusive återinvestering av utdelningar och efter skatt. Siffrorna skiljer sig således liter från siffrorna i tidigare delar i det här inlägget då de inte är inflationsjusterade och är således nominella.

Hur du tolkar grafen är att du tittar vilket år du investerar pengarna i x-led och sedan har du dem inne fram till år Y i y-led. Färgen på rutan visar då den genomsnittliga avkastningen per år i perioden. Klicka gärna på bilden för att göra den större.

AfgxReellAvkastning1920-2008

 

Slutsats

För mig är det egentligen bara en slutsats som jag kan dra från det här. Det handlar om att skapa en strategi som definitivt sträcker sig över minst 5 år, men gärna 10 år eller längre. Fördelen är att många av oss har ju pengar låsta i t.ex. PPM och olika former av tjänstepensionssparande där man kan dra nytta av den här insikten.

Nedan ser du t.ex. de olika sannolikheterna för ett positivt utfall om du håller ett index (i det här fallet SP500) under olika tidsperioder:

141217-diagram

 

Det andra är exempelvis i barnsparandet som jag gör till Freja, där jag började placera pengar samma år som hon föddes och avsikten är att göra det minst fram till hennes 18-års dag. Läs mer om Frejas pengamaskin här.

Relaterade artiklar på bloggen

Källor

 

Relaterade etiketter och ämnen

aktieklubben, aktier, frejas portfölj, genomsnittlig avkastning, inflation, misstag, risk, sp500, statistik, strategi, tips

Kommentera