Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet
Sök:

Fyra-hinkar-strategin: få rätt balans i sparandet

RikaTillsammans #47 - Ett helikopterperspektiv på ditt sparande och portföljer...

Fyra-hinkar-strategin är ett sätt att få en överblick men framförallt rätt balans på hela ens ekonomi såsom ditt sparande, såsom lönekonto, buffert, fond- och aktiesparande samt alternativa investeringar. Den hjälper till att tänka rätt i de olika delarna och inte minst skydda mot olika typer av risker.

Idén till den här artikeln föddes när jag försökte förklara för en läsare upplägget på vårt sparande. Han undrade nämligen hur alla de olika delarna som jag skriver om på bloggen hängde ihop och hur jag fick ihop de olika portföljerna tillsammans med den övriga ekonomin och tips på alternativa investeringar. Jag insåg själv när jag skulle förklara att det var rörigt – till och med för mig själv.

För ett tag sedan läste jag en bok, av amerikanen Michael Falk, som adresserade ett liknande problem utifrån ett pensionsperspektiv. Han introducerade ett koncept något som kallades för ”The 3-bucket porfolio” vars uppgift var just att skapa en modell för hur pensionärer kunde strukturera upp sitt pensionssparande så att pengarna skulle räcka livet och pensionen ut. Jag själv tyckte det var bra, men som sann ingenjör, så finns det ju alltid sätt hur man kan skruva på saker för att de ska bli lite bättre och lite mer generellt. Därav min förändring till ”4-hinkar-strategin”.

Uppdatering 190123 – sedan jag publicerade den första versionen av den här artikeln under 2018 har jag kontinuerligt förfinat den och insett att den här artikeln förmodligen är en av de viktigaste på bloggen. Den är även numer en grundläggande del i heldagsworkshopen där många frågor handlar om den. Fyra-hinkar-principen handlar nämligen om att göra rätt saker på rätt sätt och få en helhetskoll på sin ekonomi, tillgångar och balansräkning.

Jag hoppas att du gillar artikeln och avsnittet!
Jan

Lyssna på hela avsnittet om fyra-hinkar-principen

Förutom att titta på videon ovan så kan du även lyssna på hela avsnittet via din poddspelare eller via webbläsaren nedan:

Du kan även ladda ner PowerPointen för ”Fyra-hinkar-strategin” som vi kör i videon.

Utmaningen: olika sparanden har olika syften

Förutom röran i sparandet så upplevde jag även ett problem med att olika delar i portföljen hade olika syften. I vår ekonomi fanns där inte minst följande olika delar:

Bankkonto för vardagsekonomin
Precis som du har vi ett konto på en vanlig storbank där vi sköter den löpande ekonomin med räkningar, lönekonto-konton, swish m.m.
Buffertkonto för oförutsedda utgifter
Vi har ett konto för oförutsedda händelser som när vi lyckades tanka 95-oktanig bensin i min mammas diesel-bil som inte hade en försäkring för det. Det blev dyrt och det rekommenderas inte. :-)
Lågrisk-portföljen
För att inte ha för mycket pengar på buffert-kontot som idag mer eller mindre är ”döda” pengar då räntan på sparkonton just nu understiger 1 procent, har vi en lågrisk-portfölj. Här är tidsperioden 1 – 3 år.
RikaTillsammans-portföljen
Sedan har vi rikatillsammans-portföljen som är en långsiktig portfölj vars syfte är att bevara pengarna och försöka ge en låg, men positiv avkastning oavsett marknadsklimat. Här är tidsperioden 2 – 5 år.
Nybörjarportföljen – en klassisk balanserad portfölj
Sedan har vi nybörjarportföljen som vi använder som nästa jack på riskskalan, med en fördelning på 60 procent aktieindexfonder samt 40 procent ränte- och obligationsfonder, där målet är att investera pengarna på 5 – 10 års sikt.
Globala barnportföljen – långsiktig portfölj
Därefter kommer den globala barnportföljen på riskskalan där vi har 90 procent aktieindexfonder och 10 procent ränte- och obligationsfonder samt varianterna på densamma hos Lysa. Målet är att investera pengarna på 10+ års sikt.
Pensionssparande – PPM och Tjänstepensioner
Naturligtvis har vi även olika tjänstepensioner samt naturligtvis PPM-sparandet. Målet är att försörja oss när vi går i pension om 25+ år.
Alternativa investeringar
Därutöver kommer de olika alternativa placeringarna som jag nämner tidigare.

Det säger sig självt att det lätt kan bli både rörligt och svårt att få en överblick. Dessutom upplever jag att det kan vara klurigt att se att man även har fått rätt på balansen mellan låg-, mellan- och högrisk. För att inte prata om avkastningskrav och tidshorisonter.

Gör portföljen immun innan du börjar optimera den

Författaren Michael Falk skrev i sin bok ”Let’s All Learn How to Fish” om att man bör göra sin portfölj ”immun” innan man börjar försöka ”optimera” den. Så här skriver han uttryckligen:

Immunize before you (try to) optimize. Immunized simply means having your fixed expenses covered by guaranteed payments, such as your safety net, or pension stipends. Immunizing your fixed expenses also means that nonsafety-net, residual savings can be theoretically invested in any way desired, regardless of volatility. With immunization, your retirement is safe for as long as you live and mostly independent – other than health care shocks – from whatever happens in the markets. Michael Falk, ”Let’s All Learn How to Fish”

Genom att göra en del av portföljen immun – att skapa sig ett skydssnät – mot marknadens svängningar ger du dig själv möjligheten till en känslomässig ekonomisk trygghet. Den andra fördelen som du får på köpet är att du kan ta en mycket högre risk i den andra delen av sparandet.

Det är inte så konstigt att det talar rakt in i min värld – även om fokuset här framförallt är på pension. Men eftersom man inte behöver tänka annorlunda kring sin pension än sitt övriga sparande tycker jag att man kan använda resonemanget även för sitt ”vanliga” sparandet. Med en viss anpassning så klart.

Att tänka i form av hinkar är inget nytt, det vill jag minnas att även den tyske författaren Bodo Schäfer gjorde i sin bok ”Vägen till ekonomisk frihet (annonslänk)”. Konceptet handlar om att man delar upp sin ekonomi i olika hinkar med olika syften, storlekar och tidshorisonter. När en hink blir full eller tom, då häller man över vattnet från den ena till den andra och så håller man på för att få en balans i sin ekonomi.

Jag gillar det här konceptet eftersom det gör det enklare för mig att förstå hur jag kan tänka. Så nedanstående är min lilla utveckling av både Michael Falks och Bodo Schäfers resonemang.

Fyra-hinkar-strategin – en översikt

Nedan följer översikten som vi använde i videon som illustrerar och sammanfattar resonemanget.

Översikt - Fyra-hinkar-principen
Översikt – Fyra-hinkar-principen

Nedan följer mer detaljerad förklaring av respektive hink.

1. Bufferthinken – för det kortsiktiga sparandet

Den första hinken har jag helt enkelt döpt till ”Bufferthinken”. Dess syfte är som följer:

Bufferthinkens uppgift är göra ditt sparande immunt mot marknadens svängningar och ge dig en grundläggande ekonomisk trygghet. Dess syfte är att skydda mot förluster och vara det ställe som du tar ut pengar från när du behöver.

Jag har skrivit i många artiklar om vikten av att ha en ekonomisk buffert för oförutsedda händelser. Den bästa artikeln är den här:

Syftet med en buffert är att ge en ekonomisk trygghet och minska den ekonomiska stressen som man kan uppleva från tid till annan. Den ska också hjälpa dig att kunna fatta klokare beslut i vardagen. Det finns nämligen undersökningar från bland annat Länsförsäkringar som visade på att 28 procent har stannat kvar på en dålig arbetsplats eftersom de inte har haft en ekonomisk buffert.

Det finns många olika skolor kring hur stor en buffert ska vara, men de flesta är överens om att man ska ha en sådan INNAN man börjar investera sina pengar. Har man skulder med höga räntor rekommenderar boken ”Rikaste mannen i Babylon” att man ska amortera på lånen 20 procent av sina inkomster och spara 10 procent till sig själv i t.ex. buffert.

Det finns många olika åsikter om hur stort ett buffertsparande bör vara. Bodo Schäfer förespråkade en ”emergency-fund” på minst 50 000 kr som man aldrig rörde. Tumreglerna bland sparekonomer brukar vara: singel i bostadsrätt: 2-3 månadsutgifter, två i hushållet: 3-4 månadsutgifter, familj: 4-6 månadsutgifter och företagare bör ha större än så om man har en osäkerhet i inkomst, och så vidare.

Även om jag alltid rekommenderar att ha en buffert, så har jag aldrig riktigt varit förtjust i tumreglerna ovan. En stor anledning är att de utgår mer eller mindre från att man inte skulle ha några andra inkomster överhuvudtaget. Riktigt så är det ju faktiskt inte om man tittar på hur vi har kommit överens om att vi vill ha det i Sverige. Går det sig illa i Sverige så har man ju försörjningsstöd och andra former av skyddsnät.

Det medför att man kan tänka lite annorlunda kring storleken eftersom man tar hänsyn till dessa utgifter.

Storleken på bufferthinken bör vara ett års utgifter minus de garanterade inkomster såsom bidrag, a-kassa, pension m.m. som du är berättigad till.

Det vill säga att man får en mer rimlig storlek på sin första hink. Nedan följer ett exempel på hur man kan resonera.

Exempel på uträkning av storbuffert-hinken

Säg att jag och Caroline skulle ha en svensk genomsnittslön på 29 000 kr i månaden och en fast anställning med två månaders uppsägningstid. Avrundat ger det 22 000 kr i lön efter skatt per person. Tillsammans betyder det 44 000 kr i månaden netto. Av det här sparar vi 10 procent, vilket ger 4 000 kr och resterande 40 000 kr är löpande utgifter.

Det ger följande ungefärliga uppställning vid ett scenario. Jag har räknat ungefärligt med hjälp av följande kalkylator för A-kassa. Med risk för att jag har räknat fel eller missförstått.

 JanFebMarAprMajJunJulAugSepOktNovDec
Lön #122000220000000000000
Lön #222000220000000000000
A-kassa #10014500145001450012400124001240012400124001240010000
A-kassa #20014500145001450012400124001240012400124001240010000
Bidrag000000000000
Summa440004400029000290002900024800248002480024800248002480020000
             
Utgifter400004000040000400004000040000400004000040000400004000040000
Differens+4000+4000-11000-11000-11000-15200-15200-15200-15200-15200-15200-20000
Ack40008000-3000-11000-21000-36200-51400-66600-81800-97000-112200-132000

I ett scenario som ovan skulle man gått back ca 130 000 kr på ett år förutsatt att man inte gjort några förändringar på sin utgiftsnivå. Sedan kan man ta lite höjd, men säg att man skulle lägga på ca 20 000 kr, då får man 150 000 kr. Det är mycket pengar för de allra flesta, men det är också en stor skillnad mot om man skulle räknat 40 000 kr per månad gånger 12 månader, vilket skulle bli 480 000 kr.

Det är också en stor skillnad mot Ann Wibbles ”Alla borde ha en årslön på banken” som är extremt svårt. På det här sättet kommer man ner i en mycket mer rimlig nivå tänker jag. Naturligtvis kan man gör samma uträkning om man är pensionär, har en sjukförsäkring eller har någon annan situation.

Vad ska man ha i bufferthinken?

Om vi tittar rent konkret på innehållet i bufferthinken så tänker jag att det är följande:

Bankkonto med insättningsgaranti
Det vanliga bankkontot med insättningsgarantin är basen i bufferthinken. Jag rekommenderar att försöka ha ett bankkonto med en ränta högre än 0 procent. Ibland kan det kräva att man öppnar ett konto i en nischbank. Det är dock av yttersta vikt att det finns insättningsgaranti. För konkreta exempel läs artikeln ”Bästa sparräntan”.
Låst bankkonto med insättningsgaranti
Ett alternativ är att använda ett konto där man låser pengarna på t.ex. ett kvartal eller ett halvår för att få en lite högre ränta och på det sättet åtminstone få samma avkastning som inflationen. Läs mer i artiklarna: ”Bästa sparräntan” och ”Buffert- och buffertsparande”.
Kontanter och andra valutor
Om det är så att du har kontanter så ingår de i bufferthinken. Jag rekommendera att ha lite kontanter tillgängligt då det har hänt att t.ex. internet, kortterminaler eller ens bank inte har fungerat. Om du har kontanter i andra valutor ingår även de i den här hinken. 
Räntefonder med en låg riskklass
Ett alternativ till bufferthinken är även räntefonder. Dessa räntefonderna ska vara klassade som låg risk, vilket innebär riskklass 1 och 2 enligt KIID-skalan. Det är främst penningmarknads- och korta räntefonder. För konkreta exempel läs: ”Bästa fonderna”. Läs även artikeln om räntefonder: ”Räntefonder – allt du behöver (och borde) veta”.
Ett alternativ är den så kallade räntetrippeln som för 2019 består av 60 procent Spiltan Räntefond Sverige, 30 % IKC Avkastningsfond och 10 % Spiltan Högräntefond.
Försäkringar (a-kassa, inkomst-, hem- och olycksfallsförsäkring)
Det finns många olika åsikter om försäkringar, men jag gillar dem eftersom man på det sättet kan ”betala bort”-risker. Det finns inget bättre sätt att minska storleken på bufferthinken genom att gå med i a-kassan och ha en inkomstförsäkring. 
Övriga försäkringar som minskar behovet pengar i bufferthinken är hemförsäkring, allrisk och olycksfallsförsäkring. Eventuellt kan man även lägga till livförsäkring om man lever tillsammans med en partner och har barn, hus och liknande. 
Portföljförslag
När man har fyllt upp kvoten man vill ha på sina bankkonton enligt ovan så är ett portföljtänk bra. Jag tänker att portföljer med en fördelning på t.ex. 0-30 procent aktier och 100-70 procent räntefonder. Det kan man antingen sätta ihop själv enligt ”Bästa fonderna” och ”Ombalansering 2019” alternativt att man ställer in det hos Lysa (annonslänk).

Sammanfattning av bufferthinken

Avslutningsvis, tittar vi på bufferthinken så är en rimlig sammanfattning:

Syfte med bufferthinken
Vara en immun del av ditt sparande för att täcka dina kortsiktiga utgifter under en period av cirka ett år. Bufferthinken ska även skydda mot risken att förlora pengar. Det är även hinken som du tar ut pengar från när det behövs. Du kan även använda den här hinken för olika typer av målsparande.
Storlek på bufferthinken
Ungefär ett års utgifter minus alla de förväntade inkomster du är garanterad. Lägg gärna på ett par procent för säkerhetsskull. Om du använder den för målsparande – t.ex. resor öka storleken i förhållande till den. 
Tidshorisont för sparandet
Tidshorisonten är 0 till 3 år. 
Lämplig tillgångsfördelning
Den här hinken ska inte investeras, utan jag rekommenderar ett sparkonto med insättningsgaranti. Eventuellt skulle man kunna ha en fondrobot som t.ex. Lysa med 100 procent räntor. Det vill säga en 0/100-portfölj.
Förväntad avkastning per år
I dagsläget är en rimlig förväntad avkastning mellan 0 och 2 procent per år. Målet med avkastningen är egentligen bara att hålla samma nivå som inflationen.
Uttag görs
För att täcka underskott i den löpande ekonomin eller fördefinierade mål.
Fylls på via
Den här hinken fylls primärt på av överskottet av din lön. T.ex. med de 10 procent som jag brukar tjatar om. Men den kan också fyllas på av den nästkommande hinken (mellanriskhinken).

Om du har frågor eller åsikter, kommentera gärna längst ner.

2. Mellanriskhinken

Den andra hinken har jag döpt till ”Mellanriskhinken” (hjälp mig gärna med ett bättre namn). Syftet med den här hinken är framförallt att fylla på Bufferthinken, när den blir tom om den inte kan fyllas på genom ett överskott i den löpande ekonomin.

Hinken är den andra delen i strategin att göra ditt sparande immunt mot marknadssvängningar (läs: volatiliteten). Dock är inte behovet av riskminimering lika stort som i Bufferthinken. Det är nämligen lika mycket fel att ha för låg risk som att ha för hög risk – något som jag visade i artikeln ”Vad är bäst? En 100/0- eller 90/10-portfölj” för två veckor sedan. Genom att dela upp lågrisk-sparandet i en buffert-del och en mellanrisk-del så kan man få en lämplig balans även här.

Innehållet i mellanriskhinken bör bland annat vara:

Räntefonder med riskklass 2 till 4
Om basen i bufferthinken är bankkonton så är basen i mellanriskhinken räntefonder. Här kan vi även öka riskklassen till 2 – 4 enligt KIID-skalan. För konkreta exempel läs: ”Bästa fonderna”. Läs även artikeln om räntefonder: ”Räntefonder – allt du behöver (och borde) veta”. Det är framförallt korta och långa räntefonder. Även vissa högräntefonder kan man lägga till här. 
Aktieindexfonder i kombination med räntefonder
Eftersom vi fortfarande pratar om en ”mellanrisk” så kan vi inte ta en ren aktieportfölj i den här hinken. Men enligt tidigare är det lika fel med för lite risk som för mycket risk och därför har tillgångsslaget aktier en plats i den här hinken. 
Jag rekommenderar således en blandning av aktieindexfonder och räntefonder. Nybörjarportföljen är en ypperlig portfölj som passar väl i mellanriskhinken. Det är en klassisk 60 procent aktieindexfonder och 40 procent räntefonder. Även RikaTillsammans-portföljen passar väl in här. Ett sista alternativ (och kanske enklaste alternativet) är att använda Lysa (annonslänk) och ställa in en 60/40-portfölj hos dem. 
Överkurs: hedgefonder
Det finns en del hedgefonder som skulle kunna passa in i den här hinken. Då ska det vara hedgefonder som har en låg riskklassning enligt KIID-skalan (2-4). Jag själv har inte någon av dessa i mina modellportföljer, men objektivt sett skulle dessa passa här. 
Överkurs: boendet
En sak jag har funderat mycket på är var man placerar in sitt eget boende. Till slut har jag konstaterat att mellanrisk-hinken är det bästa stället. Anledningen är att boendet förändras i värde ungefär lika mycket per år som en räntefond om man tittar på längre tidsperioder (läs: har ungefär samma volatilitet). Tittar man på riktigt långa tidsperioder så ökar värdet på fastigheter i paritet med inflationen, vilket också är den här hinkens mål och syfte. 
Om man räknar in boendet i sin mellanrisk-hink, räkna då endast med ditt nettovärde. Det vill säga skillnaden mellan husets värde och skulderna som du har på det. Det vill säga är huset värt 2 miljoner och du har lån på 1.5 miljoner, då är värdet till mellanriskhinken bara 0.5 miljoner. 
Observera dock att det här kan slå väldigt mycket och det är svårt att fylla på bufferthinken med ”husvärde” även om det går i viss utsträckning (tänk de som lånar till bil på huset). 

Sammanfattar vi de viktigaste punkterna med mellanriskhinken så är dessa:

Syfte med mellanriskhinken
Vara den andra komponenten med syfte att göra en del av ditt sparande immunt mot marknadssvängningar och mot inflationen som minskar värdet på dina pengar.
Storlek på mellanriskhinken
Rekommendationen är mellan tre och sju års utgifter enligt samma uträkning som Buffert-hinken.
Tidshorisont:
Lämpliga tillgångar på en 4 till 10 års horisont.
Förväntad avkastning per år
En rimlig förväntad årsmedelavkastningen enligt portföljerna ovan är 3 – 5 % per år.
Uttag görs
För att fylla på bufferthinken.
Fylls på via
Den här hinken fylls på när Bufferthinken är full, när man har förändrat sina utgiftsnivå eller när man har nått vissa villkor i de sista två hinkarna.

Fram till den här hinken är jag och Michael Falk överens.

3. Den passiva hinken

Den tredje hinken har jag valt att kalla för den ”Passiva hinken”. Syftet med den här hinken är att fylla på mellanrisk-hinken när den blir tom. Eftersom vi redan har två hinkar vars syfte är att göra en del av ditt sparande immunt mot marknadssvängningar, så kan vi i den här hinken ta oss an mycket mer risk. Den passiva hinken skyddar nämligen mot att pengarna ska ta slut.

Som jag har sagt innan – det är lika mycket fel med för lite risk som med för mycket risk. För mycket risk innebär en risk för att pengarna försvinner och för lite risk innebär att de befintliga pengarna inte kommer att räcka till.

Michael Falk skriver:

Immunizing your fixed expenses also means that nonsafety-net, residual savings can be theoretically invested in any way desired, regardless of volatility. Michael Falk, ”Let’s All Learn How to Fish”

Här kan vi alltså investera i princip på vilket sätt som vi önskar – oavsett volatilitet. Volatilitet är ett mått på risken i ett sparande, mätt i svängningar runt medelvärdet. Något förenklat säger volatiliteten något om hur stor del av din portfölj som kan gå förlorad ett enskilt år med en viss sannolikhet. För enkelhetens skull brukar jag säga att under en 15 års period kommer en 100/0-portfölj i genomsnitt ha förlorat 50 procent av sitt värde två gånger.

Jag anser att man bör ha majoriteten av sitt sparande i den här hinken. Jag anser även att man bör förvalta majoriteten av sitt sparande på det sättet som ger bäst odds för en bra avkastning över tid. Bäst odds över tid ges av passivt sparande i indexfonder. Därav namnet ”passiva hinken”.

Syfte med den passiva hinken
Vara hinken med mest pengar och som dessutom tar en lämplig hög risknivå för att skapa avkastning och över tid fylla på mellanriskhinken. 
Storlek på den passiva hinken
Jag tycker att den passiva hinken bör bestå av 80-90 procent av ditt totala sparande exklusive buffert- och mellanriskhinken. Det vill säga att om du har totalt 1 000 000 kr och och 400 000 av dem ligger i buffert- och mellanriskhinken, då bör resterande 600 000 kr delas upp på t.ex. 480 000 kr i den passiva hinken och 120 000 kr i den sista aktiva hinken.
Tidshorisont
Lämplig tidshorisont för det här sparandet är 10 år eller mer.
Innehåll i den passiva hinken
Aktieindexfonder med låga avgifter. Se ”Bästa fonderna” för konkreta exempel. OBS! Jag påstår att hela din pension inkl. tjänstepension och premiepension (PPM) bör relateras till som att den är i den passiva hinken förutsatt att du har mer än 10 år kvar till pension. Har du mindre än 10 år kvar, relatera till din pension som mellanriskhinken.
Lämplig tillgångsfördelning
En lämpligt tillgångsfördelning i det här fallet är 90/10 eller 100/0. Jag tycker att majoriteten av pengarna ska ligga i kvalitativa globala aktieindexfonder. En lämplig portfölj är globala barnportföljen eller en motsvarande fördelning hos en fondrobot som Lysa (annonslänk).
Förväntad avkastning per år
En rimlig förväntad årsmedelavkastningen enligt portföljerna ovan är 7 – 10 % per år.
Uttag görs
För att fylla på mellanrisk-hinken.
Fylls på via
Den här hinken fylls på när mellanrisk-hinken är full eller när den aktiva hinken har överpresterat.

4. Den aktiva ”lekhinken”

Den sista hinken är den hink som jag misstänker att de flesta småsparare har majoriteten av sina pengar i (tyvärr). Det är den här hinken som man kan använda sig av för att försöka slå index, ha roligt och göra sina alternativa placeringar i.

Eftersom all forskning, historik och statistik visar på att man har oddsen emot sig när man gör det här bör den bara vara en mindre del av helheten. Det är därför jag rekommenderade i det förra stycket att den här hinken bör storleksmässigt vara ungefär 10 – 20 procent (max!) av den passiva hinken.

Syfte med den aktiva hinken
Jag anser att syftet med den här hinken bör vara tvådelat. Den bör både tillfredsställa dina känslomässiga behov kring att ha roligt, ha spänning och ditt intresse för sparande, samtidigt som det är i den här delen vi kan testa vår förmåga mot marknaden.
Storlek på den aktiva hinken
Enligt tidigare resonemang, maximalt 10 – 20 procent av storleken på den passiva hinken.
Lämplig tillgångsfördelning
I den här hinken kan man fördela sina pengar hur man vill. Jag anser dock att man inte bör överlappa med de andra hinkarna. Det är här man kan välja de aktivt förvaltade fonderna eller de enskilda aktierna och alternativa placeringarna man är intresserad av. Det är här exempelvis många av de investeringarna i t.ex. Trine, Tessin m.fl. hamnar i min portfölj.
Förväntad avkastning per år
Jag tycker att man i den här delen av portföljen definitivt bör sikta på att ha en avkastning som är mer än 10 % per år i genomsnitt. För att motivera risken skulle jag även våga sträcka mig till att ha målet på 12 – 15 % per år. 
Uttag görs
För att fylla på den passiva hinken.
Fylls på via
Den här hinken fylls på när mellanrisk-hinken är full eller genom en fördelning på t.ex. 80/20 mellan passiva och aktiva hinken när mellanriskhinken är full.

Jag skiljer ju på att investera och spekulera. För mig är att investera att ”acceptera den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger” och spekulera är att ”försöka överträffa den genomsnittliga avkastningen som marknaden ger”. Den här hinken är till för att spekulera i.

Ombalansering mellan hinkarna

Den stora poängen med hinkarna är att flytta pengar från låg-risk hinkarna till dem med högre risk och vice versa för att få rätt balans i portföljen. De scenarion som jag ser för att flytta in och ta ut pengar är:

Bufferthinken
Fylls på från det löpande sparandet i första hand och i andra hand från mellanriskhinken.
När den är full så fyller den på mellanriskhinken
Mellanriskhinken
Fylls på när bufferthinken är full OCH när den passiva och aktiva hinken når vissa avkastningsmål
När den är full så fyller den på den aktiva och passiva hinken, gärna med en fördelning på t.ex. 80 procent till den passiva och 20 procent till den aktiva.
Passiva hinken
Fylls på när mellanriskhinken är full
Flyttar tillbaka pengar till mellanriskhinken när den är tom eller avkastningsmål nås
Aktiva hinken
Fylls på när mellanriskhinken är full eller när den passiva hinken är full
Flyttar tillbaka pengar till både den passiva hinken och mellanriskhinken.

I grunden handlar det om att sätta absoluta mål på de första två hinkarna, medan de två sista fylls på relativt sätt till varandra. Som avkastningsmål kan man säga att om t.ex. hinken överpresterar mot ett index, då säkrar man hem t.ex. 20 procent av överavkastningen.

Hinkarna passar väl in på risk och avkastningsskalan

Jag har i tidigare artiklar skrivit om att majoriteten (ca 80 %) av avkastningen i en portfölj ges av tillgångsfördelningen och det är väldigt viktigt att komma ihåg. Det gör att man kan skulle faktiskt kunna använda följande översikts graf för att se hur dessa hinkar placerar sig på en risk vs avkastningsskala.

GRAF KOMMER INOM KORT

Fördelar med att tänka i fyra hinkar

Jag ser några olika fördelar med att tänka i hinkar på det här sättet, särskilt när man börjar sätta absoluta tal på dem.

Det är enkelt att förstå. Jag hoppas att resonemanget är hyfsat enkelt att förstå och mig gav det klarhet kring hur vi faktiskt har strukturerat vårt sparande. Det visar på om man har oblans (t.ex. för mycket i sparande med för låg eller för hög risk). Det kräver inte heller att man nödvändigtvis gör om något i själva upplägget på sitt sparande.

Lämpar sig väl för vår hjärna. Jag har i många artiklar skrivit om att vår hjärna är inte gjord för att spara eller investera pengar. Daniel Kahneman fick för några år sedan Nobelpris för att han visade att vi inte agerar rationellt, t.ex. när det gäller mental bokföring. Genom att dela upp sparandet i hinkar använder vi de här svagheterna i hjärnan som styrkor istället. Det blir framförallt mycket enklare att t.ex. ta en förlust i en hink eftersom man vet att det inte påverkar de andra. När börskraschen så småningom kommer, blir det förhoppningsvis enklare att göra rätt genom att låta den passiva hinken löpa eftersom man har sin buffert- och mellanriskhink oskadd.

Skyddar pengar som ska användas på kort sikt. Enligt samma resonemang så tror jag även att vi kommer att må bättre eftersom de pengar som ska användas på kort sikt är ”immuna” eller skyddade mot marknadernas svängningar. För mig handlar det mycket om att ha ett skyddsnät som ger en ekonomisk trygghet och gör att man inte behöver uppleva en ekonomisk stress. Det i sin tur leder till att man kan fatta bättre, klokare och mer rationella beslut i stressade situationer.

Om du ser några andra fördelar, så får du gärna komplettera med dem i kommentarerna.

Nackdelarna med fyra-hinkar-strategin

Tittar man istället på nackdelarna så tänker jag framförallt att de handlar om följande.

Ökar komplexiteten i sparandet. Även om poängen är att skapa en översikt i sparandet och göra det enklare att få ett helikopter-perspektiv, så kan det innebära en ökad komplexitet. Särskilt om man är en ny sparare med bara en portfölj. Då ska man plötsligt dela upp det i flera portföljer. Även om det här inte är ett problem hos t.ex. Nordnet (annonslänk) och Avanza (annonslänk) så är det lite extra administration. Det kan även bli lite svårare att skaffa sig en överblick över hur hela portföljen och totalen utvecklar sig över tid.

Man behöver räkna rätt på inkomsterna och utgifterna. På samma sätt kan det vara lite bökigt att räkna rätt på sina utgifter och inkomster under perioder. Jag tyckte inte det var helt enkelt med arbetsförmedlingens och försäkringskassans hemsidor. Sedan bör man också ha en bild av hur mycket utgifter man har. Sedan kan man alltid göra överslag och mellan-tummen-och-pekfingret uppskattningar.

Skiljer sig inte nämnvärt från en systematisk strategi. En kritik som framförs på nätet mot 3-hinkar-strategin är att den i grunden inte skiljer sig från en systematisk strategi där man har allt i en portfölj (”hink”) och sedan plockar ut pengar enligt 4-procents regeln (4 % första året och därefter korrigerar för inflation nästkommande år). Det vill säga att hinkarna är mest en mental grej.

Kan ge upphov till en del merkostnader. Eftersom komplexiteten ökar så kan det även ge upphov till lite merkostnader i form av avgifter om man ska flytta pengar mellan olika hinkar.

Om du ser andra nackdelar, skriv gärna i kommentarerna.

Relaterade artiklar

Jag rekommenderar att läsa följande artiklar om du gillade den här:


Den här artikeln publicerades 2018-04-29 klockan 11:49 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden, Så blir du rik.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

95 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej!

    Jag och min fru hade tänkt komma igång med ett mer strukturerat sparande enligt 4 hinkar principen men tar gärna emot tips hur man startar. Vi är båda 38 år, har två barn i 5 års åldern och bor i stockholm

    Min fasta lön är 64 000 i månaden och min arbetsgivare sätter av 9 500 i pension i månaden. Utöver detta har jag en bonus som inte är pensionsgrundande som gör att jag landar oftast totalt på 70 000 i månaden. Har möjlighet att löneväxla via jobbet med en låg avgift på 0.1% på kapitalet utöver fondavgift men har inte börjat med detta ännu.

    Min fru har 36 000 i månaden och hennes arbetsgivare sätter av 1 200 i månaden i pension. Utöver detta har hon en bonus som inte är pensionsgrundande och hon brukar landa på en lön på totalt 50 000 i månaden.

    Vi båda har tre månaders uppsägning och båda har inkomstförsäkring.

    Vi bor i ett hus med hyfsad standard som vi äger som värderas till 7 000 000 och vårt lån är på 2 700 000. Vi har inga omedelbara renoveringar vi behöver göra men räknar med 1 000 000 i renoveringar fördelat över 10 år.

    Vi har inga övriga lån, äger inga bilar och lever sparsamt.

    Vi har kostnader på drygt 30 000 i månaden men då är inte pengar för eventuella framtida renoveringar inräknade

    Vårt totala sparkapital är på 1 000 000 men vi går plus varje månad och skulle kunna placera väsentligt varje månad.

    Med detta funderar vi på hur vi ska strukta vårt sparande då vi inte är materialistiska och egentligen vill spara allt på lång sikt till att kunna hjälpa till med boende för våra barn när det behövs framöver.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jesper
  2. Vit pil

    Jobbar mig igenom alla välkomst-brev och rekommenderade podavsnitt (är nu på mail 4 av 5). Verkligen ett grymt bra upplägg då det skulle känns lite mastigt att börja lyssna på alla från början.

    Det kanske tas upp längre fram, men fördelning av räntefonder/aktiefonder i hinkarna och även barnsparandet. Hur ska man tänka allt eftersom tiden går. (Är 41 nu men jag och barnen blir ju äldre för varje år ;-) ) Ska man successivt ändra fördelningen i resp hink eller hälla över mer från hinkarna med högre risk till de andra, antar att när man är 70 inte ska ha lika mkt i den passiva hinken som när man är 40 så att säga? Äldsta barnet har bara 7 år kvar till 18-årsdagen tex…

    Har idag sparande på flera olika ställen, men jobbar för att få det mer samlat. Men finns det ngt man bör tänka på om man idag har fonder i kapitalsparkonto (via max matthiesen…) och skulle vilja flytta dem till Lysa tex?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sara T
  3. Vit pil

    Tack för en intressant sida! Jag har en fundering kring hinksystemet. Låt säga att jag vill ta X% från min månadslön och fylla på samtliga hinkar (alla börjar tomma). Dvs inte fylla bufferthinken först, utan fördela det jag tar från lönen till de olika hinkarna direkt. Jag ser framför mig att jag sätter en målbild på hinkarna men fyller upp dem kontinuerligt tills jag når respektive målbild per hink. Vad skulle en lämplig fördelning kunna vara? 40% buffert, 40% medelrisk, 20% passiv? (bortse från lekhinken i det här läget, den anser jag får komma längre fram). Vi kan utgå från att bufferthinken kommer jag att ha rätt låg (jag är en sådan som kan finansiera en oförutsedd utgift via kreditkortet + en möjligen en lägre buffert (max 1 månadslön).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter Lindquist
    1. Vit pil

      Hej Peter!

      Tycker att 40/40/20 låter sunt, du skulle även kunna köra 33/33/33 såklart, men kanske ändå är bra att försöka fylla dom två lite snabbare ändå?

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Tack för svar! Om man inte ska spara för efterlevande, utan bara för sig själv (är 42 år), skulle en annan fördelning i respektive hink vara att föredra? Tänker primärt på mellanriskhinken och hinken ovanför. Är t.ex. 90/10 aktie/räntefond fortfarande att föredra?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Peter Lindquist
  4. Vit pil

    Hej, jag vet att för många är boendet det största ”sparandet” men i poden har det flera gånger nämnts att man bör betrakta boendet som en skuld. Jag undrar helt enkelt om man bör placera sitt boende i hink 4 istället för hink 2. Detta eftersom boendet är en väldigt illikvid tillgång och bara kan fylla på de andra hinkarna genom belåning eller flytt till hyrresrätt eller mindre boende men vid en krasch eller sättning på marknaden tappa väldigt stor del av värdet vilket de tillgångsslag som föreslås i hink 2 inte gör.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas Lårdh
    1. Vit pil

      Hej Jonas!

      Kolla mitt svar angående varför boendet inte bör räknas in i hink 2 under dennafrågan.

      Man skulle säkert kunna räkna in den i hink 3 som en passiv del i sitt sparande, men jag känner att man kanske bör behålla boendet helt utanför hinkmodellen? Men om man verkligen vill ha in den i någon så skulle jag säga hink 3.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  5. Vit pil

    Var hamnar bostadsamortering i den 4-hinkar strategi som form av sparande? Mellanrisk eller buffert (iom att det minskar en fast utgift långsiktig) ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Diogo
    1. Vit pil

      Hej!

      Jag skulle nog säga att den halvt hamnar i mellanrisken, men däremot är det inte en snabb tillgång som räntefonder eller pengar på sparkonton är. Du har inte samma likviditet på det som du amorterat.

      Däremot så skulle man kunna se det som ett ”sparande” i mellanrisken, utan likviditet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  6. Vit pil

    Hej!
    Har läst och även lyssnat på poddarna.
    Men behöver hjälp o tips.

    1.Bufferthink
    Har 50.000 på ett SEB konto. Tänkte spara 50.000 här. Ska jag ha 10% aktier och 90% fonder?

    2.Mellanhink
    Äger 1 villa som jag vill bygga ut, får ej låna mer på den. Så behöver spara ca 500.000
    Så antar att det kanske tar 5-10 år

    3.pension

    4.barnspar.
    Har 2 barn 3 år och 1 år
    Har 80.000 på ett vanligt konto som jag ev ska föra över till antingen nordnet, lysa eller avanza?(Beronde på rekommendation)

    Ska jag spara i alla hinkar samtidigt?
    Kommer kunna spara ca 7000 i mån.

    Hur ska jag fördela aktier och ränta i dem olika hinkarna?

    Mvh

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Maria
    1. Vit pil

      Hej Maria!

      1. Sparkonto med insättningsgaranti, buffert är pengar som du behöver ha tillgängligt snabbt för oförutsedda utgifter.
      2. Skulle säga att Nybörjarportföljen passar för detta ändamål!

      3. Globala Barnportföljen funkar utmärkt för pensionssparande.

      4. En Kapitalförsäkring med barnen som förmånstagare, jag skulle säga Avanza av egna erfarenheter. Men vet att andra även gillar Nordnet.

      Jag tycker att du kan spara i alla portföljer samtidigt, däremot så får nog pengarna till villan visa vägen för hur mycket du kan spara i dom andra hinkarna. Eftersom det är en väsentlig stor summa du behöver här så kanske största delen måste gå till den hinken.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Tusen tack för svaret.
        Loggade in på avanza, ska jag ta avanza auto till barnen?
        Är lat så tänkte ta
        Lysa till hink 2(liknar nybörjarportföljen om jag fattat rätt.

        Likadant med pensionsparandet ett lysa konto med 90% aktier och 10%fond.
        Mvh

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Maria
  7. Vit pil

    Hej, Jag är nyfiken på hur ni andra resonerar. Hade ni placerat NOWO-fonden i mellanriskhinken?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    ACCA
    1. Vit pil

      Hej!

      Ja men det skulle man kunna göra, detta eftersom det är en blandfond.

      Men du skulle lätt kunna göra en egen mellanrisk via Avanza eller Nordnet, då kommer du att komma undan med en mindre förvaltningsavgift som gynnar dig i det långa loppet.
      Kolla in ”Nybörjarportföljen”!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
  8. Vit pil

    Hej, Jag försöker få ihop en mellanriskhink och komma igång med mitt sparande men nu med allt prat om sparrobotar (Lysa) så blir det snabbt rörigt. Det låter ju fantastiskt att själv slippa göra ombalansering. Men vilken del av mellanriskhinken ska finnas på Lysa och så vidare, för man bör fortfarande äga guldfonder och så vidare.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    John
    1. Vit pil

      Hej John!

      Jag skulle säga att hela mellanrisken kan ligga i Lysa om du så vill, att du ”bör” äga guldfonder är inte givet anser jag, det är en råvara som historiskt har använts till att hedgea sin portfölj men finns inget som säger att det ska fungera som hedge i framtiden.

      Men om du vill så kan du fortfarande äga lite guldfonder i en ISK på t.ex Avanza eller Nordnet och sedan kör du resten på Lysa?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Hej Robin tack för att du svarar.

        Ja jag tänker mest på Rikatillsammans-portföljen med de fyra hörnstenarna, 25% aktier, 25% räntefonder, 25% obligationsfonder och 25% guldfonder. Jag gillar nämligen det upplägget väldigt mycket så frågan är om man ska skippa Lysa eller att där kanske kommer en guide hur denna portfölj skulle kunna fungera med i kombination med Lysa.

        Eller är det jag som krånglar till det kanske?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        John
  9. Vit pil

    Hej, tackar för en toppen site! Tänkte fråga, om du tycker det är en bra idé förstås om du skulle kunna rita om din illustration med de fyra hinkarna? Om jag förstår det rätt är de tre första hinkarnas storlek långt ifrån de samma. Men i figuren är det ju det. Där emot så är det väl 80/20 på de två sista, både i beskrivningen och i figuren
    Rätta mig om jag missförstått.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Andersson
  10. Vit pil

    Hej.
    Tack för en sååå bra podd och intressant artiklar.
    Jag är i situationen att jag har en mellanriskhink och en bra början till den passiva hinken. Jag har dock behövt tömma min bufferthink (40 000 kr pga av oförutsedda avgifter) och är nu i stort sett på 0 kr där.
    Ska jag sälja fonder i mellanriskhinken för att få 40000 kr snabbt – eller månadsspara fr min lön i ca 18 mån för att nå samma belopp?
    Väldigt lockande att sälja fonder – mest för trygghetens skull.
    Men blir det en ekonomisk skillnad oxå? – vilket är bästa alternativet ekonomiskt? Känslomässigt/trygghetsmässigt tar jag nog helst ut pengar fr min kapitalförsäkring hos Avanza – men vill inte göra bort mig.
    Tack på förhand för tips och råd kring detta ”dilemma”
    /Malin

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Malin
    1. Vit pil

      Tack för din fina kommentar.

      Mitt tips är att du ställer frågan i:

      Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Hej
      Enligt artikeln ovan så skall du sälja av fonder för att fylla på bufferten. Det är ju iden att alltid ha en buffert. Ett annat val är givetvis att sälja av för tex 20 000 och spara in de övriga 20 000 så slipper du sälja så mycket. Det handlar ju om överblick av sparandet och riskoptimering.

      Med Vänlig Hälsning Niklas

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Niklas Lindblom
  11. Vit pil

    Hej. Tänkte börja spara så här enligt ”hinksystemet” – är supertaggad!.
    Har redan en del sparat hos Avanza både för mig (200 000 kr) och barnen (120 000 kr) men dock väldigt lite pengar ”på banken” eftersom jag senaste tiden litegrann hamnat i paycheck to paycheck. Men nu ser jag över alla utgifter och kan spara in en hel del. (är skild sedan några år tillbaka och bor själv i bostadsrätt med barn varannan vecka)
    Nu undrar jag. För att få ihop till buffert-hinken som i dagsläget är tom. Ska jag ta ut fr ngt av mina Kapitalförsäkringar hos Avanza (hink 2 och 3) eller spara månadsvis fr min lön för att ”komma ikapp”?

    Enligt er uträkning så verkar det som att jag ska ha ca 30 000 kr i Buffert-hinken och det kan jag nog spara ihop på ett år. Men om jag säljer fonder går det ju på bara några dagar… men det känns ju inte rätt att sälja…
    Tack på förhand!!
    Och wow vilken grej det varit att börja lyssna på er podd!
    Avsnitt 57 o 58 med Claudia var perfekta för att komma igång och för att förstå!
    Inser oxå att jag behöver ändra innehåll i ”Mina hinkar” hos Avanza då jag sett att de inte har räntefonder alls samt en hel del fonder med hög avgift (skapades i en ”fondgenerator” för några år sedan).

    MVH
    Malin

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Malin
    1. Vit pil

      Hej Malin!

      Kul att du är taggad på att komma igång!

      Ofta kan man som du säger, hitta lite utgifter som går att dra in på och sedan spara detta istället.

      Jag tycker att du kan spara extra direkt från lönen till bufferten för att komma ikapp, så hade jag gjort iaf.
      30tKr låter rimligt, kör på att spara ihop det från lönen, så slipper du plocka ut från ditt andra sparande.

      Tyvärr har jag också upplevt det i fondgeneratorn, du får väldigt många bra förslag på billiga fonder.
      Men sedan så kommer det in några jättedyra fonder som man egentligen inte alls vill ha.
      Tur att det går lätt att byta ifrån dessa! :D

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Robin Wikström
      1. Vit pil

        Hej och Tack för att du tog dig tid att svara.
        Eftersom jag är nybörjare på detta…
        Hur byter jag ut dessa fonder med hög avgift? (du skriver att det är lätt att byta)
        Då måste jag väl sälja och återinvestera i de med lägre avgift?…Och hur vet jag då NÄR jag ska sälja dem i så fall?
        Vill liksom komma igång och ha det rätt i ”mina hinkar”.

        Känns som det skulle vara ”lätt” att sälja av en del och fylla bufferthinken för att sen fokusera på mina andra hinkar med fonder. Men det rekommenderar du inte pga att inte sälja av (dilemma nu när jag liksom vill starta igång)….

        En annan fråga. Hur flyttar/ändrar jag mellan mina kapitalförsäkringar (har 2 st och båda är ganska högrisk pga portföljgeneratorn för länge sedan – vill ändra den ena till att vara mer 60-40). Då måste jag väl sälja av och börja månadsspara på nytt?

        Känns som att jag skulle kunna fråga tusen saker till… så klurigt och mkt att sätta in sig i.
        Jag blev rekommenderad av AVanza för några år sedan när jag började spara att ha KF och har inget ISK alls – men det spelar väl ingen roll, eller?

        Tack på förhand.

        /Malin

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Malin
  12. Vit pil

    Hej!

    Jag är i den situationen att mina utgifter under ett år är mindre än vad jag skulle tjäna om jag blir uppsagd och får A-kassa i ett år.
    Hur ska jag då tänka vad gäller bufferhinken och mellanriskhinken?

    Med vänlig hälsning, Daniel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Bellander
    1. Vit pil

      Jag fick också en låg uträkning för min bufferthink. Jag höjde den så att jag kände att jag skulle ha råd med ny tvättmaskin, kyl och lite annat sånt om det skulle hända, inte allt samtidigt förstås. (Bor i villa) Min bufferthink är 30 000kr. Vissa kanske tycker det är lågt men det är nog lite beroende på ens egen risktolerans också.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Richard Leknes
  13. Vit pil

    Vad är skillnaden mellan fyra hinkar-strategin och att bara köra en portfölj med både högrisk- och lågriskfonder som man balanserar om då och då?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Oskar
    1. Vit pil

      Jag skulle säga att den stora skillnaden är att den inte tar hänsyn till hela ekonomin. Fyra-hinkar-principen är ett sätt att få ett helikopterperspektiv över ens ekonomi.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  14. Vit pil

    Det är en elegant modell. Som du skriver så är en av fördelarna att hinkmodellen att den ”passar våra hjärnor”. Tycker dock att namnen på hinkarna är lite opedagogiska, i alla fall ”mellanriskhinken” och ”passiva hinken”. Man blandar ihop dem och det är onödigt svårt att minnas vilken som har lägst risk, mellanriskhinken låter farligare än passiva hinken i mina öron

    Tycker att namnen på hinkarna skulle ha en tydligare röd tråd så att man enkelt kan sortera dem mentalt. Några förslag:

    1. Riskfria hinken
    2. Lågriskhinken
    3. Mellanriskhinken
    4. Högriskhinken

    Eller:

    1. Buffert-hinken
    2. Buffertstöds-hinken
    3. Passiva investeringshinken
    4. Aktiv investeringshinken

    Eller:

    1. Ränte-hinken
    2. 60/40-hinken
    3. 90/10-hinken
    4. Aktie-hinken

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Karlsson
  15. Vit pil

    Hej. Tack för en bra artikel.
    Jag håller på att sätta upp fyra hinkar. Idag har jag ett ganska ostrukturerat upplägg.
    Jag arbetar på ett stort svenskt företag och vi får månadsvis köpa aktier, som efter tre år dubbleras i antal.
    Hur ska jag se på dessa? Det är ju en 3-års horisont. Så jag tänker att det motsvarar mellanhinken.
    Men om jag antar att de blir dubblerade, så motsvarar värdet ju nu hela min mellanhink. Dvs jag får en mellanhink i ett enda företag. Det är förvisso ett av sveriges största, och sannolikeheten att de skulle tappa så mycket att det åt upp hela värdet av dubbleringen känns liten. Men ändå. När dubblerinen är klar så tänker jag sälja, jag tror att jag har bättre avkastning på annat håll.
    Hur ser du på detta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Warren Bucket
  16. Vit pil

    Hej Jan! Grymt bra och välbeskrivet som vanligt!

    Du refererar i en av bilderna till RikaTillsammans-portföljen som ”50/25/25”. Har jag missat något? Är den inte25/25/25/25?

    Keep up the good work!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
  17. Vit pil

    Hej!

    Jag och min sambo har börjat bygga upp en buffert i enlighet med denna teori. När vi räknade ut första hinken insåg vi att även om vi drar bort alla våra utgifter från vår gemensamma inkomst (A-kassa beräknad för 11 månader/person) så går vi ett antal tiotusentals kronor plus. Utifrån det förstår vi det tekniskt sett som om vi inte behöver en bufferthink (även om vi givetvis har en ändå). Således får vi ännu svårare att förstå och räkna ut hur stor mellanriskhinken ska vara för oss.

    Någon som kan hjälpa oss att räta ut förvirringen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jenny
    1. Vit pil

      Har för mig att detta tas upp i poddavsnittet till denna artikel. Om jag minns rätt så föreslår Jan att bufferthinken ska täcka 1-års utgifter (är väl vanligtvis så länge man får typ A-kassa).

      Nästa hink tror jag skulle vara i storleksordningen att kunna täcka 3-7 års utgifter, minus ev. garanterade inkomster/bidrag under den tiden (räknas ut på samma sätt som med bufferthinken men för en längre period).

      Men hur länge varje hink ska räcka beror väl även på vad man har för mål med sitt sparande.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Karlsson
    2. Vit pil

      Hej Jenny,
      Vi ska precis sätta upp våra hinkar och även vi får detta resultat för hink 1, dvs de garanterade inkomsterna (a-kassa + inkomstförsäkring) är större än årsutgiften. Därför provade vi med andra scenarier för den garanterade inkomsten och årsutgiften. Ett scenario är ju om en av oss blir långtidssjukriven. Här upptäckte vi dock att vi har en sjukförsäkring genom tjänstepensionen som täcker upp bra, så detta scenarion var faktiskt inte värre för oss. Ett annat scenarion är ju om man tvingas säg upp sig själv (ej uppsagd) och inte har ett nytt jobb direkt tex pga psykisk ohälsa. Detta scenarion är det värsta för oss, trots det så krävs det ingen större buffert. Vi justerade även upp räntan på bolånet så att årsutgifterna ökade. Ja och så räknade vi även på det mest hemska, dödsfall och skilsmässa.
      Nu lutar det åt att vi använder oss av 3 x månadslönen för att det känns bra. Så får vi justera framöver om det behövs.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      kristofer
  18. Vit pil

    Hej,

    jag har läst din hemsida med mycket stort intresse och har liksom de flesta andra en ganska liten mellanriskhink, men en stor passiv och aktiv hink. Har nyligen startat upp ett sparande i Lysa med 60-40 där som jag tänkte skulle fungera som mellanrisk. Mitt ”problem” är att mina andra aktiefonder gått så bra de senaste åren så jag vet inte hur/om jag ska omfördela främst den passiva hinken samt mina aktier. Jag skulle vara oerhört tacksam för lite vägledning.

    SPP Aktiefond global 15%
    SPP Aktiefond Sverige 15%
    SPP Akitefond USA 16%
    Spiltan Aktiefond inv. 43%
    Swedbank Robur Ny teknik 11%

    Aktier
    Fabege ca 3000 st

    Med vänlig hälsning
    P

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Patrick
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och för att du läser på bloggen, men det är bättre att du ställer frågan i:

      Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  19. Vit pil

    Jag funderar på hur den här strategin passar med månadssparande. Jag har nyligen börjat fondspara i en mellanriskportfölj och har satt upp ett månadssparande dit utöver det jag sedan tidigare lade i min buffer (som redan är ”full”). Kan man tänka sig att sätta upp månadssparande till både mellanriskhinken och till den passiva hinken i olika storlek bara för att automatisera det hela lite och sedan se över fördelningarna mellan dem när man går igenom och balanserar portföljerna, eller vad är ditt tips kring detta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Per
    1. Vit pil

      Ja, absolut. Det viktigaste är att man faktiskt har tänkt genom det och har en plan. :-) Lycka till med ditt sparande!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  20. Vit pil

    Hej

    Bra tanke med hinkarna. Vad anser du om Avanza Auto fonderna som dessa hinkar du pratar om?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Jönsson
  21. Vit pil

    Hej . Tack för ett givande inlägg, ni har en sån fin ton i era samtal. Jag har följt bloggen passivt i några år och har med god marginal fyllt buffert hinken så inlägget kom i rätt tid. Det hörs sista halvåret återkommande brasklappar från dig och din dina gäster Jan ”det kommer komma en crasch” ”vi är i en bostadsbubbla” osv. Jag är benägen att befara att det inte är så långt dit. Men gällande bostadsbubblan har jag haft fel i 15 år och bor tryggt kvar i hyresrätt medan omgivningen gjort upprepade ekonomiska karriärer, så tiden är som bekant ett ludigt verktyg. Jag står nu i valet och kvalet att fortsätta vara ödesmättad och fortsätta låta bufferthinken översvämmas för att ha muskler när det faller neråt. En generell fråga om hinkarna är alltså hur ska man se på ett strategiskt sparande att använda när köpläget är gynsamt? Man kunde ju tänka sig att använda räntedelarna i mellanhinken. Tveksamt är dock om man vågar den dagen det läget infinner sig. Tack!
    / Anna

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
    1. Vit pil

      Hej!

      Det är klurigt det där, jag själv hade tänkt att boendet är en sån viktig del för välmåendet. Så om man hittar ett boende där man trivs och vill bo länge så kanske man får bortse från tankarna om bostadsbubbla. Om man däremot ska titta på hinkarna så skulle bostad mycket väl kunna falla in under målsparande, eller vad tror du?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Elin Agorelius
  22. Vit pil

    Hej, antag att man väljer att fylla mellanriskhinken med tre års utgifter med avdrag för säkra inkomster. Är en 60/40 portfölj ändå att rekommendera eller gäller det endast om hinken innehåller sju års utgifter med avdrag för säkra inkomster?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henry
  23. Vit pil

    Hej!
    Under rubriken ”Placera in sina olika pengar i de olika hinkarna” och under passiva hinken står det ”PPM (120/10)”. Har fingrarna halkat på tangenterna eller har jag missat något? För summan ska väl vara 100?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
  24. Vit pil

    Hej!
    Först vill jag tacka för en mycket inspirerande och lärorik blogg. Jag har lärt mig mycket och fått ett intresse för ekonomi som jag aldrig haft tidigare.
    Jag kommer från ett helt annat läge än de flesta som läser denna blogg. Jag har under många år brottats med ett spelmissbruk som jag nu lyckligtvis har tagit mig ur. Det innebär att jag en ganska stor uppförsbacke att starta ett sparande. Jag är idag 35 år har jag skulder på ca 225 000kr i blancolån med en ränta på strax under 5%. ( inget sparande/ buffert) Jag har en relativt bra inkomst på runt 40 000 brutto. Jag lever själv efter en skilsmässa i en ganska billigt hyresrätt med en son på snart 4 år (varannan vecka)
    Hur skulle du lägga upp en en framtida plan?

    Ska jag börja med att betala av lånet och samtidigt bygga upp en buffert?
    Bör jag vänta med att börja spara i fonder och aktier?
    Bör jag spara till mig själv först innan jag börjar spara pengar till min son? ( ex bygga upp hink 1 och 2)
    Lämpar sig nybörjarportföljen bra för en eventuell mellanhink?
    Har du några bra boktips för en nybörjare?

    Hur skulle du resonera för att på sikt kunna bygga upp ett sparande och en ekonomisk trygghet?

    Vänligen
    Jens

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jens
    1. Vit pil

      Att betala av ett lån med ränta på 5% ger ju de facto en riskfri avkastning på 5% i form av minskade räntekostnader. Börsen snittar kanske något högre, men med betydande volatilitet. Skulle svara ja på din första fråga, börja med att betala av lånet och bygg samtidigt upp en buffert.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Viktor
  25. Vit pil

    Lite sen på bollen kanske, men jag förstår inte riktigt poängen med att ha en så stor buffert som inte avkastar något, särskilt inte om man i övriga hinkar också har en rätt så stor andel kontanter/räntefonder.

    Jag är en typisk medelsvensson med barn och villa och stämmer hyfsat in på räkneexemplet. Men jag tycker 20000 är en lagom budget. Det täcker oväntade kostnader, som att bilen eller tvättmaskinen går sönder.

    Att dimensionera budgeten efter att både jag och min fru blir arbetslösa samtidigt känns lite väl extremt, vad är risken för det (om vi inte jobbar på samma ställe)?

    Om det skulle hända mer extrema saker som kräver mer än vår buffert klarar så får vi väl ta av sparkapitalet som är investerat, det skulle inte vara någon katastrof.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Lukas
  26. Vit pil

    Hej! Tack för ett bra avsnitt! Jag funderar lite kring automatisering av sparandet kopplat till denna strategin. Kan man, vad du vet, automatisera sparkonton/isk-konton så att överföring sker mellan kontona per automatik vid en viss summa. Tänker att det vore det bästa för att upprätthålla rätt balans mellan hinkarna och man missar/glömmer inte att balansera om vid behov. Något tips kring detta?

    Mvh Rickard

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rickard
  27. Vit pil

    Hej. Har en fundering kring hur jag ska beräkna en årsutgift. Jag tänker att konsumtion typ shopping inte borde inkluderas, utan det borde ligga med en bas. Typ samtliga boendekostnader, försäkringar mm, livsmedel o dyl, basinköp av kläder. Tänker jag rätt?

    Vad händer om hushållets garanterade utgifter överstiger årsutgiften? Att slopa buffertsparande känns fel.

    Tack för en grym insats!!!!

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Jesper
    1. Vit pil

      Hej Jesper!

      Jag tror du menar de garanterade inkomsterna (inte utgifterna). Hur som helst undrar jag samma sak. Bara a-kassan i tolv månader täcker i mitt fall årsutgifterna och mer därtill, men jag behöver fortfarande en buffert för att skydda mig mot oväntade utgifter som att tvättmaskinen går sönder.

      Tänker att 50 tusen kan kännas tryggt att ha som buffert hos exempelvis SBAB till en (väldigt liten) ränta, men jag kanske tänker fel?

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      Richard
  28. Vit pil

    En allmän fråga: Jag har funderat på när man ska ha ISK/aktie-fonddepå. Jag har gjort en grov uppskattning av att man behöver ha över 6 % avkastning för att ISK ska löna sig skattemässigt. Isf skulle man ju ha mellanriskhinken i aktie-fonddepå och inte ISK.

    Har du någon beräkning på det?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Ola
  29. Vit pil

    Återkommer till mitt tidigare inlägg om hur stor hink 1 skall vara. I mitt fall så överstiger pensionen våra fasta utgifter med några tusen varje månad, så enligt definitionen, så skulle jag inte behöva någon hink.

    Personligen pendlar min hink ändå mellan cirka 80 000 och det dubbla. Målet är att aldrig understiga 100 000 kr. Vill jag göra en förbättring på vårt hus, skulle det kännas ytterst genant att låna pengar vid min ålder. Vill vi göra en resa, eller något annat roligt så är det också psykologiskt omöjligt att lånefinansiera detta, även om det det finns ett relativt stort övervärde i villan.

    Det är svårt att räkna ut någon schablon på detta. Varje familj måste nog själva känna var gränsen skall dras. Många har det svårt ekonomiskt, men åtminstone en månadslön före skatt borde alla svenskar ha.i reserv. Helst bör målet vara två månadslöner eller mer

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
  30. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag gillar formuleringen att denna metod ”lämpar sig för vår hjärna”. Trots att jag redan har alla de investeringsslag som du anger som exempel under respektive hink, så har jag inte tänkt på fördelningen så som du beskriver här och att hinkarna fyller på varandra, toppen tack!

    Har en fundering kring företagande – var passar det in? Om det öppnar upp sig en affärsmöjlighet (bilda bolag med andra) – bör denna investering (och risk) finnas med i strategin och var landar den i så fall? I aktiva hinken? Det skulle i så fall innebära att man inte bör ta risken att satsa mer pengar än att det finns rätt mängd kvar i bufferthinken, hink 2 o.s.v…? Eller ska jag tänka annorlunda i denna situation? Som situationen ser ut nu skulle jag behöva sälja av mycket i de andra hinkarna för att ha möjlighet att satsa, vilket upptar mycket av min tankeverksamhet för tillfället.

    Stort tack för din reflektion kring detta!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rebecca Jensen
  31. Vit pil

    Jag försöker greppa det här med hinkarna i relation till olika portföljer. Så som jag förstår det så är mellanhinken en säkrare variant av passiva hinken. Båda innehåller globala indexfonder men fördelningen ex aktiefonder/räntefonder ser olika ut (det finns säkert andra saker som skiljer också men den fördelningen verkar central för att förstå portföljerna har jag upplevt).

    Hur ska man tänka om det när man flyttar mellan hinkar. Det blir ju lite som att flytta från globala indexfonder till delvis andra globala indexfonder. Går det inte bara att ändra fördelningen i en portfölj direkt?

    Jag är rätt säker på att jag gör någon form av tankevurpa här, typ gällande hela poängen med hinkarna, men hjälp mig gärna :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Claes
  32. Vit pil

    Hej,
    Jag har ett angenämt problem. Jag har en stor andel sparande, och tar jag bort sparandet så klarar jag mig precis på mina säkra inkomster. Hur ska man då tänka med sina hinkar?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
  33. Vit pil

    Hej Jan och tack för en väldigt intressant artikel.
    Om jag behöver en buffert på 70k vad är det som bestämmer storleken på nästa hink? Ska man ta som man själv tror mellan 3-7 * 70k? Storleken på nästa hink blir då alltså mellan 210k och 490k. Det innebär för min del att jag inte kommer ha något att lägga i nästkommande hink efter denna(iaf inte på ett tag). Bör man ha hinkarna med mindre summor för att kunna ha något i alla så att säga. Hur är resonemanget kring detta? Tack igen!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Alex
    1. Vit pil

      Personligen skulle jag väntat med nästa hink i så fall. Det anser jag är i linje med resonemanget att göra dig immun ovan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Gabriel
    2. Vit pil

      Skulle gärna vilja höra vad Jan har att svara om detta.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Alex
  34. Vit pil

    Nybörjarportföljen innehåller långa obligationsfonder som det alltmer varnas för. Hur skall jag förhålla mig till det? har börjat med 4 hinkmodellen o sätter av 2 mille, 500000 i vardera hink över 5 år från hink 1 till hink 2-3 och hink 4 under 10 år. Hink 2 är Din nybörjarportfölj, hink tre är Lysa 50/50 o Avazas robot 50/50 och hink 4 Aktieinvest Bas o akastningsportfölj och avanzas rek. månadsportfölj i fonder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
  35. Vit pil

    Tack för en inspirerande blogg!
    Kanske en korkad fråga…. Bör man ha både en nybörjarporfölj och en global barnportfölj om man följer din strategi? Jag har idag en nybörjarportölj, men ingen global barnportfölj. Bör man i så fall ha dessa på olika konton, eftersom fonderna i stora delar är de samma. Hur många fonder rekommenderar du

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Eva Pettersson Wessman
  36. Vit pil

    När man ska se på den totala ekonomin så bör man väl även ha en hink där man beskriver tankarna kring eventuella lån, i min värld så är inte målet att få 0 kr i huslån, utan målet är att väga kring ca 50% av husets värde (vilket man får skjuta lite från höften från för att komma fram till)

    Då vi idag ligger på 50% bolån och inga övriga lån, så är fokus att inte amortera mer utan bygga buffert och investera överskottet.

    Intressant att få höra dina åsikter kring bolån och hur ni tänker här.

    Tack för bra blogg!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    CB
    1. Vit pil

      Skulle också vilja höra lite mer tankar kring lån. Mitt mål är att få ner huslånet till noll. Har lyckats med det en gång tidigare, mycket tillfredsställande att vara skuldfri och ha hela lönen att investera.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Sven
    2. Vit pil

      Om man bortser från mental bokföring så innebär lån att man har negativ placering i räntebärande, dessutom normalt med högre ränta än annars. Att kombinera lån med ränteplaceringar är något jag tycker man bara skall göra i den omfattning det behÖva för att ha tillräcklig likviditet i sin buffert. Bortser man föfrån dent behovet så är ränteplaceringar i kombination med lån bara ett sänke för portföljen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  37. Vit pil

    Hej!
    Intressant artikel! Jag ser fram emot fortsättningen om ”den livslånga spenderingsplanen”. Jag har byggt upp mitt kapital genom att investera i svenska familjeägda investmentbolag. Nu efter att ha uppmärksammat din blogg har jag lagt krut på att säkra mina tillgångar i linje med Rikatillsammans-portföljen. Dock innebär detta också att min årliga avkastning i form av utdelningar minskat. Så, som förtida pensionär, där avkastningen från mina aktier ger mig bra extra inkomst är jag lite i valet och kvalet hur långt jag ska gå med mitt lågrisktänkande.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
  38. Vit pil

    Hur skall man göra med sitt konsumptionssparande?
    Om jag sparar till hus, bil, resa, elektronik eller dylikt.
    Skall man placera de pengarna i den ”hink” som stämmer med tidshorisonten för konsumptionen?
    Detta kanske förklaras någonstans i artikeln och jag har missat det.
    Jag tror att den delen behöver förtydligas för att man skall kunna tillämpa pricipen i vardagen.

    Tack för alla intressanta artiklar!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Har samma fundering och hoppas att ett svar kommer :-)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      akb111
  39. Vit pil

    Hej Jan,
    jag tycker att den här artikeln stämmer väl för en människa i arbetslivet, men om man som jag närmar sig pensionen, alternativt redan är pensionär så får man ju en säker inkomst som man har oavsett sjukdom etc.

    Naturligtvis behövs ändå en buffert för reparationer av hus/ bil etc. Men under förutsättning att man kan leva på pensionen, behöver man då en mellanriskshink av den storleken? Förutom att ge ett metalt stöd att ligga kvar i mer högriskinvesteringar vid sämre tider, så lär man inte behöva den för att man blir av med pensionen (förutom ev nedtrappning av tjänstepension och liknande)

    Jag försöker fundera på vad som skulle var lämplig nivå för mej som har i princip allt mitt pensionssparande i balanserade fonder (dåliga rådgivare 30 år sedan) och min tjänstepension enligt din nybörjarpension.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    ML
  40. Vit pil

    Uppskattad läsning. Men jag studsade lite när jag läste det här: ”När börskraschen så småningom kommer, blir det förhoppningsvis enklare att göra rätt genom att låta den passiva hinken löpa eftersom man har sin buffert- och mellanriskhink oskadd.” Mellanriskhinken som består av era fondportföljer torde väl knappast förbli helt ”oskadd” den dagen börsen kraschar? Annars är hinkupplägget spännande food for thoughts. Jag tillämpar något liknande utan att ha en lika visuell inre bild för tänket. Jag snor dina hinkar rakt av (fast med eget innehåll). :-)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christina 50+
  41. Vit pil

    Hej,

    Bra och intressant avsnitt (som vanligt). Tycker dock att det var alldeles för kort. En timme behövs för att få någon substans i det. Om ”folk” tycker det är för jobbigt med en timme så är de inte seriösa med sin ekonomi. Flit och systematik rimmar illa med ”quick-fix avsnitt” på 30 min.

    Personligen så återkommer jag hela tiden till bloggen/podden för att det skapar enormt mervärde till min ekonomi, alltid intressant att få olika perspektiv på saker och ting. Jag upplever det som att dina följare är hungriga på kunskap och vill lära sig. Kan man inte hålla koncentrationen längre än 30 min så får man väll dela upp avsnittet och lyssna i två omgångar, då slipper man dessutom en lång väntan på nästa avsnitt.

    Sagt med glimten i ögat ;)

    Allt gott
    Alexander

    7+
    Gravatar ikon för användaren
    Alexander
    1. Vit pil

      Tack för feedbacken och för att du följer bloggen Alexander! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  42. Vit pil

    Intressant artikel. Jag har alla fyra hinkarna men på ett betydligt mera ostrukturerat sätt än som du beskriver. Detta inspirerar mig att titta över mitt sparande.

    En synpunkt i marginalen. Min pension överstiger (tackochlov) mina utgifter med några tusen varje månad. Jag tycker ändå att jag behöver en buffert på ett sexsiffrigt belopp, för att det skall kännas bra. Definitionen behöver kanske göras om något?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
    1. Vit pil

      Hmm… spännande. Kan du inte hjälpa mig hur man skulle kunna tänka/göra istället?

      När man tittar på grunden i 3-bucket-strategy så säger de ju 1 – 3 års utgifter i den första hinken, men i USA fungerar det ju lite annorlunda.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  43. Vit pil

    Hej!

    Jan skriver nedan att man kan se de fyra hinkarna som en portfölj. Jag tycker det borde vara ett intressant upplägg att man jobba med virtuella portföljer i stället för konkreta portföljer. Dvs. man har endast en portfölj hos banken, men fördelningen av den bestäms av de fyra hinkarna ovan. Det finns några fördelar som jag kan se:

    1. Mer automatisk balansering genom att många av hinkarnas storlek bestäms av en annan hink (t.ex. mellanriskhinken ska vara 5 ggr bufferthinken, aktiva hinken ska vara 10% av den passiva hinken)
    2. Man behöver göra färre affärer, dels genom ett mindre balanseringsbehov enligt ovan, dels genom att man slipper köpa samma fond i flera olika portföljer.
    3. Ev. mindre avgifter och courtage, etc.
    4. Enklare sammanställning av den totala ekonomin och analys av tillgångslag, risk etc.

    Det finns också nackdelar, den största jag kommer på är att uppföljningen på portföljnivå blir svårare.

    Två frågor:
    1. Finns det någon liknande modell i form av Excel-blad eller verktyg?
    2. Eller ska man kanske bara räkna fram en portfölj utifrån alla dessa parametrar (sparhorisonter, storlekar, utgifter, etc.)? Hinkarna är ju egentligen ”bara” ett sofistikerat system att göra just det på. Men det är ju svårare att göra lika pedagogiskt såklart.

    Vad tror ni?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Gabriel
    1. Vit pil

      Jag har tyvärr ingen sådan Excel-fil, du får gärna mejla mig den när du har den så kan jag lägga till den artikeln. Men du har självklart helt rätt i ditt resonemang.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag tror att det är en bra ide att dela upp det på åtminstone två konton ändå av den anledningen att man kanske vill ha aktie(fonder) på ett ISK, men inte räntefonder där.

      Egentligen bör man kunna göra så bara man ser till att man har klart för sig hur mycket man behöver i räntefonder och hur mycket i aktie(fonder).

      Jag tror att det är alltför förenklad syn att säga att de olika hinkarna skall ha visst förhållande till varandra. Snarare är det ju så att fördelningen är beroende på totala förmögenheten, men om man har det beroendet klart för sig så bör det funka med att ha två konton som man fördelar förmögenheten mellan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    3. Vit pil

      Utmärkt idé!

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jonas
    4. Vit pil

      SkyKing: ja, man behöver flera olika konton hos olika institut, minst ett av varje typ man vill ha (ISK, kontanter, och inte minst alla olika pensionskonton). Men argumenten håller ändå tror jag, det borde gå att minska antalet konton lite, och balanseringen blir automatisk.

      Ang. hur storleken på en portfölj bestäms så är det ju lika lätt att säga att den ska vara ”300 000 kr” eller ”85% av det totala sparandet minus portfölj X”. Alla de exemplen kan ju enkelt tas fram automatiskt om man har sina virtuella portföljer på samma ställe.

      Hm… måste labba lite i Excel och testa… :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Gabriel
    5. Vit pil

      Gabriel: ja lite så gör jag. Jag tycker att man skall läsa bloggen som en inspirationskälla snarare än ett facit, man får många bra idéer och om man förstår dem så kan man anpassa dem efter ens egna förutsättningar och smak tycker jag.

      Jag har snarare upplagt det så att jag har AF+ISK+KF som liknar hinkmodellen litegrann, men där AF är helt inriktad på ränteplaceringar medan ISK och KF är inriktad helt på aktieplaceringar. KF använder jag till pensionssparande och ISK som en back-buffer (som extra resurs ifall bufferten inte räcker eller för att återuppbygga bufferten).

      Funderar på att lägga upp ytterligare en AF för att ha ränteplaceringar reserverade för pensionssparande, men det kanske blir lite av mental bokföring…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    6. Vit pil

      SkyKing: då är vi nog inne på samma spår!

      Man måste ju ha en slags virtuell portfölj om du vill ha en räntedel på AF och en aktiedel på ISK.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Gabriel
  44. Vit pil

    Hej,
    Kan du bekräfta att pensionerna (inkl. PPM och tjänstepension) ska räknas in i den passiva hinken?
    Mvh
    Gabriel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gabriel
    1. Vit pil

      Ja, det skulle jag säga om tidshorisonten är 10+ år. Tänk dock på att man sedan borde ta bort den när man börjar plocka ut pengarna (eftersom man då räknar med inkomsterna som sänkning av storleken på Bufferthinken).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  45. Vit pil

    Hej jan! Ville säga ett stort tack för ännu ett intressant avsnitt. Jag började följa din blogg sen 6 månader tillbaka när jag började få upp mitt intresse för privatekonomi. Din blogg har varit en otrolig inspirationskälla och vill verkligen säga att den har bidragit till en vändpunkt i mitt liv.

    Jag var tidigare väldigt duktig som många andra att spara till en buffert för oväntade utgifter. Problemet var ofta för mig att när bufferten, första hinken, hade kommit till en bra nivå så svämmade den hinken över till konsumtion istället då kunskapen saknades istället för att hälla över till nästa hink.

    Nu är det ordning på torpet och har verkligen nördat ner mig i ekonomi och styrt upp buffert, pensionssparande (bytt från bankens dyra fonder till egen portfölj), sparande till sonen, pengamaskin och ett lekkonto.

    Däremot funderar jag lite kring mellanrisk hinken som du beskriver. Jag är 30 år och har långt perspektiv på både pensionssparande och pengamaskin (ca 20 år) och har därför lagt upp dem i 90/10. Är bekväm med den risken även om jag kan förstå att det kan va värdefullt med en mellanrisk hink rent psykologiskt vid svängningar på börsen samt för vara immun mot svängningarna. Jag tänker att vid ex inkomstbortfall så ser jag över och minskar utgifterna samt ev minskar amorteringen och haft det som en säkerhet tillsammans med bufferten. Borde jag komplettera med en nybörjarportfölj i mitt fall?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Maria Nilsson
    1. Vit pil

      Tack för den fina feedbacken och grattis till dig!

      Ja, jag skulle rekommendera en mellanriskhink eller en nybörjarportfölj. Framförallt som du själv skriver som ett psykologiskt skydd när nedgången kommer. Den enda gången jag kanske skulle avråda från det är om du har varit med om 1-3 krascher så att du vet hur du reagerar under sådana omständigheter.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Vet inte om detta är till dig (troligen inte allt, men lite kanske), men en tanke är kanske att ha ytterligare en hink före den första.

      Den första hinken är ju tanken att den skall användas för oförudsedda utgifter, men ett vanligt mönster hos folk som ”sparar” gör det bara som ett sätt att hantera kassaflödets variationer över året. Man skiljer ju på förudsedda utgifter som att man skall köpa julklappar eller betala semesterresan från oförudsedda som att tvättmaskinen går sönder.

      När det gäller storleken på buffert-hinken så är det också så att många av de ”oförutsedda” utgifterna inte är så oförutsedda som det låter. Tvättmaskinen KOMMER gå sönder, det är bara en tidsfråga och för denna typ av utgifter kan man på förhand veta hur stora de kommer vara.

      Man kan också överväga att om man inte får ihop en tillräcklig buffer att man försäkrar sig mot de oförudsedda kostnaderna.

      För oförudsedda utgifter kan det även vara bra att ha kreditkort med tillräcklig beviljad kredit. Då kan man låta bufferten ligga i fonder eftersom man trots att man behöver flera dagar på sig för att realisera bufferten så kan man redan omedelbart betala vad som behövs. Detta kan även behövas ifall man försäkrat sig mot kostnaden (om försäkringsbolaget betalar i efterskott).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  46. Vit pil

    Hej Jan. Mycket intressant avsnitt. Lyssnade på det som podd när jag jobbar och tycker att avsnitten är alldeles för korta enligt min mening. Så när jag kom hem var jag tvungen att gå igenom det själv och kolla upp mot mina siffror.

    Men jag uppfattade lite som jag ville anmärka på (utan att försöka vara besserwisser).

    Du pratade om i hink 1 att man skulle räkna in ekonomiskt bistånd (Socialbidraget) som en inkomst. Men du har inte rätt att söka det förrän alla dina konton är tömda och alla ”större” värdesaker är sålda. Så ska du spara med ekonomiskt bistånd får du stoppa pengarna i madrassen eller investera i annans namn.

    I andra hinken kör du en snabb övergång att de första året blir arbetslösa så får de bara två månader uppsägning. Inte två månader per år. Så du får lägga på 100000 till per år över år 1 med minus för a-kassan. Om jag tänker rätt att två personer med jobb blir av med dem och inte får något nytt på 7 år (stackar personer). Då blir det två månaders uppsägning. A-kassa resten av året. Men kommande år blir det -20´000 i månaden och således -1´570´000 på dessa sju åren.

    Tack för att du kan inspirera mig till mitt sparande.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Erik L
    1. Vit pil

      Tack för feedbacken, det tänkte jag inte på. Ska se hur jag kan uppdatera det till nästa gång.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  47. Vit pil

    Hej Jan
    Tack för ett intressant avsnitt
    Ser att du tar med tjänstepension och PPM i den passiva hinken ,
    ska man då även ta med den vanliga inkomstpensionen i ”mellanriskhinken”
    om man tittar på hinkarna ur ett pensionsperspektiv ?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Bertil
    1. Vit pil

      Jag är lite kluven. Man kan resonera för och emot.

      Om man resonerar för, så skulle jag säga absolut eftersom det är en summa som är allokerad till dig som växer med 1-2 procent per år. Men då måste man ju räkna bort inkomsten från bufferthinken.

      Om jag resonerar emot, så skulle jag säga att vi inte kan påverka inkomstpensionen, varken i förvaltning eller uttag. Därmed skulle jag snarare nästan se den som ”lön” från ett ”pensionsjobb” och räkna av den prognosticerade inkomsten från bufferthinken enligt liknande räkneexempel som ovan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  48. Vit pil

    Du säger att den inte skiljer mycket från 4% regeln men jag ser inte riktigt likheten då de har olika mål.

    Dina 4 hinkar handlar om att spara och bygga upp ett sparande på ett stabilt och säkert sätt, samt skapa trygghet ifall något händer.

    4% regeln är ju att om man sparat ihop 6miljoner så kan man när man slutar spara och börjar ta av portföljen ta 4%, dvs 20000kr/månaden. År 2 tar du dock inte 4%, då tar du 20000kr och justerar det mot inflationen med ca 2%, dvs 20400kr/månaden. Detta gör du varje år oavsett hur marknaden går. Då ska det enligt teorin inte gå att äta upp alla sparade pengar, utan den bör fortfarande växa och någon kommer kunna ärva den av dig. Detta gäller bara om man har en 60/40 portfölj, med aktieindex fonder då det var sådan data de använde för att simulera detta olika fall som jag förstått det. Dock snackas det en hel del om att 4% regeln är död och att den inte håller med dagens fonder och marknad. Läste att 60/40 ”då” är mer som 80/20 idag. Men här börjar det med spekulationer och man ska ta mycket med en nypa salt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik Hallqvist
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar, hjälp mig gärna att tänka. Anledningen till att jag skriver att där inte är någon skillnad är att man skulle kunna se alla fyra hinkarna som en enda portfölj. Då kan man ju antingen utgå från att man tar ut A) 480 000 kr minus inkomster från bufferthinken och fyller på från de andra hinkarna, eller B) tar ut 4 % första året om det motsvarar storleken på alla hinkarna. Alla kommande år därefter behöver man ju uppjustera för inflation, oavsett om man tar ut dem från bufferthinken eller en enda portfölj där man tar ut 4 % + inflation.

      Angående din sista spaning. Ja, det är många som säger att avkastningen idag är lägre än tidigare, att man inte längre kan räkna på 8 % som var tumregeln utan idag är det bra om man kan ligga på 5-6 procent per år. Självklart kommer det i så fall att ha påverkan på tumregler som dessa. Däremot är jag alltid skeptisk när människor kommer med påståenden som ryms inom ”Det är annorlunda nu…” för historien visar väldigt tydligt att över tid är det väldigt lite som blir annorlunda så länge den underliggande drivkraften är människor och våra känslor. Men det är bara min tes. Sedan kan man alltid ta höjd för att man har fel…

      Tack för din kommentar och för att du bidrar till att göra artikeln bättre genom din kommentar.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  49. Vit pil

    Jag har försökt tillämpa dina strategier men jag har efter ett fritidshusförsäljningkommit att ha 2 mille på bank o 500000 i aktie o räntebärande .frågan är ju eftersom jag äsnart är 77 år hur jag skall agera.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas
    1. Vit pil

      Jag skulle försöka resonera precis som i artikeln ovan. Räkna på dina utgifter de kommande åren minus pension, sätt de första årens utgifter i bufferthinken, räkna ytterligare ett par års utgifter i mellanriskhinken och därefter resten i den passiva eller aktiva hinken. Vill du ge bort pengar eller liknande, räkna in det som utgift.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  50. Vit pil

    En fråga ang bufferthinken: Du anger att 10% går bort i sparande och resten är utgifter. Men är inte det ohälsosamt mycket utgifter? Dvs borde inte delar av det vara ”lyx” som kan kapas i ett sådant fall som arbetslöshet?

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Lars
    1. Vit pil

      Jo, visst så är det ju naturligtvis. Nu tog jag det mest som exempel. Hamnar man i en sådan situation så är det väldigt sunt att dra ner på utgifterna till en betydligt lägre nivå. Då räcker ju hinkarna dessutom betydligt längre.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.