Gottodix utvärderar RikaTillsammans-portföljen

En replik på Gottodix invändningar på RikaTillsammans-portföljen...

Ett av de bästa sätten att själv växa och få nya resultat är att få feedback från andra. Bloggaren Gottodix recenserar RikaTillsammans-portföljen på sin blogg. Intressant läsning!

Bloggrannen Gottodix har lagt tiden på att utvärdera RikaTillsammans-portföljen vilket jag tycker är jättekul och är mycket tacksam för:

Jag tycker det är en välbalanserad recension och han har helt rätt i att man förlorar över tid avkastning i RikaTillsammans-portföljen i förhållande till en ren aktieportfölj. Det har jag skrivit om här också:

Gottodix skriver:

Jag har en invändning mot den här portföljen. Det är att den ger intryck av att vara nollalternativet. Den som du som inte väljer ska välja. Det är inte helt sant att det här är en portfölj fri från gissningar och spekulation. Faktum är att Harry Browne fått kritik för att vikterna i hans portfölj underpresterar i många ekonomiska klimat och under långa perioder.

Ja, så är det så klart. Även om jag vet att Gottodix är med på det, så är det viktigt att se att det här är INTE en portfölj vars syfte är att maximera avkastningen. Syftet med portföljen är att ge en bekymmerslös sömn där man vet att man presterar OK i alla situationer. Man kommer aldrig prestera bäst men man kommer inte heller prestera sämst. På ett sätt kan man säga att det är lite att nöja sig med ok, bra eller lagom.

Även Ray Dalios har fått kritik (som sig bör). Om jag får vara lite retsam är kritiken lite rolig givet RikaTillsammans ambition att ha en strategi som inte är spekulativ. Ironiskt nog bygger Dalios portfölj på tankarna om en skuldcykel som centralbankerna kan reglera med sedelpressen. Det vill säga precis det som samtiden diskuterar om det fungerar.

Njae, vet inte riktigt om jag håller med om det här. Det handlar om ganska naturliga cykler i en ekonomi som går betydligt längre tillbaka än centralbankernas interventioner de senaste åren. Jag skulle säga att cyklerna alltid har funnits där, de är bara mer tydliga just nu.

Ett inneboende problem med Dalios modell är att hälften av tillgångarna placeras inte i ekonomins tillväxt utan i skydd mot dess tillbakagång.

Ja, så är det. Här kan man argumentera som Gottodix gör och där är en poäng i det. Ekonomin tenderar växa över tid till följd av människans kreativitet. Men samtidigt utifrån ett psykologiskt perspektiv ogillar vi människor förluster ungefär dubbelt så mycket som vi gillar vinster. Dessutom går det också i linje med Buffets regler om att aldrig förlora pengar då en förlust är mycket svårare att återhämta än att behålla en (något lägre) vinst.

Höga andelar korta räntepapper, kontanter och guld kostar förstås i ekonomi som växer.

Ja, det är helt klart en nackdel med portföljen. I en ekonomi som rusar så är allt utom aktier ett sänke i portföljen.

Dessutom kräver den som alla andra aktiva investeringar (vilket det här är trots att du bara väljer inriktning en gång) att du tror dig veta något om marknaden framöver samt att resten av marknaden inte vet samma sak

Nej, håller inte med. Hela poängen är ju att jag inte tror mig veta något och hedgar alla tänkbara möjligheter. Tesen är att den bästa delen i portföljen kommer gå bättre än vad summan av de andra tre backar. Det ter ju sig ha fungerat ganska bra historiskt.

Har du där till långt till pension kan det kosta mycket att avstå avkastningen aktier ger.

Ja, då är den inte direkt lämplig. Bättre med en 90/10 eller en 100 & aktier-portfölj då. Håller helt med.

I teorin tror jag att en belånad variant av Rikatillsammans portfölj kan fungera bra.

Ja, håller med. Det är en nyckelkomponent i bland annat det som brukar kallas för riskparitet. Jag själv belånar portföljen ungefär till 30 %. Det andra som inte tas upp som en invändning är att det är en ganska komplex portfölj att sätta upp.

Den stora fördelen är den låga volatiliteten

Jag upplever att Gottodix har många helt klara poänger i sin analys, men jag tycker att det förtjänar att förtydligas att en av de stora fördelarna med portföljen är dess låga svängningar och volatilitet. Det gör att nedgångarna inte blir särskilt stora vilket många gånger borgar för en god natts sömn.

I fallet nedan har jag kört 10 000 simulationer med 100 000 i startkapital och ett årligt tillskott om 12 000 kr. Simulationen är körd på historisk avkastning mot S&P500, Guld och amerikanska korta och långa obligationer i perioden 1972 till 2015 och med 30 års löptid. Det är inte riktigt den varianten jag själv kör, men tillräckligt för att ge en mellan-tummen-och-pekfingret uppskattning. Den ger ett resultat om ca 8 % avkastning per år med en standardavvikelse på ca 10 %.

bild2

Avkastningen är det inte så mycket att säga till om, men det som jag gilla är framförallt nedanstående. Draw-down, det vill säga den största förlusten med 95 % sannoliket ligger på under 5 %.

bild1

Det kan jämföras med samma simulation för en 100 % aktieportfölj baserad på Affärsvärldens Generalindex (AFGX). Den ger en MYCKET högre avkastning, precis som Gottodix skriver ca 6 500 000 kr i median slutsumma, mot ca 3 750 000 kr för RikaTillsammans-portföljen. Det är att jämföra ca 14 % ± 27 % mot ca 8 % ± 10 %.

bild3

 

Men om vi tittar på hur förlusterna fördelar sig, så blir det enligt följande:

bild4

Det vill säga att du kommer att få stå ut med ganska stora nedgångar i portföljen. Frågan är om man pallar det och det gör god nattsömn. Det visas också ganska väl i den här grafen från min förra artikel som jämför de olika alternativen:

Jämförelse av de tre portföljerna över perioden 1972-2013

Avkastningen är högre, men pallar man med två nedgångar på mer än 50 % på mindre än 15 år? Om ja, kör 100 % aktier, om inte, då är någon slags tillgångsallokering bra. :-)

Relaterade artiklar

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök