Har du en skuldkvot som Riksbanken oroar sig för?

Riksbanken oroar sig för att 590 000 hushåll har en skuldkvot över 300 %

Jan Bolmeson

3 juni, 2015

Riksbanken släppte precis ett pressmeddelande där de konstaterar att över en halv miljon svenska hushåll har en skuldkvot på över 300 %. Det betyder att alla inkomster, utan undantag, i tre år skulle behöva gå till amortering och ändå inte betala av lånet.

Jag har många gånger på bloggen skrivit om att jag oroar mig för de svenska hushållen och det skuldberg som vi har byggt upp. Det är nämligen så himla lätt att ryckas med i den hets som finns på bostadsmarknaden idag och gå på politikernas populistiska förklaringar om bostadsbrist som inte stämmer. Många har idag ett perspektiv som att man hyr av banken och missar att det är stor skillnad på att ”hyra” av banken jämfört med att hyra av en fastighetsägare. Utifrån ett riskperspektiv är det en skillnad som natt och dag.

Jag kan ju själv ta ett eget exempel. Jag bor i dagsläget i en hyresrätt (som Sydsvenskan fann kul) och jag kollar på hus i ett av Malmös bättre områden. Villorna kostar runt 5 – 6 miljoner vilket är mycket för att vara Malmö. I en enkel slagning i dagsläget så är det en boendekostnad på ca 11 000 kr. Det är ett par tusen mer än vad jag betalar för min hyresrätt vilket är rätt ok, med tanke på mervärdet. Av misstag råkade jag föra upp slidern från 2 % ränta till 6 % ränta och helt plötsligt var boendekostnaden 26 000 kr. Det var det verkligen inte värt. Många argumenterar med mig att 6 % är en orimlig ränta – jag kan ju spå lika lite i framtiden som någon annan – men 6 % är ingen historiskt sett ovanlig ränta och det är dessutom den ränta som riksbanken anser vara normal.

Riksbankens rapport om finansiell stabilitet

Citat från Riksbankens rapport om finansiell stabilitet som släpptes idag:

Under många år har bostadspriserna och hushållens skuldsättning ökat kraftigt i Sverige. De svenska hushållens aggregerade skuldkvot är idag drygt 170 procent, vilket är högt både i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv. För bolånetagare är skuldkvoten 315 procent. Finansiell stabilitet 2015:1, sid 10

Det blir inte muntrare läsning längre fram:

I Sverige har mer än 590 000 hushåll en skuldkvot som överstiger 300 procent, vilket motsvarar 40 procent av alla hushåll med bolån. Bland nya bolånetagare är motsvarande andel nästan 60 procent. […] Under 2014 hade omkring 170 000 hushåll en skuldkvot på 600 procent eller mer. Det motsvarar drygt 10 procent av alla hushåll med bolån. Även bland de nya bolånetagarna hade ungefär 10 procent en skuldkvot på över 600 procent.  Finansiell stabilitet 2015:1, sid 13

Det som Riksbanken oroar sig för är:

Med dagens låga räntor utgör dessa hushålls räntebetalningar efter skatt ungefär 8 procent av deras disponibla inkomster. När bolåneräntorna stiger till mer normala nivåer (6
procent) skulle räntebetalningarna öka till ungefär 25 procent av deras disponibla inkomster. För ett hushåll med en skuldkvot på 600 procent, ett lån på drygt 2 miljoner och en disponibel inkomst på 30 000 kronor i månaden skulle detta innebära att räntekostnaderna efter ränteavdrag ökar från 2 500 kronor till 7 500 kronor per månad.Finansiell stabilitet 2015:1, sid 13

Det är en ganska stor skillnad. Det man framförallt oroar sig för är effekterna som det här kommer att få på resten av samhället. Om vi slutar konsumera så kommer företagen inte kunna sälja lika mycket, då kommer de varsla folk, som i sin tur slutar konsumera som gör att den negativa spiralen bara kommer att öka farten för varje varv.

Riksbanken igen:

En hög skuldsättning kan inte bara riskera den makroekonomiska stabiliteten. Den kan också hota den finansiella stabiliteten. Om en stor andel hushåll samtidigt minskar sin konsumtion av varor producerade i Sverige kan lönsamheten i företagssektorn minska. Detta kan i sin tur medföra både att konkurserna ökar och att kreditförlusterna på bankernas utlåning till företag ökar. [..]

Idag är dock skuldsättningen historiskt hög och det går inte att utesluta att bankernas kreditförluster på lån till hushåll kan öka om bostadspriserna faller, inkomsterna minskar eller räntorna stiger. Den finansiella stabiliteten kan också påverkas direkt på andra sätt. En sämre ekonomisk utveckling kan medföra att förtroendet för de svenska bankerna minskar.

Det kan i sin tur leda till att bankerna får sämre tillgång till marknadsfinansiering. Det kan också räcka med farhågor om att bostadspriserna ska falla för att bankerna ska få sämre
tillgång till marknadsfinansiering. Risken för detta ökar troligtvis ju högre skuldsättningen är. Det kan dessutom uppkomma en negativ spiral där utvecklingen i den reala ekonomin och i det finansiella systemet påverkar varandra.

Om bankernas finansieringskostnader stiger kan det leda till högre bolåneräntor. I och med att de svenska hushållen i stor utsträckning lånar till rörlig ränta får en räntehöjning snabbt genomslag på hushållens utgifter. Låntagarnas ekonomiska situation kan alltså försämras snabbt i ett redan ansträngt ekonomiskt läge. Detta kan i sin tur slå tillbaka på bankernas finansieringskostnader som då kan stiga ytterligare.Finansiell stabilitet 2015:1, sid 13-14

Det här kommer i sin tur slå direkt på arbetslöshet och bostadspriserna. Det som man är rädd för är att det är väldigt känsligt just nu, vad som helst kan bli den utlösande faktorn som gör att spiralen kommer igång. Det kan vara en börskrasch, minskat förtroende, bostadsbubbla eller något annat.

Ligger din skuldkvot i farozonen?

Skuldkvoten i förhållande till den disponibla inkomsten är ett nyckeltal som visar hur höga skulder hushållet har i förhållande till dess inkomster. Istället för att räkna ut den för hand har jag skapat en räknare som kan göra jobbet åt dig:

• Räkna ut din skuldkvot

Relaterade artiklar

• Har vi en bostadsbubbla i Sverige? - En fördjupning till min debattartikel i Metro idag med argument för och emot bostadsbubblan
• Har du en skuldkvot som Riksbanken oroar sig för? - Riksbanken oroar sig för att 590 000 hushåll har en skuldkvot över 300 %