Har du en skuldkvot som Riksbanken oroar sig för?
Sök:

Har du en skuldkvot som Riksbanken oroar sig för?

Riksbanken oroar sig för att 590 000 hushåll har en skuldkvot över 300 %

Riksbanken släppte precis ett pressmeddelande där de konstaterar att över en halv miljon svenska hushåll har en skuldkvot på över 300 %. Det betyder att alla inkomster, utan undantag, i tre år skulle behöva gå till amortering och ändå inte betala av lånet.

Jag har många gånger på bloggen skrivit om att jag oroar mig för de svenska hushållen och det skuldberg som vi har byggt upp. Det är nämligen så himla lätt att ryckas med i den hets som finns på bostadsmarknaden idag och gå på politikernas populistiska förklaringar om bostadsbrist som inte stämmer. Många har idag ett perspektiv som att man hyr av banken och missar att det är stor skillnad på att ”hyra” av banken jämfört med att hyra av en fastighetsägare. Utifrån ett riskperspektiv är det en skillnad som natt och dag.

Jag kan ju själv ta ett eget exempel. Jag bor i dagsläget i en hyresrätt (som Sydsvenskan fann kul) och jag kollar på hus i ett av Malmös bättre områden. Villorna kostar runt 5 – 6 miljoner vilket är mycket för att vara Malmö. I en enkel slagning i dagsläget så är det en boendekostnad på ca 11 000 kr. Det är ett par tusen mer än vad jag betalar för min hyresrätt vilket är rätt ok, med tanke på mervärdet. Av misstag råkade jag föra upp slidern från 2 % ränta till 6 % ränta och helt plötsligt var boendekostnaden 26 000 kr. Det var det verkligen inte värt. Många argumenterar med mig att 6 % är en orimlig ränta – jag kan ju spå lika lite i framtiden som någon annan – men 6 % är ingen historiskt sett ovanlig ränta och det är dessutom den ränta som riksbanken anser vara normal.

Riksbankens rapport om finansiell stabilitet

Citat från Riksbankens rapport om finansiell stabilitet som släpptes idag:

Under många år har bostadspriserna och hushållens skuldsättning ökat kraftigt i Sverige. De svenska hushållens aggregerade skuldkvot är idag drygt 170 procent, vilket är högt både i ett historiskt och i ett internationellt perspektiv. För bolånetagare är skuldkvoten 315 procent. Finansiell stabilitet 2015:1, sid 10

Det blir inte muntrare läsning längre fram:

I Sverige har mer än 590 000 hushåll en skuldkvot som överstiger 300 procent, vilket motsvarar 40 procent av alla hushåll med bolån. Bland nya bolånetagare är motsvarande andel nästan 60 procent. […] Under 2014 hade omkring 170 000 hushåll en skuldkvot på 600 procent eller mer. Det motsvarar drygt 10 procent av alla hushåll med bolån. Även bland de nya bolånetagarna hade ungefär 10 procent en skuldkvot på över 600 procent.  Finansiell stabilitet 2015:1, sid 13

Det som Riksbanken oroar sig för är:

Med dagens låga räntor utgör dessa hushålls räntebetalningar efter skatt ungefär 8 procent av deras disponibla inkomster. När bolåneräntorna stiger till mer normala nivåer (6
procent) skulle räntebetalningarna öka till ungefär 25 procent av deras disponibla inkomster. För ett hushåll med en skuldkvot på 600 procent, ett lån på drygt 2 miljoner och en disponibel inkomst på 30 000 kronor i månaden skulle detta innebära att räntekostnaderna efter ränteavdrag ökar från 2 500 kronor till 7 500 kronor per månad.Finansiell stabilitet 2015:1, sid 13

Det är en ganska stor skillnad. Det man framförallt oroar sig för är effekterna som det här kommer att få på resten av samhället. Om vi slutar konsumera så kommer företagen inte kunna sälja lika mycket, då kommer de varsla folk, som i sin tur slutar konsumera som gör att den negativa spiralen bara kommer att öka farten för varje varv.

Riksbanken igen:

En hög skuldsättning kan inte bara riskera den makroekonomiska stabiliteten. Den kan också hota den finansiella stabiliteten. Om en stor andel hushåll samtidigt minskar sin konsumtion av varor producerade i Sverige kan lönsamheten i företagssektorn minska. Detta kan i sin tur medföra både att konkurserna ökar och att kreditförlusterna på bankernas utlåning till företag ökar. [..]

Idag är dock skuldsättningen historiskt hög och det går inte att utesluta att bankernas kreditförluster på lån till hushåll kan öka om bostadspriserna faller, inkomsterna minskar eller räntorna stiger. Den finansiella stabiliteten kan också påverkas direkt på andra sätt. En sämre ekonomisk utveckling kan medföra att förtroendet för de svenska bankerna minskar.

Det kan i sin tur leda till att bankerna får sämre tillgång till marknadsfinansiering. Det kan också räcka med farhågor om att bostadspriserna ska falla för att bankerna ska få sämre
tillgång till marknadsfinansiering. Risken för detta ökar troligtvis ju högre skuldsättningen är. Det kan dessutom uppkomma en negativ spiral där utvecklingen i den reala ekonomin och i det finansiella systemet påverkar varandra.

Om bankernas finansieringskostnader stiger kan det leda till högre bolåneräntor. I och med att de svenska hushållen i stor utsträckning lånar till rörlig ränta får en räntehöjning snabbt genomslag på hushållens utgifter. Låntagarnas ekonomiska situation kan alltså försämras snabbt i ett redan ansträngt ekonomiskt läge. Detta kan i sin tur slå tillbaka på bankernas finansieringskostnader som då kan stiga ytterligare.Finansiell stabilitet 2015:1, sid 13-14

Det här kommer i sin tur slå direkt på arbetslöshet och bostadspriserna. Det som man är rädd för är att det är väldigt känsligt just nu, vad som helst kan bli den utlösande faktorn som gör att spiralen kommer igång. Det kan vara en börskrasch, minskat förtroende, bostadsbubbla eller något annat.

Ligger din skuldkvot i farozonen?

Skuldkvoten i förhållande till den disponibla inkomsten är ett nyckeltal som visar hur höga skulder hushållet har i förhållande till dess inkomster. Istället för att räkna ut den för hand har jag skapat en räknare som kan göra jobbet åt dig:

Relaterade artiklar

Kommentera

16 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Alltså.

    Den finansiella skuldsättningen sjunker ju. Vi sparar mer än vad vi lånar, verkar förbises helt.

    Skuldkvoten är ett passmått och jag ska ta ett bra exempel på det. Jag har en skuldkvot 1600% av min disponibla inkomst. Men min skuldsättning är i nuläget ca 40%. Banken ser att det jag gör går väldigt bra och att värdet på fastigheter ökar, men kan inte låna ut mer för de hänvisar till min skuldkvot som är sjukt hög. Det du, liksom skuldkvoten gör, är att den inte tar hänsyn till tillgångarnas värde. (Till saken hör att jag självfallet kan ta ut en högre lön eller dela ut mer av vinsten, men att jag hellre återinvesterar och satsar mer eftersom vi redan har så pass mycket pengar att ”röra” oss med som vi i nuläget behöver)

    Klåfingriga politiker är den största risken. Bankerna gör numer sitt jobb mycket bra, låt det räcka så.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    KLAS
    1. Vit pil

      LES’ resonemang har endel brister. Det första man bör göra är att låta bli att aggregera folks ekonomiska siffror som han gör, när DU råkar ut för problem så är det DIN ekonomi som är det väsentliga – att det finns andra med bättre ekonomi som drar upp snittet är till föga hjälp för DIN ekonomi.

      När det gäller skuldsättningsgraden vs skuldkvoten så skall man ju ha i beaktande hur man har tänkt sig att betala sina skulder och räntor. För de flesta är det ju tänkt att man skall betala dessa med löpande intäkter och då är det väl mer relevant att titta på hur det ser ut med skulder i förhållande till just de löpande intäkterna. Skuldsättningsgraden däremot tar sikte på ett scenario där man tänker sig att man gör betalningarna genom att sälja av sina tillgångar (dvs att man säljer huset för att betala räntan och skulden) – detta är bara relevant när man skall flytta eller om kronofogden kommer.

      När det gäller räntekvoten så brister den i att den ger sken av att det är mindre risk att dra på sig skulder (till rörlig ränta) när räntorna är låga. Någon tanke på vad som händor om och när räntorna stiger verkar inte finnas. Att risken för arbetslöshet kanske blir mindre när räntan stiger pga bättre ekonomi är till liten tröst ifall man trots anställning inte har råd med de ökade räntorna – dessutom så är det ju inte så att de som är arbetslösa är till 93% syssellsatta för att vi bara har arbetslöshet på t.ex. 7% (återigen – att aggregera ihop folks ekonomi funkar illa för att bedöma DIN risk). Man bör ju fundera på ifall man tror risken för räntehöjningar är större när räntan är historiskt sett låg än när den är historiskt sett hög.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    2. Vit pil

      Jag är lite ambivalent till LES inställning. Visserligen är jag helt enig med honom i att skuldkvoten är ett ytterst korkat mätverktyg då massor med viktiga faktorer tappas bort (tex förbises helt om man ”amorterat” till skapandet av passiv inkomst). Samtidigt håller jag med Skyking om att nästan ingen vikt alls läggs vid att tex stigande räntor med mycket stor sannolikhet kommer sammanfalla med minskat värde i både hus och de flesta värdepapper.

      Så, jepp, tex räntekvot är ett mycket bättre mått än skuldkvoten även i min mening, men man måste nog använda någon form av ”standardränta” eller ”worst case-ränta” istället för nuvarande, om det ska vara meningsfullt för riskbedömning.

      I övrigt är det också intressant att enligt SCB så har Sveriges befolknings skulder under första kvartalet 2015 ökat med 40Gkr. Men samtidigt har tillgångarna under samma tid ökat 775Gkr, dvs nästa 20x mer. Likaså var nysparandet på 60Gkr, 1,5x högre än de ökande skulderna.

      Ref https://www.avanza.se/placera/redaktionellt/2015/06/17/storsta-okningen-pa-15-ar.html

      Så lika lite som jag tror Riksbankens inflationsmätningar mäter ”rätt sak”, lika illa tror jag skuldkvotsbegreppet korrekt visar det man borde hålla koll på. Tex så är vi enligt RBs definition en otroligt riskutsatt familj. Att vi, förutom löneinkomster, har ett stort cash flow in varje månad från många olika källor, tas det ingen hänsyn till alls. I princip skulle det behövas ett krig eller massiv katastrof i närområdet för att slå undan alla våra inkomster samtidigt till den grad att vi inte skulle kunna betala våra räntor. Och i så fall skulle jag nog ändå vara mer bekymrad över hur jag ska hålla liv i hela familjen än när jag ska betala några räntor och amorteringar…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    1. Vit pil

      Suck för menlösa reklaminlägg…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
  2. Vit pil

    Ca 1200% belåning, det finns ju alltid två sätt att rätta till det hela. Antingen minskar man lånen eller ökar man inkomsterna :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Robin
  3. Vit pil

    ”alla inkomster, utan undantag, i tre år skulle behöva gå till amortering och ändå inte betala av lånet”

    Har Riksbanken gjort samma miss som din skuldkvotsuträknare och glömt räkna med kapitalinkomster i ”alla inkomster” och/eller att dra av relativt likvida tillgångar ifrån skulder? ;)
    100.000kr i prefaktier som avkastar tex lite drygt 6% utdelning per år efter skatt negerar ju ränteutgifter på 6% för ca 150.000kr (med nuvarande ränteavdrag). Med dagens ränteläge balanserar det ut låneräntor för ca 600.000kr.

    Har man ”investerat” pengarna i tex en bil eller en båt istället, så kan det gå riktigt illa, men man behöver ju inte utgå ifrån att alla gjort så. :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan H
    1. Vit pil

      Eller så kanske de gör antagandet att dessa tillgångar inte finns hos dem som har 600% i skuldkvot – och jag gissar att det är ett i många fall korrekt antagande.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    2. Vit pil

      Jo, det antagandet stämmer säkert i många fall, troligen för majoriteten tom. Men ska man göra statistik så måste man ju i varje fall fråga hur det ligger till och generellt prata om nettoskuld (exkl husvärde) inte bara skuld helt frikopplat från tillgångar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    3. Vit pil

      Det föreligger nog betydande risk att de gjort denna missen. Jag orkar inte läsa igenom rapporten just nu för att se ifall de redovisar källor och metodik.

      För att göra rätt så kan man inte förlita sig på anonymiserade uppgifter eftersom många kanske har lån och lön på en bank och sparande på annan. Skall man dessutom få med alla inkomster så får man väl ta den uppgiften från SKV (vilket utesluter anonymiserade uppgifter).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  4. Vit pil

    Vi har en skuldkvot på 740% och en månadskostnad på 12 000/månad inkl amortering de kommande 3 åren. Motsvarande hyresrätt (finns med största sannolikhet inte en liknande takvåning att hyra eller köpa för den sakens skull) skulle säkerligen kosta ca 13-15 000/månad i Göteborg. Vid 6% ränta så äter ränteökningen upp ca 60% av vårt nuvarande sparande men det tycker vi att det är värt. Sen kanske vi lägger större vikt vid boendet än vad du gör? :)

    Jag anser inte att vi har en överdrivet stor finansiell risk. Vi får helt enkelt se till att bibehålla vår inkomst och hälsa. Det är iof det viktigtaste oavsett boendeform då man alltid ska bo någonstans.

    FYI: http://www.svd.se/experterna-svart-att-forutspa-framtidens-normalranta

    0
    Gravatar ikon för användaren
    AFC
    1. Vit pil

      Liten parentes. Hoppas verkligen inte att du drabbas av sjukdom på något sätt men det är ju något som man tyvärr kan råka ut för även om man med alla tänkbara medel försöker att undvika det.

      Jag håller i och för sig med om att boendet är en väldigt viktig sak. Men när det sätts i perspektiv så kan det plötsligt kännas väldigt oviktigt.

      Mvh,
      Mamma till ett litet barn som insjuknat i cancer trots att det bara hände andra..

      0
      Gravatar ikon för användaren
      MP
    2. Vit pil

      @MP

      Att man håller sig frisk är även ett måste för att kunna betala hyran på hyresrätten.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      AFC
    3. Vit pil

      Ja och nej. Råkar man riktigt illa ut så kan man få socialbidrag för hyran på en lägenhet men inte för räntor och amorteringar på ett hus.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    4. Vit pil

      När till och med experterna har svårt att förutse framtida räntor måste man ju medge att det råder betydande osäkerhet om framtida ränteläge, dvs risk. Även för andra omständigheter (hälsa, anställning mm) föreligger viss osäkerhet.

      Sen hur du jämför räntan med ditt sparand så verkar det vara lite som att jämföra äpplen och päron. Vad menas med att 6% ränta äter upp 60% av ert sparande? 60% av avkastningen eller? Är det 60% av sparkapitalet så måste man ju inse att sparandet innebär en engångsfaktor medan räntan återkommer årligen.

      När det gäller livlinan som socialbidrag utgör så har man som sagt bara rätt till detta efter eventuella tillgångar realiserats. Man får fråga sig hur lätt det är att få ett hyreskontrakt när man väl är socialbidragstagare, eller lever på det som blir över efter försäljning?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.