Har du råd att inte förhandla ner räntan?

Har du råd att inte förhandla ner räntan?

Hur du kan tjäna flera 10.000 tals kronor på att återinvestera mellanskillnaden

Trillade precis in på SvD:s hemsida med artikeln om att lågbelånade hushåll får sämre ränta. I stora drag visar den att ju lägre lån du har desto sämre ränta har du. Det här ju tyvärr inget nytt. Ett par av mina vänner fick höra av sin bank rakt ut – ”om ni amorterar mer så höjer vi räntan!”

Det logiska borde ju naturligtvis vara att ju lägre lån du har, desto lägre risk är du för banken och därmed borde ju din riskpremie (nivån på räntan) sjunka. Problemet är att någonstans längs vägen så vill ju banken tjäna sina pengar och på ett lågbelånat hushåll blir det således alldeles för lite vinst och då tar man igen det genom att höja räntan. Ett av problemen är att det här skapar ju konstiga signaler till folk i allmänhet.

Utifrån bankens perspektiv så är det ju ganska enkelt – en kund som har mycket lån är ju en mer värdefull kund, så den arbetar man hårdare på att få till sig. En kund med lite lån är ju inte särskilt intressant. Det här är också anledningen till att banken många gånger rekommenderar folk att de inte behöver amortera mer på sina lån. Anledningarna är samma – de bedömmer kunden (dig och mig) som tillräckligt lågrisk kunder att där inte längre är en poäng att sänka lånen, utan det är bättre att behålla lånen och betala den månatliga räntan. Krasst sagt vinsten med att behålla lånet och betala räntan överstiger vinsten med att sänka risken.

Ännu värre blir det ju eftersom det som de flesta personer i Sverige inte har några finansiella tillgångar att tala om (ca 4.4 miljoner svenskar har mindre än 25.000 i finansiella tillgångar (läs: pengar på kontot + aktier/fonder)) så blir det ju att pengarna går till konsumtion eller placeras på ett konto där banken också har en marginal. Så banken tjänar pengar på dig på båda sidor i balansräkningen – båda på dina tillgångar (pengar på kontot) och dina skulder.

Vad jag tror att det handlar om istället är att vi konsumenter behöver bli duktigare på att förhandla med banken och förstå hur saker och ting hänger ihop. Det handlar om att sluta gå med mössan i hand till banken, att sluta se banken som en auktoritet i området pengar och se till att man kan argumentera för sin sak. Jag har dock full förståelse för att det här många gånger är lättare sagt än gjort.

Jag har skrivit flera artiklar tidigare om hur du kan förhandla med banken och tjäna tusenlappar, dessa finner du:

Dessa är fortfarande lika aktuella idag som de var för fyra år sedan när jag skrev dem. Det enda som man egentligen skulle kunna lägga till är att använda sig av de två nytillkomna sajterna:

Kom även ihåg att man ofta kan förhandla minst 0.5 – 0.6 % på de officiella listräntorna.

Vad tjänar du på att förhandla ner räntan?

Jag tänkte även ta ett lite annorlunda grepp på det här med vad man kan använda pengarna till som blir över efter förhandlingen med banken. Det här är inspirerat av en god vän som gjorde en liknande grej med sin bank i förra veckan.

Låt oss först göra ett antagande om att det befintliga lånet ligger på 3.0 % och är på 2.000.000 SEK som är ganska vanligt både i form av lån och ränta i skrivande stund.

Det gör ju att räntan på lånet är: 2.000.000 x 0.03 = 60.000 SEK innan ränteavdrag. Per månad blir det här ca 5.000 SEK.

Om vi nu utgår från att vi förhandlar ner räntan med 0.5 % till 2.5 % som du absolut borde kunna göra. Så innebär det att den nya räntan blir då: 2.000.000 x 0.025 = 50.000 SEK eller ca 4.200 SEK per månad.

Vinsten blir såldes 800 kr per månad eller 9.600 SEK per år. Det är ju trevligt och dessa pengar kan man ju göra mycket kul för – men låt oss inte stanna kvar där utan fortsätta resonemanget. Det vill säga att vi bryter mot Parkinsons lag och faktiskt inte konsumerar pengarna utan att vi istället investerar dem.

Scenario 1. Investera vinsten av förhandlingen

I det första scenariot låt oss utgå från att jag istället för att använda upp pengarna investerar dem. Om jag investerar dessa 800 kr per år till i en vanlig indexfond om 8 % så får jag med hjälp av ränta-på-ränta formeln:

  • Värde = start * ( 1 + ränta )^år + årligt tillskott ( ( ( 1 + ränta)^år – 1) / ränta )

I vårt exempel blir det efter 5 år:

  • Värde = 0 * (1 + 0.08)^5 + 9600 * ((( 1 + 0.08)^5 – 1)/0.08 =
  • Värde = 9600 * (1.08^5-1)/0.08 =56 319 kr.

Låter vi det löpa ännu längre över tid, t.ex. 10 år så blir det över 139.000 kr. Det är alltså pengar som du idag potentiellt lämnar på bordet.

För att sammanfatta – om du istället sparar mellanskillnaden du får i 5 år så har du efter fem år sparat ihop 9.600 x 5 = 48.000 kr eller om du investerar dem till 8 % lite över 56.000 kr.

Scenario 2. Använd besparingen till att låna mer men investera dem smart

Det andra, lite mer riskabla och oortodoxa sättet är att höja lånet med motsvarande belopp som du sparar. Låt mig förklara. Vi har samma exempel som innan. Jag har lyckats förhandla ner min ränta till 2.5 % och har därmed sparat 800 kr. Men vad händer om jag skulle använda dessa 800 kr i månaden som en betalning för en ränta?

Det vill säga att frågan lyder så här – hur mycket lån kan jag maximalt få om jag använder de 800 kr till räntebetalningar?

Samma scenario som ovan, låt oss utgå från att jag kan låna mer på samma ränta, det vill säga 2.5 % då räknar vi bara baklänges:

  • 9600 / 0.025 = 384.000 SEK

Det betyder att jag nu har två val:

  1. Låna 2.000.000 till 2.5 % och betala 4.200 i månaden och ha 800 kr över i handen, eller
  2. Låna 2.384.000 till 2.5 % och betala 5.000 i månaden och inte ha några kr i handen.

Säg då att jag går på alternativ två. Istället för spara de 800 kr per månad så får jag en engångsutbetalning av banken på mina 384.000 SEK.

Dessa 384.000 placerar jag enligt följande scenarion:

  1. 5 år med 8 % ränta i genomsnitt (t.ex. indexfonder)
  2. 5 år med 5 % ränta i genomsnitt (t.ex. preferensaktier)
  3. 5 år med 3.5 % ränta i genomsnitt (t.ex. låsta bankkonton)

Det som jag kommer få ut i respektive scenario ges av ränta-på-ränta formeln (enklare denna gången då det är en engångsinvestering):

  • Värde = startbelopp * ( 1 + ränta) ^år

som resultatmässigt blir:

  1. 8 % i 5 år ger ett belopp om ca: 564 000 SEK
  2. 5 % i 5 år ger ett belopp om ca: 490 000 SEK
  3. 3.5 % i 5 år ger ett belopp om ca: 456 000 SEK

Efter att du således har betalat tillbaka lånet 384.000 SEK så ser det i tabell form ut enligt följande:

Årlig ränta Efter 5 år Vinst
8.00 % 546 221 SEK 180 221 SEK
5.00 % 490 092 SEK 106 092 SEK
3.50 % 456 071 SEK 72 071 SEK

Kolumnen vinst subtraherar de 384.000 (att du betalar tillbaka dem till banken) samt att jag räknar även bort 48.000 SEK i ränta (800*12*5) det vill säga så att du får ren vinst.

Det vill säga att du kan tjäna någonstans mellan 25.000 och 132.000 SEK på att använda det som kallas för hävstång beroende på hur stor risk du väljer att ta med pengarna.

Slutsatsen

Resonemanget ovan bygger vidare på Babyloniernas andra princip om att ”vår uppgift som pengarnas herre är att sätta våra pengar i arbete”. Det handlar således om att inte sluta tänka i steg ett där man gjort en bra affär i och med att man har förhandlat med sin bank, utan att tänka även steg två. Det vill säga nu när jag har förhandlat och gjort så att mina pengar arbetar effektivare (inte längre hos banken) hur kan jag använda dem för att jobba ännu mer effektivt nu i steg 2 och sedan i steg 3 etc.

Skillnaden här blir ju:

  • I steg 1 (förhandlingen med banken om 0.5 %) nästan 10.000 SEK per år. Eller rättare sagt: 48.000 SEK på 5 år.
  • I steg 2a om jag investerar dem till 8 % en skillnad på 48.000 + 8.000 = 56.000 SEK på 5 år. Eller,
  • I steg 2b om jag använder dem för att låna större belopp och jag får då 48.000 + 132.000 = 180.000 SEK vid 8 % på 5 år.

Vilket leder mig till frågan jag ställde i början av artikeln – har du råd att lämna ovanstående pengar på bordet och inte förhandla med din bank?

Kommentera gärna – vad tänker du när du ser ovanstående resonemang?

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

bolåneräntan, lån, ränteavdrag, tips

Kommentera