Ingen privatekonomi på gymnasiet och 14 lektioner per år i årskurs 7-9

En vanlig kommentar vi möter om privatekonomi är ”det här borde man lära sig mer om i skolan”. Problemet är att politiker har gett skolan och lärarna små möjligheter. På gymnasiet har man ingen undervisning enligt läroplanen överhuvudtaget om inte en passionerad lärare engagerar sig.

Jag skulle gissa att den stora majoriteten av oss får väldigt lite ekonomisk utbildning hemifrån. I grunden tror jag att anledningen är att många vuxna känner sig osäkra på ekonomi själva. Även om det kanske känns självklart att spara och investera för dig som följer oss, så är det långt ifrån alla som gör det. Det är bara ungefär 20 procent av den svenska befolkningen som sparar i aktier och ungefär 27 % av svenskarna har svårt med en oförutsedd utgift på 5 000 kr enligt Svea Ekonomi.

Som jag har förstått så är en av tankarna med den svenska skolan att den ska vara ”(klass)utjämnande”. Det vill säga att du som individ ska kunna få samma förutsättningar i livet som andra, oavsett dina föräldrars kompetens. Nu är ju tyvärr praktiken inte så enligt många undersökningar. Bland annat spelar ju t.ex. föräldrars egna utbildning och socio-ekonomiska status och möjligheter långt större roll än vad man kanske önskat.

Det leder till att skillnaden mellan olika barn när det gäller den finansiella bildningen blir väldigt stor. Eftersom vi har två små döttrar själva är skolan en viktig fråga jag engagerat mig. Bland annat har jag arbetat i fem år som huvudman för en ideell friskola, jag försöker delta i FinLits möten (ett nätverk av Gimi för att öka finansiella folkbildningen) och tillsammans med Charlie Söderberg skrev vi boken ”Gör ditt barn rikt” på ämnet.

I dagens avsnitt med Elina Larsson får vi en inblick i hur det ser ut i skolans värld idag för just ekonomi. Eller snarare den delen av ämnet ”Hem- och konsumentkunskap” som ska beröra ekonomi. Vi pratar om det olika ramfaktorerna som styr, hur sjukt lite timmar man har tillgängligt som lärare och hur man ska lära sig allt från hygien i kök, konsumenträtt och sparande på – i bästa fall 42 timmar – under 3 år i årskurs 7 till 9.

Jag och Caroline kommer att återkomma i kommande avsnitt vad man kan göra som förälder själv. För utifrån samtalet med Elina så landar tyvärr ansvaret på oss själva. Både att spara till barnen och spara med barnen. Vi har skrivit en del om det tidigare på bloggen bland annat nedan, men det finns mer att säga. Allt från att t.ex. leka med olika burkar, månadens aktie, veckopeng, appar för pengar och så vidare.

• Spara rätt och lätt till barnen – en sammanfattning på ett par minuter
• Veckopeng kräver lika mycket träning som fotboll
• Tips från boken ”Gör ditt barn rikt”

I grunden handlar det om att inte försöka köra någon PowerPoint utan snarare försöker jag se det som att man kastar ut frön och sedan ser man vilka som tar sig. Ett annat tips är att hålla varje enskild session kort, jag brukar tänka att max-tiden är halva barnets ålder i minuter. Svårt för mig som är van att köra heldagsutbildningar… 😂

Jag tror som sagt att det här blir ett ämne som vi får komma tillbaka till. Till helgen kommer ett dubbel-avsnitt om indexfonder och dessutom lite förhandstitt på tre nya indexfonder som kommer lanseras i Sverige i höst. Därefter blir det även en serie om investmentbolag, så jag och Caroline hoppas att vi ses snart igen.

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

PS. Vi beklagar att avsnittet blev lite sent. Får skylla på att det är lite sommar och att allt hemma hos oss just nu tenderar gå sönder. På forumet är vår story om bilen följetong… 😂

Transkribering

Jan: Varmt välkommen Elina Larsson, lärare i hem- och konsumentkunskap i Stockholm, du arbetar bland annat på Skarpängsskolan, du är med i styrgruppen för ett nätverk för lärare i hem- och konsumentkunskap, du har doktorerat i Finland i kulturhistoria, du har även jobbat som lärare i Finland i många år. Nu delar du din tid mellan forskning och att vara lärare i Sverige. Under våren 2021 fick du ett pris som en av årets mest innovativa lärare.

Elina: Tack så mycket, trevligt att få vara med.

Jan: Hur kommer det sig att det blev hem- och konsumentkunskap här i Sverige?

Elina: Det var egentligen inte alls tänkt så. Jag vikarierade på en skola där jag hade jobbat tidigare. De behövde någon som kunde jobba som hem- och konsumentkunskapslärare. Sen blev jag kvar och läste in behörigheten för det också. Lärarexamen läste jag i Finland, det kändes spännande med hem- och konsumentkunskap och jag ville byta lite arbetsuppgifter. Jag stressade ihjäl mig, sen fick jag cancer och tänkte om, det kanske inte är värt att stressa för mycket. Hem- och konsumentkunskap kändes istället mer vardagsnära.

Jan: Vi träffades på en digital konferens om FinLit Network som handlar om finansiell kunskap där du var en av föreläsarna. Jag tänker att som vuxen så är det så lätt att förfasas. SVT hade en artikel som handlade om att unga tar smslån till aktieköp.

Vi har ju sagt detta sedan Sokrates, den unga generationen håller på att gå åt skogen, de respekterar inte sina äldre.

Ofta börjar de här diskussionerna i att de unga borde veta bättre och sen kommer nästa sak, då är det att skolan inte har gjort sin plikt.

Ungas kunskap om ekonomi

Jan: Du sitter ju i skolan och jobbar med hem- och konsumentkunskap, vad är din bild av ungas kunskap om ekonomi?

Elina: Jag har samlat in lite information från lärare från vad de uppfattar om vad de hinner lära ut. Jag skickade ut en enkät som sedan svarades av nästan 400 lärare. De utvärderade hur bra de hinner lära ut alla uppgifter. Skolinspektionen kom på att hemkunskapslärare inte hinner lära ut privatekonomi i någon större omfattning.

Det beror på olika faktorer givetvis. Det är inte likvärdigt, eleverna får inte en likvärdig undervisning. Det kan påverkas av att det finns ganska många lärare som inte är behöriga, de kanske inte vet att de ska lära ut privatekonomi eller konsumentfrågor.

Alla elever får inte kunskap om viktiga hem- och konsumentfrågor hemifrån, alla har inte samma möjligheter att lära sig från sina föräldrar.

Caroline: Menar du att det finns kunskapsmål man har satt upp om privatekonomi som man ska lära ut i hemkunskapsämnet som man inte når upp till?

Elina: Ja. Jag har läst Skolverkets centrala innehåll för hem- och konsumentkunskapsämnet. Hemkunskapen är delad i tre stora delar. En stor del är det praktiska, elever ska lära sig att laga mat. En annan stor del är miljö och hälsa, den tredje delen är konsumtion och ekonomi.

När eleven går ut från nionde klass ska de kunna handla över internet, låna pengar, handla på kredit/avbetalning, teckna abonnemang och jämföra dem. De ska kunna budgetera för boende, konsumtion, krediter osv. De ska även kunna konsumentlagstiftning, reklamens och medias påverkan.

Det är en enorm bit som man ska hinna lära ut, i högstadiet har man generellt sätt 118 h lektionstid medan exempelvis matte har runt 400h.

Kunskapsmål från Skolverket

Jan: Om man har 14 lektioner per år mellan 7an och 9an, blir det väldigt mycket man ska gå igenom på väldigt kort tid.

Caroline: Hur kan det vara så att man har satt upp de här kunskapsmålen från Skolverket utan att det är realistiskt att man ska hinna med det?

Elina: Jag tror att man har nedvärderat ämnet ganska länge. Man har kanske inte förstått betydelsen, man kanske har tänkt att hemkunskap bara handlar om att baka bullar.

Jag har läst ganska mycket om vilken problematik som ligger bakom faktorerna. Friskolorna har fått göra sig fria, det är inte sällan som skolan hyr en hemkunskapssal i 2 veckor och kör alla matlagningslektioner då.

Då missar eleverna kunskapen om privatekonomi, istället lägger fokus på att laga de maträtter som är bra att kunna.

Hemkunskap har inte uppfattats som viktigt

Caroline: Är det bara vissa åldersgrupper som får privatekonomi i sina kunskapsmål? Vi har en 10-åring som har hemkunskap i skolan och hon klagade på att de bara får sitta och lyssna istället för att laga mat. Jag utgår från att det inte är privatekonomi de sitter och pratar om.

Jan: Men vi pratar väl om kunskapsmål från 7an till 9an? Det är där man pratar om de här som Elina läste upp. Jag upplever det som att hem- och konsumentkunskap har blivit ett ämne där man dumpar det som blev över i andra ämnen?

Elina: Jag tror att man har haft en väldigt bra vision är man skapade ämnet men jag tror att det har försvunnit tid för att man inte har uppfattat det som viktigt.

Det har kanske inte uppfattats som så viktigt att lära ut kunskap om avtal och vad som är viktigt att tänka på då. Vad händer om man skriver på ett avtal? Vad händer om man lånar/smslånar?

Det har gått för fort och vi har inte uppskattat den här vardagliga kunskapen.

De vuxnas ansvar att lära barn

Jan: Som vuxen så är det lätt att få för sig att ungdomen borde veta bättre. Men den genomsnittliga ungdomen vet väl ändå att sms-lån är dåligt? Eller att reklam försöker sälja grejer som man kanske inte behöver?

Caroline: Det är nog inte så att man kan dra alla över en kam.

Jan: Jo men om man ska hårdra lite så upplever jag att de är lite mer intresserade och de kan mer än vad vi gärna vill tro. Vad är din upplevelse som ändå jobbar med ungdomar?

Elina: Jag tror att det här med socialhållbarhet är viktigt. Det är de vuxnas ansvar att lära ungdomarna. Generellt sätt är ungdomar alltid glada i att lära sig nya saker men sen påverkar de sociala faktorerna.

Lever man med personer som inte vet eller berättar hur man ska ta hand om pengar, då kan det bli väldigt fel. Om man istället får kunskapen om hur man ska hantera pengar, lån, skulder, spel osv så har man bättre förutsättningar att klara sig.

Ibland kan det räcka att höra det bara en gång för att ha med sig det i livet. Det är de vuxnas ansvar att vi tar tag i kunskapen, att den når till alla.

Håll koll på dina rättigheter som konsument

Caroline: Jag tänkte på det du sa om privatekonomi och vardagsekonomi, att de går in i varandra.

Det har gått ganska fort som du sa, hur hänger man med som hem- och konsumentkunskapslärare? Hur inhämtar ni själv kunskap i de här ämnena?

Elina: Det är viktigt att vara aktiv, vi utbildar oss och inspirerar varandra. Det räcker inte att man är färdigutbildad, man måste vara vaken.

Jag tror att det är vad man måste lära barnen också, att de måste vara vakna hela tiden. Det kommer hela tiden nya appar, nya sätt att agera i samhället, man måste vara medveten om vilka regler som gäller för dessa.

Det var nyligen häftigt att beställa från Wish, men man måste man läsa på hur reglerna fungerar, det kanske inte finns någon reklamationsrätt. I EU har men vissa rättigheter som konsument men de hjälper inte utanför unionen.

Det gäller att kolla upp vart ett företag har sitt hemland för att veta vika villkor som gäller, både när det kommer till tullavgifter och saker som reklamarationsrätt eller garanti. Det gäller för en hem- och konsumentkunskapslärare att vara intresserad för att hela tiden vilja lära sig något nytt.

Tips för att lära sina barn

Jan: Du var inne på det förut också att vi som vuxna oavsett i skolan eller inte behöver hjälpa ungdomar. Vad är dina bästa tips? Hur kan man hjälpa sina barn?

Elina: Jag tror att det finns väldigt många saker, jag tänkte på det häromdagen. Det beror på vilken social bakgrund man har som vuxen. Det man själv har i bagaget kunskapsmässigt går vidare i arv.

Det normala är att barn följer det mönster som de ser hemma.

Jag kommer exempelvis från norra Finland, där är man både rädd om pengar och för pengar. Man ska spara, men är man ett barn till föräldrar som bara konsumerar och aldrig sparar så vet man kanske inte ens vad spara betyder. Man behöver ta tag i det själv och inse vad man vill lära sina barn.

Elina: Det är viktigt att lära sitt barn hur man blir en medveten konsument, till exempel vad man behöver veta om konsumentlagstiftningen.

När jag gick i skolan fanns inte det konsumentskyddet som det finns idag, den kunskapen har jag lärt mig efter skolgången. Det är också en skillnad på teori och praktik, man måste vara medveten om sina rättigheter så man inte blir lurad.

Jag själv har varit med om situationer med olika varor jag har köpt, exempelvis en begagnad bil och en ugn, där jag hade fått betala merkostnader om jag inte hade vetat mina rättigheter som konsument. Man måste lära sina barn att vara bestämd och hävda det som gäller.

Hem- och konsumentkunskap i gymnasiet

Jan: Om jag ska vara helt ärlig så är det vissa av de här grejerna som jag inte har koll på själv. Handen på hjärtat tror jag att det är många av oss som inte har koll.

Caroline: Man kanske inte ens vet vart man kan inhämta den informationen om inte ens föräldrar berättar för en.

Elina: Jag förespråkar att vi skulle ha en obligatorisk hem- och konsumentkunskapskurs i gymnasiet. Om de nu inte har lärt sig detta i 7an-9an så har de möjligheten att få den informationen igen.

Det är bra att få den informationen precis innan de fyller 18. De borde få ett kunskapspaket om hur man blir medveten som konsument, hur man fyller i en deklaration, vilken typ av försäkring man behöver alternativt måste ha och så vidare.

Caroline: Hur pushar du det här med att man ska kunna bli vuxenklar och få denna kunskap åtminstone på gymnasiet?

Elina: Det nationella nätverket för hem- och konsumentkunskapslärare har skrivit till utbildningsdepartementet att det finns ett behov och att det är stort. Man måste göra de som fattar beslut medvetna om vad som behövs.

Man behöver visa hur mycket det kostar för samhället att inte lära barn vilken typ av kost som är hälsosam. Man får nästan bättre kunskap idag när man köper en undulat än när man ska börja sitt eget vuxenliv.

Caroline: Man måste visa på vad det kostar samhället om man inte har visa kunskaper när man kommer ut i vuxenlivet. Det är kanske svårt att veta vad det kostar både samhället och individen.

Mer privatekonomi i skolan?

Jan: Det är en av anledningarna till att vi pratar om det här för det är så viktigt. Jag beundrar ditt driv och samtidigt tänker jag ibland hur man kan runda de där politikerna.

Vi vuxna vill, lärarna vill och ungdomarna vill ha mer kunskap i detta ämne. Jag pratade med Elin Agorelius som är verksamhetschef på Ung Privatekonomi.

De hade gjort något undersökning bland gymnasieelever där ca 50% av alla gymnasieelever vill ha mer om privatekonomi i skolan. Många vill ha ett ämne som heter privatekonomi i skolan.

Caroline: Jag tycker att det är viktigt att man kommer fram till hur man kan driva frågan för politikerna.

Jan: Kan den som lyssnar på det här hjälpa till på något sätt? Hur skulle man kunna göra det?

Elina: Jag tror att vi till hösten kanske ska göra något slags arrangemang där vi ber folk skriva under för att samla in namnunderskrifter till detta. Man ger utrymme i skolan för många andra saker.

När elevens val försvann så delade Skolverket upp de extra timmarna till olika ämnen som vi har i skolan, det första förslaget var att hem- och konsumentkunskap inte skulle få ta del av denna tid.

Skillnaden mellan skolan i Finland och Sverige

Caroline: Du har ju jobbat i Finland, i Sverige har vi pratat mycket i media om hur bra finska skolan är och hur mycket bättre resultat som eleverna får i Finland jämfört med i Sverige. Är det någon skillnad på just det här ämnet?

Elina: Jag måste säga att det var över 20 år sedan som jag jobbade som hem- och konsumentkunskapslärare i Finland men jag har hållit lite koll på det. Det typiska för finska skolan är att det man upplever fungerar bra inte förändras. Det innebär att man inte inkluderar en massa onödiga saker, man är effektiv.

I hem- och konsumentkunskap så har man i årskurs 7, tre timmar lektionstid varje vecka i ett helt år, då får man verkligen baskunskaper. Utöver det kan man välja till 2 timmar hem- och konsumentkunskap i veckan i årskurs 8 och 9. I gymnasiet har man också kurser i hem- och konsumentkunskap som är valfria.

Caroline: Är det mer ekonomi då?

Elina: Det är mer av allt.

Caroline: Vad gör hem- och konsumentkunskapen för gott idag? Hur skulle det vara om vi inte hade den?

Elina: Vi har nog haft lite försmak på det i USA, där man inte nödvändigtvis har något hem- och konsumentkunskap. Jag tror att det leder till lite sämre levnadsvanor, fetma, man kanske äter mer halvfabrikat. Brett sagt så samlar man på sig vanor som på ett eller annat sätt är ohälsosamma.

Så lär man sig om privatekonomi

Caroline: Om man inte lär sig det hemma så måste man själv ha ett intresse i att lära sig. Då måste man själv leta upp information och lära sig om matlagning, privatekonomi osv. Vissa får ju inte den kunskapen hemifrån.

Jan: Jag har lite svårt att man inom samma skolämne pratar om matlagning och försäkringar.

Jan: Det som jag tycker är spännande är att jag läste någon artikel där du intervjuades, du sa att du försöker göra barn ”street smarta”. Har du några sådana exempel?

Elina: Ja, absolut! Om du är utomlands i en mataffär och ska köpa köttfärs, hur ska du då veta att det överhuvudtaget är vettigt att köpa? Enligt lagstiftningen måste det finnas någon typ av temperaturmätare, om den är över 4 grader ska man inte köpa det.

Varför är det då farligt att äta malet kött? Det beror helt och hållet på att när man har malt köttet, vem som har malt köttet och vad man har malt köttet i. Du kan dö, det kan finnas E-kolibakterier i det.

Jag har också tips om vad man gör om man får en hemsk fläck på sin vita soffa, vad ska man göra? Används citronsyra på fruktfläckar. För att få bort blodfläckar, använd bikarbonat.

Jag har massor med tips av den här typen, men hinner inte alltid med att visa eleverna alla de tips och trix som finns för hemmet.

Vuxenklar

Jan: Jag sitter fortfarande här med uttrycket vuxenklar. Det är en fantastisk boktitel!

Om man som förälder sitter och lyssnar på detta, ska man själv ta fram kunskapsunderlag till sina barn och köra på här under sommarlovet för att lära dem mer hem-och konsumentkunskap? Hur ska man göra som engagerad förälder?

Elina: Jag har tre barn som är nästan vuxna, vi gör ju olika saker i vardagen. Om man ska köpa en mobil exempelvis, ta med barnen och jämför olika abonnemang och priser.

Det blir som en skoluppgift i vardagen. Lägg mer tid på de frågorna när de dyker upp. Ge dina barn visst ansvar i processen för att lära dem. Lär dina barn att grunda sina val i fakta.

Vi måste satsa tid, det lönar sig för barnen. Uppgifterna man ger till sina barn kan variera beroende på ålder, det ska bli svårare desto äldre barnen är. Så fort man har lärt sig att handla kan man också lära sig att spara.

Se lärandet som en investering

Jan: Det är bra att se lärandet till sina barn som en investering.

Jag behöver inte heller alltid veta, man kan lära sig med sina barn. Det handlar snarare om att fånga lärotillfället än att ha lektioner med sina barn. Ge barnet ansvar i förhållande till åldern, tro på deras förmåga.

Caroline: Som förälder kan det nog vara rätt lätt att tänka att man själv ska göra något istället för att involvera sina barn.

Jan: Problemet är nog att man tycker att det går snabbare om man gör något själv.

Det hade varit bättre om man investerade lite tid att lära sina barn istället för att man ska göra det själv och spara lite tid.

Elina: Man får göra fel, det gör vuxna hela tiden. Man kan behöva göra saker tre gånger innan det börjar flyta på.

Caroline: Ja det är också viktigt. Jan och jag kan vara lite så att man gör en sak en gång och då blir det inte bra, då känner man att man inte är bra på det.

Utvärdera processen och resultatet

Elina: Det är bra om man har en viss nivå av kunskap och sen får man en utmaning i det. En bra kunskap att ha är att kunna göra en middag av de råvaror du har hemma, det är en övning jag brukar göra med mina elever.

Det behöver inte bli ett perfekt resultat, man lär sig mer för varje gång genom att utvärdera processen och resultatet.

Jan: Jag tycker att detta är fantastiskt. Man kan även göra detta på professionell nivå, utvärdera vad man trodde att det skulle bli och vad det blev. Det handlar egentligen om ett förhållningssätt.

Caroline: Jag tycker att det är väldigt roligt när man kommer dit. Jag skulle göra glass i helgen, jag tänkte att jag skulle misslyckas, de blev för stora och mäktiga men jag fick en bra feedback för det.

Då blev det mycket roligare. Tror du att man hade känt samma sak om man hade misslyckats i sin investeringsstrategi? Att man kan ta emot det som feedback.

Jan: Jag skulle säga att det är grunden i all framgång oavsett område. Att veta att man kan ha fel men att ändå våga ta sig an det. Det är mentalt ansträngande.

Anpassningsförmåga är viktigt

Elina: Du kanske vågar satsa dina pengar någonstans, du kanske vågar prova något nytt eller så påbörjar du ett projekt, det är viktigt att våga.

Om du är rädd så utvecklas du inte heller, det spelar ingen roll om man har rätt eller fel. Att bli vuxenklar handlar om att livet händer. Man kanske har jättefina planer men sen händer livet.

Man behöver inte kunna förutse allt i livet, den emotionella och praktiska anpassningsförmågan är det viktigaste man kan ha i livet.

Jan: Nu känner inte vi varandra men jag upplever att lite av din talang handlar om det som kallas framing.

Bara ett sånt exempel som att laga mat av det som finns i kylskåpet. När vi har den konversationen hemma så brukar jag tappa en massa energi, men om man säger att man ska göra en MasterChef-grej av det kan det bli kul på riktigt! Det är så viktigt, jag är tacksam att du jobbar inom skolan Elina, jag önskar att du var på våra barns skola.

Ett pris för varje minut

Jan: När vi pratade kort på telefon innan så sa du att du har ett resonemang kring tanken att vi skulle sätta ett pris på varje minut. Kan du säga något mer om din tanke kring det?

Elina: Om vi värderar livet så kan mycket gå så mycket förlorat om vi bara koncentrerar oss på en viss typ av mål. Den saken man koncentrerar sig på blir viktigare än det vi har.

Varje minut har jag möjligheten att ge eleverna någonting, varje minut räknas. Om man koncentrerar sig på ett felaktigt sätt så förlorar man minuter, de förlorar sitt värde. Man behöver gå tillbaka och reflektera, hur man lär sina barn till exempel.

Man tar tillfället att lära en person/sitt barn något, det kostar lite tid. Säg till ditt barn som misslyckats med något att det inte gör något, förklara att du själv har gjort det många gånger. Några minuter kan göra en stor skillnad.

Jan: Vi får prata mer om det i ett annat avsnitt. Vilket är det sämsta ekonomiska råd du brukar få höra?

Elina: Att göra något utan att tänka. Man måste först ta reda på om det finns något under vattenytan om man ska hoppa från en klippa. Förstå bakgrunden till att spara och. investera innan du börjar, det tror jag är viktigt.

Jan: Ett fantastiskt stort tack för att du har tagit dig tid att prata med oss och prata om ett viktigt ämne.

Elina: Tack själva!

Jan och Caroline Bolmeson

21 juli, 2021

Den här artikeln publicerades onsdagen 21 juli 2021 klockan 10:47 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Barnsparande - Spara till och med barn.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.