Om elpriser, elavtal, effektavgifter, elbilar & smarta hem

I dagens avsnitt, som är ett samarbete med elbolaget Tibber, intervjuar vi medgrundaren och VD:n Daniel Lindén. Vi pratar om de höga elpriserna, hur man kan tänka kring elavtal, självklart diskuterar vi frågan ”fast eller rörligt elpris?”, de nya effektavgifterna som har införts i Göteborg, hur man kan sänka sin elräkning, elbilar, de nya elmätarna som rullas ut i Sverige och om det är lönsamt med hemautomation eller ej.

När vi flyttade till vårt hus 2016 valde vi efter mycket research elbolaget Tibber (annonslänk) som leverantör. Det som attraherade oss var tankespjärnet i: ”Vi på Tibber är ett elbolag som vill att våra kunder ska förbruka mindre el då vi inte tjänar några pengar på elförbrukningen.”

Framförallt var det viktig för oss eftersom vi förbrukar ca 30 000 kWh per år, vilket är nästan dubbelt så mycket som en vanlig villa. Med Tibber fick vi timmätning, grön el och en ganska intressant app till telefonen. I utbyte betalar vi 39 kr i månaden. Att man sedan inte kan byta bort elnätsbolaget (E.On. i vårt fall) är en annan historia som vi också pratar om.

Daniel var faktiskt med redan för två år sedan i avsnitt #128. Då diskuterade vi hur man kunde sänka sina elräkningar. Vi repeterar det snabbt i avsnittet för dig som inte sett det avsnittet samtidigt som vi även går genom de olika posterna på en elräkning och vad de betyder.

Något som vi lade en tid på var att diskutera de nya effektavgifterna som elnätsbolagen runt om i Sverige tenderar införa. Det betyder att man kommer att få betala, inte bara hur mycket el vi använder men det kommer även differentieras när vi använder den och till vilken total effekt. Något jag hade lite åsikter om, men Daniel bemötte väl.

Vi diskuterar även smarta prylar och delar upp dem i olika kategorier, sådana som sparar en pengar, sådana som ger komfort och sådana som bara är coola. 🤓 Det vi i alla fall konstaterade att det första steget är att skaffa sig insikt. I steg nummer ett kan man göra det via appen som delar upp det på timbasis, alltid-på, värme och beteende. I nästa steg handlar det om att skaffa sig en realtidsmätare. Idag finns det bra produkter (Watty eller Pulse) som skickar förbrukningen i realtid till telefonen.

Väldigt intressant blir det om man sedan, via Tibbers app eller API, kan kombinera det med elpriset de kommande 24 timmarna, som alltid är känt. T.ex. något vi använder för att ladda vår elbil när priset är som lägst. För den nördige så är API:et öppet vilket öppnar upp det för t.ex. Hemautomation.

Ett sista tips vi pratade om var att utnyttja det bidrag som staten just nu ger för att installera laddbox. Man får 50 % rabatt på både arbete och material. Det höjer värdet på huset / BRF så det är relevant att göra det även om man inte har elbil men planerar sälja. Vi valde att köra på Tibbers Easee, något som även har diskuterats i forumet.

Ett stort tack för denna veckan!
Jan och Caroline

Bilder från Tibber-appen

Jag upplever att Tibber-appen (annonslänk) är en av de mest matnyttiga apparna som jag använder. Framförallt eftersom elpriset nu är högt och i princip varje sparad kWh-timme är bra, inte minst för plånboken. Tänkt på att man måste i princip dubblera priset på varje avgift nedan då man även får en faktura från elnätsbolaget (om man har hus vill säga).

Översiktsidan som visar förbrukning, temperatur, elbilen och lite till.

Man kan koppla in mer hemautomationsgrejer, men till det använder jag Homey istället.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen, idag är det dags för avsnitt 222. Det är ett samarbete med elbolaget Tibber där vi intervjuar med-grundaren och Vd:n Daniel Lindén. Han var med i ett avsnitt för typ 2 år sedan, avsnitt 128, där vi pratade om elräkningar.

Caroline: Ja, vi jämförde fakturor och han fick hjälpa oss.

Jan: Idag ska vi prata om de bästa tipsen för att sänka elkostnaderna, elavtal, rörligt eller fast, varför priserna för el är så höga, hur fungerar det med kärnkraft och vindkraft i Sverige. Vi pratar lite om Storbritannien också.

Caroline: Ja, man vill nästan dyka ner i varför de har en sådan energikris men det ska vi inte.

Jan: Vi pratade om de nya elmätarna i Sverige som alla kommer att få. Vi pratade också om elbilen.

Caroline: Ja rätt mycket, det är för att vi har skaffat en elbil.

Jan: Vad tog du med dig från avsnittet?

Caroline: Jag tog med mig det där om internet of things, att det finns olika nivåer.

Jan: Jag tyckte att det mest intressanta var det som Göteborgs energi har infört med effektavgift. Vi har varit kunder hos Tibber sedan 2016 och gillar deras tes om att de inte tjänar pengar på hur mycket el vi använder.

De har inget påslag utan en fast avgift på 39 kronor i månaden. Deras mål är att vi ska ha en mindre elförbrukning. Du får gärna använda den sponsrade länken som finns i beskrivningen till det här avsnittet, det möjliggör för oss att vi kan fortsätta ha alla andra avsnitt som inte är sponsrade eller samarbeten.

Med det sagt så släpper vi på Daniel.

Varmt välkommen Daniel Lindén från Tibber!

Jan: Varmt välkommen tillbaka Daniel Lindén, du är medgrundare och VD på det digitala elbolaget Tibber, du har en lång bakgrund inom energiindustrin där du har varit på Eon, Tieto och Hansen. Du har jobbat i över 10 år med distributionsföretag på elmarknaden, idag är det mycket fokus på det digitala och smarta lösningar.

Daniel: Tack så mycket. Jag ser fram emot att vara här, vi hade ett bra avsnitt sist.

Jan: Precis, det var två år sedan vi gjorde avsnitt 128. Det som stack ut för mig då var att ni är ett bolag som inte tjänar pengar på kundernas elförbrukning. Kan du säga något om det?

Daniel: Det var därför vi startade bolaget och därför det är spännande också. Jag har en lång brancherfarenhet av att jobba med elbolag och hjälpa dem att bli smartare och bättre. Någonstans under resans gång insåg jag att det inte kommer att lösa sig av sig självt.

Då tog vi saken i egna händer och skapade ett digitalt elbolag. Vi har en massa smarta tjänster så man kan styra el och få kontroll över sin elförbrukning.

Vi är inget elbolag som vill sälja mer el utan vi vill sälja mindre el, det ska speglas hela vägen. Vi tjänar inga pengar på den el som vi säljer till konsumenter utan vi drivs istället av att hjälpa kunder bli smarta med sin energianvändning.

Tittar man på hur vi kunder vill ha det så är vi drivna att att förbruka mindre el, vi vill betala så lite som möjligt och hushålla smart. Ett klassiskt elbolag har en motsatt agenda, de vill sälja mer el till dig eftersom de tjänar pengar på det.

För oss var det självklart, det är en av de fundamentala delarna, vi vill inte bli lönsamma på att sälja mycket el.

Caroline: Var det det som gjorde att du var frustrerad när du jobbade på de andra bolagen? Att det finns en sådan paradox att man vill sälja mer el men samtidigt så ska man hjälpa kunden att förbruka mindre och smartare el?

Daniel: Det var en grundbult som jag tyckte var fel men sedan vart symptomen av det här mycket värre.

När du som konsument vill betala så lite som möjligt för din el och elbolagen vill tjäna så mycket som möjligt så måste elbolagen bli mer kreativa. Det betyder att man ofta kör med rabattavtal, hittar klausuler, inte berättar hela sanningen, priserna smyg höjs ganska dramatiskt över tid.

Den här branschen är inte känd för att vara innovativ alls och det var något som brann hos mig, jag ville göra något med all den här nya tekniken. Jag kunde inte se hur ett klassikt elbolag skulle kunna vända den här modellen så det blev självklart att vi måste göra det själva.

Jan: VI blev kunder hos er 2016, vi har hängt med er de senaste 5 åren och det har hänt mycket. Ni tjänar pengar på att man betalar en fast månadsavgift som är oavsett vilken förbrukning man har, jag tror att det är 39 kronor.

Daniel: 39 kronor är det vi tar för tjänsten, sen är vi ett elbolag och handlar som alla andra elbolag, skillnaden är att vi inte tjänar pengar på elen. VI hjälper dig som kund att få smart teknologi i hemmet också, du kan köpa smarta prylar till hemmet genom oss.

De bästa tipsen för att sänka sin elräkning

Jan: I det förra avsnittet du var med så pratade vi om de bästa tipsen om man vill sänka sina elkostnader. Jag ställer frågan till dig idag, två år senare. Vilka är dina bästa tips?

Daniel: Det första är att se över sitt elavtal, den andra delen är att jobba med din energiförbrukning och hitta sätt att spara energi i hemmet.

Man kan energieffektivisera sitt hem med smarta nya vitvaror, jobba med sitt värmesystem. Man kan titta över sin huvudsäkring, att man har rätt anpassad storlek på den delen.

Caroline: Är det bara i hus då? Eller vart har man huvudsäkringen?

Daniel: I en lägenhet har det ofta en mindre inverkan. Det kan finnas olika elbolag som har andra säkringsstorlekar än på lägenheter men de har ofta normaliserat det här för lägenheten så man betalar ungefär samma.

I villor är det väldigt tydligt och transparent att om du ökar din huvudsäkring då går din månadskostnad upp helt enkelt.

Jan: Det kan väl vara ganska många hundralappar?

Daniel: Absolut.

Caroline: Med det första du sa, att man ska se över sitt elavtal. Vad är det man ska kolla då?

Daniel: De två valen i marknaden idag är antingen ett rörligt pris eller att man har ett fast pris. Det är ofta mer lönsamt att ha ett rörligt pris över tid men det finns också perioder då priser går upp.

Just nu har vi en relativt hög period, vi har en extrem prissituation i Europa som gör att priserna drivs upp. Det är viktigt att kolla på den fakturan som man har; vad är det jag faktiskt betalar för?

Ett elbolag som säljer el har oftast ett inköpspris, de köper in själva elen ifrån elbörsen. Beroende på hur bolaget väljer att lägga sina marginaler så tillkommer det en kostnad. Det tillkommer också en elcertifikatsavgift, det framstår som en statlig avgift men det är inte riktigt så.

Elcertifikatsavgiften är fri i prissättningen, det är ett klassikt trick man gör som elbolag att man höjer den kostnaden. Det kan också finnas extra påslag för miljömärkt el.

På ett fastprisavtal är det oftast bara ett fast pris, det ska inte vara några ytterligare påslag utan de har bakat in allt i ett fast pris som löper hela perioden.

Vad betyder de olika delarna på fakturorna?

Jan: Nu utgår jag ifrån oss men dessa är de saker vi som bor i hus betalar för. Vi får en faktura från er som är själva elen som vi förbrukar, vi betalar även de 39 kronorna per månad i avgift till er för tjänsten.

Vi får även en separat faktura från Eon eftersom vi bor i Malmö. Jag har fattat det som att i södra Sverige äger Eon nätet så där har vi inget val, stämmer det?

Daniel: Nät är ett naturligt monopol eftersom man sällan bygger upp parallella nät i ett område. Det är en ständig fajt mellan stat och monopol angående hur mycket de får tjäna. Under den här nätavgiften finns det en massa avgifter som jag antar att du kommer in på?

Jan: Yes.

Daniel: I Stockholm heter nätbolaget Ellevio, stora delar av inlandet och i norr har Vattenfall, i Göteborg har man Göteborgsenergi.

Jan: Okej. Till dem betalar vi något som heter elnätsabonnemang eftersom vi är kopplade till deras nät.

Daniel: Den är beroende på hur stor huvudsäkring du har.

Jan: Vi har 25 ampere, man kan ha lägre eller högre. Vi betalar även elöverföring.

Daniel: Precis, det är nyttjandet av nätet per kilowattimme. Minskar du din användning så går den direkt ned.

Jan: Jag fattar att detta låter skitdumt. Det upplevs ibland som att jag betalar dubbelt, jag betalar för samma kilowattimme hos er som köper in själva elen men sen betalar jag för samma kilowattimme till Eon för att jag fick hem kilowattimmen.

Daniel: Precis, det är transportkostnaden hem till dig.

En del är att vi har köpt in elen så att den fysiskt har producerats någonstans men sedan måste den skickas ifrån en kraftstation genom ledningar till ditt hem och det är överföringskostnaden som man får på fakturan.

Caroline: Man tycker ju att varför ska man ha en sådan kostnad.

Jan: Jag tyckte att det var en bra metafor med transportkostnaden.

Daniel: Det finns en förlust i nätet men den är inte jättestor.

Jan: Sen betalar man energiskatt vilken staten har bestämt som också baseras på kilowattimme. Vi betalar också något som heter elberedskapsavgift. Det vet jag inte vad det är.

Daniel: Det är inte en så stor kostnad i sammanhanget. Det är en avgift som kommer ifrån att det finns en beredskap för allvarliga elsituationer i Sverige. Vi har vissa kraftverk som står standby i Sverige som inte eldas med så bra energislag, däremot är de snabba att få igång.

Om något händer med exempelvisen elen vi importerar från Norge så måste vi kunna hålla elsystemet levande och då finns den här extra reserven som man betalar för.

Jan: Coolt, det är ändå lite positivt.

Caroline: Importerar vi mycket el från Norge?

Daniel: Ja det gör vi.

Elpriset är olika beroende på vart du bor

Daniel: För ungefär 10 år sedan införde vi 4 prisområden, varför man gjorde det var för att det fanns mycket kraft uppe i norr och det fanns mycket användning av el i söder.

Våra kablar som går från norr till söder är inte så välutbyggda som man kanske önskar så vi kan inte överföra allt överskott vi har ner till söder och därför var man tvungen att dela in det i prisområden. Det är därför elpriset är olika beroende på vart du bor i landet.

Vad det är som sätter priset är hur mycket det kostar att producera el i det här området eller hur mycket som har importerats in i det här området. Vi importerar mycket el från Norge, det är en stabil bas med mycket vattenkraft. Vi importerar också el ifrån norra delen av Europa och det sätter prisbilden.

Jan: Precis det ska vi prata om efter den sista avgiften. På allt det vi har pratat om så betalar vi dessutom moms. Visst är det så att vi betalar moms på skatten?

Daniel: Ja så är det ju tyvärr.

Caroline: Va vi färdiga med de här tipsen?

Jan: Slutsatsen för detta blir egentligen att energiskatten egentligen ofta är dyrare än kostnaden för energin. Det är klurigt för när man räknar kilowattimme så tänker man ofta inte på att man måste betala för elnätet.

Daniel: Det beror på vilken säsong man är inne i. Just nu har vi väldigt höga elpriser, i en normal situation är det ungefär det dubbla du betalar på andra avgifter också eller kanske till och med lite mer.

Varför är el så dyrt?

Jan: Angående de här elhandelsområdena som vi har: jag kollade på hur det skulle se ut om man skulle ha ett rörligt elavtal då var det så att i Luleå så kostar det 49 öre/ kilowattimme och 92 öre/kilowattimme i Skåne.

Det är nästan dubbelt så mycket. Varför är det så dyrt nu?

Daniel: Det bygger på på tre delar.

Den första är att vår baskraft som producerar kontinuerligt är kärnkraft, vi har en viss situation där vi har underhåll på kärnkraftverk vilket gör att alla inte är fullt operationella. Den naturliga baskraften som ska in i systemet är lägre vilket gör att vi är i en mer utsatt situation.

Den andra delen är vattenkraft där våra vattenmagasin just nu inte är fulla. Norge har inte heller fulla vattenmagasin så att de kan pumpa på fullt.

Sen kommer det som är lite mer komplext som påverkar priset; vi har sammankopplat elsystemet i stora delar av Europa.

Om det är så att det blir tomt med energi i Europa så kommer de behöva importera el ifrån länder som har ett överskott av el vilket vi har i Sverige. Vi exporterar el, en elproducent säljer där den får bäst betalt, det priset kommer in i svensk marknad.

Varför det är väldigt höga elpriser nere i Europa nu är för att vi har väldigt låga naturgasreserver. Europa använder gas för att värma sina hem men också för att producera el i sina gaskraftverk.

Det blir som en perfekt storm här att just nu är det ett väldigt ansträngt läge. Det dras en gaspipeline från Ryssland till Europa och det är för att man ska kunna säkra leveransen av gas till Europa.

Den var klar förra veckan men nu är det ett myndighetsgodkännande som ska till för att få skicka rysk gas till Europa, det kan ta flera månader.

Jan: Jag vet inte om det stämmer men jag såg att Norge under vissa dagar hade exporterat el till Storbritannien för 30 kronor/kilowattimme. Normalt sett mäter man i ören, men nu blev det alltså i kronor.

Daniel: England är i en typ av energikris. De har en ännu tuffare situation än resten av Europa i och med att de inte har så mycket egenproducerad energi.

Den nya elkabeln mellan Norge och Storbritannien är klar så nu kommer det börja skickas el från Norge till Storbritannien, helt plötsligt importeras brittiska priser in i Norge också vilket betyder att elproducenterna får bättre betalt.

Grön el

Caroline: Det låter som att det inte finns så mycket grön el där ute. Det är gas, kärnkraft och vad mer?

Daniel: Den Europeiska mixen består väldigt mycket av gas, kolkraft och har bestått väldigt mycket av kärnkraft. Den stora omställningen nu innebär att man stänger ner kärnkraftverk, man försöker blir fri kolkraftproduktionen och bygga mer sol och vindkraft.

Sverige har i praktiken pensionerat en del av våra kärnkraftsreaktorer till fördel för att bygga upp vindkraft. Vår energimix vi använder i Sverige och Norge är väldigt mycket baserad på vatten och vind vilket gör att vi har en bra situation här med grön el.

Jan: Varför har vi stängt ner kärnkraftverken? Det här är ju en väldigt laddad fråga, men jag har gått och funderat en del och vet inte om jag har otur när jag tänker.

Caroline: Vi hade väl en folkomröstning att vi skulle stänga ner kärnkraftverken?

Jan: Kan du säga något objektivt Daniel?

Daniel: Den är ju en basindustri och har fungerat väldigt väl. Vi har också byggt väldigt mycket vindkraft i Sverige som till viss del kommer ersätta kärnkraften över tid, det är de som är planen.

Vindkraft fungerar nästan som en basproduktion om den är placerat till havs och över hela landet, man har vind nästan hela tiden. Vi har inte en elbrist i Sverige, vi har ett överskott, däremot har vi inte alltid el på rätt timmar.

Vi har egentligen en effektbrist, just på den här tidpunkten så produceras det inte tillräckligt mycket el för att täcka hela vårt behov så då måste vi importera el. Vi har tillräckligt mycket energi om du tittar över ett helt år, då producerar vi mer än vad vi kan använda.

Jan: Nu ska vi inte gå in politiskt men jag upplever att man vinklar det. Jag hade velat att vi inte hade någon effektbrist, är inte det ett mål?

Daniel: Om alla bygger upp en elproduktion i Europa som är över vad man behöver så har man naturligtvis använt pengar till dumma saker. Det är väl ingen dum idé att vi har tillräckligt mycket energi i systemet för att hantera vår egen situation.

Det pratas om överföringseffekt mellan de här prisområdena, det handlar egentligen om hur grova kablar man ska ha från norr till söder för att kunna täcka vårt behov, här har vi investerat för lite i Sverige. Nu har vi istället falskhalsar, det är speciellt synligt nere i de södra regionerna.

Angående kärnkraftverken har de hunnit bli för gamla, de som äger kärnkraftverken har tagit beslutet att det inte är lönsamt längre eftersom det är så gammalt.

De investeringar som krävs för att få ha kvar det är så stora vilket gör att man tvingas stänga ner dem istället.

Ska man planera framåt så är det politiska läget lite för osäkert för att man ska kunna ta ett bra beslut på 5-10 års sikt, så lång tid som det tar att bygga ett nytt kärnkraftverk. Säg att man skulle sätta igång, och att det efter 6 år av politiska anledningar måste stängas ned.

Caroline: Du sa att det var dumt om vi alla producerade för mycket el?

Daniel: Ja ur ett ekonomiskt perspektiv. Bygger du ett vindkraftverk vill du sälja all el som du producerar.

Jan: Bygger inte Finländarna ett kärnkraftverk?

Daniel: Ja i Finland bygger man kärnkraftverk. Där har man ansett att det är tillräckligt säkert för att Finländarna vill ha kärnkraftverk.

Effekttariff

Jan: Jag hörde i någon politisk debatt där man sa att Kristersson vill ha kvarterskärnkraftverk.

Caroline: Små kärnkraftverk då?

Jan: Jag vet inte vad det handlade om.

Daniel: Man pratar om olika generationer av kärnkraftverk som man har gjort. Nu finns det tredje generationens kärnkraftverk som är mer effektiva, man kan också använda kärnbränsle.

De behöver inte vara lite stora heller så man kan alltså bygga små kärnkraftverk som är lättare och inte lite omfattande att bygga. Det är väl den stora debatten, ska man satsa på det eller inte?

Jan: Vi mäter effekten i watt och kilowatt, i Göteborg har man infört effektavgift. Jag har varit inne och läst på deras hemsida och då försökte de visa att du kommer få betala för den timmen som du kör maxeffekt.

Poängen är att man inte ska dammsuga, köra tvättmaskinen, torktumlaren och ladda bilen samtidigt för då får vi en peak. Istället för att göra detta parallellt ska du göra allt efter varandra. Kan du förklara detta?

Daniel: Man kallar det för effekttariff, vad det egentligen är att den där överföringsavgiften du använder är samma oavsett när du använder den under dygnet. Nu vill man införa något som heter effekttariff, några elbolag går nu i bräschen och vill införa detta till sina kunder.

Det betyder att du betalar för hur mycket du har ansträngt ledningen för att ta ut energin. Det är tidsbaserat, så skulle du starta alla maskiner så kommer du att få en peak och behöva betala en maxeffekttaxa för det. Det handlar om att man inte ska använda allt samtidigt för då belastar man nätet som hårdast.

Jan: Jag blir förbannad och då bor jag inte ens i Göteborg.

Caroline: Jag förstår inte ens varför du är förbannad.

Jan: Vi är kunder hos Tibber och då får jag information om hur priset kommer se ut under morgondagen. Vi har köpt er smarta elladdare till vår Tesla och då vet den mellan vilka klockslag det är billigast att köra den på max.

Nu kommer det straffa mig för att jag använder elen när ingen annan använder den.

Daniel: Precis det är maxuttaget du kommer få betala för, du kommer få en högre nätavgift för att du tar ut en väldigt hög peak.

Caroline: Okej jag förstår varför du är arg.

Höja elnätsavgift eller ha en effekttariff?

Daniel: Det som är problemet med just den här frågan är att nätavgiften och fakturan redan var komplicerad. Det är för mycket avgifter och saker att sätta sig in i, om man också inför något slags tidsperspektiv så blir det jättesvårt för en konsument att sätta sig in i.

Om elpriset varierar över dygnet och du även ska ha en nättariff som varierar på ett annat sätt så blir det en komplicerad affär att sätta sig in i. Det känns som att det är en vind som blåser i den här riktningen, vi kommer få fler nätbolag som inför det.

Det kan till och med bli så att det regleras in så att samtliga nätolag ska ha en sådan modell för att vi ska få ner de här maximala peakarna vi har i elnäten.

Jan: Har du redan sörjt? Jag har fortfarande inte kommit dit, jag är i förbannad-fasen och då har vi inte ens fått det i Malmö.

Daniel: Jag har varit med och debatterat om det här i flera år med branschen. För mig har det någonstans sjunkit in men jag förstår din frustration kring frågan.

Det finns en poäng med det, det kanske ska lyftas fram varför man gör det. Om Göteborg nu ska dimensionera elnätet utifrån att alla ska ladda sina elbilar eller använda el under samma timme dvs när elpriset är som billigast.

Då kommer vi hamna i en situation där Göteborg måste göra ganska omfattande nätinvesteringar. De måste bygga mycket fler kablar vilket i sin tur betyder att din nätavgift kommer behöva höjas och det vill vi ju inte.

Istället använder man ekonomiska instrument för att få dig att inte använda elen på det sättet så behöver man inte bygga ut elnätet vilket i sin tur innebär att din elnätsavgift kanske inte behöver gå upp.

Caroline: Men hur ska vi hantera det?

Jan: Man får dra ner laddningen på elbilen om man ska ta det konkreta exemplet.

Daniel: Nu använder ni ju Tibber och vi jobbar också med den här frågan från att säkerställa att det ska vara en del i all smarthet som kommer användas av hela hemmet.

Jag tror att det är den enda lösningen, att vi som teknikbolag kommer lösa det här åt er, ni ska inte behöva tänka på det här.

Jan: I förra avsnittet när vi gick igenom vår elanvändning så trodde jag att 33 000 kilowattimmar, det har väl alla som har hus? Jag fick så mycket mejl om att det inte var normalt. Vi hade till och med en läsare som jobbar med sånt som kom hem till oss för att kolla.

Vi förbrukar mycket, det är för att vi har ett stort hus, har kontor hemma etc. Jag läste på någon blogg att på kontinenten så är det mer normalt med kanske 2-3 kronor per kilowattimme, spekulationen var att det kanske inte är omöjligt att vi också kommer hamna där.

Caroline: Det låter helt sjukt.

Jan: Det är 150 000 kronor per år för oss i el.

Caroline: Då kan vi inte bo här.

Prismässigt har elpriset inte varit dyrare än nu

Daniel: Vi kopplar ju ihop alla system med varandra, el överförs mellan ett område till ett annat och då blir effekten att om någon är villig att betala 3 kronor per kilowattimme konstant så kommer de priserna komma hit också.

Om elpriset blir såpass högt då blir det en betydande effekt, då kommer vi behöva kraftsamla för att verkligen bygga kraftproduktion i Sverige. Det skulle inte hålla för industrin heller, de är lika beroende av det här också.

Jan: Va skönt. Tror du att det i ett sådant läge blir mer attraktivt med fjärrvärme?

Daniel: Det är också en monopolmarknad. Fjärrvärme prissätts utifrån vad andra energislag kostar.

Jan: En normal villa med säg 15 000 kilowattimmar gånger 5, det blir ändå 60 000 kronor. Det är mycket pengar också.

Daniel: Kom ihåg att vi har ett energiöverskott, det finns vissa timmar då det finns en kritsik situation där vi måste importera energi, de timmarna blir då så höga. Sett över ett helt år så har vi en väldigt billig produktionskraft i Sverige.

När vi inte har en så ansträngd situation fungerar priskurvan så att den dyraste kilowattimmen som vi importerar eller producerar, prissätter hela priskurvan.

För ett par månader sedan var vi nere på 10 öre per kilowattimme, det beror helt på vart på den här priskurvan vi är någonstans. Just nu är vi uppe och peakar på den eftersom vi har lite el i systemet och elpriserna runt oss är väldigt höga.

Ska man binda sitt elpris?

Jan: Nu när vi är på den här prispeaken så är det lätt att jag blir irrationell och tänka på att jag kanske ska binda. Jag fick något erbjudande om att binda till 106 öre. Då skulle du ändå säga att jag ska stå kvar i ett rörligt pris, att det över tid är billigast?

Daniel: För några månader sedan var priset nere på rekordlåga 10 öre per kilowattimme, om du vid den situationen skulle sitta och betala 106 öre istället så tror jag att det skulle kännas jobbigt.

Det finns en poäng med att binda, det är en försäkring man köper men som med allt annat har en försäkring en kostnad. De lägger på en riskmarginal som är så stor att de kan hantera det.

Ett fastprisavtal kan vara lönsamt över tid om du lyckas binda det när det är billigt. Men tänk på att det är någon på andra sidan som har räknat på det här och de gör det var enda dag.

Jan: I Storbritannien nu var det tydligen fyra elhandelsbolag som gick i konkurs med 600 eller 700 tusen kunder. Var det så att de hade prissatt fel?

Daniel: Ja, delvis. Det är förmodligen inte den sista konkursen i England nu.

Storbrittannien är en speciell marknad eftersom de har en sådan stor prisvolatilitet.

De har även något som heter pristak, det finns folk som inte har råd med el så då har man lagstadgat ett maxtak för vad energiföretag får sälja sin el för. Just nu är elpriset eller energipriset högre än vad pristaket är så de förlorar stora pengar på det här.

Köpa solceller privat

Caroline: Jag tänkte på det här med att privatpersoner vill skaffa sig batteri, man vill lagra solcellsenergi. Hur stort är det egentligen?

Daniel: Det är inte jättestort idag. Det beror på att batterier fortfarande är ganska dyra.

När man producerar el på sitt tak i Sverige så får du elpriset som vi kan sälja det för till andra kunder, du får marknadspriset. Utöver det ger staten en subvention på 60 öre per kilowattimme också, det tar bort effekten på att du kan tjäna pengar på att nyttja din egen solel i hemmet.

Emotionellt kan du spara din egen solel och nyttja den men ekonomiskt går inte riktigt ekvationen ihop idag. Nätet har en frekvens som måste hållas, vi får inte ha en obalans mellan produktion och förbrukning i Sverige.

Jan: Jag har en fråga, är det värt att installera solpaneler?

Daniel: Har du bra förutsättning för att sätta upp solceller och har sol på taket så är det lönsamt i Sverige. Det har blivit väldigt mycket billigare också, det har blivit ekonomiskt fördelaktigt att göra det.

Jan: Hur fungerar det?

Daniel: I vår tjänst kan man följa det i appen, man kan se hur mycket man förbrukar och producerar. Skulle du inte använda din solel så får du betalat i marknadsvärdet för elen.

Har man en elbil kan man ladda bilen med den här solelen. Hos oss man kan ställa in att man vill maximera användandet av din egen solel till att ladda bilen exempelvis.

Elnätsbrist och elbil, går det ihop?

Jan: Kommer det fungera med elbil? Vi har pratat om det här med elbrist, vad är din take?

Daniel: I Norge har man fått upp enormt mycket fler elbilar än vad vi har, de har också ett mycket mer skakigt energisystem i form av nät. De har väldigt mycket el som de producerar men näten är i ännu sämre skick än här.

Där har det fungerat relativt bra skulle jag säga, de har inte hamnat i en storm där de inte klarar av att leverera el till konsumenter. En elbil fungerar som alla andra grejer att om du kopplar in den i uttaget så börjar den att ladda.

Det som vi har utvecklat är det som vi kallar för smartladdning som förflyttar laddningen till billigare timmar. Det gör att mycket ev energianvändningen kommer på natten. Tillbaka till Göteborgsexemplet då, om alla kopplar in elbilen på exakt samma tidpunkt så kommer det kanske bli ett problem för näten.

Jan: Tibber kan se hur mycket batteri vi har i bilen. Nu när vi inte har någon effekttariff i Malmö kan vi kräma på när allt annat används i huset.

Daniel: Du har också en huvudsäkring, i ditt fall är den på 25 ampere så vad den här Wattyn gör som Tibber erbjuder är att den lastbalanserar. Din säkring skulle gå om du använde mer än 25 ampere samtidigt, det Watty gör är att den håller koll på det och sänker ladd hastigheten så att du alltid ligger under din maxeffekt.

Caroline: Men om jag behöver ladda bilen nu?

Jan: Då väljer du det i appen.

Daniel: Ibland behöver man ha bilen laddad här och nu, det finns en knapp på laddboxen som man kan trycka på och då ställer den om till ladda just nu. Det är väldigt smidigt, du kommer dit och pluggar in bilen och trycker på laddboxen att du vill ha el direkt.

Jan: Det finns en poäng med att ha laddbox till bilen eftersom det är subvention till det och sen är det något som har börjat efterfrågas när man säljer hus, att det är förberett för laddbox. Är det förmånligt att sätta upp en sådan med subvention nu, även om man inte har en elbil?

Daniel: Absolut. Det gäller både solceller, elbils laddning men även sitt energisystem. Jag skulle nog säga att det inte finns någon tid som är så bra att installera en laddbox som nu.

Subventionerna är stora, du får 50% tillbaka på både installation och material. Priset på laddboxar har dessutom gått ner dramatiskt sedan ett par år tillbaka.

Caroline: Hur länge kan man få den här subventionen?

Daniel: Så länge som pengarna räcker. Bidraget har funnits i perioder och tagit slut flera gånger, det behövs politiska beslut för att fortsätta ha det.

Jan: Jag tror att vi betalade 11 000 kr och då ingick laddbox, installation, kabel, kabelhållare och Wattyn, detta var subventionerat med nästan 10 000 kronor. Jag behöver inte skicka in någon sådan ansökan heller utan ni gör det åt mig.

Daniel: Vi sköter allt sådant, det stämmer. Du får avdraget rakt på fakturan. En laddbox med installation utan kapelhållare och lastbalanserare kostar ungefär 6-7000 kronor.

Att ladda sin elbil i fjällen

Jan: En sak som folk har invändningar kring elbil är exempelvis vid påsk när man ska upp till fjällan eller någonting. Tänk när alla bilarna kommer till Åre samtidigt, kommer det fungera på sådana ställen?

Daniel: Det är tillgång och efterfrågan även här så det måste byggas fler laddstolpar och elnät för att kunna hantera allt det här. Idag fungerar det relativt väl.

Om hela den svenska befolkningen skulle köpa en elbil imorgon så finns det inte en infrastruktur för det, det måste byggas upp.

Att ladda på en snabbladdning är dyrare men den mesta av laddningen gör man ju hemma så detta är mer en engångskostnad som man gör då och då när man måste resa långt. Idag är snabbladdare snabba, 10-15 minuter i en snabbladdare så får du mycket kräm.

Jan: Utifrån ett elnätsperspektiv, finns det sådana ledningar i fjällen?

Daniel: Det är sådant som måste dras. Det finns ofta elproduktion i de regionerna du pratar om men nätinfrastrukturen kommer behöva byggas ut.

Caroline: Vem är det som bygger ut de här laddstationerna?

Jan: Tesla har det varit men även Huyndai, Volkswagen osv. Bensinstationerna har också börjat.

Daniel: Bilindustrin är intresserad av det här, de vill att det ska bli en bra upplevelse för sina kunder som kör på el. En stor mängd bensinstationer och oljebolag har börjat inse att deras affärsmodell håller på att försvinna, de ställer om.

Kolla din huvudsäkring

Jan: Är det något mer du tänker att vi borde ha frågat kring el?

Daniel: Nej men det är tillbaka till det här med huvudsäkring. När man har en huvudsäkring, som i en nybyggd villa idag ligger mellan 16-20 ampere, klarar det bara visst mycket el.

När man kommer hem med en elbil så kan det vara bra att se till att se över vilken typ av huvudsäkring man har hemma. Har du ett nybyggt hus och det är 16 ampere då kommer du använda nästan all den hushållselen till el och värme.

Skulle du sedan ha en Tesla finns det knappt något utrymme att ladda på i slutändan. Med en wattbalanseraing ser man till att inte huvudsäkringen går men du kanske också vill kunna ladda klart bilen över natten. En elektriker kan hjälpa till med huvudsäkringen.

Jan: Det är flera månaders väntetid. Det kollade jag upp för vår säkring går då och då på vintern när det är riktigt kallt. Vi kände ett tag att shit nu har vi köpt en elbil och vi komme inte kunna ladda den men sen löste det sig. Så starta den processen i tid!

Nya elmätare i alla svenska hushåll

Jan: Jag uppskattar er kundtjänst. Man kan få hjälp i appen eller på hemsidan, jag har varit i kontakt med flera av er och varit skitjobbig på sistone. Jag har förstått att det kommer bytas elmätare i alla svenska hushåll. Varför?

Daniel: 2009 bytte vi alla elmätare i Sverige till vad vi kallar smarta elmätare. Nästa generations elmätare kan ge mycket fler möjligheter. Till 2025 så ska alla elmätare vara bytta igen.

Den här gången ska den också innehålla ett gränssnitt, den nätverksporten kommer kunna ge dig realtidsdata över din energiförbrukning. Nu har du fått hem en Watty och den kopplas in med krämmor runt kabeln så den mäter effekten.

När man får en ny elmätare kommer man också kunna koppla in en annan produkt om vi har utvecklat vilket är en sådan kontakt som man kopplar in. Den mäter din elförbrukning i realtid och berättar för oss så vi kan styra din maximala effekt.

Jan: En sådan Watty får man inte installera själv va?

Daniel: Nej du ska öppna upp säkringsskåpet och komma åt kablarna så det är en elektriker som ska göra det.

Caroline: För några år sedan så var jag på något mediacenter där man hade föreläsning om internet of things som vi upplever nu. Då tänkte jag att ja det låter bra men att det nog kommer dröja länge innan vi har det i hemmet. Vi har det nu, man kan ha det om man vill. Det är fint.

Smarta prylar i hemmet

Jan: Min fråga är om man tjänar in det? När man skaffar sig alla de här smarta hemmagrejerna.

Caroline: Kan du inte berätta vad du har skaffat?

Jan: För det första tycker jag att den här elmätaren Watty är jättebra. Den visar exakt förbrukning just nu, om man vet vad man förbrukar så kan man få den där ångesten och tillslut börja leta efter vad det är som ökar förbrukningen. Lampor idag fungerar asbra, vi kör Philips Hue vilket är sjukt bekvämt.

Caroline: Det tänds när man kommer in.

Jan: Precis, vi har sensorer, lamporna tänds och släcks automatiskt. Ibland blir jag sugen på att mäta vad vissa grejer drar och då har jag kopplat min kontorsplats till exempel.

Jag insåg att den drar ett par hundra kilowattimmar per år. En smart elkontakt kostar 500 kronor, det är ändå ganska många kilowattimmar jag kan använda för 500 kronor. Hur gör du Daniel?

Daniel: Det går väl i cykler. Det är klart att det finns ett visst teknikintresse som gör det här spännande också. Man vill testa på ny teknik, det kan ju förenkla ens vardag också.

Det kan också ge en trygghet med exempelvis Wattyn att man vet att inte elbilen har bränt huvudsäkringen. Jag tror att man får balansera komforten mot möjligheten att spara pengar. Mycket av de grejerna vi köper idag har en massa uppkopplat teknik i sig redan utan att du behöver göra ett aktivt val.

Ekonomiska fördelar med vissa smarta prylar

Jan: Vilka hemautomationer skulle du säga att man räknar hem? Jag upplever Wattyn och laddboxen som klockren.

Daniel: Dels är det säkert med laddbox. Produkten i sig sparar dig pengar också för den kan ladda när elpriset är billigast så den är det bästa av två världar.

När det kommer till värmestyrning så hjälper den till att sänka din energiförbrukning genom att använda energin smartare i hemmet men det är också en komfortfaktor.

Smart belysning är en bekvämlighetsgrej, du sparar ju inte pengar på det om du inte byter ut hallogenlampor mot led.

Jan: Jag har sett att Hue har börjat med utomhuslampor, det hade de inte innan. Jag har sagt till mig själv, nästa år.

Nu har jag testat de här smarta termostaterna, att man kan styra elementen. Jag har ibland fått mer hjälp av er som är ett elbolag än min VVS firma som inte kan de här grejerna.

Caroline: Vad är det VVS:arna inte kan då?

Jan: Hur de här grejerna hänger ihop. Hur man ska göra sin värmepump smart. Det känns ju konstigt att jag ska behöva ringa till TIbber för att få tips om hur jag ska göra min värmepump smart och inte min VVS firma.

Daniel: Det är ju den stora skillnaden här att vi inte primärt ser oss som ett elbolag.

Vi är ju ett bolag som ska hjälpa dig att spara energi, vår affärsmodell och vad vi är entusiastiska kring är att spara energi. Det kommer leda till att ni förbrukar mindre och smartare, det blir ett hållbart samhälle.

Caroline: Vad är det för folk ni har som kan allt detta?

Jan: När jag satt inne på er hemsida som jag hade gjort mycket på sistone insåg jag att shit ni har många prylar som inte Kjell & Company har.

Caroline: Man kan ju säga att ni ligger i framkant.

Daniel: Absolut. Detta är vad vi brinner för.

Tack för idag Daniel Lindén!

Jan: Är det någon fråga som du tänker att vi borde ha tagit upp?

Daniel: Nej, nu har vi pratat om elbilar, om smarta grejer och om varför elpriserna är höga och vad man kan göra som konsument. Jag tycker att vi har täckt ganska mycket av frågan kring energi i hemmet och hur man kan ta bäst möjliga nytta av det i den här tiden när elpriset är högt.

Caroline: Om man nu är intresserad av att göra sitt hem eller elförbrukning lite smartare så är ni väldigt hjälpsamma.

Jan: Det är en app man laddar ner, man får gärna använda vår sponsrade länk eller så kan man ange det i appen. Sen kan man börja koppla ihop alla grejerna i själva appen och det är väldigt enkelt.

Caroline: Jag tycker om att få hjälp och service och det är ni väldigt bra på.

Daniel: Det finns produkter som kräver en elektriker men då ser vi till att du får en sådan hem till dig. Det är värt att nämna att även om tekniska prylar som man kan koppla upp i hemmet ger ett bra värde så är våran tjänst för alla.

Du har möjlighet att utan att koppla upp din värmepump eller ha en elbil eller sätta solceller på taket att med den tekniken där vi hämtar data från din elmätare så får du tillgång till insikter i din energiförbrukning.

Du ser per timme hur mycket du använder, du ser kostnaden, du ser vad det är som drar i hemmet och du får också en jämförelse med andra hem. Det är de absolut bästa steget om man är påväg in i det här så har du ett elbolag som hjälper dig med de här frågorna utan att behöva koppla upp allting.

Caroline: Bra.

Jan: I appen kan man bläddra i månaderna bakåt i sin förbrukning. Det är sjukt smidigt. Du behöver inte ha en enda pryl utan det får man av att bara vara kund hos er. Ett tips är att ställa in rätt storlek på huset, jag insåg vid något tillfälle att jag hade alldeles för litet hus i appen så det stod att jag tillförde de 10% sämsta i min kategori. Jag kände att det var skit jobbigt.

Nu la jag in rätt storlek och nu står det att jag förbrukar 1% mer än snittet, nu känns det okej. Man kan ladda ner appen på Appstore och i Googleplay. Vill man komma i kontant med er är det enklast via appen eller hemsidan, man kan tycka på chatt ikonen. Stort tack, vi hoppas på att få bjuda tillbaka dig.

Caroline: Tack.

Daniel: Tack själva.

Jan och Caroline Bolmeson

3 oktober, 2021

Den här artikeln publicerades söndagen 3 oktober 2021 klockan 18:15 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.