Högst antal döda i november på 100 år enligt SVT

Illustrativt exempel på hur man kan vinkla siffror och effekten av att tänka snabbt eller långsamt

Här följer ett väldigt illustrativt exempel på hur man kan vinkla siffror för att få det att understryka den sensationella poäng man själv vill göra. I finansiell beteendeekonomi så beskriver Nobelpristagaren Daniel Kahneman det här i boken ”Tänka, snabbt och långsamt”. Både hur man kan vinkla (”framing”), hur enkelt det är att gå på en utsaga okritiskt (tänka snabbt) och svårt det är att ifrågasätta den (tänka långsamt).

I Aktuellt på SVT redovisar man igår att:

November är den månad med högst antal döda på 100 år.

Från SVT Aktuellt, den 14 december 2020

Det stämmer ju så klart i absoluta tal och underlaget kommer från SCB. Där säger man till och med:

Det är det högsta antalet dödsfall som uppmätts under en novembermånad sedan 1918, vilket var året då spanska sjukan bröt ut. Då avled 16 600 personer i november. Den högsta noteringen under 2000-talet var 2002, då det registrerades 7 720 dödsfall under november,

Tomas Johansson, befolkningsstatistiker på SCB

Det låter ju väldigt mycket. Vid snabb anblick (tänka, snabbt med system 1) blir man (jag) lite skrämd och upprörd, men när system 2 (tänka, långsamt) kickar in så blir den lite mer tankemässigt jobbiga frågan:

  • Är det en relevant jämförelse?

Situationen 1918 var ju något annorlunda än den är idag. Borde man inte jämföra den t.ex. per capita? Allt kring befolkningsstatistik brukar man ju räkna t.ex. per 100 000 invånare. Tittar man på SCB:s egna statistik och data som tagits fram av bloggrannen Cornucopia så får man:

  • 2020 November: 77,9 personer döda per 100 000
  • 2010 November: 79,2 personer döda per 100 000
  • 2002 November: 87 personer döda per 100 000

Eller för att citera Cornucopia som med viss ironi skriver:

Sett till helåret skenar också dödstalen och vi har hela 819 dödsfall per 100 000 invånare, vilket är nästan lika högt som 2018 års 820 dödsfall per 100 000 invånare. 2019 dog endast 781 per 100 000 invånare, vilket var det lägsta i Sveriges historia. Krisåret 2020 är just nu det näst minst dödliga i svensk historia

Bloggrannen Cornucopia

Ett inslag med rubriken: ”2020 är det näst minst dödliga året i svensk historia per capita” skapar ju inte alls i närheten av samma nyhetsvärde. Med media gäller tyvärr alltid att; det som skapar uppmärksamhet, gärna mycket känslor, det skapar exponering. Exponering skapar påverkan. Påverkan skapar makt. Makt skapar pengar (annonsintäkter).

Tyvärr gäller det här även väldigt ofta i finansbranschen som är extremt duktig på att vinkla siffror, t.ex. kring avkastning. En klassiker är:

Titta här, dina pengar har växt från 100 000 kr till 135 000 kr. Du har tjänat 35 procent!

Det är korrekt, men vad som man glömmer säga är att en jämförelseinvestering i en indexfond hade get 210 000 kr och att avkastningen de facto bara var en bråkdel om man slog ut det per år. Det är inget ljug, men den är en ganska ordentlig vinkling som i de flesta fall får passera obemärkt förbi.

OBS! Det här är inte ett inlägg i Corona-debatten. Varje dödsfall är så klart hemskt, det drabbar närstående hårt, något som jag verkligen har empati med och vi gör alla så gott vi kan med att hålla i och hålla ut.

Min poäng här är bara att illustrera hur man väldigt enkelt kan vinkla siffror för att skapa en egen bild och hur enkelt det är att gå på det man hör. Det här irriterade mig lite till följd av att jag ser det inom finansbranschen hela tiden och här blev det lite extra illustrativt.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

8 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Ojoj.. Det finns väldigt många exempel här. Till exempel brukar man ju varje jul gå ut med att vi shoppat för julklappar för rekordmycket pengar. Jaha? Vi har inflation och vi blir fler människor så det är väl fullt naturligt att summan blir högre för varje år. Behöver inte ens betyda att vi faktiskt shoppar mer per person utan det kan till och med vara mindre. Ett annat exempel kom idag. 1,5 miljoner timmar övertid har vårdpersonalen jobbat hittills i år. Det låter väldigt mycket men hur ska man liksom bedöma det? Hur många vårdanställda finns det? Hur mycket övertid jobbar andra yrkesgrupper som tex fabriksarbetare? Läser man artikeln så får man iaf en siffra att jämföra och det är föregående år vid den här tidpunkten och då kan man se att det är 15 procent mer övertid det här året. Vi vet dock inte hur många fler eller färre anställda det är idag jämfört med tidigare år. Många frågor som lämnas till läsaren om man orkar bemöda sig att tänka längre än att bara läsa clickbait-rubriken

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Joppa
  2. Ingen kommentar till artikeln egentligen, men är det bara jag som blir ordentligt störd av den horisontella bar i sidhuvudet som visar hur långt ner i artikeln man har scrollat? Jag har svårt att förstå varför den stör mig så mycket, men jag har svårt att fokusera på vad jag läser när varje rörelse i höjdled förflyttar den stapeln i sidled…

    Svara
    1
    Gravatar för användaren
    Fredrik
    1. Nu finns det förmodligen också ett par hundra tusen vårdpersonal, så utslaget är siffran meningslös information. Men vissa har sannerligen slitit, det är det inte tu tal om.

      Svara
      1
      Gravatar för användaren
      Malte
    2. Samma här, lite cool grej men blir helt fel som Fredrik säger. Byt gärna.

      Svara
      0
      Gravatar för användaren
      Kim
  3. Ursäkta, men va? ”Krisåret 2020 är just nu det näst minst dödliga i svensk historia” – året är ju inte över och med tanke på de stigande antal sjuka i covid under november månaden + en fördröjning på 4 veckor i dödstalen kan du ju öka markant nu under december.

    Svara
    2
    Gravatar för användaren
    Christian

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök