Hur kan man målspara och bygga pengamaskinen samtidigt?

En läsarfråga kring att spara ihop till insatsen för ett hus

Hur kan man målspara och bygga pengamaskinen samtidigt?

Att spara till en handpenning är svårt redan som det är. Hur ska man då kombinera det med ett sparande till pengamaskinen samtidigt? En läsarfråga till följd av min förra artikel med förslag på hur man kan strukturera sin privatekonomi.

Läsarfrågan som jag fick lyder som följer:

Nu till min fundering som rör målsparande, 1d i din bild. Där skriver du att det ska gå till semester, bil, insats till boendet eller motsvarade. Jag som bor i hyresrätt tänker att någon gång skulle det vara kul att bo i hus och även när jag föreställer mig mitt liv i framtiden så ser jag att jag bor med min fru o mina barn i ett hus.

Men nu är det ju hårdare krav från bankens sida när man ska låna till hus. 15% kontantinsats minst kräver de. Säg att ett hus, runt Malmötrakten, kostar ca 3 miljoner. 15% är ju 450000kr. I din bild så ser jag att du säger att man ska spara 3% av sin lön till målsparande. Längre ner på sidan ser jag i ditt räkneexempel där man får lön 19000 kr efter skatt så ska 950kr gå till sparande för husinsatsen. Vad jag då får fram är att det tar ca 40 år (450000/950) att spara till husinsatsen och inser att det inte är rimligt. Inte för mig i alla fall. […]

Så då funderar jag vad som är alternativen. Ett alternativ som jag egentligen inte gillar men inser mer och mer att det kommer förmodligen att ske den dagen jag står där på visningen med huset framför mig är att jag måste ta pengar från min pengamaskin för att kunna betala kontantinsatsen. Och även om jag vet att det är fel att ta av sin pengamaskin, för om man bryter ner sin pengamaskin ja hur ska den då kunna generera pengar till dig, så ser jag ingen annan utväg. Känns som jag inte har något val.

Ett annat alternativ är att man sparar mer än 3% till husinsatsen. Men då inser man att visst kan jag spara mer till husinsatsen men på bekostnad att jag helt stannar upp med byggandet av pengamaskinen. Säg då liksom att 20-25% av lönen går till sparandet till husinsatsen (på ett bankkonto med hög ränta typ Santander eller Hoist Spar) men då går ju 0 kr till byggandet av pengamaskinen. Frågan är då vilket som är bäst.

Jag tittar runt på mina vänner och bekanta som har köpt hus och frågar lite hur de har gjort. Många av dem har belånat sina föräldrars bostad för att få kontantinsatsen till deras eget hus. Tyvärr funkar inte det för mig eftersom mina föräldrar bor i hyresrätt precis som jag.

För mig är det här en oerhört svår fråga och en som jag delvis sitter med själv – ska man använda pengarna från sin pengamaskin till insatsen för t.ex. ett hus? Jag själv tycker att priserna på den svenska fastighetsmarknaden är galna och att vi har en bostadsbubbla med priser långt över fundamentalt värde och handpenningar i hundratusentalskronorsklassen. Senast för ett par dagar sedan blev jag intervjuad av Sydsvenskan i ämnet.

Läsaren fångar den komplexa frågan bra:

  • Ska jag spara till en husinsats separat från min pengamaskin? Eller,
  • Ska jag använda upp pengamaskinen vid ett köp och sedan börja om?

Även om man sparar 1 900 kr (10 % på en svensk medellön enligt artikeln här och här) så ger det på ett år ”bara” drygt 23 000 kr. Det vill säga att det tar nästan 17 år (2 % ränta/år) att spara ihop till en insats på 420 000 kr som krävs för att köpa ett hus för 2.8 Mkr som är medelpriset på ett hus i Malmö. Låt oss för sakens skull resonera att personen har en partner som också kan spara 1 900 kr per månad och att man köper huset gemensamt då behöver man spara 3 800 kr per månad, varje månad i 8 år.

Ska man även då spara till sin pengamaskin så betyder det att man bör lägga undan 3 800 kr till sin insats och 3 800 kr till sin pengamaskin. Att spara 7 800 kr på en gemensam nettolön om 38 000 kr (=2 x 19 000) är tufft, men det kan kanske gå – om det är tillräckligt viktigt.

Man kan ju potentiellt lägga undan alla 7 800 kr till husinsatsen direkt och därmed nå målet på halva tiden ca 5 år. Men då har man inte sparat något till sin pengamaskin. Eftersom ränta på ränta ger som störst avkastning behöver man vara medveten om att det kommer ge lite mindre pengar i framtiden. Om vi utgår att läsaren är som jag, i 30 års åldern och att pengarna får jobba i 35 år (till och med 65) så kommer det att ge ca 2 Mkr mindre i avkastning (kalkylator).

  • 3 800 kr/mån till 8 % avkastning i 30 år ger ca 4.6 Mkr
  • 3 800 kr/mån till 8 % avkastning i 35 år ger ca 6.7 Mkr

Det vill säga att börja spara senare gör väldigt stor skillnad längre fram. Är det därmed då sagt att man ska vänta längre med att köpa sin bostad för att man om 30 år kommer ha 2 Mkr mer i eget kapital?

Den frågan påstår jag är högst subjektiv. För mig personligen är svaret på den frågan förmodligen nej. Min pappa dog när han var 49 år gammal, så jag vet att man inte lever för alltid (YOLO! :-)) och att sannolikheten för att vi män inte lever på vår 65 års dag ligger ändå på ca 12 %. Det vill säga att jag hamnar i kategorin bättre att köpa huset, njuta av det och få de värdena och så inser jag att de 2 Mkr om 35 år är en kostnad jag får ta idag för att få det boendet.

Det var ju också en sådan sak som många kritiserade mig för i Sydsvenskan artikeln att jag är nöjd med min hyresrätt, men att jag ändå letar hus. Ja, absolut. Jag trivs jättebra i min hyresrätt, men där är några värden som den inte uppfyller på. Det är t.ex. viktigt för mig att Freja, min dotter, ska kunna gå till sin skola och kunna ta hem kompisar. Det är ett värde som jag sannolikt kommer att få betala miljoner för. Bokstavligt talat, för att husen runt Frejas skola råkar ligga i ett av Malmös absolut dyraste områden där få hus kostar mindre än 5 Mkr. Men jag är beredd att göra det för att pengarna är inte det viktigaste för mig.

Tillbaka till läsarfrågan – så jag skulle skicka tillbaka frågan och ta mig en funderare – hur viktigt är det för mig? Vilka andra värden kan jag få utav att bo i ett hus. Är jag beredd att betala för dem med en missad framtida avkastning?

Sedan är ju inte alternativet heller svart eller vitt. För där finns ju en hel del framåtriktade sätt som man skulle kunna resonera kring:

  • Istället för att dela 50/50 mellan pengamaskinen och insatssparandet kanske man kan fördela det 20/80, eller till och med 10/90?
  • Ett annat alternativ är att ställa sig frågan – så hur skulle jag kunna tjäna mer pengar så att jag kan spara mer?
  • Kan jag kanske låna av någon i utbyte mot säkerhet i mina värdepapper?
  • Kanske man kan hyra ett hus?

Som sagt, inget rätt svar – bara upp till en själv att göra ett medvetet val… :-)

PS. Det andra som jag reagerade på – som jag inte ens tänkte på i förra veckan när jag skrev mina artiklar om hus belåningen är ju att många yngre människor gör det som läsaren påpekar. De lånar till insatsen på sina föräldrars hus eller lägenhet. Jag har för mig att den genomsnittlige svensken har mindre än 25 000 kr i finansiella tillgångar, än mindre ett par hundratusen i kontantinsats. Men det får bli en annan artikel vid senare tillfälle. DS.

Relaterade inlägg

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök