Hur väljer och analyserar man en indexfond?
Sex frågor att ställa sig innan man väljer en indexfond
En läsarfråga till artikeln ”En bra portfölj för nybörjaren” och ”De bästa indexfonderna” från förra veckan:
Min fråga gäller alltså portföljens uppbyggnad; jag förstår din ekvation med ålder mot obligations/indexfonder, men menar du att om jag lägger upp låt säga 100 000 kr enligt upplägget ovan på samma fonder så behöver jag inte ändra något på 10 år? (1)
Frågan jag har egentligen är hur aktiv jag måste vara att byta fonder, köpa/sälja under tiden jag sparar? (2)
Du pratar om att balansera fonderna 1-2ggr/år. Men utöver din erfarenhet, vad är ditt beslutsunderlag för att investera i en fond som du inte tidigare känner till? (3)
För precis där står ju jag i dagsläget, med en fondlista helt främmande för mig.
Ja, det är exakt så jag tänker. Jag ska försöka bena ut det lite mer. Mitt svar till den första frågan (1) och andra frågan (2) kring om man behöver ändra upplägget under de 10 åren. Nej, hela poängen är att man INTE ska göra det. Så fort man börjar ändra och mecka med det så förlorar man på det utifrån ett statistiskt perspektiv. Många undersökningar visar t.ex. att investerare konstant får betydligt sämre avkastning än investeringarna som de investerar i. Läs mer om det och mina andra anledningar i följande två artiklar:
- Investera nu eller efter börskraschen? Om finansiell spådomskonst - Genomgång om huruvida det faktiskt fungerar att förutsäga framtiden
- De 8 vanligaste misstagen jag och andra investerare gör och har gjort - Misstag till följd av psykologiskt beteende "behavioral gap" som kostat mig flera hundratusen
Den tredje frågan (3) – mitt beslutsunderlag för när jag tittar på en passivt förvaltad indexnära fond – det vill säga en indexfond – så är det följande frågor som jag ställer mig:
- Vilket index följer fonden?
- Hur bra den är på att följa det indexet (dvs. hur stark är korrelationen)?
- Vilken är den årliga avgiften på fonden?
- Om det är en ETF, hur stor är spreaden och courtaget?
- Vilken är den förväntade avkastningen på indexet (och därmed fonden)?
- Vilken är den förväntade standardavvikelsen och den riskjusterade avkastningen för fonden?
- Hur många Morningstar-stjärnor har fonden
Hur vet man att en fond är en indexfond?
- Jag kollar att avgiften är under 0.4 %
- Jag kollar om den har ordet ”index” i namnet
- Jag kollar om den heter något som har med indexet att göra.
- Jag kollar om den är kategoriserad som en indexfond
Det här är det enkla sättet att kolla det på. Det lite svårare sättet är att kolla på framförallt två nyckeltal, se längre ner för definition:
- Active Share – ett nyckeltal som ska ligga på ungefär 10
- Tracking error – ska ligga under 0.5
Är man osäker så kan man alltid fråga. :-)
1. Vilket index följer fonden?
- MSCI World – är ett globalt index som följer 23 olika länder och följer ca 85 % av de största bolagen i respektive land. Består av ca 1 635 av världens största företag. Faktablad från MSCI.
- MSCI Europe – är ett europeiskt index som följer 15 olika länder i Europa och följer ca 85 % av de största bolagen i respektive land. Består av 439 av Europas största företag. Faktablad från MSCI.
- MSCI AC Asia Pacific – är ett index som följer 13 marknader och består av 85 % av de största bolagen i respektive land. Består av de 994 största Asiastiska bolgen. – Faktablad från MSCI.
- Russell 1000 – är ett index som följer ca 92 % av den amerikanska marknaden och består av ca 1 000 st amerikanska bolag. Faktablad från Russell.
- SIX30RX – är samma index som OMXS30, som består av Sveriges 30 största bolag, men i SIX30RX är utdelningarna återinvesterade.
Sedan är där några andra som jag också följer till aktiedelen (MSCI Japan, MSCI Russia, FTSE Emerging Markets m.fl.) i portföljen, men principen är samma. Det som jag vill ha är:
- Så brett index som möjligt
- Med så många bolag som möjligt
För det minimerar nämligen bolagsrisken (risken att välja fel bolag) och branschriskerna (risken att välja fel bransch) och den enda risk man mer eller mindre har kvar är marknadsrisken. Marknadsrisken minimerar man genom allokering i olika tillgångar enligt t.ex. fördelningen mellan aktier och obligationer eller genom allvädersportföljen som tar det till nästa steg.
2. Hur bra följer fonden indexet?
I bilden ovan ser man att Avanza Zero och det svenska indexet MSCI Sweden följs åt väldigt väl. Att där är en skillnad är egentligen att Avanza Zero följer SIX30RX-indexet som också inkluderar utdelningar. Det gör att det är inget konstigt att fonden är bättre, det är tvärtom förväntat.
Det andra sättet att titta på det statistiska måttet som kallas för korrelation (r). Korrelation är en siffra mellan 0 och 1 där ju högre värde desto bättre. En korrelation på 0 säger att där finns inget samband, medan 1 säger att sambandet är perfekt. Man vill alltså ha en så hög korrelation som möjligt. Hos Morningstar kallas det här för ”Förklaringsvärde (r^2)”.
Jag tycker att man ska sikta på ett förklaringsvärde på 90 eller bättre. Två andra nyckeltal som man också kan kolla på är Tracking-Error och Active Share.
Tracking-error
Tracking Error är ett mått på hur fonden rör sig i förhållande till sitt index. Det visar hur nära indexfonden ligger sitt index, ungefär som ovan. Indexfonder ska ju ha ett lågt tracking error helst under 0.5.
Active Share
Active Share är ett mått på hur många aktier i fonden som avviker från dess index. En Active Share på 100 betyder att inga av fondens innehav finns i index och 0 betyder att alla innehav i fonden återspeglas i jämförelseindexet. En indexfond bör normalt ligga på 10.
3. Vilken avgift har fonden?
- Fondavgifterna som urholkar värdet på dina investeringar - Dina fonder gör banken rik istället för att göra dig rik...
Avgiften för en indexfond ska vara mindre än 0.4 %. Avgiften ser man också enklast via Morningstar:
0 i avgift är alltid bra, för det betyder du får all vinst! :-)
4. Om det är en ETF var är courtaget och spreaden?
Nedanstående bil visar hur det ser ut på t.ex. Avanza (annonslänk).
Spreaden bör inte vara mer än 0.2 % och avgiften ska också ligga under 0.4 % enligt tidigare.
5. Vilken är den förväntade avkastningen?
6. Vilken är standardavvikelsen och den riskjusterade avkastningen?
Ett mått på den riskjusterade avkastningen är den så kallade Sharpekvoten efter Nobelpristagaren Alan Sharpe.
Här vill man ha en så låg standardavvikelse som möjligt. Har man likvärdiga fonder så jämför man på det här nyckeltalet. Jag har även skrivit och spelat in ett videoklipp om standardavvikelse här:
- Minska risken i ditt sparande - Ett videoklipp med en förklaring och resonemang kring standardavvikelser för indexfonder
Slutord och antalet Morningsstar-stjärnor
Relaterade artiklar
- De bästa indexfonderna just nu - En sammanställning av de bästa passivt förvaltade och indexnära fonderna tillgängliga Sverige, november 2014
- En bra portfölj för nybörjaren som vill bygga en pengamaskin - Förslag på hur man kan börja investera pengar i aktier och fonder
- Tjäna pengar, spara pengar och bli rik | Tips som faktiskt fungerar - De bästa tipsen, artiklarna, strategierna för att först tjäna pengar, sedan spara pengar och slutligen bli rik...