Hur väljer och analyserar man en indexfond?

Sex frågor att ställa sig innan man väljer en indexfond

En läsarfråga till artikeln ”En bra portfölj för nybörjaren” och ”De bästa indexfonderna” från förra veckan:

Min fråga gäller alltså portföljens uppbyggnad; jag förstår din ekvation med ålder mot obligations/indexfonder, men menar du att om jag lägger upp låt säga 100 000 kr enligt upplägget ovan på samma fonder så behöver jag inte ändra något på 10 år? (1)

Frågan jag har egentligen är hur aktiv jag måste vara att byta fonder, köpa/sälja under tiden jag sparar? (2)

Du pratar om att balansera fonderna 1-2ggr/år. Men utöver din erfarenhet, vad är ditt beslutsunderlag för att investera i en fond som du inte tidigare känner till? (3)

För precis där står ju jag i dagsläget, med en fondlista helt främmande för mig.

Ja, det är exakt så jag tänker. Jag ska försöka bena ut det lite mer. Mitt svar till den första frågan (1) och andra frågan (2) kring om man behöver ändra upplägget under de 10 åren. Nej, hela poängen är att man INTE ska göra det. Så fort man börjar ändra och mecka med det så förlorar man på det utifrån ett statistiskt perspektiv. Många undersökningar visar t.ex. att investerare konstant får betydligt sämre avkastning än investeringarna som de investerar i. Läs mer om det och mina andra anledningar i följande två artiklar:

Den tredje frågan (3) – mitt beslutsunderlag för när jag tittar på en passivt förvaltad indexnära fond – det vill säga en indexfond – så är det följande frågor som jag ställer mig:

  1. Vilket index följer fonden?
  2. Hur bra den är på att följa det indexet (dvs. hur stark är korrelationen)?
  3. Vilken är den årliga avgiften på fonden?
  4. Om det är en ETF, hur stor är spreaden och courtaget?
  5. Vilken är den förväntade avkastningen på indexet (och därmed fonden)?
  6. Vilken är den förväntade standardavvikelsen och den riskjusterade avkastningen för fonden?
  7. Hur många Morningstar-stjärnor har fonden

Hur vet man att en fond är en indexfond?

En vanlig fråga är först och främst hur man identifierar att en fond är en indexfond. Jag själv brukar använda lite olika definitioner:

  • Jag kollar att avgiften är under 0.4 %
  • Jag kollar om den har ordet ”index” i namnet
  • Jag kollar om den heter något som har med indexet att göra.
  • Jag kollar om den är kategoriserad som en indexfond

Det här är det enkla sättet att kolla det på. Det lite svårare sättet är att kolla på framförallt två nyckeltal, se längre ner för definition:

  • Active Share – ett nyckeltal som ska ligga på ungefär 10
  • Tracking error – ska ligga under 0.5

Är man osäker så kan man alltid fråga. :-)

1. Vilket index följer fonden?

Eftersom jag investerar i hela marknader så är det intressant att titta på vilket index som fonden följer och vad som ingår i det indexet. Det har dock oftast inget med fonden att göra utan med bolaget som sammanställer indexet. Ett index är mer eller mindre ett genomsnitt för en särskilt definierad marknad. De index som jag själv är mest intresserad är:

  • MSCI World – är ett globalt index som följer 23 olika länder och följer ca 85 % av de största bolagen i respektive land. Består av ca 1 635 av världens största företag. Faktablad från MSCI.
  • MSCI Europe – är ett europeiskt index som följer 15 olika länder i Europa och följer ca 85 % av de största bolagen i respektive land. Består av 439 av Europas största företag. Faktablad från MSCI.
  • MSCI AC Asia Pacific – är ett index som följer 13 marknader och består av 85 % av de största bolagen i respektive land. Består av de 994 största Asiastiska bolgen. – Faktablad från MSCI.
  • Russell 1000 – är ett index som följer ca 92 % av den amerikanska marknaden och består av ca 1 000 st amerikanska bolag. Faktablad från Russell.
  • SIX30RX – är samma index som OMXS30, som består av Sveriges 30 största bolag, men i SIX30RX är utdelningarna återinvesterade.

Sedan är där några andra som jag också följer till aktiedelen (MSCI Japan, MSCI Russia, FTSE Emerging Markets m.fl.) i portföljen, men principen är samma. Det som jag vill ha är:

  • Så brett index som möjligt
  • Med så många bolag som möjligt

För det minimerar nämligen bolagsrisken (risken att välja fel bolag) och branschriskerna (risken att välja fel bransch) och den enda risk man mer eller mindre har kvar är marknadsrisken. Marknadsrisken minimerar man genom allokering i olika tillgångar enligt t.ex. fördelningen mellan aktier och obligationer eller genom allvädersportföljen som tar det till nästa steg.

2. Hur bra följer fonden indexet?

Nästa sak när man tittar på en fond eller en ETF är att konstatera – hur bra är den på att följa det ovanstående indexet? Det här värdet kollar man enklast via Morningstar för fonden. Det går att kolla på två sätt. Det ena är att visa fonden och visa indexet bredvid varandra och se hur pass väl linjerna följer varandra. Se nedanstående bild.

zero-vs-msci

I bilden ovan ser man att Avanza Zero och det svenska indexet MSCI Sweden följs åt väldigt väl. Att där är en skillnad är egentligen att Avanza Zero följer SIX30RX-indexet som också inkluderar utdelningar. Det gör att det är inget konstigt att fonden är bättre, det är tvärtom förväntat.

Det andra sättet att titta på det statistiska måttet som kallas för korrelation (r). Korrelation är en siffra mellan 0 och 1 där ju högre värde desto bättre. En korrelation på 0 säger att där finns inget samband, medan 1 säger att sambandet är perfekt. Man vill alltså ha en så hög korrelation som möjligt. Hos Morningstar kallas det här för ”Förklaringsvärde (r^2)”.

korrelation

Jag tycker att man ska sikta på ett förklaringsvärde på 90 eller bättre. Två andra nyckeltal som man också kan kolla på är Tracking-Error och Active Share.

Tracking-error

Tracking Error är ett mått på hur fonden rör sig i förhållande till sitt index. Det visar hur nära indexfonden ligger sitt index, ungefär som ovan. Indexfonder ska ju ha ett lågt tracking error helst under 0.5.

Active Share

Active Share är ett mått på hur många aktier i fonden som avviker från dess index. En Active Share på 100 betyder att inga av fondens innehav finns i index och 0 betyder att alla innehav i fonden återspeglas i jämförelseindexet. En indexfond bör normalt ligga på 10.

3. Vilken avgift har fonden?

En av de enskilt viktigaste faktorerna för en fond är att titta på avgiften. Den procentuella förvaltningsavgiften i % fungerar nämligen på samma sätt som all annan ränta-på-ränta gör. Den ackumuleras över tid och det är här bankerna tjänar sina pengar. Läs mer i min artikel:

Avgiften för en indexfond ska vara mindre än 0.4 %. Avgiften ser man också enklast via Morningstar:

zero-kostnad

0 i avgift är alltid bra, för det betyder du får all vinst! :-)

4. Om det är en ETF var är courtaget och spreaden?

Vissa indexfonder kan man tyvärr inte köpa via vanliga fonder, utan man måste gå omvägen via ETF:er. En ETF är en börshandlad fond, det vill säga att det är en fond som handlas som en aktie. Det betyder att de också har en köpkurs och en säljkurs. Skillnaden mellan köp- och säljkursen kallas för ”spread”. Man vill ha en så låg spread som möjligt. Precis som för en aktie betalar man också ofta ett courtage när man köper en ETF så det är också en kostnad att ta i beräkningen, den brukar ligga på ca 100 kr.

Nedanstående bil visar hur det ser ut på t.ex. Avanza (annonslänk).

avanza-etf-avgift

 

Spreaden bör inte vara mer än 0.2 % och avgiften ska också ligga under 0.4 % enligt tidigare.

5. Vilken är den förväntade avkastningen?

Den förväntade avkastningen kan man antingen sammanställa själv (som man får göra om man vill ha mer än 5-10 års historik). Det enklaste sättet att se 5 års historik är i alla fall via Morningstar.

avanza-zero-historik

6. Vilken är standardavvikelsen och den riskjusterade avkastningen?

Standardavvikelsen är ett mått på hur mycket fonden svänger runt sitt medelvärde. Det vill säga hur stor är risken för ned- och uppgångar runt medelvärdet. Det är nämligen ingen konst att få hög avkastning, för det beror bara på risken man tar. Därför är det intressanta att se hur stor avkastningen i förhållande till den risken man har tagit.

Ett mått på den riskjusterade avkastningen är den så kallade Sharpekvoten efter Nobelpristagaren Alan Sharpe.

zero-std

Här vill man ha en så låg standardavvikelse som möjligt. Har man likvärdiga fonder så jämför man på det här nyckeltalet. Jag har även skrivit och spelat in ett videoklipp om standardavvikelse här:

Slutord och antalet Morningsstar-stjärnor

Det här är de viktigaste faktorerna och nyckeltalen som jag tittar på när jag väljer en fond. Morningstar använder ett liknande sätt för att gradera sina fonder, så vill man inte göra allt ovan själv så räcker det att titta på antalet Morningstar-stjärnor. Jag brukar försöka sikta på att alla fonderna jag väljer ska 4 eller 5 stjärnor. I bilden ovan syns t.ex. att Avanza Zero på 5 års sikt har 5 stjärnor vilket betyder att den är topp-10 % i sin kategori.

Relaterade artiklar

Få ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt

Genom att fylla i din e-postadress nedan får du ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt (till skillnad från vårt månatliga nyhetsbrev). I normala fall innebär det ett mejl varje måndag morgon. Självklart är det kostnadsfritt och du kan avsluta när du vill.

Dubbelkolla att din e-postadress ovan är rätt, det blir så tråkigt om den blir fel. 🙂

Fråga eller kommentar till artikeln? Besök gärna forumet. 😊

Om du har fråga, kommentar eller fundering till denna artikel så får du väldigt gärna skriva den i RikaTillsammans-forumet. I forumet får du betydligt fler och bättre svar, dessutom snabbare. Självklart kan du vara anonym eller bara läsa vad andra skrivit.

PS. Du kan komma i kontakt med oss via den lila "Hjälp"-knappen nere till höger. På grund av bloggens storlek klarar vi tyvärr inte längre svara personligt på alla mejl eller ens svara i rimlig tid, därav hänvisningen till forumet.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök