Hushållens sparande och sparkvot 1998 – 2012
Hushållens sparande och sparkvot 1998-2012, % av disponibel inkomst

Jag har ju tidigare skrivit en del om svenskarnas inkomster och sparande (här och här). Idag lyckades jag hitta siffror om sparande som var nedbrutna i mindre delar. Min farhåga besannades vilket betyder att om man bortser från det obligatoriska sparandet som staten har påfört oss via PPM och tjänstepensioner så är sparandet till och med negativt. Det vill säga vi lånar mer än vad vi sparar på årsbasis.
I bilden ovan visas de olika typerna av sparande:
- Sparkvot – det är hur mycket hushållen sparar där allt är inräknat; PPM, amorteringar, tjänstepension, bankkonto, aktier m.m i förhållande till sin disponibla inkomst som är alla inkomster efter skatt adderat med alla bidrag.
- Sparkvot ex tjänste- och premiepension – samma som ovan men utan den obligatoriska pensionsdelen som staten lägger undan åt oss i förhållande till disponibel inkomst.
- Finansiell sparkvot – är sparkvot bortsett från investeringar i reala tillgångar (läs: primärt bostadsrätt eller villa). Det är således framförallt aktier, fonder och obligationer.
- Finansiell sparkvot exkl pension – hushållens sparkvot i aktier, fonder och andra finansiella värdepapper som inte inkluderar tjänstepension eller premiepension.
- Real sparkvot – sparande i reala tillgångar framförallt boendet inkl. t.ex. fritidshus.
Under de senaste 15 åren har hushållens sparkvot i genomsnitt uppgått till 6,5 procent per år även om det varierar mellan åren. Citat från källan ”Sparande i turbulenta tider 1998 – 2012” av Fondbolagens förening:
Bortses från hushållens investeringar i reala tillgångar fås den finansiella sparkvoten som varit 3,9 procent i genomsnitt per år. En stor del av det finansiella sparandet utgörs dock av avsättningarna till tjänstepension och premiepension. Bortses även från detta obligatoriska sparande kvarstår den långsiktiga ökningen samt den negativa korrelationen med värdeförändringen. Nivån på sparkvoten blir däremot helt annorlunda.
I genomsnitt har den finansiella sparkvoten exklusive tjänste- och premiepension varit negativ, minus 2,7 procent per år. Under de senaste femton åren är det endast under 2009, 2011 och 2012 som kvoten varit positiv, 2,0, 0,2 respektive 1,6 procent. Ett negativt sparande betyder att hushållen konsumerar mer än sin disponibla inkomst.
Det kan de göra genom att antingen ta ut från sitt sparande eller öka sina lån. Under de senaste 15 åren beror den negativa finansiella sparkvoten på att hushållens belåning ökat mer än sparandet.
Ett citat om fördelningen är också intressant:
Idag står det kollektiva sparandet, alltså sparandet som går till tjänste- och premiepension, för en mycket stor del av sparandet, cirka 40 procent. Exkluderas detta kollektiva sparande står sparkonto för den största andelen av hushållens förmögenhet, 39 procent, medan andelen i fonder och traditionell livförsäkring sjunker till 23 respektive 20 procent.