Inflation – statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare

Del 2 i recensionen av Peter Schiffs bok "Crash Proof 2.0 - How to profit from the economic collapse".

Jan Bolmeson

23 december, 2013

Regeringar älskar inflation. Det är ett sätt för dem att ta befolkningens pengar utan att folket märker det. Det är sättet att ständigt kunna lova mer och mer för att bli omvald. Samtidigt gör man sin befolkning fattigare och urholkar värdet på tidigare investeringar, människors besparingar samtidigt som befolkningen tror att de blir rikare. Det är helt enkelt den ultimata illusionen.

För ett par dagar sedan skrev jag den första delen i serien om den ekonomiska krisen som pågår nu, med utgångspunkt i Peter Schiffs utmärkta bok ”Crash Proof 2.0 – Hur du tjänar pengar på den ekonomiska krisen”. I den här delen fortsätter jag resonemanget utifrån ett inflationsperspektiv. Jag tittar på vad inflation är, inte är och hur regeringar använder det till sin fördel och din nackdel.

Om man slår upp inflation på Wikipedia får man den kryptiska förklaringen:

Med inflation menas vanligtvis att penningvärdet minskar. Den ursprungliga definitionen är ”ökning av penningmängden”. När penningmängden ökar kraftigt så minskar i regel penningvärdet. En effekt av inflation är att den allmänna prisnivån stiger, varför inflation ofta mäts med konsumentprisindex och uppfattas av många som synonymt till detta. [..]

Penningmängden är inte given, det finns olika definitioner av den. M0 är den smalaste och omfattar allmänhetens (innehavarsektorns) innehav av mynt och sedlar, medan M1, M2 och M3 är bredare mått som omfattar olika substitut för pengar, främst inlåning. Definitionerna av M0, M1, M2 och M3 varierar mellan olika länder och kan även inom länder förändras över tiden.Wikipedia

Jag vet inte hur det är för dig men det känns inte särskilt klockrent. Särskilt inte när det mäts på olika sätt och är olika saker i olika länder och dessutom allt som oftas förändras sättet det mäts på, vilket gör att man inte kan göra jämförelser över tid.

I Sverige använder vi något som kallas för konsumentprisindex (KPI) som varje månad mäts av Statistiska Centralbyrån (”SCB”). De definierar KPI som:

Konsumentprisindex (KPI) är det mest använda måttet för prisutveckling och används bl.a. som inflationsmått och vid avtalsreglering. KPI avser att visa hur konsumentpriserna i genomsnitt utvecklar sig för hela den privata inhemska konsumtionen, de priser konsumenterna faktiskt betalar.Statistiska centralbyrån

Det som väldigt få inser är att KPI bara mäter inflationens effekter – inte själva inflationen. Det är en intressant distinktion för det betyder att inflration kan finnas innan dess effekter syns.  Just den här lilla skillnad är enormt viktig för regeringar och centralbanker som behöver inflation för att föra sin agenda, men samtidigt inte kan eller vill visa den riktiga inflationsnivån.

Vad inflation är och inte är

Inflation betyder i sin grundbetydelse en expansion. Ungefär på samma sätt som en ballong som expanderar. I ekonomisammanhang pratar man om, som Wikipedia också ovan påpekar, mängden pengar eller kredit som finns i omlopp. Låt oss ta ett exempel – vi har en matkasse från ICA. Den innehåller de 10 vanligaste varorna som vi svenskar handlar. Låt oss säga att den totala mängden pengar som finns i hela Sverige är 100.000 kr. När den totala mängden pengar är 100.000 kr så kostar en sådan påse på ICA 100 kr.

Sedan tillverkar man nya pengar, så att det nu totalt finns 200.000 kr. Förutsatt att mängden varor är samma som innan, så bör priset på maten från ICA nu öka till 200 kr. Den initiala hundralappen har alltså förlorat i värde, eftersom du nu för samma 100 kr som du innan fick en hel påse med 10 varor, får du nu bara hälften. Eller tvärtom, för samma påse behöver du nu betala 200 kr.

Det är precis samma resonemang som det var med fotbollskort när jag var liten. Ju fler exemplar det fanns av ett specifikt kort med Martin Dahlin, desto mindre var det värt. Det är så logiskt och intuitivt att ett barn förstår det.

Dock är där en skillnad. Regeringen kan styra mängden pengar i omlopp genom att öka eller minska den. Priser kan gå upp och de kan gå ner. Här är det också viktigt att se att prisökningar och inflation INTE är samma sak. Inflation är orsak och prisökningen är en följd av inflationen. För att göra det mer komplicerat så kan priser variera även till följd av andra orsaker än inflation, men i det här exemplet låter vi allt det vara lika.

Inflation skapar ett konstgjord efterfrågan

Om vi fortsätter resonemanget – så inflation är en ökande mängd pengar (eller krediter) som hela tiden jagar en konstant mängd varor eller tjänster. Anledningen till att det blir en konstgjord efterfrågan är för att inga nya produkter eller tjänster produceras för att mängden pengar ökar. Det här till skillnad från en ekonomi där efterfrågan styrs baserat på mängden produkter som produceras.

Låt oss ta en skomakare som exempel. I en enkel förhistorisk ekonomi som byggde på byteshandel så var en skomakares efterfrågan direkt kopplad till mängden par skor han kunder producera. Ju fler skor han tillverkade, desto större var hans förmåga att byta dessa mot andra produkter som han önskade. Efterfrågan ökade alltså i takt med hans förmåga att producera (upp till en viss nivå naturligtvis). Skorna är riktiga produkter som tillfredsställer en efterfrågan hos var och en som behövde ett par skor.

Det här blir en skarp kontrast till en ekonomi där efterfrågan ökar – inte för att mängden varor eller tjänster har ökat – utan för att mängden pengar har ökat. Resultatet blir således en prisökning på varorna och tjänsterna eftersom det finns mer pengar men samma mängd produkter och tjänster. Naturligtvis kan det skilja i enskilda fall men som helhet så stämmer det ganska väl.

Därför älskar regeringar och politiker inflation

Jag och flera med mig påstår att regeringar älskar inflation. Anledningen är att de flesta av oss förstår nämligen inte inflation och vi inser därmed inte att inflation är regeringens sätt att ta pengar ifrån sin befolkning utan att befolkningen märker det. Tvärtom om tror gemene man dessutom att de blir rikare. Det ultimata illusionstricket.

De flesta av oss skulle protestera om regeringen bestämde att de helt plötsligt skulle ta 2 % av våra pengar från våra bankkonto den 31:e december varje år. Men varför skulle de göra det? De har ju kommit på ett mycket bättre sätt. Att ta 2 % kan man ju nämligen göra på ett annat sätt. Istället för att ta 2 kr så du bara har 98 kr kvar, så kan man ju sänka värdet på dina 100 kr, så att de bara är värda 98 kr, men du har ändå kvar hela 100-lappen. Det är nämligen precis vad som händer varje år. Riksbanken säger det till och med rakt ut:

Målet för penningpolitiken är att hålla inflationen, mätt med KPI, på 2 procent.Riksbanken

Till och med den amerikanska centralbankschefen Alan Greenspan kallade inflation för:

”… a scheme for the hidden confiscation of wealth… ”Alan Greenspan, ”Gold and economic freedom”, 1966

Ännu bättre blir det med guvernören för FED som i ett tal 2006 sa:

[Inflation] is a sinister force that has the capacity to charm and romance the heck out of you, but in the end wreaks only havoc.Richard W. Fisher, ”An update on the status of the economy”, 2006-08-16

Fem anledningar till att skapa inflation

Vi har haft perioder utan inflation, så inflation är något man absolut kan skapa och det faktiskt finns en hel del skäl till:

1. Inflation gör statsskulden mer hanterlig eftersom man kan betala tillbaka den med ”billigare” pengar. Är skulden 1.000 kr och jag har bara 500 kr, så kan jag genom att tillverka 500 kr till effektivt halvera skulden.
2. I en demokrati med en befolkning som är skuldsatt – i Sverige har vi skulder på upp till 86.17 % av BNP eller mer än 1.7 gånger vår disponibla inkomst – kommer en regering att driva en politik som gynnar dem som har satt sig i skuld för att få röster (även om det gynnar dem som lånar ut – läs: bankerna).
3. Inflation finansierar sociala åtaganden som väljare kräver såsom t.ex. vård, skola, omsorg och försvar samtidigt som politikerna undviker det obehagliga alternativet som att höja skatterna eller skära ner i dem. Genom att låta inflationen ha sin gång minskar man osynligt anslagen till respektive område.Exempel – säg att skolan får 100 miljarder år 1 och att inflationen är 2 %. Då borde skolan år 2 få 102 miljarder för att kunna bibehålla samma kvalitet som år 1. Men genom att hålla anslaget konstant på 100 miljarder – och sedan kunna säga att man inte sänkt anslagen – så har man ”sparat” 2 miljarder som kan läggas som ”satsning” på ett annat område.
4. Inflationssiffror är lätta att manipulera samtidigt som det är svårt att upptäcka dessa manipulationer. Det finns flera exempel där man t.ex. i USA plockade bort bilar från mätningarna när de hade stigit för mycket i pris. I USA är det mer extremt än det är i Sverige där man har officiella siffror för inflationen samtidigt som där finns en sajt Shadowstats som påstår sig hålla koll på de verkliga siffrorna och de skiljer sig ganska mycket åt. I Sverige har vi också haft exempel på där SCB räknade fel på priset på skor vilket gav en felaktig bild och enorma konsekvenser.
5. Inflation gör att de nominella priserna på tillgångar såsom framförallt bostäder och aktier ökar nominellt i värde. Det ser alltså ut som att man är förmögen samtidigt som du inte alls kan köpa lika mycket för de nya pengarna som du kunde tidigare. Alltför många luras tyvärr av den här synvillan att man tittar för mycket på det nominella värdet istället för att titta på det reella värdet och köpkraften i de pengarna istället. Som jag har skrev om här så har vi urholkat pengars värde med mer än 90 % de senaste 100 åren.

Fyra anledningar för statsmakten att hålla inflationen dold

Där finns också flera anledningar för staten att hålla inflationen dold:

1. Genom att hålla inflationen till synes låg får man lägre ränta på sina statslån. Anledningen är att långivare, vid en hög inflation, vill ha kompensation för det som de förlorar i form av inflation i form ev en extra premie – som i sin tur ger högre totalträntor (det som man är så rädd för, eftersom höga räntor var orsaken till Greklands kollaps).
2. Vissa av våra bidrag är kopplade till inflationen via konsumentprisindex (”KPI”) och prisbasbelopp vilket gör att ju lägre KPI är desto billigare blir det för staten.
3. På samma sätt baseras beskattning i Sverige på prisbasbelopp som också baserar sig på KPI. Ju lägre inflation desto högre skatteinkomster.
4. Låg inflation möjliggör låga räntor som i sin tur möjliggör att en konsumtionsbaserad ekonomi kan fortsätta öka och expandera.

En vanlig tumregel för att förstå något är att följa pengarna. Ovan syns det att en statsmakt har stora incitament till att både skapa en inflation och inte minst till att dessutom hålla den dold – eller åtminstone underrapportera den.

Är det en konspiration?

Det är lätt att ibland känna sig konspiratorisk som att regeringen sitter i hemliga möten och klurar på hur de ska lura av befolkningen pengar i bästa James Bond-skurk-stil. Tyvärr eller kanske tack och lov så tror jag inte att det är så det går till.

Däremot så tror jag på den psykologiska processen som kallas för normalisering som är väldigt stark. Ett väldigt bra exempel på den effekten var i somras när Aftonbladet körde sin serie från USA om överviktiga människor. Där visade man att i Missisippi, delstaten där majoriteten av människorna var överviktiga så gick föräldrar med normalviktiga barn med sina barn till läkare och undrade vad det var för fel på dem eftersom de – i förhållande till de överviktiga – inte var normala.

Jag tror att vi de senaste 100 åren har sett små förskjutningar och att dess förskjutningar över tid har skapat ett system som ingen hade tänkt från början. Att göra dessutom göra något åt det nu är i princip omöjligt eftersom vi människor tyvärr inte har kapaciteten, på grund av egocentrism, att göra det som är långsiktigt rätt förutom i extraordinära situationer. Problemet är ju att vi ofta gör alledeles för lite alldeles för sent. Det är som kiss i sängen, varmt och skönt i början och jäkligt äckligt efter ett tag.

Slutdiskussion

Tyvärr tror jag att det kommer att ske även i det här fallet. Även om min stora oro just nu gäller USA och det som de håller på med därborta så är vi på intet sätt skonade i Sverige. Våra politiker dribblar också alltför ofta med sanningen, våra intresseorganisationer blandar ihop äpplen och pären och vi har en väldigt stor skuldsättning i det här lander, för att inte tala om en bostadsbubbla. Under 2013 har vi dessutom sett en utveckling på börsen som inte varit av denna värld med en ökning på nästan 20 % trots att det egentligen inte finns något fundamentalt som stödjer en sådan uppgång.

Jag tror vi har generellt en högre inflation än vad som rapporteras. Jag tror att förr eller senare så kommer sanningen komma fram och vi kommer att få ta konsekvenserna av våra kortsiktiga beslut. Där finns nämligen ett antal elefanter i rummet som man inte kan bortse från. En av de största är att amerikanska motsvarigheten till KPI inte tar med priset på olja trots att det påverkar vartenda amerikan. Vad jag kan se så räknar SCB med den. Oavsett vilket så är ökande oljepriser i dollar ett resultat av ökande inflation och inte en orsak till det.

Ett annat problem globalt – inte så mycket ett direkt svenskt problem (men dock indirekt) – är att mycket av den amerikanska inflationen exporteras framförallt till Kina och Japan. Vilket gör att effekterna av inflationen inte direkt känns i USA (vilket gör att man kan hålla på lite till med hjälp av konstgjord andning). Hade amerikanarna inte haft Kina utan varit ett slutet system så hade inflationen varit skyhög misstänker jag. Problemet är att det inte är en lösning, utan den dagen kinserna vänder på flödet av dollar, tillbaka till USA så kommer inflationen sticka iväg. När den sticker iväg så följer räntorna med. När räntorna följer med så får vi se liknande saker som 2008 förmodligen med en finanskris 2.0 och i värsta fall även en dollarkrasch.

Men mer om det, hur du kan skydda dig och inte minst tjäna pengar på det i nästa inlägg.

God Jul!
//jan

Alla delarna i serien

Nedan följer länkar till de olika delarna i den här serien om finanskrisen 2.0, hur du kan skydda dig från den och hur du till och med kan tjäna pengar på den:

• Del 1. Hur vi gick från att vara producenter som lånade ut till konsumenter som lånar.
• Del 2. Inflation – statens ultimata illusion som gör dig fattigare när du tror att du blir rikare
• Övrigt #1 – Mina erfarenheter av olika sätt att köpa och investera i guld och silver
• Övrigt #2 – Så här billigt har guldet inte varit på 3 år…