Om inflation

I dagens fördjupande avsnitt fick hjälp av David Vestin från Riksbanken att förstå och diskutera inflation. Vi berör allt från inflation, ränta, deflation, KPI, om man ska binda bolåneräntan, inflationsindex och mycket mer.

Jag vill verkligen betona att det här är ett fördjupande avsnitt som man kan behöva lyssna på både en och två gånger. Vi pratar mycket om skillnaden på t.ex. nominell och realränta. Nominell ränta definieras som realräntan plus inflation. Real ränta tar inte hänsyn till inflation och kan därför ses som den nominella räntan minus inflationen.

Med inflation menar vi att värdet på pengar minskar. Det vill säga att om du ger 100 kr i doppresent så kommer personen på 18 årsdagen fortfarande ha 100 kr, men nu bara kunna köpa varor för motsvarande värde av 80 kr. Värdet har minskat genom att priset på varor har ökat.

Riksbankens mål är att värdet på pengarna ska minska i genomsnitt med 2 procent per år. Vi diskuterar med David anledningen till att det är just 2 procent samt dess för- och nackdelar. Vi pratar även om motsatsen till inflation, deflation. Det vill säga när värdet på pengar ökar, vilket låter bra men hur det kan leda till konsekvenser i ekonomin som få vill ha.

Vi pratar även om olika sätt hur man mäter inflation (som inte är riksbankens uppgift, utan SCB:s) både i Sverige och utomlands. Vi tittar även på hur det påverkar räntan och resonerar kring hur man kan tänka kring bolåneränta. Framförallt kommer David med ett tankespjärn kring en bolåneprodukt som jag inte hört talas om tidigare. 😊

Om du har frågor till följd avsnittet, ställ dem gärna i forumet. Vi, David och andra svarar så gott vi kan där.

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

PS. Se gärna det första avsnittet med David där vi pratar om Riksbankens uppgift.

Vad är inflation?

Jan: Varmt välkommen tillbaka David Vestin, du är senior rådgivare på Riksbankens avdelning för penningpolitik, du har arbetet på Europeiska centralbanken, du har doktorerat i ekonomi och citerats över 2000 gånger på Google Scholar de senaste 20 åren. David var med i avsnitt 221 vilket var ett väldigt uppskattat avsnitt.

David: Tack så mycket, jättekul att vara med igen.

Jan: Förra gången pratade vi mycket om Riksbanken och dess uppgift och då sa du att ett av de bästa sätten att föreställa sig Riksbankens uppgift är att föreställa sig att den inte finns. Kan vi applicera det på inflation? Om vi skulle föreställa oss att inflationen inte fungerar, kan man resonera på det sättet för att få en ökad förståelse för vad inflation är?

David: Vi kan testa. Börja med att ta bort pengar och utgå ifrån en ekonomi som inte har något betalningsmedel, vad händer i den? Jo där får vi en ekonomi där vi bara har relativa priser. Det är byteshandel, man går till marknaden med sina olika varor. Vad som skulle hända då är att det blir en massa relativa priser. En ost är värd 5 liter mjölk. I en modern ekonomi som vår blir det krångligt eftersom vi har så många varor.

Om vi då inför ett betalningsmedel så gäller det att värdet på det här betalningsmedlet bevaras.

Man skulle kunna låta en av varorna i byteshandeln utgöra värdebevararen, enheten vi använder för att betala. Låt oss säga att det är guld och då börjar vi helt plötsligt betala varor med guld. Då sköter sig värdebevarandet av sig själv för det är en real vara som vi använder för att betala med. Nu tar vi steget in i den moderna ekonomin där man har släppt kopplingen till guldstandarden.

Man har i stället pengar som vi kan köpa varor för. Något måste garantera värdet på de här pengarna så att det inte driver i väg. Det är den moderna centralbankens roll, man har som mål att pengars värde inte okontrollerat ska fara i väg. Det är vad vi kallar ett inflationsmål.

Jan: Varför händer det? Det är många som säger att om vi bara hade gått tillbaka till guldstandarden så hade allt varit bra igen. Hur tänker du?

David: Det fungerade periodvis naturligtvis. Ett problem är att om man har valt en av varorna i ekonomin som ska vara garanten och det relativa priset på guld behöver ändras för att det händer grejer i ekonomin.

Om det plötsligt finns mer guld så måste alla andra priser falla.

Då är det bättre att ha den moderna lösningen där man siktar på att den genomsnittliga prisutvecklingen för alla varor ska hålla sig någorlunda oförändrad. Det är det som kallas för inflationsmål. Något i ekonomin behöver garantera värdet, man har ersatt guldstandarden med en trovärdig centralbank som ser till att inflationsindex inte ökar.

Riksbankens uppgift

Jan: Om vi inte hade haft det som nu, vad hade vi sett för konsekvenser?

David: Vi hade kunnat ha kvar någon form av guldstandard. Det är svårt att säga hur utvecklingen hade blivit om vi i stället hade gått den vägen.

Jan: Du sa att hur man vet att den Svenska Riksbankens jobb fungerar är att vi inte oroar oss jättemycket för att en hundralapp ska vara mindre värd nästa vecka. Hur är Riksbankens uppgift i detta? Vad vill man uppnå?

David: Riksbankens lagstadgade uppgift är att se till att vi får en stabil prisutveckling. Det har tolkats som att ett brett mått av konsumentpriser ska utvecklas stabilt.

Vi vill att konsumentprisindex utvecklas på ett stabilt sätt, det har tolkats som att det ska öka med 2% per år.

Jan: De flesta västländer har valt ca 2%, varför är det just på 2%?

David: I forskningen ser man ett tydligt stöd för om inflationen blir väldigt hög så är det skadligt för ekonomin. Varför har man då inte ett mål på 0%? Det finns en del forskning som tyder på att nominella löner kan vara trögrörliga nedåt, kommer det en chock på produktiviteten som innebär att man behöver sänka reallönerna kan det vara svårt om de nominella lönerna inte kan falla.

Skillnaden mellan real- och nominell lön

Caroline: Vad är real lön och nominell lön?

David: En nominell lön är de kronorna du får i plånboken. Reallönen är vad de pengarna kan köpa.

Jan: Kan man förenkla det så grovt och säga att vi människor vill ha mer och mer i lön. Om chefen kommer och säger att den svenska ekonomin har krympt och att man behöver sänka lönen så är inte det så väl mottaget, det är bättre att säga att det inte blir någon löneökning.

David: Ungefär så. Givet att det finns sådana trögheter i ekonomin är det bra att ha en viss buffert.

Jan: Finns det fler argument?

David: Historiskt har det funnits ett argument att det finns en bias i hur man mäter inflationen, viss teknik tenderar att överskatta inflationen. Om man vill att den sanna inflationen ska vara noll så behöver man sikta på en som är lite högre.

Man har blivit bättre på att mäta inflation nu än vad man var historiskt så det kanske inte är något bra argument nu för tiden. Det finns ett viktigt argument om nedre gränsen för räntan. Nominella räntor kan inte gå särskilt mycket negativt.

I genomsnitt så kommer den nominella räntan vara summan av den genomsnittliga realräntan och den genomsnittliga inflationen.

Penningpolitiken kan påverka genomsnittliga nominalräntan genom valet av inflationsmål. Om man antar att penningpolitiken är trovärdig och att man lyckas genomdriva sitt inflationsmål då kan penningpolitiken med val av inflationsmål välja den genomsnittliga nominella räntan i ekonomin.

Ju högre den genomsnittliga nominella räntan är ju högre fallhöjd finns det ifrån den genomsnittliga nivån ner till noll. Ett högre inflationsmål ger ett större handlingsutrymme för penningpolitiken. Det vi har sett de senaste 15–20 åren är att realräntorna i ekonomin som penningpolitiken inte kontrollerar har tenderat att falla över tid.

Hur hänger inflation och ränta samman?

Jan: Om vi inte hade haft ett inflationsmål på 2% utan i stället på 0% så hade man haft en mindre buffert eller utrymme för att korrigera om det kommer yttre störningar.

Caroline: Hur hänger inflationen och räntan samman?

David: Den nominella räntan är summan av den reala räntan och inflationen. Stiger priserna med 2 % per år och du inte får någon avkastning då kommer din köpkraft vara 2% lägre. För att realräntan ska kunna vara noll om priserna stiger med 2% så måste den nominella räntan vara precis lika hög som inflationstakten. Då stiger dina kronor och ören med precis lika mycket på bankkontot som priserna stiger.

Caroline: Sker det i verkligheten?

David: Det stämmer mer eller mindre.

En tillfällig produktivitets chock för ekonomin

Jan: Jag tycker att ditt exempel var bra, om vi fortsätter bygga på det men lägger till produktivitet. Hur skulle det låta då?

David: Det kan vara så att om det kommer en tillfällig produktivitets chock för ekonomin då kommer typiskt sätt realräntan gå ner över tid.

Caroline: Vad skulle det vara för chock?

Jan: Att vi producerar mer.

David: Ett sätt att tänka på det är att maskinerna blir mer effektiva.

Om vi tänker oss en situation där det kommer en produktivitets chock då tenderar realräntan att gå ner.

Om produktiviteten går upp så kommer varje arbetad timme ger lite mer output än tidigare. Det betyder att marginalkostnaden per enhet tenderar att gå ner. Är det stor konkurrens på marknaden kan man tänka sig att företaget vill sänka priset för att få en större efterfrågan på sina produkter och därmed kunna öka vinsterna.

Jan: Så även om inflationen har ökat så har den reala räntan minskat och då går det jämt ut.

Deflation är motsatsen till inflation

David: Egentligen är det de relativa priserna som är det viktiga i ekonomin, det avgör hur folk väljer sitt konsumtionsmönster. Är det bara en viss del av ekonomin som upplever en chock skulle relativpriset av den typen av varor gå ner.

Det blev plötsligt billigare och mer effektivt att producera jordbruksprodukterna och då ska relativpriset jämtemot andra produkter minska. Det kan ske på flera olika sätt, ett är att priset på den specifika typen av produkter minskar.

Ligger alla andra priser still i ekonomin får vi en deflation i ekonomin.

Ett annat sätt som den där anpassningen kan ske är om priset på jordbruksprodukter ökar lite mindre än priset på andra produkter i ekonomin. Då får vi i stället en anpassning där alla priser ökar men jordbrukspriserna ökar lite mindre.

Riksbankens uppgift i allt det här är att föra en penningpolitik som gör att alla de här anpassningarna av relativpriser som ska ske i ekonomin på grund av olika förutsättningar ska ske så att den genomsnittliga prisnivån ska öka med just 2 %. Det går inte alltid att uppnå men poängen är att Riksbanken ska sikta på att få till den där genomsnittliga ökningen på 2 %.

Jan: Så som jag förstår det är en deflation motsatsen till inflation. I stället för att pengarnas värde urholkas så ökar det.

En negativ spiral

David: Den nominella räntan man får på sitt bankkonto beror på vad inflationstakten är. Om du har en krona idag och förväntar dig att priserna ska öka med 2% nästa år då är det egentligen inget skäl för att du ska konsumera idag för att hinna före. Sätter du in pengarna på banken får du en ränta som speglar den där ökningen i prisnivå. Likadant är det med deflationen, där kan räntan vara negativ.

Om folk förväntar sig att priserna ska falla med 1 % och du får en låg avkastning på dina pengar, då tjänar du inget på att vänta.

Här kommer den nedre gränsen in vilket är intressant, om räntan blir för låg tar hushållet ut kontanter. Om priserna har fallit kommer du ha en större köpkraft än om du hade haft pengarna på banken.

En annan sak som många är oroliga för är att många kontrakt är skrivna i nominella termer. Om du har lånat 3 miljoner för att köpa en lägenhet så är det ett problem om prisnivån går ner, då ökar det reala värdet av din skuld. Nu kan man plötsligt få mer varor för de där 3 miljonerna som du betalade för lägenheten.

Husägaren som har ett lån har ett behov av att spara och betala av mer på sina lån snarare än att konsumera i ekonomin. Man kan få en obehaglig spiral om priserna går ner, då stramar de som är skyldiga mycket pengar åt sin konsumtion för att de behöver täcka upp för prisnivån som faller. När de bromsar in sin konsumtion faller ekonomin i en djupare lågkonjunktur och då faller priserna ännu mer.

Caroline: Hur märker man att ens lån blir värt mer?

David: Mängden kronor du tjänar blir mindre över tid men ditt lån är oförändrad.

Man kan kolla på hur många arbetstimmar man måste jobba för att betala av sitt lån, det kanske plötsligt är fler timmar.

Jan: Då slutar man konsumera den där tv:n kanske, då kommer de som producerar tv:n inte sälja lika mycket och de kanske måste säga upp personal. De som sägs upp måste nu också spara in och så har du en negativ spiral.

Det kan vara svårt att mäta hur inflationen verkligen rör sig

Jan: Du sa att om inflationsförväntningarna är 2 % så får jag betalt för det på bankkontot, det får jag inte utan bankkontot kanske ger 1%. Jag upplever att det laggar där, jag brukar säga till folk att har du pengarna på bankkontot långsiktigt så förlorar du på det mot inflationen.

David: Det är korrekt. Det finns ett inslag av vad man förväntar sig att inflationen ska vara under den här perioden. I verkligheten kommer det chocker av olika slag och Riksbanken kan inte hantera allt.

Inflationen kan avvika ifrån vad man trodde att den skulle vara. Den risken vill man ha betalt för som marknadsaktör.

Jan: Det är mycket diskussion i forumet att inflationen är betydligt högre än den uppmätta inflationen. Hur ska man tänka?

David: Ett grundläggande problem är att vi alla har en egen konsumtionskorg så vi drabbas inte likartat av samma prisförändringar. En del av diskussionen beror på att folk har olika bild av vilka priser de tycker är viktiga.

Ett annat problem är att det är genuint svårt att mäta de här prisförändringarna, folks konsumtionsmönster ändras över tid beroende på hur mycket olika priser rör sig. I praktiken är det en grötig business att mäta hur inflationen verkligen rör sig. De som jobbar med det här gör så gott det går men det finns ett antal problem som man inte ska negligera.

Jan: Om jag har förstått så är det i Sverige inte ni som gör den korgen man utgår ifrån utan det är SEB?

David: Ja det är SEB som gör det på statens uppdrag. Det finns också något som heter KPI nämnden där ett antal experter där vi har en expert som sitter med.

I KPI finns det element med som relaterar till bostadsmarknaden

Jan: Är det så att ökning på bostadspriser inte har varit med i mätningar? Det har gjort att man idag säger att man behöver skilja på inflation i konsumtionsekonomin och inflation i tillgångsekonomin.

David: Man måste komma tillbaka till grunden, det man började med var att man vill se något som bevarar värdet på pengar. Den som driver penningpolitik ska bevara värdet på pengar över tid, då är frågan hur man mäter om pengarnas värde är bevarat eller inte.

Går man tillbaka till den reala ekonomin så blir svaret ganska enkelt, det är i termer av de varor som hushållen faktiskt köper och konsumerar. Då faller det sig ganska naturligt att tillgångar hamnar utanför det här, det är inget vi konsumerar.

Med det här tankesättet ska inte tillgångspriset vara med i den uppmätta inflationssiffran. Bostäder blir intressant för där finns det ett element av både och. Köper man en bostad köper man rätten att nyttja den bostaden och äganderätten till den framtida bostaden. Med det tankesättet vill man att nyttjande delen ska räknas med.

I KPI finns det ett antal olika element med som relaterar till bostadsmarknaden. Dels är det hyresutvecklingen och hur stor andel av inkomsten man lägger på att betala hyra.

2015 ändrade man beräkningsteknik i KPI, fram till dess så approximerade man bostadsrätter med en hyres ekvivalent ansats. Från och med 2015 så är använder man en ”user cost” ansats för bostadsrätter och villor, man försöker räkna ut vad det kostar för folk som har de här bostadsrätterna. Det är inte bara de lån och räntor som vi betalar som ska komma in i det här tankesättet.

Tänk om du råkar vara rik och köper bostadsrätten kontant, är det då rimligt att säga att brukarkostnaden för den är noll? Nej för du hade kunnat göra något annat för pengarna.

Vid köptillfället tar vi värdet som du faktiskt betalade för bostaden, den lägger vi in i ett kapital stocks index så då spelar det ingen roll hur mycket som var lånefinansierat eller finansierat av eget kapital. Alternativkostnaden säger vi är räntan gånger det beloppet du betalar för bostaden, det dyker upp i KPI. Eftersom hus och lägenheter omsätts relativt långsamt så blir kapital stocks index en ganska trögrörlig process som bara uppdateras med de lägenheter och hus som faktiskt säljs.

Man skulle vilja marknadsvärdera hela stocken av hus i stället för att ha den glidande anskaffningsvärdes ansatsen. Skulle man göra det skulle man få se att priserna kommer in mer markant.

Jan: Man tar hänsyn till boendekostnader i KPI indexet, problemet skulle uppstå om alla plötsligt började sälja sina lägenheter och började köpa tv apparater för de pengarna i stället.

Är Riksbanken orolig för de ökade bostadspriserna?

David: Det är en intressant frågeställning det här med ökad skuld, att man driver upp skulder och tillgångspriser. Jämför man med andra länder, till exempel i EU finns det ingenting i HIKP indexet som har med bostäder att göra. Man har svängt om och sagt att man gärna skulle vilja få med det, om jag förstår det rätt så lutar det åt en nettoanskaffningsmetod där man tar med priset av nyproducerade bostäder.

Jan: Jag upplever att under de senaste åren så har Riksbanken varit lite orolig för de ökade bostadspriserna. Hur skulle du sammanfatta oron?

David: Det ena är finansiella stabilitetsskäl, man kan vara orolig för om ränteläget i ekonomin ändas och det leder till en bostadskrasch. Många som tittar på det här säger att vi inte behöver vara så oroliga för det, många är överens om att det inte är ett stort problem för banksystemet.

Det finns en annan oro och det är att om väldigt många hushåll har byggt upp väldigt stora lånepositioner och räknat med att räntorna ska vara låga för all framtid.

Om vi ser räntorna stiga så finns det en oro att hushåll inte är vana vid det. Plötsligt måste de använda 25% av sin inkomst för att betala räntorna. Man kanske klarar det men får dra ner på all lyxkonsumtion och om hushållen drar ner på andra varor, kan det då bli makroekonomiska konsekvenser? En del säger att för hushållssektorn som helhet borde det inte spela någon roll.

Ska man binda bolåneräntan?

Jan: Många frågar mig om man ska binda bolåneräntan, jag brukar säga att det är omöjligt att veta om räntan ska upp eller ner.

Caroline: Är det inte människans psykologi, att nu har räntan varit låg så länge så nu borde den gå upp.

David: Sättet att resonera bör vara hur ser min ekonomi ut, hur stor buffert har jag. Marknaden är bättre på att förutse vad räntorna kommer bli än privatpersoner. Frågan är om man vill ta den försäkringen att låsa in räntan för att vara säker på att dina räntekostnader inte blir allt för höga. Resonera utifrån ekonomiska förutsättningar och vilja att ta risk.

I genomsnitt tenderar det att vara bättre att ha en rörig ränta eftersom man får betala ett pris för att låsa räntan.

Jag tycker att det saknas en produkt på den svenska räntemarknaden, att man har rörlig ränta till dess att det slår i ett tak. Det vore en intressant produkt att föra över till privatmarknaden. Många vill försäkra sig om att räntekostnaden inte blir för hög men man vill inte nödvändigtvis binda in sig i att ha fast ränta i 10 år.

Jan: Precis så är det. Jag tror att det finns en överhängande risk att om räntan höjs på banklånen så har man svårt att se att man har tjänat på den rörliga räntan i 10 år. Man kommer bara ångra sig att man inte band räntan.

David: Så fort det börjar gå upp så ser man hur folk börjar binda.

Jan: Vi hade diskussioner i forumet när elpriserna gick upp där folk skrev att de hade bundit. Det är jättedumt att binda då.

Caroline: Hur är det när räntan går upp och jag har rörligt? Kan jag gå till banken då och säga att jag vill binda?

Jan: Jo fast då vill banken ha mer betalt.

Fattar Riksbanken någonsin fel beslut?

Jan: Vi ska ta en fråga från RikaTillsammans forum.

Har du något exempel där ni har fattat fel beslut?

David: Detta är en känslig fråga, det blir misstag ibland. Lite då och då blir det fel, en typ av fel man gör är när man gör fel bedömning i förväg. Man står inför en given situation och tror stenhårt på något annat. När fakta ändrar sig så ändrar vi också oss.

Jan: Jag tänker på det som vi tjatar om med Howard Marks, man kan inte utvärdera om ett beslut var rätt eller fel baserat på utfallet. Vi tar en läsarfråga till.

Ola Morin skriver ” Vad skiljer mellan Amerikanska Fed, ECB och Riksbanken? Hur påverkar de varandra?”

David: Centralbankerna är förvånansvärt lika åtminstone i västvärlden. Man tänker liknande i grund och botten, vi använder ungefär samma verktyg för att implementera penningpolitiken. Det finns vissa skillnader, mest uppenbart är det organisatoriska. Det finns skillnader i hur man mäter inflation och storleken är uppenbart väldigt varierande, Sverige är en liten plutt i sammanhanget. Sverige är en liten och öppen ekonomi så vi påverkas av vad de här stora centralbankerna gör.

Hur påverkas växelkursen?

Jan: Förr burkade man väl säga att om USA nyser så får Sverige en förkylning. Skulle du hålla med om det?

David: Det är absolut så. Vi har ett utrymme att föra en självständig penningpolitik eftersom vi har en rörlig växelkurs. Tittar man på hur räntan ser ut jämfört med den i ECB så ser man att mängden av tillfällen där vi kör en annorlunda penningpolitik är begränsade.

Jan: Jag har en till fråga här.

Kan du ge en kort introduktion hur växelkursen påverkas?

David: Dels finns det ett antal direkt importerade eller nästan direkt importerade varor som finns i konsumtionskorgen. I KPI finns ett antal mer eller mindre importerade priser så när växelkursen försvagas så tenderar de priserna stiga i kronor.

Växelkursen påverkar också exporten och därmed också svensk ekonomi och då kommer det in i KPI på den vägen. Det finns olika kanaler som växelkursen påverkar priserna med.

Jan: Den effekten har jag ibland tänkt på.

Vi kan försvaga den svenska kronan och få en kickstart i exportindustrin, det gör en ganska stor skillnad för Sverige.

David: : Det sättet vi gör det på med en självständig penningpolitik och en rörlig växelkurs gör att det sker lite mer indirekt. Försvagar vi kronan genom att föra en mer expansiv penningpolitik än resten av världen kan vi säga att vi har en rörlig växelkurs och komma undan lite.

Vilket inflationsindex är det rätta?

Jan: Vi har berört alla frågor jag hade med mig, magiskt David. En fråga som jag kan kasta in som jag kom på nu.

Är det något som folk normalt brukar missuppfatta kring inflation? Eller finns det någon annan fråga vi borde ha ställt?

David: En sak som jag tycker är spännande är vilket inflationsindex som är det rätta. Utifrån diskussionen vi har haft så har vi sagt att det är KPI men det finns en intressant diskussion där som både finns i akademiska världen och på marknaden. Det handlar att om inflationen är svag i omvärlden och importerad inflation i Sverige är låg då går KPI ner.

Ska Riksbanken verkligen kompensera genom att driva upp den inhemska delen? Där finns det något man definitivt kan fundera och diskutera kring.

Jan: Tack. Ju mer man lär sig ju mer trygghet och förståelse får man. När du förklarar hur det hänger ihop och hur man resonerar så känner man att ni har koll. Vi är tacksamma för det jobbet du och dina kollegor gör på Riksbanken så att vi kan ägna våra vardagar åt andra problem än att oroa oss för inflation.

Caroline: Det är en rikedom.

Jan: Vi ser framemot att få bjuda tillbaka dig igen.

David: Jag tycker att det är kul att vara med så jag är gärna med hur ofta ni vill.

Jan och Caroline Bolmeson

20 mars, 2022

Den här artikeln publicerades söndagen 20 mars 2022 klockan 20:16 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.