Ingen panik kring den föreslagna skattehöjningen för ISK
Regeringen inför ett skattegolv i ISK på 0.375 % och lägger till 0.75 % på statslåneberäkningen
För drygt en vecka sedan föreslog regeringen en höjning av skatten för investeringssparkonto (ISK). Jag är av princip emot höjningar av skatt, men det gäller också att kolla på siffrorna och se till fakta. Det är faktiskt ingen panik.
Den senaste veckan har jag fått ett antal läsarmejl med frågor kring den föreslagna höjningen av skatten för ISK i regeringens vårbudget. Jag ogillar tendensen att minska incitamentet för sparande i form av ett skattegolv i ISK och det kraftigt minskade avdraget i pensionssparandet. I en tid då vi som folk har ett obefintligt sparande, bortsett från det tvångsmässiga (tjänstepension, ppm etc) så borde det vara tvärtom, tycker jag.
Med det sagt, låt oss kolla på det nya förslaget. Idag beräknas skatten på ett investeringssparkonto enligt följande:
30 % * statslåneräntan * totalvärdet av ISK
Med en statslåneränta i november förra året på 0.90 % så ger det att skatten för 2015 blev:
30 % * 0.90 % = 0.27 %
Det vill säga 270 kr skatt på ett ISK med 100 000 kr i värde. Det är väldigt låg skatt. Med en nuvarande statslåneränta på 0.29 % (2015-04-03) som dessutom är i en sjunkande trend riskerade staten att ISK-kontot nästkommande år skulle kunna bli 0 eller till och med negativ. Det är här fick politikerna – framför Ulla Andersson (v) – att reagera¹:
”Jag är glad att de hade med ISK, det har jag gått och retat mig på ett tag. Har man kapital ska man skatta för de pengarna, det har varit löjligt lågt”, säger Ulla Andersson.
Jag har mycket åsikter om det uttalandet i allmänhet och vänsterpartiet i synnerhet, samtidigt som jag i Löfvens sits hade haft svårt att argumentera mot att skatten ska vara 0. Det nya förslaget från regeringen lyder enligt följande:
Beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring bygger på en schablonavkastning som motsvarar statslåneräntan. Avkastningen på de typer av tillgångar som kan förvaras på kontona överstiger dock statslåneräntan vilket medför att sparandet är skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning.
Under de senaste åren har kraftigt fallande statslåneräntor gjort sparformerna ännu mer gynnade. För att den schablonmässigt beräknade avkastningen bättre ska spegla den faktiska avkastningen föreslås att schablonavkastningen beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter.
För att skatten inte ska bli för låg vid en mycket låg statslåneränta ska schablonavkastningen dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2 miljarder kronor 2016.
Det är politikerspråk för följande nya formel för beräkning:
30 % * ( statslåneräntan + 0.75 %, dock lägst 1.25 % ) * Kapitalunderlag från ISK
Det innebär att om (statslåneräntan + 0,75 %) är mindre 1.25 % så räknar man på 1.25 % istället. Det ger att vi således kommer att få ett skattegolv på:
30 % * 1,25 % = 0.375 %
För en vanlig sparare med säg 100 000 kr på kontot innebär skattegolvet att årets skatt på 270 kr istället blir 375 kr nästa år. Ingen direkt panik. I tabellform ser det ut som följer:
| 50 000 kr | 100 000 kr | 250 000 kr | 500 000 kr | 1 000 000 kr | |
| Skatt 2015 | 135 kr | 270 kr | 675 kr | 1 350 kr | 2 700 kr |
| Förväntad skatt 2016 | 0 kr | 0 kr | 0 kr | 0 kr | 0 kr |
| Nytt förslag 2016 | 185 kr | 375 kr | 938 kr | 1 875 kr | 3 750 kr |
Även om jag inte gillar att spekulera i framtiden så tror jag att räntan kommer att vara ganska låg. Det innebär att vi lär se en skatt på 0.375 % ett par år framåt till. Räknar vi dessutom om det med en statslåneränta på mer normala 4 % så innebär det att skatten är 1.425 % istället för 1.2 %. Det skiljer således 0.25 %, så ändringen är inte så himla dramatisk. Min misstanke är att det handlar mer om en symbolisk ändring än en jakt på småsparare.
Claes Hemberg på Avanza har dessutom två intressanta reflektioner som också är värda att ta i beaktande:
Det rör sig om ynka 2 mdr per år i skatteintäkter. Jämför det med svenskarnas fondavgifter vare år kring 30 mdr. [..] Idén med just 0,37% som skattegolv fanns med i ursprungsförslaget. Vi kan se dagens justering som slutet på en introduktionsrabatt.
Slutsatsen man kan dra är att ISK är fortfarande att föredra framför en vanlig depå och i 99 fall av 100. Det enda undantaget då jag inte brukar rekommendera ISK är för barnsparande, då jag rekommenderar en kapitalförsäkring istället. Den andra slutsatsen är förmodligen är det fortfarande mer värt för de flesta att byta från en vanlig värdepappersdepå till ett ISK. Mer om det i nedanstående relaterade artiklar.
Relaterade artiklar
- Beräkning av skatten för ett investeringssparkonto 2016 - Uppdaterad ränta-på-ränta-kalkylator med ISK 2016-beräkningar
- Behålla befintlig depå med 30 % skatt eller byta till ISK? - Ska man behålla vanlig vp-depå eller sälja, skatta och byta till ett ISK med 1 % skatt?
- Kalkylator – Behålla värdepappersdepå eller byta till ISK? – Räkna själv med RikaTillsammans-kalkylatorn och jämför dina siffror
- Vad ska man välja? En vanlig aktiedepå, en kapitalförsäkring eller ett investeringssparkonto - En genomgång av fördelar och nackdelar av de olika alternativen för en nybörjare
- Beräkning av brytpunkten för skatten mellan investeringssparkonto och vanlig depå - Vid vilken avkastning blir ett ISK/KF-konto mer lönsamt skattemässigt än en vanlig depå?
- Bästa sättet att spara och investera pengar till barnen - Tips på hur du kommer igång med en pengamaskin till dina barn eller barnbarn
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
