Ingen panik kring den föreslagna skattehöjningen för ISK

Ingen panik kring den föreslagna skattehöjningen för ISK

Regeringen inför ett skattegolv i ISK på 0.375 % och lägger till 0.75 % på statslåneberäkningen
Ingen panik kring den föreslagna skattehöjningen för ISK

För drygt en vecka sedan föreslog regeringen en höjning av skatten för investeringssparkonto (ISK). Jag är av princip emot höjningar av skatt, men det gäller också att kolla på siffrorna och se till fakta. Det är faktiskt ingen panik.

Den senaste veckan har jag fått ett antal läsarmejl med frågor kring den föreslagna höjningen av skatten för ISK i regeringens vårbudget. Jag ogillar tendensen att minska incitamentet för sparande i form av ett skattegolv i ISK och det kraftigt minskade avdraget i pensionssparandet. I en tid då vi som folk har ett obefintligt sparande, bortsett från det tvångsmässiga (tjänstepension, ppm etc) så borde det vara tvärtom, tycker jag.

Med det sagt, låt oss kolla på det nya förslaget. Idag beräknas skatten på ett investeringssparkonto enligt följande:

30 % * statslåneräntan * totalvärdet av ISK

Med en statslåneränta i november förra året på 0.90 % så ger det att skatten för 2015 blev:

30 % * 0.90 % = 0.27 %

Det vill säga 270 kr skatt på ett ISK med 100 000 kr i värde. Det är väldigt låg skatt. Med en nuvarande statslåneränta på 0.29 % (2015-04-03) som dessutom är i en sjunkande trend riskerade staten att ISK-kontot nästkommande år skulle kunna bli 0 eller till och med negativ. Det är här fick politikerna – framför Ulla Andersson (v) – att reagera¹:

”Jag är glad att de hade med ISK, det har jag gått och retat mig på ett tag. Har man kapital ska man skatta för de pengarna, det har varit löjligt lågt”, säger Ulla Andersson.

Jag har mycket åsikter om det uttalandet i allmänhet och vänsterpartiet i synnerhet, samtidigt som jag i Löfvens sits hade haft svårt att argumentera mot att skatten ska vara 0. Det nya förslaget från regeringen lyder enligt följande:

Beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring bygger på en schablonavkastning som motsvarar statslåneräntan. Avkastningen på de typer av tillgångar som kan förvaras på kontona överstiger dock statslåneräntan vilket medför att sparandet är skattemässigt gynnat i förhållande till konventionell kapitalbeskattning.

Under de senaste åren har kraftigt fallande statslåneräntor gjort sparformerna ännu mer gynnade. För att den schablonmässigt beräknade avkastningen bättre ska spegla den faktiska avkastningen föreslås att schablonavkastningen beräknas genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter.

För att skatten inte ska bli för låg vid en mycket låg statslåneränta ska schablonavkastningen dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Förslaget beräknas öka skatteintäkterna med 2 miljarder kronor 2016.

Det är politikerspråk för följande nya formel för beräkning:

30 % * ( statslåneräntan + 0.75 %, dock lägst 1.25 % ) * Kapitalunderlag från ISK

Det innebär att om (statslåneräntan + 0,75 %) är mindre 1.25 % så räknar man på 1.25 % istället. Det ger att vi således kommer att få ett skattegolv på:

30 % * 1,25 % = 0.375 %

För en vanlig sparare med säg 100 000 kr på kontot innebär skattegolvet att årets skatt på 270 kr istället blir 375 kr nästa år. Ingen direkt panik. I tabellform ser det ut som följer:

50 000  kr 100 000 kr 250 000 kr 500 000 kr 1 000 000 kr
Skatt 2015 135 kr 270 kr 675 kr 1 350 kr 2 700 kr
Förväntad skatt 2016 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr
Nytt förslag 2016 185 kr 375 kr 938 kr 1 875 kr 3 750 kr

Även om jag inte gillar att spekulera i framtiden så tror jag att räntan kommer att vara ganska låg. Det innebär att vi lär se en skatt på 0.375 % ett par år framåt till. Räknar vi dessutom om det med en statslåneränta på mer normala 4 % så innebär det att skatten är 1.425 % istället för 1.2 %. Det skiljer således 0.25 %, så ändringen är inte så himla dramatisk. Min misstanke är att det handlar mer om en symbolisk ändring än en jakt på småsparare.

Claes Hemberg på Avanza har dessutom två intressanta reflektioner som också är värda att ta i beaktande:

Det rör sig om ynka 2 mdr per år i skatteintäkter. Jämför det med svenskarnas fondavgifter vare år kring 30 mdr. [..] Idén med just 0,37% som skattegolv fanns med i ursprungsförslaget. Vi kan se dagens justering som slutet på en introduktionsrabatt.

Slutsatsen man kan dra är att ISK är fortfarande att föredra framför en vanlig depå och i 99 fall av 100. Det enda undantaget då jag inte brukar rekommendera ISK är för barnsparande, då jag rekommenderar en kapitalförsäkring istället. Den andra slutsatsen är förmodligen är det fortfarande mer värt för de flesta att byta från en vanlig värdepappersdepå till ett ISK. Mer om det i nedanstående relaterade artiklar.

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

Investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkring

Kommentera

41 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej

    Med reservation för att jag har räknat fel. Matematik är ingenting jag är bra på.

    Från 0,90 till 0,65
    0,30*0,90 = 0,27 (2014 SLR 0,90 %)
    0,30*0,65 = 0,195 (2015 SLR 0,65 %)
    0,195/0,27 = 0,72,22222222222222. 27,7777777777778 % lägre skatt(?)

    Från 0,65 till 1,25
    0,30*0,65 = 0,195 (2015 SLR 0,65 %)
    0,30*1,25 = 0,375 (SLR 1,25 %)
    0,375/0,195 = 1,923076923076923. 192,3076923076923 % högre skatt(?)

    Från 0,65 till 1,4
    0,30*0,65 = 0,195 (2015 SLR 0,65 %)
    0,30*1,40 = 0,42 (2015 SLR 0,65 + 0,75 = 1,4 %)
    0,42/0,195 = 2,153846153846154. 215,3846153846154 % högre skatt(?)

    Från 1,40 till 4,75
    0,30*1,40 = 0,42 (2015 SLR 0,65 + 0,75 = 1,4 %)
    0,30*4,75 = 1,425 (SLR 4 + 0,75 = 4,75 %)
    1,425/0,42 = 3,392857142857143. 339,2857142857143 % högre skatt(?)

    4 till 4,75
    0,30*4 = 1,20 (SLR 4 %)
    0,30*4,75 = 1,425 (SLR 4 + 0,75 = 4,75 %)
    1,425/1,20 = 1,1875. 18,75 % högre skatt (?)

    Från 0,65 till 4
    0,30*0,65 = 0,195 (2015 SLR 0,65 %)
    0,30*4 = 1,2 (SLR 4 %)
    1,2/0,195 = 6,153846153846154. 615,3846153846154 % högre skatt(?)

    Från 0,65 till 4,57
    0,30*0,65 = 0,195
    0,30*4,57 = 1,371 (SLR 4 + 0,75 = 4,75 %)
    1,371/0,195 = 7,030769230769231. 703,0769230769231 % högre skatt(?)

    Om jag förstått rätt efter att ha läst på om andras sparande är att det vanligaste är att tänka långsiktigt och att generera en avkastning på några procent per år.
    Om det är så förstår jag inte att man ”rycker på axlarna” och accepterar denna skattehöjning.
    Det verkar vara helt okej att öka beskattningen med flera hundra procent.
    Kanske är det endast jag som inte lyckas generera en avkastning på flera hundra procent per år (i en KF)?

    Har jag missförstått något?

    Tack för ordet och passar samtidigt på att tacka för trevlig och lärorik läsning!

    MVH
    J

    Gravatar ikon för användaren
    J
  2. Vit pil

    Nu är jag emot all skatt….speciellt om det drabbar mig.

    Har framförallt 2 problem med detta.

    *varför ändra så fort i något de nyss infört?

    *ett golv kan jag köpa men +0.75 känns onödigt.
    Om man har ett golv så borde man logiskt även ha ett tak. Visst nu är politiker inblandade så logiken saknas mer än man önskar.

    Gravatar ikon för användaren
    tomas
  3. Vit pil

    Hej Jan, nu när det är deklarations tider blev jag lite fundersam på det som jag fick hemskickat. Hade en Schablonintäkt på 3700 från avanza. Först trodde jag att det va det jag skulle skatta men det är 30% av det man skattar?

    mvh

    Gravatar ikon för användaren
    Marcus
    1. Vit pil

      Enklaste är att ringa till Avanza / Skatteverket och kolla. Så brukar jag göra. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Den illustrativa figuren verkar inte helt korrekt. Ifall vinsten är 10 tkr på ett skatteunderlag om 100 tkr blir skatten på ISK 2015 närmare 270 kronor än 27 kronor, eftersom kapitalunderlaget under året varit närmare 100 tkr än 10 tkr. Den faktiskt skatten kan komma att avvika något från detta beroende på hur värdet utvecklats under året och hur insättningar gjorts. I artikeln anges detta korrekt så varför inte korrigera figuren så att den också blir korrekt?

    Slutsatsen följer dock inte från premisserna. Även om ISK är fördelaktigt vid en vinst om 10 tkr behöver det inte innebär att ISK är ett bättre val för den som ska spara 10 tkr. Det är först när en sannolikhetsfördelning för utfallen angivits som det går att säga vilket alternativ som är bäst. Vid en förlust på 10 tkr blir nämligen din figur närmast den motsatta: det går att dra av på skatten för värdepappersdepån men inte för ISK. Till och med den mest optimistiske investeraren bör kunna erkänna att det också finns en möjlig nedsida i de flesta sparformer och det är först när denna kvantifierats som en meningsfull jämförelse av förväntad skatt blir möjlig.

    Jag hade värdepappersdepå under finanskrisen och tyckte det var skönt att få tillbaka en del av förlusten på skatten. Efter detta har det dock varit fördelaktigt att ha ISK, men hur det blir nästa år är det ännu för tidigt att säga med säkerhet.

    Gravatar ikon för användaren
    Blå hästskon
  5. Vit pil

    Hej.

    Jag har faktiskt haft denna fundering ett tag men det känns som den blev mer aktuell i samband med de ändringar som nu skall göras.
    Fråga: Skulle det finnas någon fördel att placeras delar av tex nybörjarportföljen i en vanlig depå. Det jag tänker närmast på är väl räntefonder, de har ju sällan så hög avkastning att det är försvarbart att ha dom på en ISK istället för en Depå?

    Eller tänker jag helt fel?

    /Criss

    Gravatar ikon för användaren
    criss
    1. Vit pil

      Det är absolut helt rätt tänkt. Så gör jag med mina lågavkastare.

      Fonder i depå har dock en schablonskatt med, men den är fixerad på 0,12% (ISK minst 0,37% framöver) och är avkastningen under 200kr så tas ingen skatt ut alls.

      På köpet utan kostnad får man en försäkring som gör att man årligen kan kvitta värdeförlust i en fond mot vinster i andra.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
  6. Vit pil

    Hej Jan,
    och tack för tänkvärt innehåll.
    Anta att man behåller sina aktier/fonder hela tiden och statslåneräntan blir 9,25% (vi har varit där förr och kan komma dit igen fortare än vi anar). Då försvinner 3% av ISK i skatt varje år, dvs halva kapitalet går upp i rök på 23 år. Jämför med vanligt sparande, där jag säljer efter 23 år och betalar 30% på ev vinst eller drar av 30% av ev förlust. Så inte alltid självklart att ISK är bäst? Eller har jag tänkt fel?

    Gravatar ikon för användaren
    Stellan
    1. Vit pil

      Nej, när det gäller ISK så handlar allt (precis som du säger) på statslåneräntan. Jag har gjort en kalkylator där man kan testa det här själv och se när det blir bättre med en vanlig depå:

      Dock tror jag inte på de räntorna än på ett antal år då inflationen då legat på motsvarande procenttal. Man kan ju alltid ta ut pengarna från en ISK om räntan sticker iväg på det sättet också tänker jag.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Ja, det är definitivt en stor fördel i vissa avseenden att inlåsningseffekten i ISK är obefintlig. Problemet är bara att alternativet att byta till blir fördelaktigare desto längre pengarna ligger ”stilla” där. Så har man en sparhorizont på tex 30år så skjuter man sig lätt i foten om man vill byta efter 10-15år, för då har man ju redan betalat schablonskatt i 10-15år så totalt arbetande kapital är märkbart reducerat mot vad det hade varit om det legat oskattat från början.

      Sen kan man ju alltid debattera hur inga skattekonsekvenser, inget pappersarbete, total obundenhet och ingen förlustavdragsrätt i ISK hos ett ständigt ökande antal privatpersoner kommer att påverka börsens volatilitet i framtiden…

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    3. Vit pil

      En hake med buy-and-hold-scenariot är att det finns ganska få rimliga innehav som funkar så. Först och främst skall man ha klart för sig att fonder är belagda med skatt och aktier kan man räkna med att de kommer generera skattepliktig utdelning.

      Inte ens scenariot där man kan nyttja schablonregeln vid reavinstbeskattning är så lätt att räkna hem.

      Det blir nästan bara scenarion där avkastningen blir under gränsen som kan räknas hem (dvs troligen penningmarknadsfonder numera)

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    4. Vit pil

      Hur lätt ”by-n-hold” är att räkna hem är väldigt svårt att räkna på. Med stor spridning på fonder & aktier så kommer det alltid finnas en del som minskar i värde vars förlust (tex via sälj-återköp i december) går att kvitta mot både utdelning och eventuell fondskatt för året så skatten blir 0. Likaså kommer ett fåtal investeringar gå riktigt bra och passera +400% med råge där schablonskatten är fördelaktig.
      För exaktare siffror på detta behöver man ha avancerade modelleringar med sannolikhetsviktade utfall, men man får ändå bara en gissning eftersom ingen vet exakt hur framtiden ser ut.

      Men att nolla den årliga avkastningsskatten är relativt enkelt, speciellt efter man har minst 1 börskrash i sparandet vilket är ofrånkomligt på 20-30års sikt. Så i mina förenklingar i jämförelser räknar jag bort fond och utdelningsskatt då de högst sannolikt går att kvitta bort. Men visst tar det betydligt mer tid i anspråk att planera/optimera skatten jämfört med ISK där allt kommer förtryckt på deklarationen.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    5. Vit pil

      Jag håller inte med om att det skulle var så himla svårt att räkna PÅ. Det är ju bara eventuella olineariteter som ställer till det och jag kommer inte på något annat än just schablonregeln för anskaffningsvärdet som ger sånt (bortsett från nyttofunktionen som gör att man kan vifta bort alla beräkningar ändå)

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    6. Vit pil

      Det är olinjärt även vid negativ avkastning. Vid tex -10% på värdet i en fond på ett år så får man på ISK fortfarande betala skatt på 90% (kontra tex 110% vid +10% värdeökning), dvs marginellt lägre skattebelopp att BETALA. I en VPdepå får man i det läget istället pengar TILLBAKA att kvitta bort vinst i andra tillgångar med.

      Ska man göra en korrekt jämförelse mellan vp & ISK så måste man bokstavligen slumpa fram sannolikhetsfördelade värdeförändingar mellan tex -95% och +2000% på kanske hundratalet individuella aktier/fonder för att vid olika tidsrymder kunna jämföra vad som blir fördelaktigast. Man måste dessutom slumpa fram förändringen för alla fonder många gånger, för att inte ett enskilt udda utfall ska påverka förmycket.

      Det blir väldigt snabbt väldigt många siffror att hålla reda på i en sådan uträkning. Naturligtvis inte omöjligt men tar en hel del tid och tankearbete att få rätt på en sådan statisktisk modell.

      Det ironiska är dock att facit i slutänden är ett enskilt utfall (verkligheten) som kan bli hur udda som helst. :P

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    7. Vit pil

      Vill du vara noga med terminologin så avser jag givetvis affin och inte linjärt. För de som vet skillnaden så torde detta vara uppenbart och för dem som inte vet skillnaden torde ordet linjärt vara mer bekant och ge rätt uppfattning om hur saker förhåller sig.

      Den invändningen du nämner är ganska irrelevant då man på ISK likväl kan beräkna förväntad avkastning genom att ta viktat medelvärde på utfallen. Och såvitt jag kan se så är det bara schablonregeln för anskaffningsvärdet som ger olinearitet i fallet depå. Så så mycket är det inte som komplicerar, svårigheten ligger snarare i att det inte är så lätt att räkna hem det på ränta-på-ränta-effekten (bland annat för att du får betala fondskatt under tiden).

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    8. Vit pil

      Svårigheten kommer i jämförelsen, för även om ISK är linjär så är arbetsrymden den befinner sig i inte linjär mot VPdepåns arbetsrymd (skatt på vinst kontra skatt på kapital) . Detta leder vanligen till att folk gör massor med förenklingar i sina jämförelser som nästan uteslutande är till ISKs fördel, vilket sammantaget ger en skev bild.

      Den lättaste biten att jämföra är faktiskt den som du kallar olinjär för schablonregeln arbetar nästan i exakt samma arbetsrymd som ISK, dvs skatt på totalt kapital (motsvarande 24% engångskostnad). Det som fortfarande diffar är att tex courtagekostnader i en VPd är avdragsgilla medan man i en ISK betalar 100% av den kostnaden ur egen ficka.

      Då man i normalfallet kan kvitta bort den årliga fondavgiften på 0.12% mot övriga förluster och courtagekostnader, och mer därtill, så blir din föreslagna beräkning för ränta-på-ränta felaktig. Det faller in under ”massor med förenklingar enbart till ISKs fördel”.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    9. Vit pil

      De nackdelar som du nämner tycker jag inte är några märkvärdigheter att räkna på. Och det du kallar arbetsrymder är heller inget som komplicerar nämnvärt.

      För övrigt har jag inte föreslagit någon konkret beräkning. Det jag hävdar är att beräkningarna inte torde vara så komplicerade som du framställer det.

      Jag hävdar också förvisso att det inte är lätt att räkna hem fördelen med vanlig depå (inte för att beräkningarna i sig är svåra).

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    10. Vit pil

      En annan sak: när du nämner avdragsgillt courtage så vill jag påminna om att det knappast är tillämpligt på rimliga fonder. Tänker man aktier i buy-and-hold-strategin så skall man ha klart för sig att endel av avkastningen utgörs av utdelningar som beskattas direkt.

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    11. Vit pil

      Utrikes börshandlade fonder (ETFer) köps med courtage. Några av dessa är med god anledning ofta rekommenderade på denna blogg. Så hurvida courtage är avdragsgillt spelar roll även för den som endast har fonder.

      Det du nämnde om beräkningsgång innefattade fondskatten. Det räcker för att kunna se att slutresultatet i dina beräkningar blir felaktig. Likaså angående aktiers direktavkastning. Jag har flera gånger nämnt hur dessa två i normalfallet är enkla att kvitta bort med i slutänden 0 i skatt i verkligheten. Att du fortsätter ta upp dem kan jag bara tolka som att du inte vill ta in det jag skriver.

      Men naturligtvis är du välkommen att förenkla jämförelseberäkningarna precis hur mycket du vill, jag bara poängterar att hur det vanligen görs är matematiskt felaktigt jämfört med verkligheten på ett sätt som hela tiden är till fördel för ISK. När man hela tiden gör små fel på samma håll så får man i slutänden ut data som tillsammans med ränta-på-ränta över långa tidsperioder blir märkbart fel. Till sist är det så fel så man som Claes H hävdar rena absurditeter som att SLR+0,75% inte spelar någon roll och att ISK är 30% bättre över 10år och dessutom kumulativt i oändlig tid därefter.

      Därmed inte sagt att ISK inte är mycket bra för vissa saker. Tex använder jag det själv för preferensaktier som rimligen alltid hör bäst hemma i en ISK. Och omvänt, lågavkastande räntefonder bör man aldrig ha i ISK. Det man ska akta sig för onyanserade ”A är alltid bättre än B”-uttalanden baserade på felaktig matematik.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    12. Vit pil

      Jag har inte beaktat ETFer så hur det ser ut där med utdelning och skatt låter jag vara osagt.

      Jag har inte sett att du visat på hur man kvittar utdelningsskatt mot fondskatt (har du något exempel du kan peka på?). Kanske har du nämnt det, men något exempel har jag inte sett. För övrigt vad är ”normalfallet”? Det Jan kör i shareville med bara fonder eller som ett av mina konton med bara aktier? Du är välkommen och visa hur man kan kvitta skatten där:)

      Om du tycker att man förenklar så kan du väl visa på hur stort räknefelet är och i vad det består. Naturligtvis bör man inte förenkla bort något i beräkningarna isht inte utan motivering och det har inte heller jag för avsikt att göra.

      Sen får man fundera på hur vettigt det är att invända angående courtage i beräkning som baserar sig på fondsparande med låga avgifter – skall man göra gällande att han bort spara direkt i aktier så får man åtminstone anta att courtaget är mindre än fondavgifterna, dvs ganska små och då blir det inte så mycket man kan dra av..

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    13. Vit pil

      Mitt första svar till dig i denna tråd från 9 april handlar till mycket stor del om detta, så läs det gärna igen följt av detta efterfrågade räkneexempel :)

      Med tex 100st olika innehav i aktier och/eller fonder, så kommer efter ett år tex 85st att ha stigit i värde och 15st att ha tappat i värde med låt oss säga 20% i snitt.

      * Låt oss säga att om alla 100 innehav är aktier och de alla gett 2% i utdelning så blir det ”200%-enheter” att skatta för.
      Skatten att betala på utdelningen blir då i verkligheten 0, för om du säljer (och eventuellt återköper) 10st av de förlustgivande innehaven så tar utdelningsvinsten och försäljningsförlusten ut varandra. Dessutom återstår det ”100%enheter” i möjligt förlustavdrag som kan sparas till nästa år eller kvittas mot försäljning i aktier som gått med vinst.

      * Om vi istället antar att vi bara har fonder och utvecklingen i snitt över 100 innehav varit +10% så blir fondskatten ”13,2%enheter” (100 x 110 x 0,0012) . Då vi har ”300%enheter” med förlust till vårt förfogande så är skatten 0kr vid kvarvarande ”förlustutrymme” på 286,8%enheter som är fritt att spara eller kvitta mot vinstgivande fonder.

      Blandningar av aktie och fonder som innehav kommer hamna någonstans däremellan.

      En av de största fördelarna med VPdepå är just denna möjlighet att kvitta förluster mot vinster och på det sättet i praktiken öka det oskattade arbetande kapitalet vilket med ränta-på-räntaeffekt och långa tidsperioder ger en betydande skillnad i avkastning. I stort sett alla jämförelser med ISK jag sett ignorerar totalt denna skillnad. Därav de många felaktiga slutsatserna att VPdepå tillhör det förgångna. För lågavkastande innehav och långsiktiga innehav (20+ år) med låg direktavkastning så är det i många fall bättre och ibland helt överlägset. Omvänt så springer ISK cirklar runt VPdepån på kortsiktiga innehav (från 1 dag till 10-15år) och höga direktavkastare (tex prefaktier).

      Sensmoralen = Rätt sak på rätt konto. :)

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    14. Vit pil

      Det du föreslår bygger på något som verkar vara rätt mycket av en engångseffekt du kan utnyttja. För när du sålt av förlorarna och kvittat vinsterna så sitter du med väldigt mycket vinnare. Om du nästa år ser vilka som är förlustaktier så är det en hel del av dessa som stigit i värde året innan och därmed kanske inte gjort förlust på hela perioden du haft innehavet.

      Sen att du nu skriver något annat än du skrev innan och beskyller mig för att inte ta in det du skriver är inte riktigt ärligt. Jag har magen tidsmaskin som jag kan resa fram och tjuvkika på vad du skriver och annat (annars hade jag ju kunnat bli Stormrik på börsen och inte behövt dina skattetips – jag hade ju kunnat skippa de där aktierna som går back helt och hållet)

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    15. Vit pil

      Ditt resonemang om engångseffekt verkar mycket bygga på att man investerar en gång och sedan på 20+år aldrig mer gör en enda ny investering. Är det i din egen mening ett troligt scenario?

      Vad gäller tidsmaskin så behöver du ingen, räcker att läsa andra inlägg av mig till denna artikel. Att repetera samma saker flera gånger till samma artikel är ointressant för de flesta att läsa så försöker hålla det till ett minimum.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    16. Vit pil

      Nej, det bygger inte på det. Det bygger på att de innehav som du kan förvänta dig kunna realisera förluster på är nya innehav, dvs nyligen insatta medel. Med tiden kommer de innehav som genererar avkastning bli mycket större i förhållande till de nya innehaven som du kan förvänta dig få förlustavdrag från.

      Möjligheten till att göra förlustavdrag kommer med tiden alltså bli mindre, iaf i förhållande till den utdelning du förväntar dig kunna kvitta bort.

      När jag frågade efter hänvisning till inlägg där du berättat det jag efterfrågade så hänvisade du till ett inlägg som alls inte innehöll det du vid senare tillfälle kompletterade med. Om inte du själv kan hitta informationen i dina gamla inlägg så hur förväntar du dig då att vi andra skall göra det?

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    17. Vit pil

      1) Genom kvitta alla nedgångar mot utdelningar och del av uppgångar får man med tiden också högre och högre kapital man fritt kan återinvestera. Detta ger i sig högre kapital att investera varje år, kumulativt, även om den utifrån kommande investeringen skulle hållas konstant.

      2) Även ett 10år gammalt innehav kan helt plötsligt minska i värde till under anskaffningsvärdet.
      Risken att vara med om minst en rejäl börskrasch på 10 år är stor.

      Vad gäller vad som går att läsa i mina tidigare inlägg eller inte så blir det för mig bara absurt att bemöta dina påståenden när vem som helst som är intresserad fritt själv kan läsa allt jag skrivit på denna sida inkl datumstämplar. Om anledningen är att du inte kommer ihåg, orkat läs eller förstått innehåll eller sammanhang kan kvitta, men fortsatt diskussion om det är från min synvinkel helt meningslös. Så ha en trevlig dag och håll kvar vid din förvissning om du vill. :)

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    18. Vit pil

      1) Vad du vill säga med detta är lite oklart och vad det har med diskussionen att göra likaså. Att man får större kapital att röra sig med ifall portföljen utvecklas positivt eller? Men visst kan man tänka sig att de avdrag du lyckas med inledningsvis kan ge din portfölj en skjuts, men jag tvivlar på att det hjälper i långa loppet ifall skatten enbart från framtida utdelningar överskrider skatten du fått betala med ISK.

      2) Visst kan ett innehav som har ökat i värde med säg 50% tappa i värde så att det hamnar under anskaffningsvärdet, men är det inte sannolikheten att ett innehav som inte har gjort det större. Ju längre du låter innehavet öka i värde destu mindre blir sannolikheten att det tappar i värde under anskaffningsvärdet. Kort och gott – ju längre tiden går destu mindre del av din portfölj kommer vara innehav som du kan nyttja för att kvitta mot utdelningar.

      3) Men när inte du själv kan leta fram var du sagt det du påstår att jag glömt eller inte tagit till mig utan istället plockar fram ett inlägg där du inte alls sagt det du påstod så kan man ju undra. Att beskylla folk för att inte ta till sig det du skriver och sedan inte kan leta rätt på det inlägg som du påstår att jag inte tagit till mig är inte schysst helt enkelt.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    19. Vit pil

      1) Nu spelar du att du inte ens förstår att en ökande årlig investering i snitt ger ökande avdragsmöjlighet. Därmed är det tydligt att du aktivt går in för att inte förstå någonting varvid all övrig diskussion blir meningslös.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    20. Vit pil

      ”1) Nu spelar du att du inte ens förstår att en ökande årlig investering i snitt ger ökande avdragsmöjlighet. Därmed är det tydligt att du aktivt går in för att inte förstå någonting varvid all övrig diskussion blir meningslös.”

      Nej. Läser du efter vad du skrivit så är det antingen:

      a) Oklart.
      b) Helt enkelt utgår från det jag ifrågasätter ändå är sant.

      Så antingen uttrycker du dig oklart eller så håller du på med cirkelresonemang (försöker bevisa din tes utifrån premissen att din tes är sann). Slutsatsken kanske är riktig, men av annan anledning – väljer du att försöka bevisa din tes medelst cirkelresonemang så kanske det inte är så meningsfullt…

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  7. Vit pil

    SLR sätts 1 gång per vecka och av årets hitils 14 räntedatum så har räntan vid 7 tillfällen legat över 0,50% vilket med +0,75% ger en ränta över golvet. Antagandet att vi flera år framåt kommer råka ha under 0,50% i SLR just 30/11 känns därför för mig som ett väldigt osäkert antagande.

    Dessutom får man nog ta även övrigt av det Claes skriver med en stor nypa salt, då hans uträkningar och antagande med stor sannolikhet bygger felaktig matematik (och tar man upp det på hans sida så suddar han bara bort det inlägget istället för att redovisa hur han räknat). Jag tror inte att majoriteten av de som läser hans och denna blogg tillhör de som har höga fondavgifter och dåliga bolån, så resonemanget han för om att det är där man ska fokusera istället känns mest märkligt.

    I vilket fall, ISK är fortfarande ett bra alternativ i många fall, men det blev just mycket sämre (+0,75% SLR på arbetande kapital är +9,4% omräknat på vinsten vid 8% avkastning). Då det är en årlig avgift så ska man inte heller som CH glömma bort ränta på ränta effekten av skattehöjningen. Försämringen gör att skillnaden mellan gammaldags depå och ISK är så pass liten att det är väl värt att fundera på om avsaknaden av avdragsmöjligheten vid förlust på ISK inte är ett väl högt pris att betala för den något lägre skatten.

    Gravatar ikon för användaren
    Stefan H
    1. Vit pil

      Jag ser egentligen inte att jag säger något annat än du. I diskssionen med Claes Hemberg har jag inte varit inblandad, så där vågar jag inte uttala mig. Räntan sätts mycket riktigt en gång i veckan av riksbanken och kan ses här.

      Jag tror att tyvärr sitter många med höga fondavgifter i alla fall – man ska inte underskatta bankernas makt. Det här är fortfarande en oerhört nischat blogg. Jag har kontakt varje vecka med många personer som sitter med fonder på väl över 1.65 % per år i förvaltningsavgifter.

      Det är vanskligt att spekulera om räntebanans fortsatta utveckling, till och med riksbanken som ska vara bäst på det här är ganska dåliga. Bloggrannen Flute skriver om det i den här artikeln och visar följande bild över räntans prognos och dess utfall.

      Jag tror således (tyvärr) att räntan kommer att fortsätta vara låg ett tag till.

      Sedan hänger jag inte riktigt med på ditt resonemang i det sista stycket. Man lägger på 0.75 % på SLR som man sedan multiplicerar med 30 %. Vad tänker du med en årlig ränta?

      När det gäller skillnaden på ISK eller vanlig värdepappersdepå lutar jag fortfarande mot att ISK är mycket bättre, framförallt så har jag skrivit om det i följande artiklar och kalkylatorer:

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Resonemanget med räntan är, om man tex har en prefaktie som direktavkastar 8% och man plockar ut utdelningen direkt, så betalar man fortfarande schablonskatten på 100% av det abetande kapitalet. DVS det är bara nonsens/självbedrägeri att säga att avkastningen på ISK kan vara skattefri, för skatten är till merparten flyttad till skatt på arbetande kapital istället. Har man en fond så kan man inte slippa undan skatten på de 8%en värdeökning heller. När man räknar om den till synes låga höjningen på 0,3*0,75% till tranditionell ”skatt på vinst”, för att jämföra äpplen med äpplen, så blir höjningen betydligt högre (ca +10% mot tidigare räknat på ”normalSLR” på 3% och avkastningen 8%). Ränta-på-räntaeffekten på 10% blir över tid avsevärda belopp.

      VId SLR 3% och avkastning 8% blir skillnaden (ISK ”gamla” resp ”nya” jämfört med VP)
      1år +25,5% +20,7%
      10år +19,9% +13,8%
      20år +12,8% +5,3%
      30år +0,4% -8,0%

      Läser man vad CH skriver utan att räkna själv så blir man lurad att tro att både ”gamla” och ”nya” ISK är 30% bättre än VP över 10år, att det dessutom fortsätter att vara +30% för alla efterföljande årtionden och som grädde på moset att skillnaden mellan nya och gamla ISK är försumbar även över tid. Samtliga antaganden är fullständigt felaktiga och kan endast vara baserade på i grunden felaktig matematik.

      Sista meningen ovan är också varför jag läser betydligt mer här på din blog än på ekonomers. Dina siffor bygger vanligen på solid ingenjörsmatematik och genuin förståelse för siffror. Ekonomer är emellertid tyvärr ofta skrämmande dåliga på att räkna. Så håll kvalitén uppe genom att kritiskt granska siffror istället för att repetera slutsatser baserade på andras bristande matematiska kunskaper. :)

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    3. Vit pil

      Hoppsan, ett litet feltryck hade letat sig in i kalkylarket. Använde 0,33*0,75 istället för 0,3*0,75. Rätt tabell efter korrigering är :)

      1år +25,5% +21,2%
      10år +19,9% +14,4%
      20år +12,8% +6,0%
      30år +0,4% -7,2%
      40år -8,9% -17,4%

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
  8. Vit pil

    Hej Jan,
    För en tid sedan, följer jag din sida och blogg. Jag måste säga att jag är väldigt tacksam för dina resonemang och tips kring privatsparande. Keep it simple as you do! Jag är inte ekonom eller finansiell specialist men jag känner en oro kring världsekonomin och hur saker och ting presenteras av specialisterna. Jag tror att hela ekonomin just nu är en stor bubbla som kommer att spricka förr eller senare. Jag tittade på http://www.usdebtclock.org/ blev mycket förvånad på de siffrorna jag såg där. Jag vet att du inte är en geopolitisk specialist men USA är en ekonomisk världsmotorn. Om du har några tankar skulle jag uppskatta om du delar dem med i din blogg.
    Mvh
    Ivo

    Gravatar ikon för användaren
    Ivo
  9. Vit pil

    Problemet är inte att det fortfarande är en relativt låg skatt i förhållande till en vanlig Depå utan att man gör ändringar som går emot tidigare utsago. Om jag har ett sparande i ISK så vill jag kunna veta beskattningen långt framöver utan några större förändringar. Stabilitet är vad som behövs precis som Günther mårder tidigare har belyst, inte politiker som en månad tidigare säger att det inte skall bli några förändringar för att sedan genomföra dom.

    Mvh

    Gravatar ikon för användaren
    Kanjagblirik
    1. Vit pil

      Jag delar både din och Günthers uppfattning – jag har också svårt med människor som ljuger… :-|

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Ett uppslag för en kommande spaning är hur man framledes bör förhålla sig till sparande till barnen. Återinförs gåvoskatten blir frågan högaktuell.
    Jag vill gärna ha kontroll över sparandet även efter barnens 18-årsdag, dvs jag trivs bäst med att spara i en isk under eget namn.

    Mvh

    David

    Gravatar ikon för användaren
    David
    1. Vit pil

      Jag brukar rekommendera att spara i ett kapitalförsäkringskonto till barnen, eftersom man kan välja förmånstagare där. Jag vet inte hur folk gjorde förr med gåvoskatt eller arvsskatt… Vet någon annan?

      Jag vet ju t.ex. att förmögenhetsskatt undvek man ofta via aktiebolagskonstruktioner…

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Lösningen på arvsskatt var kapitalförsäkring. I och med att det var banken som ägde sakerna, slapp man både arvs- och förmögenhetsskatt.

      Gravatar ikon för användaren
      Anonym