Du kan inte både ha en ursäkt och ett resultat samtidigt

Dagens artikel är en fortsättning på förra veckans samtal om och undersökning av de inre framgångsfaktorerna för ett rikare liv och för att bli rikare genom att tjäna mer pengar. Vi bygger artikelserien på T. Harv Ekers bok ”Secrets of the Millionaire Mind” och hans s.k. ”wealth principles”.

Precis som förra veckan är det inget i det här avsnittet som är rätt/fel, sant/falskt eller bra/dåligt. Det handlar snarare om nya perspektiv och mitt nya favoritord tankespjärn. Genom att ta en utgångspunkt i det vi redan kan så kan vi levla det till en ny nivå genom att titta på det från ett annat håll och spjärna lite mot det. Jag och Caroline delar med oss av våra upplevelser, de tillfällen vi har lyckats missa (=visst är det ett bättre ord än misslyckas?) och erfarenheter av principerna. Det betyder att det i mångt och mycket är ett personligt avsnitt och inte en recension. Det kan också innebära att vi kan ha missförstått eller förvanskat någon av hans principer.

I dagens avsnitt diskuterar vi bland annat följande:

• Teorin om den finansiella termostaten
• Först när man observerar sina tankar slipper man autopiloten
• Om vi ändå ska välja våra tankar, varför inte välja stödjande sådana?
• Skapar jag mitt liv eller händer livet mig?
• Pengar är både extremt viktiga och totalt oviktiga
• Du kan inte både ha ett resultat och en ursäkt samtidigt
• Om ditt mål är att ha det komfortabelt lär du inte bli rik
• De flesta vet inte vad de vill i livet
• Skillnaden på att vilja, bestämma sig och åta sig något

Precis som förra veckan hoppas vi att du uppskattar det här lite ”pratigare” och undersökande avsnittet. Många av dessa inre principerna är på många sätt betydligt svårare att prata om än ”yttre” verktyg som nyckeltal, studier eller verktyg men de är minst lika viktiga. Om inte viktigare.

En av de stora insikterna för mig i det här avsnittet var verkligen skillnaden på att vilja, bestämma sig och åta sig något. Jag vill sjukt många saker i mitt – jag vill ha bra relationer, jag vill ha framgång, jag vill ha en vältränad kropp, jag vill x. Men att bara vilja gör ingen skillnad. När det t.ex. handlar om en ”vältränad kropp” så har jag inte bestämt mig för att göra det som krävs. Jag äter fortfarande glass, rör mig för lite och hittar på ursäkter för att inte träna. Således att bara vilja gör ingen som helst skillnad.

På nästa nivå insåg jag att jag just nu inte har något område i livet som jag är åtagen eller ”committad”. Åtagen på det sättet som han pratar om det i boken. Typ att man är redo att göra ALLT som krävs. Att det inte finns någon annan väg. Det finns ingen återvändo. Att antingen lyckas man eller ”you die trying”. Det som man i många kulturer kallar för ”the way of the warrior”. Det var intressant och lite sorgligt samtidigt.

Nästa vecka kommer vi bryta av inför det tredje avsnittet i serien med ett avsnitt om elavtal, elbolag och tips för att minska sin elkonsumtion och därmed sin elräkning. Vi lovar att det kommer vara betydligt mer konkret och hands-on. Tack för den här veckan.

Som vanligt ser vi väldigt mycket fram emot din kommentar. ??
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser våra avsnitt än lyssnar eller tittar, följer nedan en transkribering. Den har redigerats lite för att förbättra läsbarheten.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Idag är det dags för avsnitt 127 och det är en fortsättning på förra veckans avsnitt, som handlade om inre principer kring rikedom. Dessa avsnitt är inspirerade av boken ”Secrets of the Millionaire Mind” av T. Harv Eker, som är en amerikansk föreläsare och coach som jobbar med personlig utveckling. Tanken är väl lite att vi i de här avsnitten inte pratar så mycket om de yttre principerna för att bli rik, som exempelvis verktyg för hur man investerar sina pengar, för det har vi haft ganska många avsnitt om på sistone. Allt från att vi hade Andreas och Henrik här, som pratade om hur man blir en bättre aktiesparare, till Lysa, Morningstarstjärnor, fondrobotar, och så vidare.

Nu blickar vi inåt, vilket är minst lika viktigt, och tittar på de inre principerna. Jag tänker mycket på det som att de yttre principerna är verktygen, alltså det jag gör utanför mig själv, och de inre principerna handlar mer om vem jag är när jag använder de här verktygen. Alltså, jag som person. Om du inte har läst förra veckans avsnitt så börja hellre med det och fortsätt med det här senare.

Detta är då en diskussion utifrån teserna och principerna för ett rikt liv. Det är väl lite det som vi pratade om i förra avsnittet att det inte handlar om att man kan meditera sig till en miljon. Precis som man lika lite kan bara göra fondsidan.

Caroline: Vad kan hända då? För vi pratade om det att man kan skaffa sig ett rikt liv pengamässigt, men att det kan vara så att man ändå inte känner sig nöjd.

Jan: Precis, om jag till exempel är rädslodriven så spelar det ingen roll hur mycket pengar jag har, för pengarna kommer inte lösa någonting. Pengar är bara en förstärkare. Precis som att jag kan känna mig lycklig, harmonisk och närvarande, men inte ha råd att äta lunch ute. Det är inte heller så kul. Så jag försökte beskriva det förra veckan som ett diagram där man har de här inre och yttre principerna och magin händer när de överlappar och man tar det bästa från respektive värld.

En fortsättning på föregående avsnitt #126

Jan: Detta avsnittet, som vi sa sist, är en inbjudan till tankespjärn. Det är inget som är sant eller falskt, rätt eller fel, bra eller dåligt. Utan detta är verkligen en inbjudan till att tänka nya tankar. Därav ordet tankespjärn, som vår kompis Helena brukar använda. Att man tar avstamp i någonting man känner till, men sedan skaver det lite och sedan poppar det och så får man en insikt. Syftet här är egentligen att du ska kunna få en möjlighet att levla, men vi pratar inte om sharpekvot, utan vi pratar levla i de inre principerna.

Vissa av de här principerna, som vi sa sist, att även om T. Harv Eker är kanadensare så är den väldigt generaliserande, provocerande, amerikansk. Då har vi ändå svenskifierat den, att jag har tagit bort de bästa avarterna tycker jag. Men det betyder också att detta är vår egen tolkning och våra egna upplevelser. Vi pratar mycket från våra egna upplevelser, i förhållande till de här principerna. Så det är inte så mycket utbildning på principen, utan jag frågar dig (Carro) vad du tycker kring detta.

Och detta avsnittet är inte något samarbete. Jag vet att han i boken säljer in sin utbildning, men vi har inte gått utbildningen, vi vet inte ens om den finns här i Sverige. Utan detta tycker jag är ett spännande avsnitt att prata om, för att han sammanfattar de här inre principerna på ett bra sätt. Det är mycket tack vare våra supporters på Patreon som vi inte behöver göra alla avsnitt sponsrade.

Vi behöver inte sitta här och säga ”detta avsnittet är sponsrat av….”, utan det är tack vare det här communityt som vi har på Patreon, som där några av er läsare, följare och tittare sponsrar. I utbyte har vi digitala FikaTillsammans, vi har veckans Rikare Liv-fråga, vi har lite extra tips och så. Vi har ganska roligt, eller jag upplever att jag har roligt på Patreon och jag upplever att vi alla har det.

Avsnittet är en möjlighet att tänka nytt för att göra nytt och få nya resultat

Jan: Vi kör igång med en kort repetition av det vi pratade om i förra avsnittet. Det var det att allt är ett resultat vi har i livet; vår ekonomiska situation är ett resultat av saker vi har gjort och saker vi inte har gjort, saker vi har tänkt och inte tänkt. Och det gäller alla områden. Det handlar om pengar, hälsa, karriär, relationer, allting. Vi pratade mycket om att det är en orsak och verkan; att ett resultat är ju då en följd av de här sakerna som vi har gjort eller inte gjort. Och vi använde mycket metaforen med en dator eller ett arkivskåp där vi har filer och vi fattar beslut utifrån de här filerna.

Det kan till och med vara så att du har en dator med filer om pengar och jag har också en dator med en fil om pengar, men det står olika saker, och det kan skapa friktion. Sedan pratade vi också om att alla resultat vi har i den yttre världen är en spegling av den inre, det vill säga av de känslorna och tankarna jag har haft.

Caroline: Det kan ju vara väldigt provocerande, men det finns ingen värdering i det.

Jan: Nej, det är inte bra eller dåligt, och det är därför jag säger att detta avsnittet är en inbjudan att utforska tillsammans. Som du märkte i förra avsnittet har vi inte koll på alla grejerna, särskilt nu när vi pratade om den inre världen med känslor, tankar eller det mentala… Det mentala tycker jag ändå att jag har bra koll på, känslor har jag mindre koll på och spiritualitet har jag typ noll koll på. Jag skulle inte ens kunna beskriva skillnaden på den mentala världen och den spirituella världen. Men det tänker jag att vi får ta.

Vi använder också den här metaforen med trädet, att vi har frukter. Trädet är du och på det här trädet finns det en massa frukter – alltså resultat – och ibland när vi tittar på frukterna så tycker vi att vissa frukter är för små, för stora, för få, för högt upp, de smakar illa, de är ruttna… Alltså, vi har en massa åsikter. Då var hans tes att du inte kan ändra på frukterna, utan du måste ändra på fröet eller på roten. Alltså, vilken jord är det här planerat i.

Caroline: Det låter ju väldigt abstrakt, men vi kommer göra det begripligt, så småningom här. Med exempel och så.

Jan: Ja, precis. Sedan pratade vi också mycket om det här att alla våra resultat skapas först av våra omedvetna mönster, vår omedvetna programmering, som leder till våra tankar, som leder till våra känslor, som leder till handlingar och våra handlingar leder till resultat, som bekräftar våra omedvetna sanningar. Vi konstaterade också att känslor vinner nästan alltid över tankar. Men börja på avsnitt #126 och kom tillbaka.

Kort sammanfattning av förra veckans avsnitt

Sedan pratade vi om de sista två grejerna, som var vad är drivkrafterna och för många av oss är det rädsla. Vi sa till exempel att om man frågar folk ”Vad är din primära drivkraft kring pengar?”, så är det få som kommer säga rädsla. Men om vi omformulerar frågan till:

Kan det vara så att din primära drivkraft är att få en trygghet och att känna att pengarna räcker till?

, så är det samma sak. Det är en rädsla. Problemet med att ha en drivkraft i rädsla… Det var det jag beskrev att när jag var student så tänkte jag att om jag bara har 20 000 på kontot i buffert, då kommer allting att bli bra.

Sedan hade jag 20 000 och då tänkte jag att när jag har 50 000 så är allt bra. Sedan blev det 100 000. Då insåg jag efter ett tag att det inte är pengarna. Tvärtom. Det sjuka är att rädslan blir ju större, för sedan blev jag dessutom rädd över att förlora de pengarna som vi hade sparat och investerat ihop. Sedan pratade vi om det sista, ”Vad är pengar?”. Vad vi har lärt oss om pengar och vi beskrev hans exempel, där hans frus definition av pengar var pleasure och för honom var pengar frihet.

Han berättade också om konflikten de hade när hon spenderade pengar. Då kände han det som att hon tog ifrån honom hans frihet. Och när han ville spara för att få frihet, så tyckte hon att han inte unnade henne någonting, och att han inte ville att hon skulle få njuta i livet.

Om våra drivkrafter och definitionen av pengar

The only way to permanently change the temperature in a room is to reset the thermostat. In the same way, the only way to change your level of financial success ”permanently” is to reset your financial thermostat.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Caroline: Det låter ju som att man kan greppa det, men ändå inte på något vis. Vad är det för termostat?

Jan: Jag tänkte först på termometer, men sedan insåg jag att termostat använder vi inte så mycket i Sverige upplever jag, men som vår värmepanna, vi ställer in den på 21 grader. Att det ska vara den temperaturen i rummen och då reglerar den temperaturen med hjälp av termostaten, som visar om det ska vara mer eller mindre. Då är metaforen så här att vi har vår finansiella termostat, som är inställd på en viss nivå av inkomster.

Det är en viss nivå av vad vi tycker är mycket pengar och lite pengar. Ibland får vi ett arv och då ökar temperaturen, men sedan efter ett tag går den tillbaka, för då slår elementen av och så blir det kallare och så blir det den temperaturen man har satt. Ibland blir det kallare – att vi gör av med mer pengar – och då blir det sådär ”Shit vad jobbigt, jag har inga pengar, jag måste jobba ihop mer”. Så sparar man och drar in tills man är tillbaka på sin normala nivå. Då är man komfortabel. Jag har stött på det här med den finansiella termostaten ett par gånger i mitt liv.

När vi var studenter så var 20 000 sjukt mycket pengar. Det var typ två och en halv månad av studiemedel. Det var så mycket pengar då, men idag upplever jag inte 20 000 som särskilt mycket pengar. Våra portföljer varierar ju på en dag med långt mycket mer pengar än 20 000. Så idag kanske 20 000 har blivit 100 000. Att förlora 20 000 idag är en dålig dag på börsen, men att förlora 20 000 som student hade varit katastrof. Men idag är det 100 000 som är mycket pengar. Så termostaten har förändrats.

När man är student och så får man första lönen på 25 000 i månaden så känns det som sjukt mycket pengar, men om man hade fått löneförslag på 25 000 idag då hade jag bara ”hallå?”. Det hade inte funkat. Den här termostaten anpassar sig.

Caroline: Jag tänker på personer som är superrika – vi kan ta Ingvar Kamprad – han verkar ju ha en termostat som säger ”så lite som möjligt av din förmögenhet ska användas till mössköp och sådana saker”.

Jan: Vi känner ju rätt mycket folk som jobbar på Ikea och det var många som sa också att det är mycket varumärke. Det är svårt att säga att ni inte får åka första klass på tåget för det kostar 80 kronor mer och så skulle han köra en Rolls-Royce eller komma med dyra märken. Det hade blivit diskrepans. Så man vet inte med honom.

Vad står din finansiella termostat på?

Caroline: Det finns säkert sådana som har samlat mycket pengar under livet och sedan är de ändå kvar på det här att det inte får kosta så mycket. Det tycker jag är superintressant, för det har inte så mycket med pengarna att göra, precis som vi sa innan.

Jan: Jag tror att det kan handla om rädslor, men jag tror heller inte att vi bara har en finansiell termostat. Utan vi har en kanske i området ”Förmögenhet”, alltså vad är mycket pengar på kontot. Vi har en annan finansiell termostat för ”Lön” och flera olika.

Caroline: Ja, för vissa pengar räknar man inte längre med. De finns inte i den vanliga budgettermostaten, som man använder för daglig användning. De ligger ju på ett konto någonstans och är investerade.

Jan: Ja, för många år sedan tittade man alltid på restaurang vad det kostar innan man beställde det. Det kan jag uppleva att det gör jag inte lika mycket idag. Jag var nu med Charlie på restaurang där de tog 450 spänn för en T-bone stek, det är lite för mycket, men annars brukar jag inte kolla på vad det kostar. Det är också en förändring i den finansiella termostaten.

Poängen här är att börja fundera och utforska den här. Vad är din finansiella termostat och har du varit med om att den har förändrats? Vad är mycket pengar för dig, Carro?

Caroline: Jag vet inte. Det har definitivt förändrats, för jag kan köpa dyra kläder, men jag kan ändå cringea lite när jag gör det. Sedan tänker jag att det inte kommer hända igen på tio år. Den har förändrats, men det är inte så att jag tycker att 20 000 är lite pengar. Det tycker jag nog inte.

Jan: Detta kan väl också vara lite provocerande nu, så nu sticker jag ut hakan lite, men till exempel på mitt första jobb hade jag 20 000 i månaden efter studierna. Idag så hade jag inte gått in på ett jobb under 40 000. Det finns inte på världskartan för mig. Jag vet att det är långt över den svenska medellönen etc., men jag vill bara illustrera att vad den finansiella termostaten är inställd på har en stor betydelse.

Om jag har det resonemanget så kommer det med en massa krav. Jag kan inte gå in på Ica och säga att jag vill sitta i kassan och få 40 000, för där motsvarar inte det värdet den tjänsten. Det kommer med att jag måste kunna skapa högt värde. Så det kommer med en massa saker, men jag vill bara kasta ljus på att den här finansiella termostaten bestämmer väldigt mycket i ens liv.

Olika inställningar på termostaten i olika delar av livet

Consciousness is observing your thought and actions so that you can live from the true choice in the present moment rather than being run by programming from the past.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Caroline: Det han säger här är att medvetandegöra sina tankar och vad man sysslar med, sina aktioner, så att man kan göra ett val. Istället för att bara programmet kör på autopilot.

Jan: När jag läser den här så tänker jag två saker. Jag har ju använt den här appen Headspace, meditationsappen, och där har de en animation som jag älskar. Man stod och tittade på en motorväg och på den här motorvägen så åkte det en massa lastbilar med känslor, som ”glad”, ”ledsen”, ”arg”, ”irriterad”, ”lycklig”, etc. Sedan såg man att vissa känslor jagade man. Glad- och lyckliglastbilen, den vill man ska stanna. Lastbilen med arg känsla den ville man inte ha i sitt liv.

Tricket var i animationen att man skulle gå och sätta sig på en bänk och så bara titta på lastbilarna som körde runt på den här vägen i huvudet. Så här, ”Oj, vad spännande! Nu blev jag arg. Nu blev jag irriterad.” Kommer du ihåg när vi var i London på kurs? Då sa kursledaren att:

När du blir trött eller irriterad, när du börjar zona ut, då är det dags att vara observant, för då är det någonting som du inte gillar eller som din hjärna försöker försvara sig mot.

Caroline: Ja, det tar jättemycket energi. Man kan till och med somna. Men jag tänkte också på det du sa om känslorna och så. Jag såg en film som heter ”Call me by your name”, som är en fin kärleksfilm. Där är det en scen där två killar sitter och pratar. Den ena är pappa och den andra är son. Pappan säger att det du har varit med om nu – för sonen är ledsen – det måste du vara i nu. För om du tar puttar bort de här känslorna och bara vill komma förbi det här ögonblicket av sorg, då kommer du ha mindre och mindre att erbjuda till dina framtida partners, för ditt space med känslor kommer bli mindre och mindre.

Om man inte låter sorg, ilska och liknande känslor, få spacet som de vill ta, så kommer inte heller de här andra känslorna som man kanske vill uppleva, som eufori och lyckliga och glädje, att få så mycket space. Man har mindre och mindre att erbjuda sig själv och andra människor efter hand. Och det var så bra förklarat för den här tonåriga pojken. Var nu i detta, liksom.

Jan: Jag tänker jättemycket på det för jag är expert på att stänga av känslor och har ett ganska litet spann, medans jag upplever att du har ett ganska stort spann.

Första steget till förändring är att bli medveten om sina känslor och beteenden

Caroline: Det är roligt att du säger att jag har ett stort spann, för jag stänger också av känslor, för att kunna gå vidare i det jag måste göra under dagen. Och det trodde inte jag att jag höll på med, men det gör jag. Och nu försöker jag att inte göra det.

Jan: Precis. Det är ju som Hulda-Birna, en av våra vänner, alltid säger. Att känslor är information. Det är information och det försöker berätta någonting för oss.

Caroline: Ja, och det kan man observera. Det kräver lite träning tycker jag, men efter ett tag kan man känna hur man blir nyfiken på vad det är som pågår när man blir förbannad, eller varför är jag så glad nu. Att man har ett observations-jag som inte har funnits innan. Så man ska inte vara ledsen om man känner att det där är inte för mig, jag skulle aldrig kunna göra det. Utan det är träning bara.

Jan: Och sedan också att det inte behöver se ut att man sitter i någon yogaställning, utan det kan man göra på en promenad eller jag brukar sitta i soffan och titta ut genom fönstret. Detta har man också visat med forskning, alltså neurologisk forskning, att om vi är i stress eller inte har tillgång till det här observanta jaget, då blir vi som våra föräldrar. Och det handlar egentligen inte om att vi blir som våra föräldrar, utan vi faller tillbaka till de mönster vi lärde oss som barn.

Caroline: Ja, och vissa är bra och tjänar en, men andra gör inte det.

Jan: Och det är ofta två sidor. Jag har ju haft det här att prestation ger kärlek. Det är ett mönster jag trillar in i jätteofta. Det betyder att jag gör sjukt mycket grejer och det har skapat jättemycket resultat. Bloggen och vår ekonomi, etc, men det kostar mig också. Det är därför jag tycker det är så himla spännande med vissa beteenden. Det handlar inte om att beteendet är bra eller dåligt, utan det handlar om att kunna sätta på eller stänga av.

Kan jag köra prestationsprogrammet nu? Perfekt, det kommer skapa en massa resultat, men jag måste kunna stänga av det sedan också för att kunna hänga med dig och barnen. Där är jag olika framgångsrik, kan man väl säga. I andra utbildningar har vi också pratat om detta som att man är tennsoldater. Att när jag är stressad, när jag inte tänker, så blir jag som en tennsoldat. Jag bara marscherar och gör så som samhället/media/Facebook tycker att jag ska göra.

Caroline: Det är det tråkigaste som finns, tycker jag. När jag går in i ett sådant beteende. Jag blir stressad, undviker konflikt eller skapar konflikt.

Jan: Jag tror inte att man kan träna på att inte hamna i tennsoldatsbeteendet, utan tricket är snarare att när jag trillar dit, hur lång tid tar det innan jag reser mig och kommer ur det igen? Så det handlar inte om att träna på att inte trilla av hästen, utan det handlar om att träna på att komma upp snabbt när man har trillat av.

Caroline: Ja, att se att man har trillat av hästen.

Tänk om känslor bara är information…

No thought lives in your head rent-free. It is either an investment or cost, happiness or unhappiness, empowering or disempowering

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Caroline: Så han säger att ingen tanke lever i ditt huvud utan att betala för sig, på ett eller annat sätt.

Jan: Ja, tankarna du har antingen bidrar till dig – att det är investering som du får avkastning på – eller så är det någonting som kostar dig energi, glädje, etc. Antingen är det en tanke eller känsla som ger dig kraft eller så tar den kraft ifrån dig. Ingen tanke är utan konsekvens, på det sättet. Jag tyckte att det var ganska spännande. Man behöver inte tro på allt som hjärnan säger.

Caroline: Ja, det tänker jag är nästa nivå liksom. Man behöver inte tro på allting som den säger. Den kan säga att det här är en jävligt dålig situation jag är i nu, men så finns det en kinesisk historia om en man som bor på landet med sin familj. Sedan blir det krig och hans son har brutit benet. Alla säger gud vad synd att din son har brutit benet, men han blir inte inkallad för han kan inte gå med i kriget. Och mannen är bara så att vi får se liksom, vad som är synd och vad som inte är synd.

Så man kan vara i en jättedålig situation kan man tycka. Alla situationer kan vara en möjlighet. Och när vi insåg det så var det som att en helt ny värld öppnade sig, men vi kunde inte praktisera det på en gång, men det var ändå som att hjärnan växte utanför sina väggar.

Du behöver inte tro på allt som dina hjärna tänker och känner

Jan: Jag tänker att det är två saker. Det ena är att det inte är sant. Alltså, det finns så mycket undersökningar som visar att hjärnan inte kan skilja på verklighet och våra tankar. Det klassiska exemplet är att om du tror att det är en orm som kryper över din fot eller det är en orm som kryper över din fot de facto, så kommer hjärnan reagera exakt likadant. Det är det ena.

Då tänker jag att jag kan lika gärna träna på att välja andra tankar, som att nej det är inte sant, jag vill tänka så här i stället. Det andra är – som jag upplever att du är inne på – det är vilken betydelse lägger jag i saker. Normalt är det så att någonting händer och så Pang! tolkar vi det omedelbart. Gud vad trist att han bröt benet, eller hon svarade inte i telefonen så hon vill inte prata med mig.

Caroline: Ja, nu hände det och så kommer du Jan, och så säger du ”Vad är det mest fantastiska med det här?” och då kan jag känna håll käften, men sedan tänker jag efter.

Jan: När skiten har träffat en så är en briljant fråga att ställa sig, eller till någon annan,

Du har fått sparken? Men gratis! Vad är det mest fantastiska med att få sparken?

Caroline: Ja, hjärnan skiftar fokus och det kan vara en supermöjlighet som man inte har tänkt på.

Jan: Ja och det finns så många ordspråk och så många klyschor, som att när en dörr stängs så är vi så upptagna med att titta på den dörren som har stängts istället för att se alla de som har öppnats. Det är en klyscha av en anledning. Jag kommer också ihåg att när vi var på den där kursen i London då sa de ofta ”we are meaning-making machines”. Något händer, Pang! så lägger vi mening i det. Vissa kallar det där för hjärntvätt och det är klart att det är hjärntvätt att man ändrar betydelse på någonting, men det kan skapa jättemycket frihet om det är en stärkande sak.

När jag förlorade pengar 2000 i IT-bubblan och när jag förlorade pengar 2008, då hade jag en mentor som sa,

Grattis, Jan. När en person med erfarenhet träffar en person med pengar, så händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet och personen med erfarenhet får pengar. Så vad har du lärt dig för en erfarenhet från det här?

Det är att skifta tankesätt. Istället för att fastna i känslor som vad dålig jag är, jag har förlorat en massa pengar, det kommer vara kört för mig i livet, och så vidare, så kunde jag plötsligt börja leta efter vad jag hade lärt mig. Jag hade inte varit här idag om jag inte hade lärt mig de erfarenheterna då.

Caroline: Det är synd om man inte tar de lärdomarna med sig och tänker att det var bara en lärdom. Men det som jag också tänker är att man får lov att vara en ledare istället för ett offer.

Vad är det mest fantastiska med X? (där X är något som har skitit sig)

You can choose to think in ways that will support you in your happiness and success instead of ways that do not.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Jan: Ja, det är det vi har pratat om nu och det är väl lite också det vi sa förra avsnittet. Vi kan bara fatta beslut utifrån de filerna som vi har i vår dator. Bara för att jag kan tänka ut det bästa beslutet med de filerna jag har, så betyder inte det att det är det bästa beslutet. Ibland behöver jag input utifrån och detta är anledningen till varför jag till exempel alltid har haft en coach. För att ha någon som kan spegla de här och säga:

Jan, grattis att det har skitit sig. Vad är det mest fantastiska som händer nu?

Jag tror egentligen att det handlar om att börja tänka på de här tankarna och känslorna som de här mapparna jag har i mitt liv. Och egentligen det som vi gör nu i detta avsnitt, det är att vi kommer med en massa förslag på nya mappar du kan lägga in.

Caroline: Ja, men samtidigt vara noga med att det är vissa mappar som behöver få vara kvar. Man ska inte byta ut vissa känslor för att de inte får lov att vara där.

Jan: Det behöver inte ens vara känslor. Som med Lyxfällan, då är det många av oss som har mappen, ”Köp inte saker när du redan är i skuld på kredit”. Är du med? Det är många av oss som har den filen. Men om du tittar på de i Lyxfällan så har de uppenbarligen inte den filen. Så de saknar det här sökresultatet i datorn, att köp inte grejer när du redan har flera hundra tusen i skuld.

Sitt inte och rök, köp cigarettpaket, och klaga på att du inte kan ge barnen en möjlighet att gå på fotbollsskola. Då finns det vissa människor som har en fantastisk uppsättning filer för till exempel ekonomisk framgång. Då är den spännande utforskningen tänker jag att utifrån de filerna som jag har i min dator, tar de mig dit jag vill?

Caroline: Tror du inte det kan vara svårt också, om man inte har de resultaten man vill ha, att veta vilka filer det är man saknar? När man sitter och lyssnar eller tittar på den här podden, så slår tanken mig,

Saknar jag nu någonting här? Är det några filer som jag skulle kunna lägga in?

Jan: Utgå ifrån att svaret är ja. Sedan tänker jag, precis som du var inne på, att vissa saker ska jag börja göra, alltså filer jag saknar. Vissa filer funkar skitbra, det ska de fortsätta göra, och sedan har jag vissa filer som funkar dåligt. De borde jag liksom bara plocka väck. Jag tror egentligen att en ledtråd kommer här i nästa princip, för att börja identifiera det.

Vad bör jag fortsätta att göra? Sluta göra? Eller börja göra?

Do I create my life or does life happen to me?

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Jan: Ja, och då börjar vi komma in på det här med personligt ansvar och jag gillar detta så himla mycket. Sitter jag i förarsätet i mitt liv eller sitter jag i baksätet? Om man börjar verkligen nysta i det här så blir det spännande. Jag träffar människor eller står i kön på Ica och då är det folk som köper Trisslott. Då tänker jag direkt så här – så är det naturligtvis inte för alla, så nu generaliserar jag – men jag upplever att om man köper lotter som en strategi, då är man i att livet händer mig. Om livet är snällt, om Gud är snäll eller om jag har tur, så kommer jag få de där miljonerna på lotto, eller hur?

Jag själv köper aldrig några lotter, förutom när vi har julklappsspelet, för det är sjukt roligt att köpa lotter när man ska välja och skicka runt. Folk blir helt galna när det kommer en lott. Men jag skulle aldrig köpa en lott som en strategi för att ändra min finansiella situation. Där upplever jag att jag skapar mitt liv. Det är mycket bättre att skapa sitt liv, som att jag sparar mina pengar, jag investerar mina pengar och jag vet att jag kommer få ut ett resultat. Så jag behöver inte hoppas på någon där ute eller universum eller livet eller Gud eller någonting annat.

Jag tänker detta är väl vad man ska säga om man håller på med personlig utveckling, så är det som en basregel eller grundläggande. Återigen, detta är inte sant eller falskt, rätt eller fel, utan det en tes. Och då tänker jag att allt som händer eller inte händer i mitt liv har med mig att göra. Det är mitt ansvar. Här vet jag att när jag säger detta så är det kanske någon som reagerar så här, ”Mitt ansvar? Shit, vad jobbigt.”

Caroline: Eller ”Du vet inte vilken barndom jag har haft”, eller ”Du vet inte vilken chef jag har.”

Jan: Precis, då börjar vi peka på andra människor och ta på oss den här ”blame”, där vi skyller på andra. Det är chefens fel, det är Reinfeldts fel, det är min uppväxts fel, det min ADHDs fel, eller någonting sådant. Sedan finns det också rationaliseringar i det här. Som att det är inte så konstigt att jag är misslyckad med tanke på det jag har varit med om i mitt liv. Så det ligger väldigt mycket i det här.

Styr jag mitt liv eller drabbas jag av livet

Caroline: Är det lite skönt att vara oansvarig?

Jan: Jätteskönt. Jag brukar säga att mitt liv var på sätt och vis mycket enklare när jag kunde ligga på soffan och käka glass och tycka att världen var dum.

Caroline: Jag tyckte att mitt liv var mycket, mycket svårare. Det var fruktansvärt frustrerande. Fruktansvärt. När jag kände jag inte har makt och kontroll i mitt eget liv, jag hatar det. Och då innan jag förstod att jag har allt ansvar egentligen själv, då tänkte jag att människor som lyckas de har tur. Det är bara slumpen. Som lyckas med projekt de vill göra. För mig är det väldigt viktigt att ha mening i mitt liv och då kändes det meningslöst. Det var inte kul.

Jan: Jag tror att det är en av anledningarna till varför många är deppiga eller mår dåligt. Grejen är att om det är chefens fel eller om chefen är dum i huvudet, då ka jag inte göra någonting åt det.

Caroline: Jag vet inte om vi ska gå in på det där med depression, men man kan känna sig tillfälligt jävligt låg över sin situation i livet.

Jan: Jag syftar inte på någon klinisk depressionsdiagons. I min brist på att inte kunna uttrycka känslor bättre, så för mig blir det antingen glad eller deppig. Jag kan bli deppig, för om jag tycker att den andra personen är dum i huvudet, den personen kommer sannolikt inte förändras. Det var någon som sa till mig att hata någon annan det är lika smart som att ta cyanid själv och hoppas att den andra ska dö. Den andra behöver inte ens något känslomässigt engagemang i hela mitt känslospektrum kring det. Kanske inte ens vet om det.

Vi har alla våra svaga stunder i livet

Jan: Detta är också jättespännande, för man kan ta detta i så många områden, till exempel relationer. Jag kommer ihåg avsnittet vi hade med parterapeuten. Då säger man ofta att vi är 50/50 ansvariga i vår relation. Men då sa han att nej, du är 100% ansvarig. Vi är båda 100% ansvariga att det funkar i relationen. Detta är skitjobbigt. Att ha detta perspektivet skapar jättemycket kraft, men det skapar också sjukt mycket press på en att man måste växa.

Det säger han också, att dina resultat kan bara växa i samma grad som du själv växer. Jag hamnar i situationer varje vecka där jag tycker att det är någon annan som är dum i huvudet. Detta är kudos till alla er som har personalansvar; jag klarade inte det. Jag hade 15 pers under en period och det är det värsta jag har gjort i hela mitt liv. Jag tyckte folk var dumma i huvudet.

Och där klarar inte jag att växa, i det området i den utsträckningen jag behövde växa och då behövde jag lämna den positionen. Men det var också jätteskönt, att inse att det har med mig att göra. Det är inte så att de är dumma i huvudet, utan jag tycker att andra saker är roligare än att utveckla personal och människor. Det finns ju kurser som går i flera veckor.

Caroline: Det var roligt för här om dagen så var det så att life happened to me. Jag stod i dörren till toaletten när jag klagade och sa, ”Det är bra att du skyller på en ettåring” För jag kände att jag skulle så gärna vilja ta min gröna smoothie på morgonen och bara komma igång bra med dagen, men jag kan inte göra det för Elsa vaknar så tidigt och jag måste ha min kopp kaffe då och min macka. Det är inte det hälsosammaste alternativet.

Jag vill att det ska vara annorlunda. Så stod jag där och tänkte att det är bra att jag skyller på en ettåring. Jag skyller alltså mitt barn för att jag inte lever så hälsosamt som jag vill. Och vi som har gått kurser och vi tänker på detta dagligen, det händer oss också att vi bara skyller på någon annan.

Jan: Om jag ska sammanfatta det så handlar det om sitter jag i framsätet eller baksätet på den här bilen som tar mig genom livet. Nu kommer en värdering; jag tycker att det är roligare att leka leken att det har med mig att göra. Inte för att det är sant, rätt eller fel, men det skapar vissa möjligheter, som att jag kan påverka mitt liv.

Genom att leka att jag är ansvarig så får jag kraften att göra något åt det

Money is extremely important in the areas in which it works, and extremely unimportant in the areas in which it doesn’t.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Caroline: Pengar är extremt viktiga i de livsområden där pengar funkar och extremt oviktiga i områden där de inte funkar.

Jan: Precis. Dagens samhälle är uppbyggt kring pengar, det är så, så du behöver pengar för att köpa mat. Det är svårt att köpa mat med kärlek. Å andra sidan, det är svårt att köpa sig autentiska relationer med pengar. Så det handlar om att ha en sund syn på pengars betydelse i dagens samhälle och inte lura sig själv. Det är så många människor som jag har träffat som säger att pengar inte är viktigt för mig. Sedan går de upp sex på morgonen för att åka till jobbet, där de inte kan spendera tid med sina barn, och sådant som de säger är viktigt i livet.

Då tänker jag, låt oss sluta lura oss själva. Låt oss säga att pengar är viktigt, men det är bara viktigt där det funkar. Sedan är det en massa andra saker. Det visar många böcker där man pratar med folk som är på väg att dö. Det är ingen som säger ”Jag önskar jag hade mer pengar”, utan alla säger i princip att de önskar att de hade haft mer tid för sina relationer, ha varit modigare och testat saker de inte testade, och sådant. Så jag tror att sluta säg att det är antingen eller.

Här går T. Harv Eker igång med en rant kan jag säga, han går bananas. Han säger så här att den som säger att pengar inte är viktigt har oftast inga pengar. Han brukar tydligen göra en grej på föreläsningar. Om någon säger att pengar inte är viktigt så säger han, ”Let me guess, you’re broke.”

Caroline: Det är ganska skönt ändå att han är så rättfram med vad han tror.

Pengar är både extremt viktiga och totalt oviktiga

Jan: Ja, och i boken blir han nästan sarkastisk. Han går fram och lägger handen på huvudet på dem och säger, ”Låt mig gissa… Universum säger att du är pank.” Han blir arrogant med det. Han säger att han behöver göra den här poängen för det är ”loser’s talk” att säga att pengar inte är viktigt. Vi lever inte i ett perfekt samhälle, men i det samhälle vi lever är pengar viktigt. Det skapar möjligheter och löser vissa problem. Sedan är det en hel area där pengar inte funkar över huvud taget och det är helt ok också. Det är inte att den arenan är bättre än den andra; det är två olika arenor och vi behöver kunna spela i båda.

Jag har också tänkt på det här ibland… Detta är så himla roligt. Flera stycken har kommit fram och sagt att jag önskar att jag hade så mycket pengar att jag inte behövde bry mig om dem. Det låter väl ganska ok, schysst mål. Så tänker jag så här:

Jag önskar att jag hade så mycket vänner att jag inte behövde bry mig om dem.

Det är samma grej. Det blir ju absurt. En person som säger så kommer förmodligen aldrig få några pengar, för man behöver bry sig.

Precis som om jag vill ha mina vänner kvar, då behöver jag bry mig om dem. Jag behöver investera i dem. Och nej, det går inte att betala räkningar med kärlek, hälsa, glädje, harmoni eller någonting annat, men å andra sidan har du pengar men inte de andra egenskaperna då spelar det ingen roll att du har pengarna heller.

Caroline: Nej, man måste ha bägge på något vis. Men jag tyckte det var roligt det du sa om ”loser’s talk”. För där har vi också haft ett möte kring detta. För några år sedan så sa jag, ”Om jag inte hade varit gravid nu så hade jag gått ut och sprungit. Det hade jag!” Och du bara, ”Ja ja, det är loser’s talk.” Och det var det ju. Jag kunde ju gå ut och springa, det var inga problem. Men att ha någon som säger att det är loser’s talk, det är helt fantastiskt. För det gör inte många. Alltså, ens bästa vänner ska säga det till en när man håller på med det, tycker jag.

Feedback – en av de finaste gåvorna man både kan ge och ta emot

Jan: Men det sa också Claes-Erik, min mentor för många år sedan, han sa att det värsta du kan göra mot en människa det är att sluta ge den människan feedback. Att sluta bry dig. Det är hemskt, för då kan man hålla på med sin grej som inte tar en någonstans. Återigen, Helena Roth, vår vän, hon säger att tydlighet är snällhet. Jag älskar det uttrycket. Sedan kan jag höra när du återberättar det, så tänker jag fan vilket arsel jag är.

Caroline: Nej, men du sa det med kärlek faktiskt. Du sa det inte på något sarkastiskt vis eller så, utan du sa det faktiskt snällt, så jag tog inte illa upp av det. Och jag kände mig tacksam över att få höra det, för det var fantastiskt sedan när jag var ute och sprang. Jag kunde springa ju.

Jan: Ofta när man är tydlig, när man är snäll, så ofta kan man få en reaktion. För ofta kommer det ett försvar. Så kan jag vara när du ger mig feedback, så bara fuck you.

Caroline: Ja, vem fan är du? Jag har inte gjort något fel!

Jan: Ja, eller du är dum i huvudet. Det är därför det är så himla modigt att när man får feedback från sina vänner, att vara så himla tacksam. För de har gått ut på risk och sagt den här grejen till en. Av kärlek. Feedback är på många sätt den finaste gåvan man kan ge och få. Detta är anledningen till varför man ska ha en coach.

Caroline: Ja, de har ingen relation till en och är tränade att kasta upp sådana grejer som hjälper en.

Jan: Ja, titta här, nu kör du loser’s talk. Är det det du vill? Vill du sitta här och ha en ursäkt, eller vill du ha resultatet att du har varit ute och sprungit? Det som är skönt då med en coach… varför det är mycket enklare att ha en extern coach, för hon eller han kan säga välj. Jag har ingen åsikt. Du kan fortsätta klaga. Då går vår tid åt det där. Eller så går du ut och gör det där andra. Medans i en relation så kan det vara mycket svårare, för då kan jag kanske ha en preferens att jag vill att du ska ut och springa eller jag vill att du ska göra någon grej. Så man ska inte coacha någon som inte vill bli coachad.

Det är bara ”Loser’s Talk”

When you are complaining or blaming, you become a living, breathing crap-magnet.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Caroline: Den här är en riktig goding. Jag fattar inte vad han säger. Jag måste alltid översätta de här; när du klagar eller pekar finger så blir du en levande skitmagnet.

Jan: När du klagar så kan det vara som att människor lyssnar, men egentligen väntar de bara på sin stund att få klaga tillbaka. Då blir det bara att man attraherar mer av det där.

Caroline: Ja, för om man ger det utrymmet, så kommer det mer till dig. Det som med andlig feng shui.

Jan: Ja, det är samma sak med skvaller. Jag kan skvallra tyvärr ibland. Jag märker det och jag känner mig lite som att jag har prostituerat mig efter att jag har skvallrat eller lyssnat på det där. Så inser jag att jag inte vill vara en sådan person.

Caroline: Hur känns det då?

Jan: Det är inte generativt. Det gör inte världen till en bättre plats. Det känns som att ha kissat i sängen, det känns skönt där och då när man skvallrar, men efteråt så känner man att fan vad äckligt det var. Jag tror att man attraherar, att det man pratar om får man mer av. Här är också en grundregel inom personlig utveckling som vi använde mycket i Balansekonomi och som var min kollega Pias käpphäst:

Du kan inte både ha ett resultat och en ursäkt samtidigt. Så välj.

Jag älskar den. Då kan inte både vara i tid och ha en ursäkt till att du är sen. Det är mutually exclusive. Antingen så är du i tid eller så är du inte i tid och då har du oftast en ursäkt. Det där är jättespännande. Antingen så har du pengar eller så har du inte pengar och då har du ofta en förklaring för det. Det där är jätteroligt, för om jag frågar, ”Varför är du inte miljonär idag?”, eller, ”Varför har du inte uppnått din dröm idag?” Och det som spontant kommer ut från de flesta av oss är en ursäkt.

Vi attraherar mer av det som vi sänder ut

Caroline: Men varför gör vi så tror du? Att man förklarar eller lägger skulden någon annanstans? Vad är det som skulle ha hänt om vi inte hade gjort det? Om man bara hade hållit flabben där och observerat vad händer nu?

Jan: Jag har testat det ibland när jag kommer in i ett rum när jag är sen. Istället för att säga att bussen var sen eller liknande, så säger jag att jag är ledsen att jag är sen, jag planerade dåligt. Det är mycket mer kraft i en sådan grej, för jag har inte skyllt på någon annan. Jag har tagit ansvar för det där. Jag fattar att ni är besvikna eller att jag har fördröjt det här, jag ber om ursäkt för det och jag kommer planera bättre nästa gång.

Caroline: Jo, men vad jag är ute efter är vad är det som rör sig där inne när man får den frågan: ”Varför är du inte miljonär?”. Om man har uttalat att man vill vara det. Och jag inte sitter där med min ursäkt, då kommer en sorg eller något annat. Om man inte håller på här uppe så kommer det landa ner här att man är ledsen för någonting. För det kanske eller för något annat, men det är så lätt att bara stöta bort den känslan och säga att det är någon annans fel.

Jan: Det är en försvarsreaktion, ”Vi har så höga skatter i Sverige, men hade jag bott i USA” Om vi hade bott i USA hade haft den här bloggen på engelska och då hade det varit mycket större. Istället för att säga ta de där lektionerna i engelska och håll podden på engelska, men då måste jag göra en ansträngning. Då måste jag säga att det handlar om mig och att det är saker jag har gjort eller inte har gjort. Det är mycket enklare att säga att det är Reinfeldts fel eller chefens fel.

Caroline: Jag tror att det finns mycket känslor associerade till det och om man nu vill ta itu med varför man inte har vissa saker i sitt liv, eller varför man har, låt de känslorna få komma fram då och gör det som behöver göras sedan. För man ska inte overrida de känslorna tror jag inte. Man behöver inte lyssna på alla känslor, men om man vill vara ledsen ett tag så kan man vara det.

Varför skyller vi ifrån oss?

Jan: Sedan tror jag också att det är så att vi har vinster med det här, att spela en offerroll. För det är ingen som är ett offer, utan jag påstår att man spelar en offerroll, och vi får mycket sympati när vi säger ”Titta jag har slagit mig”, eller ”Titta vad chefen sa”, eller ”Jag har blivit varslad.”

Caroline: Jag tycker det är så kladdigt, alltså. Jag tycker inte om det. När jag var yngre så sysslade jag väldigt mycket med att ha den här offerkoftan på mig. Om man håller på med det så märker man efter ett tag att det finns ingenting att hämta där. Det finns att någon tycker synd om en, men det finns ingen kraft i det. Och jag gillar att vara i kraft. Men ja, det kanske är skönt ett tag att få någon som tycker synd om en.

Jan: Ja, du får ju jättemycket uppmärksamhet. Du kan ju bygga ett helt liv på det där och dominera din omgivning. Nu generaliserar jag, men om jag är sjuk och så har jag varit sjuk jättelänge, det är jättesvårt att bli frisk. För jag har byggt upp att människor tar hand om mig, tycker synd om mig.

Caroline: Ja, man identifierar sig mycket med sin sjukdom då och man har kanske andra kompisar som också är sjuka.

Jan: Ja, och grejen är här då… Detta har jag pratat jättemycket om med Charlie, en god vän, som föreläste mycket på Ung Cancer. Det var förskräckligt. Barn och ungdomar ska ju inte ha cancer. Men den attityden, de var inte offer i sin cancer. Detta har drabbat mig nu och jag tänker göra det bästa av den här tiden. Jag ska göra det här. Det kan jag många gånger uppleva att människor ibland kan tycka att det är svårt att dela med sig av en tuff grej, för då upplever de att andra människor då ska försöka ta hand om dem.

Om att fastna i självömkan och offerkoftor

Jan: Jag kommer ihåg när min pappa dog. Det var jättesvårt för folk att prata med oss normalt, för det var en sådan stor grej. Men det enda man egentligen önskade var att någon skulle ta med mig ut och spela bandy. För man vet inte hur man ska ta hand om det. Återigen, som allt annat, jag spelar offerrollen och tar på mig offerkoftan ibland. Det går inte att undvika.

Men det man kan träna på är hur länge behöver jag befinna mig med den här offerkoftan, tills jag kan ta av den. Ofta är det, precis som du säger, att ha någon som säger är det där verkligen sant. Eller när någon kommer och har blivit varslad, att säga, ”Grattis! Vad är möjligt nu?”

Caroline: Jag tänker på det du säger om offerkoftan… Jag tycker också det är rätt skönt när man vet att man har den på sig och man behöver bara ha den en liten stund. Sedan är man redo att lägga undan den.

Jan: Ja, och säga så här att jag vill klaga. Så kan jag göra till Niklas Delmar, min vän, ibland, att jag ringer och så bara, ”Du, nu behöver jag bara kräkas lite.”

Caroline: Ber du om lov då?

Jan: Nej, men det händer inte så ofta. Och det roligare är att han bara brukar skratta åt mig, sedan kommer någon sådan där: ”Jaha, så hur länge tänker du hålla på med det här då?” – ”Till imorgon!” – ”Ok, vi hörs imorgon.”

Ibland behöver man sjunga sin klagosång eller bara kräkas lite

If your goal is to be comfortable, chances are you will never get rich. But if your goal is to get rich, chances are you will end up really comfortable.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Caroline: Om ens mål är att man ska vara bekväm, så kommer man kanske aldrig bli rik. Men om ditt mål är att bli rik, så kan det vara så att du får det väldigt bekvämt. Är det det här att ha rätt mål i sikte? Eller vad handlar detta om?

Jan: Det som jag associerar det med det är det här rikta mot stjärnorna och du når trätopparna. Sikta högt, tänk stort. Att bli rik är en följd av något annat. Idrottsmän är ju sjukt duktiga på det här. Spelar du för att vinna eller spelar du för att inte förlora? Jag har ju konstant för lite risk i vårt sparande, när jag tittar rationellt på det, för jag spelar många gånger för att inte förlora.

Jag är ganska nöjd så som vi har det nu. Vårt liv är ju superbekvämt. Men vi kommer heller aldrig ha någon privatjet. Vi har kompisar som spelar ett annat spel, som har bestämt att de ska bli miljardär innan de dör. Han spelar mycket mer för att vinna det spelet än att inte förlora.

Caroline: Ja, och då får man göra andra saker än vad vi gör.

Jan: Precis, och då kommer det vara obekvämt. Alltså siktar jag på att bli trygg eller på att bli fri. Det är mycket de sakerna. Sedan tänker jag också att det handlar om växt. Jag by default gillar inte personlig utveckling, för det är ofta en sorg eller att det gör ont, att det skaver eller att jag skäms. En av mina stora insikter var så att jag på fullt allvar trodde att känslomänniskor bara inte hade levlat till nästa nivå, som var logisk och analytisk.

Det skapade en massa problem i vårt förhållande, för du är ganska mycket känsloorienterad. Det var en jättestor sorg för mig, att det hade skapat en massa bråk i vårt förhållande. Det var nästan att du höll på att lämna mig på grund av det där. Växten är nästan alltid förknippad med någon sorg eller att man har misslyckats eller fått syn på någonting. Det är det jag menar, att det inte är komfortabelt att växa.

Caroline: Men det kan också vara skönt att veta att nu har jag åtminstone vuxit lite.

Jan: Ja, det säger folk som tränar i andra områden också. Det är inte skönt med träningsvärk, men det är skönt efteråt.

Spelar du för att vinna eller spelar du för att inte förlora?

The number one reason most people don’t get what they want is that they don’t know what they want.

T. Harv Eker, ”Secrets of the Millionaire Mind”

Caroline: För flera år sedan när vi började vår resa så fick vi tipset att skriva ner vad vi önskar oss i livet. Vad vi vill ha ut av livet. Att det spelar roll att man medvetandegör. Man kan inte bara ha det flytande i huvudet och man aldrig har egentligen sagt vad man vill ha för någonting. Då gjorde vi någon slags vägkarta, gjorde vi inte det? Sex år senare har vi tittat på den och vi har allt. Det var inte så att vi kom ihåg alla de grejerna, men det är fantastiskt.

Jan: Precis, det är detta som jag gillar. Återigen igen, i den inre världen gör en vision board, skriv ner det som du vill göra, gör en vägkarta, önska dig fritt. Men det är inte bra om du inte sedan går ut och jobbar för att få det. Det är många människor som är där ute och jobbar, men som aldrig har gjort en vision board. Sedan är det människor som har gjort en vision board, men aldrig jobbat för att få det. Jag kan lista ett tiotal.

Caroline: Jag upplever att våra hjärnor är normala hjärnor och då är det så att vi har skrivit ner vad vi vill ha ut av livet. Sedan är det som att hjärnan jobbar lite själv också bakom ryggen på oss, mot de här målen. Det gör den väl på många människor, även de som gör en vision board men som kanske inte får exakt.

Jan: Jag tror du blandar ihop det. Det finns ett fantastiskt TED-talk som heter ”How Originals Think”, som handlar om prokrastinering och prekrastinering. Det handlar om att det finns människor som gör saker direkt, men om du då prekrastinerar som han kallar det då, då ger du inte hjärnan någon tid att bearbeta eller göra kopplingar med andra områden i ditt liv. Om du prokrastinerar och aldrig kommer igång, då får du inte heller något bra resultat. Sweet spotten är att prokrastinera lite, en del, och bearbeta det. Så absolut, det funkar.

Men jag känner absolut människor i vår omgivning som gör vision boards och som pratar om sina drömmar, men de gör aldrig jobbet som sedan behövs för att ta sig från nuläget till det önskade läget. Sedan finns det människor som jobbar stenhårt utan någon riktning. Då är det återigen den här sweet spotten; gör vision boarden OCH jobba för det där. När du tar det bästa ur respektive värld, det är då magin händer.

De flesta av oss vet faktiskt inte vad vi autentiskt vill

Jan: Det är här som jag menar när man ställer frågan till människor, ”Vill du bli rik?”, så kommer alla att säga ja. Det är ingen som säger nej. Men autentiskt så är det många som inte vill bli det. Så då kan man fråga sig vad är några nackdelar med att försöka bli rik eller att vara rik? Vad dyker upp för dig? Några nackdelar?

Caroline: Jag tänker att man behöver jobba mer. Man kanske behöver ta ett tele-marketingjobb. Jag bara får sådana jobbiga jobb i huvudet.

Jan: Ja, du kanske behöver jobba sju dagar i veckan. Du får skippa semestern. Du behöver jobba kvällar och helger. Du behöver kanske ha ditt vanliga jobb 8-5 och sedan behöver du ta han dom barnen och sedan behöver du jobba från 9 till 12 igen. När det kommer till de där grejerna, då är folk inte så autentiskt intresserade av att bli rika. Man är inte beredd att göra jobbet.

Som jag; vill jag bli smalare? Vill jag gå ner i vikt? Ja. Vill jag autentiskt gå ner i vikt? Nej. Hur vet jag det? Jo, för den ena delen av mig tänker att jag väger lite över 90 kilo och jag borde väga kanske 8-10 kilo mindre. Så då säger jag att det hade varit bra för mig. Men jag är inte beredd att ge upp min glass, jag är inte beredd att gå ut en timme på promenad eller ändra den maten jag äter, etc. Jag kommer svara ja på frågan om jag vill gå ner i vikt, men autentiskt så är ju svaret nej, för jag gör inte det som krävs.

Caroline: Men nu blir jag så himla intresserad. Kan man få sig själv till att autentiskt då vilja gå ner i vikt?

Jan: Jo, då kommer vi till frågan varför. Så varför ska jag gå ner i vikt? Det kommer att hända av två anledningar. Den ena anledningen är att du kommer dö om du inte gör det här. Att det blir ett så negativt scenario att jag mår dåligt när jag ser mig själv i spegeln eller att läkaren säger att du kommer få hjärtinfarkt eller du kommer inte kunna lyfta dina barnbarn. Alltså, något riktigt negativt scenario. Då får det vara nog, liksom.

Eller det andra som skulle kunna få mig att göra en förändring, det är att måla upp att du kommer leva tills du är 200 eller bli dubbelt så effektiv i ditt arbete. Att skapa en så attraktiv bild av det här som möjligt. Men just nu så har jag ingen attraktiv bild kring hälsa, jag har ingen negativ bild kring hälsa, och därför händer ingenting. Utan jag fortsätter precis så som det är. Så tittar jag mig själv i spegeln och frågar är det snyggt? Nej, men det är inte förjävligt heller. Då fortsätter det som det fortsätter.

Ett drömjobb på Disney

Caroline: Jag tänker på det du säger om att man kan skapa en attraktiv bild för sig själv och då tror jag också att man måste para ihop det med sådana här att man ser att man har en framgång. Om jag nu behöver jobba sju dagar i veckan, mellan 9 och 12 på kvällen, alltså att man ser att jag får framgång i detta. Ett steg i taget. Jag är jätteintresserad av hur man lurar sig själv för att nå det som man vill. För det är ofta så mycket som står i vägen. Man är trött eller man tror att man kommer vara trött imorgon. Föreställningar som kanske inte är sanna ens.

Jag vill ju jobba i kreativa team och att jobba med Disney det hade varit någonting, men jag är osäker på om jag skulle gjort jobbet. Då måste jag börja jobba med hur mycket tid ska jag nu lägga på att bli bättre så att jag kan få vara med i Disneys kreativa team. Jag hade behövt jobba så mycket med en positiv bild och se de små stegen av framgång hela tiden.

Jan: Men du vet det hade blivit väldigt mycket enklare om vi kände någon som jobbade på Disney. Man behöver ha en förebild. Charlie har ju gått ner 20 kilo på ett år. Är det möjligt för den fetisen – jag kan säga så av kärlek, liksom – då är det möjligt för mig med. Men sedan säger han att han äter bara en gång om dagen och när han äter då äter han sin t-bone stek. Han tog den där t-bone steken med bearnaisesås och så. Men nej, då är jag komfortabel igen. Det är en för stor uppoffring.

Skillnaden på ”Jag vill”, ”Jag ska” och ”Jag måste”

Jan: Så, om vi ska sammanfatta. Jag har ställt den här frågan till folk ibland som jag har träffat, ”Vad är nackdelarna med att bli rik?” eller försöka bli rik, och man får höra allt. Tänk om det inte går, tänk om jag misslyckas, jag kan inte satsa för att jag måste ta hand om barnen, det är mycket enklare för dig som är man eller det är mycket enklare för dig som är ung. Vi hittar på en massa sådana saker. Tänk om folk blir avundsjuka eller jag vill inte bli som han som jobbar jättemycket. Jag vill inte bli ensam. Vi skapar så mycket grejer.

Det handlar om att titta på det här första spontana svaret och sedan titta autentiskt, handen på hjärtat, om jag inte lurar mig själv, är jag beredd att göra jobbet? Han pratar mycket i boken om att det är skillnad på att vilja, på att bestämma sig och på att åta sig. Alla människor vill, mycket färre bestämmer sig och väljer att nu kommer detta att hända.

Det är ännu färre som säger att nu kommer detta hända, om det så är det sista jag gör innan jag dör. Han pratar mycket om detta som the way of the warrior. Jag gör detta, jag bränner alla broar, nu är det bara detta som gäller. Det är extremt få som är beredda att göra den grejen.

Caroline: Jag tror också – bara en parentes här – att vi är väldigt attraherade av the warrior way. Människor vill väldigt gärna ha ett varför i livet. Vi vill ju ha det. Och när någon säger att det här är det starkaste varföret som finns i världen, då attraherar det väldigt många människor. På gott och på ont.

Jan: På engelska har ordet decide, och det kommer från det latinska ordet decidere, som betyder ”döda alla andra alternativ”.

Caroline: Gör det det? Det är som poesi.

Jan: Ja, nu blev du imponerad. Det var inte jag som kom på det. Det stod i boken. Ära den som äras bör, så att säga. Men jag tror att det är så här, är detta på nivån Vill, Bestämma sig eller på nivån Det finns inget alternativ. Autentiskt för mig så är det många områden som är så att det hade varit nice, jag vill, men jag har inte bestämt mig och jag har framförallt inte åtagit mig.

Om jag ska vara helt ärlig, jag tror inte jag har något område i livet just nu där jag har åtagit mig på den nivån. Jag har ett antal där jag har bestämt mig, men jag tror inte att jag har någon sådan här ”way of the warrior” i dagsläget.

Caroline: Nej, och jag kan också tänka mig att man har det i faser, liksom. Korta perioder.

Nästa vecka blir det mer konkret och hands-on med tips om elavtal

Jan: Jag tänker att vi rundar av för dagens avsnitt. Vi har ytterligare ett antal sådana här teser, så det blir nog ett eller två avsnitt till, på det här temat. Men vi gör ett avbrott nästa vecka. Vi kör intervjun med allt du behöver veta om elavtal, elbolag, elräkning, elcertifikat, elberedskapsavgifter… Alltså, gud vad jag har lärt mig inser jag nu. Det blir en intervju med ett elbolag, med grundaren Daniel Lindén, som är VD och medgrundare till Elbolaget Tibber.

Det blir nästa veckas avsnitt. Sedan får vi se om vi tar ett extra avsnitt där emellan och sedan fortsätter. Vi tycker att detta är jättekul att prata om. Ett fantastiskt stort tack till dig som följer oss och klicka på prenumerera och kommentera. Har du något område i ditt liv där du är så här the way of the warrior?

Caroline: Åh! Ja, berätta. Det hade varit sjukt inspirerande och kul att läsa.

Jan: Tack så hemskt mycket, så hoppas jag att vi ses på söndag, där det blir elavtal.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna från den gångna månaden tillsammans med de bästa tipsen. Dessutom får du en serie välkomstbrev som plockar russinen ur kakan från bloggens snart 1000 artiklar och mer än 100 poddavsnitt.

Relaterade artiklar

Artiklar som behandlar samma tema som det här är bland annat:

• Allt i livet är bara ett resultat av saker vi gjort och inte gjort - Ett samtal om inre framgångsfaktorer - Del 1 av 5.
• Din inkomst står i direkt proportion till det värde som du skapar - Ett samtal om inre framgångsfaktorer - Del 3 av 5.
• Önska inte att det var enklare, önska att du var mer kompetent - Ett samtal om inre framgångsfaktorer - Del 4 av 5.
• Tänk om det både går att ha kakan och äta den? - Ett samtal om de inre framgångsfaktorerna, del 5 av 5

Kommentera gärna

Vi är nyfikna på dina tankar och kommentarer till det här avsnittet. Särskilt eftersom det i mångt och mycket är så subjektiv.

Tack för den här veckan,
Jan och Caroline

Jan och Caroline Bolmeson

17 november, 2019

Den här artikeln publicerades söndagen 17 november 2019 klockan 15:00 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Personlig utveckling, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.