Reklam: Revolut besvarar era läsarfrågor

Den här artikeln är ett sponsrat samarbete med Revolut. Artikeln är en kompletterande artikel till avsnitt #119 där vi går genom de bästa betal- och kreditkorten för 2019/2020. När vi förhandstipsade om Revolut för några veckor sedan var det många av er läsare som skickade in frågor och kommentarer. Därför bjöd vi in deras kommunikationschef Andreas Zannin för att svara på era läsarfrågor.

Det var frågor från allt om registreringsprocessen, om ryktena kring trist arbetsmiljö och penningtvätt. Vi pratar även om varför registreringsprocessen ser ut som den gör, hur man kan göra med gemensamma konton, varför det kommer så många betalkortsalternativ just nu och mycket mycket mer.

Vi rekommenderar att du läser artikeln för att få bakgrunden till en del av frågorna:

• Bästa betal- och kreditkortet 2020 - En subjektiv jämförelse av de bästa betalkorten

Om du bestämmer dig för att testa det kostnadsfria betalkortet Revolut får du väldigt gärna använda vår sponsrade länk:

• Skaffa Revolut-kortet (annonslänk)

Under en begränsad tid och till ett begränsat antal ger den ovanstående länken en bonus om 200 kr till dig som går genom ansökningsprocessen, sätter in 100 kr och genomför ett köp. Vi hoppas att du uppskattar intervjun med Andreas där vi verkligen går in på djupet och nördar ner kring både fördelar och nackdelar.

Vi ses nästa vecka!
Jan och Caroline

Lyssna eller titta på avsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

• 00:05:29 – Därför grundades Revolut
• 00:09:12 – Läsarfråga från Mattias: ”Hur tjänar ni pengar på oss gratiskunder?”
• 00:11:23 – Säkerhet online med virtuella kort
• 00:13:33 – Omedelbara transaktioner till och från olika länder
• 00:16:24 – Fler fördelar med Revolut
• 00:19:37 – Ny bank uppbyggd med modern teknik
• 00:22:59 – Många startups på betalkortssidan under 2019
• 00:27:40 – Registrering med pass eller nationellt ID enligt internationell standard
• 00:30:29 – Mer om registrering och sekretess
• 00:34:42 – Revolut erbjuder unika förmåner
• 00:37:36 – Läsarfråga från Martin: ”Vad händer om ni går i konkurs?”
• 00:40:02 – Läsarfrågor om gemensamma konton och åldersgräns
• 00:43:43 – Kritik från media angående Revoluts företagskultur
• 00:47:27 – Viktigt med processer för utbrändhet för alla krävande yrken
• 00:50:22 – Revoluts skydd mot penningtvätt
• 00:53:09 – Så kan du föra över pengar från Nordea till Revolut
• 00:58:19 – Revolut – bankvärldens Tesla
• 01:00:33 – Kundservice och sekretess
• 01:04:14 – Så förklarar du Revolut för dina vänner
• 01:06:40 – Svenska kontonummer kommer i framtiden
• 01:08:16 – Företagsappen inte lika vass som standardappen
• 01:12:31 – Läsarfråga från Johan och Ulf: ”Är det påslag på kursen när man växlar?”
• 01:17:44 – Om räkningar och reseförsäkring
• 01:21:46 – App-notiser på alla köp och misslyckade transaktioner
• 01:25:24 – Ge feedback och hjälp till med utvecklingen av Revolut

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela intervjun med Revolut

För dig som hellre läser intervjun än tittar på videon eller lyssna på poddavsnittet följer nedan en komplett transkribering.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Varmt välkommen, Andreas Zannin. Du är ju nordisk kommunikationschef för Revolut och har en lång bakgrund inom just det här med PR och strategisk kommunikation från Microsoft och Asus och jobbat med just tech-kommunikation. Annars examen från Berghs School of Communication. Hur kommer det sig att det blev Revolut?

Andreas: Jag blev rätt tidigt Revolut-användare, när det lanserades i norden i slutet av 2017, bara för att jag som många andra svenskar är en early adaptor och vill testa ny teknik. Man vill ha det senaste, helt enkelt. Man brukar säga att Sveriges invånare gärna testar på nya saker först. Vi är väl en testmarknad, eller har varit historiskt sett, för nya saker.

Därför grundades Revolut

Jan: Annars kan jag ibland uppleva att det tar sådan tid innan saker kommer hit. Att saker finns i USA. Men Revolut finns ju faktiskt inte i USA.

Andreas: Revolut grundades i Storbritannien. Det blev ett företag i juli 2015, så vi är inte äldre än ganska exakt fyra år nu i sommar, därmed namnet startup. Det heter Revolut för att grundaren Nikolay Storonsky ville göra en revolution inom bankvärlden. Historien, om man ska gå in på den, började väl med att Nikolay som då var finanshandlare och investmentbanker på Credit Suisse, insåg att det kostar väldigt mycket att ha kort på traditionella banker. Specifikt då både i arbete och privat så reste han väldigt och som den nörd han är så satt han och räknade på hur mycket de här avgifterna kostade honom per år.

Han kom fram till att det är flera tusenlappar per år som går åt till egentligen att inte få någonting. Med bakgrunden inom bankvärlden och förståelse för den, så ifrågasatte han det här. Varför ska en kostnad läggas på kunden, för att ha ett kort, när det gynnar banken att du använder deras kort? Även då växlingsavgiften som bankerna tar ut, utan att egentligen ha någon kostnad för det och kunderna får heller ingenting tillbaka. Det var där det grundades. Han ville skapa det bästa kortet för valuta för slutkunden.

Jan: Spännande. Det är en massa frågor som jag blir sugen på att ställa. Men kan du inte gå igenom hur de klassiska bankerna tjänar pengar på de här korten? Sedan har vi en massa läsarfrågor också. Nu har du nämnt växlingsavgift och att de tjänar pengar på att vi använder bankernas kort. Så shoot.

Andreas: Nu kan jag inte exakt hur de traditionella bankarna tjänar pengar, men en del är krediter eller utlåning, bolån och räntor på det. Sedan har du då kortavgifter och oftast är de ganska dolda. Jag ser på mitt kontoutdrag varje månad att det har dragits av pengar – som exempelvis ”vardagspaketet” – men det är inte riktigt tydligt vart det är och man kan heller inte välja bort det. Men jag tror att den stora delen som traditionella banker tjänar pengar på är att låna ut pengar på krediter.

Läsarfråga från Mattias: ”Hur tjänar ni pengar på oss gratiskunder?”

Andreas: Det var det här Nick såg, med sin bakgrund, och han ville hitta andra sätt som man kunde tjäna pengar på. En del är att för varje betalning man gör med exempelvis med Visa och med MasterCard, så får man en kickback från de för att man använder deras system. Så det är en grej som Revolut tjänar pengar på.

Den andra delen är tilläggstjänster. Vi har då vårt standardabonnemang, som är kostnadsfritt. Allt man behöver och vill ha ut av ett Revolutkort finns i standardmedlemskapet. Vill man inte handla med exempelvis tilläggstjänsten för kryptovalutor eller gör man inte så många courtagefria aktieköp, så behöver man inte uppgradera. Men sedan har vi då andra kort: Premium och Metall, som har en månadsavgift. Det tredje benet vi står på är Revolut for Business. Då att erbjuda samma förmånliga tjänster fast för företag.

Jan: Det var det som egentligen lockade mig i början. Jag testade det. Sedan insåg jag att… förlåt, så här kanske jag inte ska säga i ditt avsnitt, men man kommer undan med mycket av de bra funktioner i den kostnadsfria versionen. Så jag blev lite nyfiken på vilka dina tre favoritgrejer med Revolut var, innan du började arbeta där? Så ska jag ta mina sedan. Det ska bli spännande att se om det är samma.

Säkerhet online med virtuella kort

Andreas: Det är säkert helt annorlunda, för Revolut är så mycket och har så många bra funktioner. Nummer ett som jag använder allra mest är nog Virtuella Kort. Jag har för mig att Swedbank och Nordea erbjöd det för något år sedan.

Caroline: Ekort. Jag använde det väldigt mycket när jag handlade online. Sedan försvann det.

Andreas: Precis, och det är så konstigt för utvecklingen. Vi handlar ju mer och mer online och virtuella kort… Revolutkorten i sig är väldigt säkra, för du kan välja att slå på och stänga av olika säkerhetsfunktioner. Men virtuella kort, varför ska man använda sitt fysiska kortnummer när man handlar online? Även för prenumerationstjänster. Så jag har ett virtuellt kort för mina prenumerationstjänster, som typ Netflix, Spotify, ViaPlay och så är det någon mer jag aldrig kollar på.

Det är som ett eget kort med egna siffror, som är kopplat då till Revolutkontot. Sedan kan du sätta gränser för varje kort, så på det kortet har jag till exempel satt en gräns på 1 000 kronor. Skulle det komma bort i någon hackerharva eller komma ut på något sätt i fel händer, så kommer de inte kunna dra mer pengar än 1 000 kronor från det kortet. Och jag kommer också kunna gå in och låsa det snabbt.

Sedan har jag då ett virtuellt kort för när jag handlar online, fast det är ett engångs virtuellt kort. Det innebär att du får ett kortnummer och när du har gjort ett köp med det kortnumret så försvinner det. Det går inte att göra ett till köp på samma kortnummer.

Omedelbara transaktioner till och från olika länder

Andreas: Sedan har jag många vänner, bekanta och familj utomlands, så möjligheten att skicka pengar mellan oss. Exakt som Swish, som vi använder jättemycket i Sverige och är en jättebra funktion. Men, hur gör man när man ska skicka till sin mormor i Grekland? Eller när hon ska skicka pengar till mig på min födelsedag. Så det här globala scopet, att kunna skicka pengar överallt, direkt. Utan att vänta två till fem bankdagar, som det annars tar. Tredje favoritfunktionen är lite det jag har sagt innan kring virtuella korten, men som funkar för alla kort; att kunna köpgränser.

Jan: Är det en gräns för att andra inte ska handla eller en gräns för att du själv inte ska handla?

Caroline: I mitt fall i alla fall, stod jag i affären här om dagen och insåg att det var en gräns på kortet. Jag ringde Jan och stod och svettades på Ica. Så hade jag ju satt en gräns, som jag hade glömt bort. Men det var ju lätt ordnat i appen.

Andreas: Ja, det är ju för att andra inte ska handla. Det är säkerheten som finns i korten. Sedan finns det ett budgeteringsverktyg, som visar direkt när du gör ett köp och påminner om hur mycket man handlar under en dag. Så även om man inte har en gräns så får man hjälp med att hålla koll. Det funkar också som en påminnelse, att man kanske inte ska ta den där extra, vad det nu är.

Jan: Detta är jättekul. Nu pratar vi mycket om fördelarna, för vi kommer prata väldigt mycket om önskemål från andra kunder och frågor. Så jag tänkte att vi tar de positiva grejerna först. Av de grejerna du sa så är det inte så många som jag hade. Jag gillar mikrosparfunktionen, så att man kan avrunda köp och ha ett eget sparkonto. Ni kallar det ”vault”, tror jag. Jag gillar det där automatiska dagssparet.

Fler fördelar med Revolut

Jan: Det är inte bara när man handlar, utan jag har också ställt in dagsspar. Man kan också göra engångsinsättningar. Det där gillar jag, för 20 om dagen blir ganska mycket på ett år. Det var en anledning. Det andra är också att det är kostnadsfritt, men jag gillar valutakontona. Speciellt när man är utomlands, det är en grej. Men någonting som jag upptäckte, som inte är så ofta utomlands, men ibland så gör jag till exempel Trine, där man investerar i solpaneler. Det är i euro. När jag ska köpa den och den ska ge 6% avkastning, tar då banken 1% i växlingsavgift, då har jag förlorat 15% av min avkastning. Så det var faktiskt valutakontona.

Caroline: Så valutakonto är när man kan ha ett konto i euro eller dollar. Jag visste inte vad valutakonto var innan jag skaffade det. För att jag fick betalt i euro någon gång. Så det kanske inte är alla som vet.

Jan: På en vanlig bank är det sjukt svårt. Varför ska du ha ett euro-konto eller ett USD-konto? Och jag blir så här, skit du i det. Nej, men nu kan man bara öppna ett konto i den valuta man vill ha. Det gillar jag. Sedan gillar jag det virtuella kortet, men de ingår faktiskt inte i det kostnadsfria.

Andreas: Virtuella kort ingår i det kostnadsfria, men däremot ingår inte engångs virtuella kort i det kostnadsfria.

Jan: Jaha, då lärde jag mig något nytt. Sedan måste jag säga någonting som har växt på mig, som jag inte visste från början. Det är de här säkerhetsfunktionerna, att man kan stänga av att det inte går att swipa kortet, eller jag kan stänga av så det inte funkar med kontaktlös betalning. Sedan kan man ge ett råd kanske, eller så är det jag som är dum i huvudet, men när jag kryssade i det så trodde jag att alla var aktiverade, men alla var avaktiverade. Sedan stod jag på Ica och då stod det ”köpet medges ej”, då blev jag svettig. Man måste lära sig lite, men när det väl funkar…

Och till exempel den här funktionen också att telefonen och appen hänger ihop. Så är jag i Malmö så är det ingen som kan göra ett köp på mitt kort i Stockholm. När jag skulle förklara detta för min mamma så sa jag att det är en app, fast det är ett kort, och det är det som jag tycker är så häftigt med Revolut. Det går inte att särskilja var börjar kortet och var slutar appen. De två är integrerade. Jag som är lite tekniknörd kan undra varför Swedbank inte har gjort det här. Alltså, de här stora bankerna. Det känns som att de borde väl ha haft resurserna.

Ny bank uppbyggd med modern teknik

Caroline: Jag kan tänka mig så här att de har haft möte och någon ung har kommit med förslaget att man ska göra kanske någon funktion som Revolut har. Men det är stelbent.

Jan: När jag väl har vant mig med detta, så är det som din kollega Hanna sa, att det är som att ta en dum-tv och så plötsligt kopplar man in en Apple-tv och så vill man aldrig vara utan det igen. Det är inte så ofta jag känner så med en produkt. Detta hade jag sagt även om jag inte fick betalt, för så började det. Men vad tänker du?

Andreas: Om man tänker från början är det lite det var inne på, att storbankerna har långa processer för allting. De är gamla företag och de har sina rutiner och processer för hur beslut ska tas. Förhoppningsvis kommer vi aldrig dit, men risken är ändå stor, i och med att man växer, att man måste börja få upp processer för saker och ting. Men de har investerat miljoner eller miljarder i sina nuvarande system. Nu är de gamla system. Vi bygger en bank från grunden med ny teknik och nya idéer.

Jan: Vet du vad det får mig att tänka på? Jag såg en artikel på analys där man jämförde SAS och Norwegian. Då var det så här att Norwegian har 30 pers som gör det som 200 pers gör på SAS, för Norwegian började med ett nytt system från början. It makes sense.

Caroline: Kan det också vara så att man är rädd för pengatvätt och sådant, som har varit väldigt mycket i media?

Andreas: Nej, det tror jag inte har någonting med saken att göra. Det är också en grej som vi har fått kritik för, att konton låser sig när man för över pengar. Det är för att vi har nya automatiska system som reagerar när en ovanlig transaktion sker, vilket gör att en vanlig person måste gå in och kontrollera att det här pengarna inte kommer från olagligheter. Man måste skicka in bevis på vart pengarna kommer ifrån och så vidare.

Ett exempel är att flera har fört över pengar från ett betalkort, alltså debetkort, till ett annat. Och eftersom det är ett betalkort så är det inte något konto som är kopplat till det, vilket gör att vem som helst kan ha satt in pengarna på det här betalkortet och det innebär då att användaren som för över de här pengarna måste redovisa var pengarna kommer ifrån. För att vi ska veta att det är schyssta, vita pengar.

Många startups på betalkortssidan under 2019

Jan: Vi ska prata om det där med pengatvätt, för det har varit både artiklar och det handlar om onboarding-processen. Men jag vill hålla kvar lite i det här med bransch. Vi har ju gjort de här artiklarna för bästa betalkortet eller bästa kreditkortet i snart fem år. Jag kan säga att jag har aldrig varit med om att det har kommit så många startups på betalkortssidan. Det är inte bara att ni är de enda på marknaden. Det finns PFC, N26 och Lunar Way, och så vidare. Vad är det som har hänt? Detta har alltså skett på 12 månader. För 2018 fanns typ ingenting.

Andreas: Det som har hänt är att någon hittade en del av marknaden som är lönsam och outvecklad eller oupptäckt. Sedan vill alla haka på. Det hade lika gärna kunnat ske för två, tre år sedan, för tekniken fanns redan då. Men det har gjorts försök framför allt i Sverige med betalkort. Om ni minns de här cashkorten som man fyllde på? Nu kanske man skvallrar lite om sin ålder, men… Då fanns det i butiker och bredvid bankomater kunde man fylla på sitt cashkort.

Den lösningen fungerade inte, eller tog aldrig fart, för att tekniken… Som du var inne på, att nu blir det en helt annan grej när du kopplar ihop en app med det, där du får en översyn och kontroll och kan lägga på fler funktioner och säkerhetslager. För att få folk att ha koll på sin vardagsekonomi mycket enklare. Det kunde du inte ha på samma sätt med cashkorten. Inget ont om de, de var bara före sin tid om man säger så.

Jan: För det är väl mest MasterCard? Alltså, de flesta fintech startups… jag har aldrig sett något Visa.

Andreas: Vi har Visa. Standardkortet är Visa och de andra är MasterCard.

Jan: Pinsamt, men tack för att… Vi går vidare, helt enkelt. Varför betalkort och inte kreditkort?

Andreas: Det är väl så vi har börjat. För att kunna erbjuda krediter måste man vara en annan typ av finansiell institution. Men i Storbritannien erbjuder vi krediter. Tanken är väl att vi ska göra det i alla andra länder. Men då handlar det om våra kommande banklicenser. Vi har ju banklicens i EU, men den är inte tagen i bruk än, för alla olika länder har olika lagar och skatteregler, som man måste applicera. Så banklicensen i grunden säger bara att vi har tillräckligt med pengar och grund för att kunna bli en bank.

Det innebär att vi får starta bankverksamhet. Sedan måste man också applicera de olika ländernas lagar och skatteregler. Det är mycket pappersarbete och namnteckningar att fylla i och läsa igenom. Som tur är är det inte mitt jobb.

Registrering med pass eller nationellt ID enligt internationell standard

Jan: Nu när vi är inne på det här med papper och namnteckningar, etc. Jag tipsade om er för några veckor sedan och då var nog den vanligaste kommentaren jag fick tillbaka från läsare och lyssnare att det var så konstigt att de var tvungna att fotografera pass, körkortet gäller inte, och vad är det så pågår?

Andreas: Det är även den vanligaste frågan vi får på vår Facebooksida. ”Varför kan jag inte registrera med BankID?” Man måste alltså skicka in en bild på sitt pass eller nationellt ID-kort. Det beror på att vi i Sverige ligger så pass långt fram jämfört med andra länder i utvecklingen med vårt BankID. Jag tror det är cirka 80% av svenska befolkningen som använder sitt BankID aktivt.

Samma genomslag har e-legitimering inte fått runt om i Europa, så det vanliga är att för att registrera sig och identifiera sig online skickar man in en bild på sitt pass, för att bekräfta sina uppgifter. Så det är egentligen inga konstigheter, europeiskt eller internationellt sätt. Det är bara främmande för oss i Sverige att göra det.

Jan: Det där har jag nämligen tänkt på. När jag registrerade mig så skickade jag in och registrerade mitt företag och då fick jag skicka in ännu mer papper, som utility bill och registreringsbevis, etc. Jag reflekterade inte ens över att det var en grej eller en issue. För det är egentligen – nu får du rätta mig om jag har fel här – men detta är inte något ni har hittat på.

Detta är lagstiftning. Jag har fått skickat in detta när jag har gjort till exempel Bullion Vault, som också är i England. Då skickar man in passkopia, osv. Min tanke när jag gick igenom processen var: ”Gud vad smidigt, här behöver du inte ens skicka in någonting på papper.” Sedan var det andra människor som reagerade på motsatt sätt.

Mer om registrering och sekretess

Jan: Vi har också en läsarfråga från Berg, som undrar: ”Hur sparas bilderna på olika ID som vi skickar in? Behöver jag oroa mig för det? Vad händer med den informationen sedan?

Andreas: Den sparas på säkra servrar. Om man är nördintresserad så är det väl 2048 SLL-krypterat, så de är krypterade och väldigt säkra på servrar. Som finansiell institution måste man ju lagra information om sina kunder. Om man ska gå in på GDPR och man vill få sina uppgifter raderade så var vi faktiskt GDPR-compliant innan ens GDPR var på tal. Men däremot, stänger man sitt konto så finns det en annan lag som säger att finansiella institutionen måste lagra information om sina användare i sex år efter att de har stängt sitt konto. Så uppgifterna kommer fortfarande finnas kvar i sex år efter man har stängt sitt konto. Men fortfarande då med samma höga säkerhet.

Jan: Och som sagt, jag har lite empati, för det är ändå så att ni inte kan göra någonting åt det.

Andreas: Nej, det är lagstadgat, så det spelar ingen roll vem man skickar in uppgifterna till.

Caroline: Man kommer man kunna registrera sig med BankID i framtiden?

Andreas: Vi jobbar på det, för det är väl anledningen till att jag har blivit anställd här i Sverige, tillsammans med min kollega Hanna. För visionen är att bygga världens första globala bank, men för att vara global innebär det att man ska vara relevant lokalt också, för att få användarna. BankID är ändå en av de mest efterfrågade funktionerna i Sverige. Så det är någonting vi jobbar jättemycket på och hoppas ha en lösning på inom kort.

Jan: Varför tar ni inte körkort?

Andreas: Vi tog körkort innan och det fanns som alternativ tills den senaste uppdateringen. Anledningen har med Brexit att göra. Ett svenskt körkort är ju lika mycket värt i hela Europa, om man tillhör Europeiska Unionen, vilket Storbritannien egentligen fortfarande gör. Men på grund av Brexit så måste man även bekräfta sin nationalitet och ett körkort gör inte det, vilket ett pass eller nationellt ID-kort gör.

Innan behövde vi inte verifiera nationalitet, men nu inför Brexit har vi valt att ta bort den funktionen redan nu, för vi vet inte hur Brexit kommer se ut. Det kanske fortfarande kommer vara lika mycket värt som ett brittiskt körkort, men eftersom vi inte vet hur utfallet kommer bli har vi redan nu börjat förbereda. Jag hade till exempel registrerat med mitt körkort innan, men sedan fick jag uppdatering om att nu måste jag skicka in en kopia av passet istället.

Revolut erbjuder unika förmåner

Jan: Vi hade en fråga här från Johan, som sa att i Sverige har vi en ganska hög digital kompetens och vi använder kort väldigt mycket – vi är väl till och med ett av de länder som använder kontanter minst. Men i jämförelse, för att ha det här genomslaget, den här användningen, så får vi väldigt lite i Sverige för vår användning. Om man jämför med USA där du kan få upp till 4% bonus. Då undrar han om ni ger någon bonus eller funderar på det? För han sa att det skulle placera starkt gentemot andra kort som exempelvis Klarnakortet.

Andreas: Absolut. Vi erbjuder ju, som alla nu vet, ett debetkort som man fyller på. Det vi har försökt göra är att applicera kreditkortsförmåner på ett vanligt debetkort, som i stort sätt ingen har gjort förut. På det sättet försöker vi ge liknande förmåner, fast vi vill ju heller inte höja avgifterna eller börja ta betalt för valutaväxling eller aktiehandel. Det innebär att våra möjligheter för att ge bra förmåner just nu inte är jättestora.

Men vi ger så mycket vi kan utan att gå back på det. Som jag var inne på erbjuder vi kredit i Storbritannien, fast det är via en annan bank. Vi erbjuder tjänsten, men det är inte vi som tjänar pengar på det. Men när vi väl blir bank och kommer kunna erbjuda krediter själva, så finns det många fler möjligheter. För då får vi intäkter.

Caroline: Får jag bara fråga en nördig fråga här. Om jag hade skaffat Revolut och bor i Storbritannien, och sedan flyttar jag någon annanstans. Kommer det då att följa med mig, den här kreditkortsfunktionen?

Andreas: Väldigt bra fråga. Det vågar jag inte svara på. Eftersom vi inte har kredit än. Jag ska inte sitta och ljuga här och säga att det går.

Läsarfråga från Martin: ”Vad händer om ni går i konkurs?”

Andreas: Det är också en väldigt vanlig fråga vi får på Facebook och då har det att göra med insättningsgaranti. Vad händer med mina pengar? De frågorna hör ihop, så klart. Pengarna får du tillbaka. Vi har ingen insättningsgaranti genom oss, men däremot så går vi under en e-money licens, vilket innebär att alla pengar som kunder har hos Revolut, sitter på ett konto på Lloyds eller Barclays bank i Storbritannien.

Det har Revolut egentligen ingen makt över. I ett konkursbo så skulle vi inte ha möjlighet att använda de pengarna till att betala av eventuella skulder eller vad det nu skulle vara. Så de är skyddade. Sedan går man då under Lloyds eller Barclays insättningsgaranti på 100 000 euro. Det innebär att svenskar är mer skyddade tack vare den dålig kronan, just nu.

Jan: Blir det någon skillnad när ni börjar använda den här banklicensen?

Andreas: Då kommer vi ha en egen insättningsgaranti och då kommer man kunna begära ut pengarna direkt av oss i en eventuell konkurs, eller av riksgälden.

Läsarfrågor om gemensamma konton och åldersgräns

Andreas: Just nu erbjuder vi delat vault, alltså ”group vaults”, så att man kan ha ett delat sparkonto. Men frågan gäller då om man kan ha ett gemensamt konto och det erbjuder vi inte i dagsläget. Men, det är också en fråga som många ställer. Man kan ha ett extrakort, men då står det på en person. Har man gett en annan tillåtelse att använda det så…

Caroline: Vi har ju gjort så ibland. Men varför kan man ha ett extrakort? Man har ett kort, räcker inte det?

Andreas: Tänk om du är ute och reser och så har du ditt extrakort, som är fryst och låst, i resväskan eller på rummet. Eller om det kortet blir skimmat, så slipper du vänta tre till fem dagar på att få ett nytt kort. För standardkunder kostar det 70 kronor att få det skickat, men det är postavgiften som vi tar ut.

Jan: Läsarfråga från Anki: ”Varför är det artonårsgräns då det är ett betalkort?”

Andreas: Anledningen är att vi vill bygga en bank och för att öppna ett bankkonto så måste man vara myndig. Tillåter vi kunder under arton nu, så kommer vi behöva kicka ut dem när vi väl blir en bank. Då är det lika bra att göra rätt från början. Däremot har vi pratat länge om, och kommer släppa funktionen Revolut Youth, som då är ett konto du kan öppna till dina barn eller omyndiga personer.

Jan: En läsare som svarade – jag älskar när våra läsare hjälper varandra – då var det en som skrev att jag har tagit ut två extrakort och barnen har fått varsitt kort och så har jag begränsning på det kortet. Då har han löst det.

Andreas: Revolut Youth kommer då vara en egen app, som då barnen kan ha i sina telefoner. Då lär man sig på ett helt annat sätt om sin ekonomi.

Kritik från media angående Revoluts företagskultur

Jan: Två lite tuffare frågor: Media, man älskar media, då har det varit två ganska kritiska artiklar som har fått mycket uppmärksamhet. Eller, det är också subjektivt i och för sig. Den enda var ju Wired som skrev att det är toxic working culture och att man sliter ut folk och sådant. Är det så?

Andreas: Jag kan berätta utifrån min upplevelse, och nu har jag inte varit på Revolut jättelänge, men jag märker inte alls av det. Men jag har själv läst artiklarna och frågat runt lite internet och Revolut, alltså cheferna lägger sig egentligen platt och säger vi hade en väldigt hård ton i början, men det är bara för att… Det är en väldigt stor skillnad att ha ett företag med fem anställda, sedan blev vi 100 anställda och nu är vi över 1000 anställda, på mindre än ett år.

Det är en lärandeprocess. Det är ett nystartat företag. Det är en lärandeprocess för våra chefer och anställda att ge feedback. Frågan bör inte handla om folk blir utbrända, då är svaret ja, för det händer på alla arbetsplatser. Frågan är hur man fångar upp de här och ser till att det inte händer igen. Om det olyckligtvis händer, vad har vi för processer för att få tillbaka dem i arbete. Det är min upplevelse, eftersom jag precis har kommit in under den processen, att alla har varit väldigt hur är det Andreas, går det bra? Se till om du behöver hjälp. Kan vi avlasta dig på något sätt?

Jan: Mycket av kritiken handlade om att man skulle jobba 80-timmarsveckor och dök man inte upp på lördagen, så behövde man inte dyka upp på måndagen.

Andreas: Jag var som sagt inte där då, men det tror jag är väldigt kryddat. Det är säkert den personens upplevelse och den ska man absolut inte förminska. Frågan är hur Revolut tar tag i den kritiken och lär sig från den.

Jan: Om jag får resonera, så som jag hade velat svara på denna frågan är så här, om jag sätter mina pengar så har jag den där grundtesen av att det jag lägger mina pengar på, det blir det mer av. Lägger jag pengar på plantering av träd, då blir det fler träd. Lägger jag pengar på solpaneler, då blir det fler solpaneler i världen. Så lägger jag mina pengar hos er, bidrar jag till att det blir sämre eller kan jag med gott samvete säga att detta är som vilket bolag som helst. De har sina issues och jobbar de på dem och så har de sina fördelar också.

Viktigt med processer för utbrändhet för alla krävande yrken

Andreas: Ja, du kan helt enkelt känna dig helt lugn. Många av processerna är moderna och det är inte ens folk som sitter och gör dem, men det betyder inte att jobbet är lätt för det.

Caroline: Jag blir så fascinerad av det här med 80-timmarsveckor och sådana saker. Jag kan tänka mig att det kan vara på det viset i en liten startup.

Andreas: I en liten startup så är det grundarna. Det är deras baby.

Jan: Återigen, detta var, handen på hjärtat så reagerade jag inte särskilt mycket på den nyheten. För det första så är jag skeptisk till media. För det andra kommer jag från en värld med Bain eller McKinsey… de här högprofilarbetsplatserna där det är andra krav. Men det är också därför det är dubbla löner. Du jobbar 80-timmarsveckor, men du blir också belönad för det. Sedan, handen på hjärtat, så är vi inte supervana med det där i Sverige.

Andreas: Sedan kan man ta det åt andra hållet. Jobb som är jättehårda och jobbiga att genomföra, men man inte tjänar särskilt mycket, som polisen, sjukvården… Jätteviktiga funktioner för samhället, men de får inte ut de här extra pengarna för sitt hårda slit och arbete. De har en mer utvecklad och mogen process för hur man fångar upp utbrändhet och så vidare. Det är samma problem, fast från två vinklar.

Jan: Exakt. Jag måste faktiskt tipsa om en dokumentär på Netflix som heter American Factory. Det är typ GM som har lagt ner en fabrik i Ohio, så kom det dit en kines som köper upp fabriken och ska öppna den. Han ska då integrera 200 kineser som han tar dit från Kina och 2000 amerikaner. Då kan vi prata om kulturkrock och arbetsdisciplin och kineserna ställer upp och amerikanerna bara står och hänger. Jag tror att det är mycket kultur. Jag känner mig supernöjd, och är det fler frågor så får man helt enkelt ställa dem i kommentarerna, så får du svara där.

Revoluts skydd mot penningtvätt

Jan: Den andra frågan som jag upplevde egentligen var mer allvarlig var en artikel i The Guardian, där de skrev att Revolut levde inte upp till lagstiftningen kring penningtvätt. Och så gjorde man en grej med rysk grundare, Ryssland, penningtvätt, Revolut. Så helt ärligt, första gången jag såg Revolut, så tänkte jag nej, jag skiter i det. Men sedan när jag väl började läsa på så tog jag ett annat beslut. Kan du inte bara kort berätta vad det handlade om?

Andreas: Jag är inte så jätteinsatt i just den artikeln mer än att jag vet att den har skrivits och att mycket av det som påstods i den har blivit rättat. Det var helt enkelt falska rykten. Ordagrant kan jag inte lova att det exakt var så här, men det handlade om vårt tidigare system som ska upptäcka penningtvätt och konstiga transaktioner mellan Revolutkonton, och utifrån in till Revolut.

Vi la på ett nytt system som skulle vara säkrare – version 2.0 – men den var lite för känslig och låste många konton i onödan. Så den stängde man av fast man hade fortfarande version 1.0 som rullade och skyddade. Så det är en sanning med modifikation. Vi hade ett påkopplat system för att upptäcka penningtvätt. Det var bara version 2.0 som inte var igång. Vi måste så klart svara på kritiken och i stort sätt alla de här artiklarna och svar på det finns direkt från vår grundare och VD Nick, på vår blogg.

Så kan du föra över pengar från Nordea till Revolut

Caroline: Då har vi en kommentar från Kalle, som säger att han har problem med överföringarna från Nordea.

Andreas: Ja, och det stämmer. Det handlar egentligen om deras sätt att betala online. Dels har jag fått det att funka på en iPhone, men det är fortfarande mycket problem på Android. Det är många säkerhetslagar som styr betalningar via deras kort, så kort förklarat, när man ska toppa upp i Revolut-appen – jag tror det är samma process även om du handlar online – först måste du se till att gå in i Nordea-appen och se till att kortet är öppet för internetköp.

På Nordea stängs den av automatiskt efter 60 minuter, så varje gång måste man först gå in i appen och öppna upp den. Steg två är att välja summa och toppa upp, sedan ska du fylla in din CVV2-kod. Sedan blir du tagen till ett nytt fönster där du då antingen får välja att signera betalningen med mobilt BankID, eller via din BankID-dosa, som man får från Nordea. Med BankID-dosa fungerar det för de flesta, där har vi inte sett några problem. Men det är väl ingen som går runt med den i bakfickan om man är ute på stan. Så man vill signera med mobilt BankID och det är där det låser sig.

När man trycker på signera med mobilt BankID så går man ur appen in i BankID-appen och då förloras uppkopplingen mellan toppupp-försöket. Det var den långa förklaringen. Alternativt, om man har iPhone, så koppla ditt Nordea-kort till Apple Pay. Det funkar felfritt att toppa upp via Apple Pay med sitt Nordea-kort. Eller bankdosan om man är hemma. Men det är också en sådan fråga vi får jättemycket på Facebook.

Jag har provat otaliga gånger och det funkar inte. Vi har försökt få kontakt med Nordea för att lösa problemet, men de har inte hört av sig. Däremot så har de fått in otroligt mycket klagomål på att man inte kan toppa upp sitt Revolutkonto. Så de har kontaktat oss nu, så nu har vi en kontaktperson som vi sitter och dealar med om hur vi ska lösa problemet. Vi ser ljuset i slutet av tunneln.

Jan: Vad skönt. Men var det inte något liknande med Ica-banken också? Att de spärrade överföringar. De fick också sjukt mycket skit av sina kunder.

Andreas: Där fick jag faktiskt tag på Ica snabbt och kunde lösa det inom någon dag. Men det var deras automatiska system.

Caroline: Det här med Apple Pay har jag inte stött på innan jag började använda Revolut. Vad är det för någonting egentligen? För jag är en late adopter och det finns säkert fler där ute.

Andreas: Apple Pay gör att du kan betala med dina kort via din telefon, men då måste banken vara uppkopplad till Apple Pay. Banken måste ha ett avtal tillsammans med Apple för att man ska kunna använda mobilen och göra en kontaktlös betalning med mobilen. I Sverige kan du använda det i stort sätt vilken butik som helst. Flera online-butiker erbjuder Apple Pay också, men det är främst för att betala i butiken. Man behöver inte ha sitt kort då.

Revolut – bankvärldens Tesla

Caroline: Det är roligt med Revolut tycker jag, för jag har tvingats upptäcka funktionerna i appen hardcore. Jag är inte så mycket att jag håller på och tittar jättemycket i appen och vad är på och vad är av och vad är min gräns. Utan jag upptäcker det när jag väl är ute och handlar. Oj, nu gick det inte. Men det har funkat bra faktiskt. Jag gillar att man kan lösa allting direkt i appen. Det är egentligen lätt att göra det bara man är lugn och tittar i appen, de första gångerna innan man har lärt sig.

Jan: Som en kompis till mig beskrev det… Han har en Tesla och han sa att för mig var steget lika som när jag bytte från typ en Volvo till en Tesla. Han sa att Teslan blir ju bättre för varje månad. Tesla rullar ut nya uppdateringar så när man sätter sig i bilen på morgonen så är bilen bättre. Då kan den köra bättre själv eller den hittar mer. Så sa han att det var precis samma känsla när han skaffade sitt Revolut-kort. För helt plötsligt hade han ett kort som blir bättre över tiden. Han sa att han använder inte krypto eller handla med aktier, men det är ändå roligt att det kommer nya funktioner.

Andreas: Då kommer vi tillbaka till det här varför vi är bättre än storbankerna. Det är ju att vi har möjlighet att rulla ut den här typen av uppdateringar, eftersom vi har byggt vår plattform från grunden på modern teknik. Väldigt snabbt och effektivt på global nivå.

Kundservice och sekretess

Andreas: I dagsläget är kundservicen på engelska. Vi har ingen telefonkundservice, för vi vill bygga en all-app-service. Man chattar direkt i appen och får ofta svar direkt. Men nu har vi haft lite kampanjer på gång med mycket frågor, så det har tagit upp till 72 timmar ibland. Men för att komma till språken så har vi ingen officiell kundservice på svenska, däremot så har vi jättemycket kundservicepersonal och runt 70–80 olika språk på kundservice. Men officiellt finns den bara på engelska.

Så man kan få support via appen och på Twitter. Sedan sitter jag och Hanna på den svenska Facebook-sidan, så det är oss ni får prata med. Däremot, upplever man något problem med sitt konto, så har vi inga verktyg eller tillgång till att gå in och titta varför kortbetalningen inte gick igenom, eller varför inte ditt pass är registrerat. Men om det är allmänna frågor så kan vi svara på det.

Caroline: Ni skulle kunna se alla mina köp och så, egentligen, men de är väl hemliga? Alltså, vem kan se mina transaktioner?

Andreas: I stort sätt ingen. Kundservice har ju tillgången att se dem, men de har inte tillåtelse att titta på dem förrän du kontaktar dem och säger att du har ett problem, så kan de gå in och titta på den specifika betalningen. Så oftast frågar de när du provade att göra köpet, så att de kan gå direkt till den transaktionen.

Så förklarar du Revolut för dina vänner

Jan: Mattias hade en fråga. Han sa att när jag beskriver detta för mina kompisar så låter det skitbra. Han säger att deras första fråga är det legit, är det inget bedrägeri. Jag tror att vi är skeptiska här i Sverige. Om någonting är bra och dessutom kostnadsfritt, då verkar det vara för bra för att vara sant. Han skrev till och med att han inte hade använt Revolut om det inte vore för RikaTillsammans. Att han litar på att vi inte rekommenderar något skit. Vad hade du svarat om någon frågade om detta är legit?

Andreas: Då hade jag svarat ja. Förstår man hur vi tjänar pengarna, då genom de här tre benen i dagsläget, genom kickbacks från Visa och MasterCard, för uppgraderingar till Premiumkort och Metallkort, och sedan Revolut for Business. Intäkterna gör att vi kan erbjuda tilläggstjänster. Det är där vi tjänar pengarna. Och det är ett nytt sätt att tänka på hur en bank tjänar pengar och varför vi finns.

Jan: För mig är det det som många upplever som en stor nackdel; all den här – förlåt – jävla dokumentationen. Bedrägerier ber dig sällan skicka in alla dessa dokument, för processen är ganska komplex att göra. Så jag brukar tipsa folk att testa. Man förbinder sig inte till något, det kostar ingenting. Börja med en tusenlapp. Så brukar jag göra. Det sa min mentor alltid: ”Låter någonting för bra för att vara sant, då förtjänar det närmare undersökning.”

Vi fortsätter. Mattias hade planer att gå in på kredit och bolån, etc. Då sa du väl, ja sedan, när vi har banklicens.

Andreas: Först måste vi liksom få vår banklicens i bruk. Därefter kommer vi kunna erbjuda fler möjligheter och tjänster.

Svenska kontonummer kommer i framtiden

Jan: Och här, Jimmy hade en fråga som… Han beskrev också ett problem som nog inte drabbar de flesta, men han sa att IBAN-numren är i Litauen eller Storbritannien.

Andreas: Den europeiska banklicensen är från Litauen. Men IBAN-numren är brittiska, men vi har även flera andra lokala konton i flera olika länder och det är någonting vi jobbar på i Sverige.

Jan: Han sa till exempel att jag skulle vilja att min arbetsgivare betalade ut min lön till mitt Revolut-konto. Men han säger att det går inte, för då måste de skicka till ett brittiskt konto och hans arbetsgivare vägrar att betala till ett utländskt konto på grund av en lagstiftning.

Andreas: I Norden, om vi ska tänka grannarna, så finns det i Norge har vi faktiskt norska bankkonton och norska IBAN-nummer. Så det är en tidsfråga och det handlar om att parta upp med någon av bankerna som finns tillgängliga i Sverige för att få hjälp med det. Då får man ett svenskt kontonummer och då ett svenskt IBAN-nummer om någon vill föra över pengar från ett annat land. Så det är på väg.

Företagsappen inte lika vass som standardappen

Jan: En annan fråga som vi hade här. Du har varit inne på det att ett av era ben är företagslösningarna. Den måste jag säga så här, om den vanliga appen är grym som är företagsappen ganska dålig. Den är begränsad. Jag kan inte göra hälften. Varför?

Andreas: Det är en mycket yngre och nyare lösning. Men på samma sätt där har vi möjlighet och adderar också nya funktioner hela tiden, så att den blir bättre och bättre. För det grundläggande och kunna göra betalningar, ta emot pengar och använda virtuella kort, så funkar den ju. Men sedan är det många som vill implementera specifika lösningar.

Jan: Jag använder den. Sedan, jag som gillar mycket funktioner, tycker att jämfört med den andra så är den inte alls lika rolig. Men jag gillar de virtuella korten och det här med olika valutor. Sedan har ni nu också börjat med att man kan ta ett foto på sitt kvitto och koppla det direkt till transaktionen.

Andreas: Vi har lokala lösningar som folk vill ha och efterfrågar, och jag kan säga med handen på hjärtat att vi läser verkligen all feedback vi får och skickar det till vårt utvecklingsteam. Just nu ligger mycket på den personliga appen, det vanliga Revolut-kontot. Men på företagskontona är det oftast implementeringar med redovisningssystem och sådant som efterfrågas. Det är även många i resten av Europa som frågar efter likande lösningar, fast för sina länder.

Jan: Ja det är en soppa. Jag fattar inte varför ingen har gjort detta smidigt.

Caroline: Hur många länder finns Revolut i?

Andreas: Hela Europa, sedan finns vi i Australien. Där öppnade vi upp en beta för någon månad sedan. Det gav 20 000 australiensare möjligheten att testa Revolut, sedan kommer vi öppna upp för resten av Australien. Vårt nästa mål är att utvidga till USA, Kanada, Singapore och Japan. Asien i stort är en enorm marknad och där ska vi börja i Singapore och Japan.

Läsarfråga från Johan och Ulf: ”Är det påslag på kursen när man växlar?”

Andreas: Både ja och nej. Vi säger att vi inte har några växlingsavgifter eller dolda avgifter. Och om man ska gå tillbaka till hur man växlar pengar inom Revolut så växlar man till bankernas interna växlingskurs, alltså den kursen som bankerna växlar med varandra. Det mest korrekta, utan avgifter eller valutapåslag. Det här sker ju när bankerna är öppna i Storbritannien, Lloyds och Barclays. Så under bankernas öppettider så växlar man utan avgift – ja. Däremot, över exempelvis en helg så gör vi ett litet påslag eller en markup på växlingen, bara för att försäkra oss att inte förlora pengar på eventuella förändringar i kursen.

Jan: Här märker man att våra följare är sjukt insatta. För han skrev att han försökte växla till baht och då fick han 0,32 men kursen var 0,313. Jag hade själv inte haft koll på de tusendelarna. Och han säger att det kan variera över dagen.

Andreas: Precis. Även för valutor som inte är jättestabila, som baht och ukrainsk valuta, de gör vi ett påslag oavsett tid på dygnet. Men allting är väldigt tydligt uppstaplat. Vill man ha en lista över avgifterna så finns det på hemsidan. Men den går att komma i appen också så klart.

Jan: Om jag har mitt kort och så kan jag ha mina pengar på de olika valutakontona, om jag då handlar till exempel på Ica, då dras det från det svenska kontot. Om jag då är i till exempel Tyskland, dras det då från mitt euro-konto eller från det svenska?

Andreas: Det bestäms utefter vilken valuta du handlar med. Så har du ett svenskt konto med svenska kronor öppet och betalningen sker i svenska kronor, så kommer det först försöka dras från ditt svenska konto. Har du ingen täckning där, så väljs automatiskt nästa konto baserat på vilket som har bäst växlingskurs. Har du ingen täckning på det kontot så är det nästkommande konto baserat på samma kriterier.

Jan: Men om jag då är i Tyskland, då kommer den först dra från euro-kontot. Är det inte pengar på det så kommer det dras från det svenska kontot och växla.

Andreas: Ja, där är det en skillnad, för svenska användare har sitt standardkonto som ett svenskt konto i svenska kronor. Befinner du dig i Tyskland så har du euro som ditt standardkonto. I första hand försöker den dra från den summan som betalningen görs i och i andra hand från ditt standardkonto. Så om ni befinner i Italien över en helg till exempel, för över pengarna innan banken stänger i UK till ett euro-konto, för då kommer du inte få något valutapåslag eller växlingsavgift.

Vanliga banker brukar ta över 1% och så har de avgifter på kontantuttag. Det är däremot en kostnad för bankerna tydligen, att ta ut cash från bankomater utomlands. Och för att vi inte ska förlora pengar så har vi satt en gräns på 2 000 för standardkunder, 4 000 för premiumkunder och 6 000 för metallkunder. Det handlar egentligen om att så länge vi inte förlorar pengar på det så är det ok.

Om räkningar och reseförsäkring

Jan: Kommer det gå att betala räkningar?

Andreas: Ja. Där är det också olika för olika länder. Man har olika standard. I Sverige använder vi OCR-nummer. Och i dagsläget så går det faktiskt att betala räkningar via Revolut, men då går det inte att betala via post- eller bankgiro, utan du måste ha företagets IBAN-nummer. Så finns det ett kommentarsfält där många har skrivit in OCR-numret. Men de måste matcha manuellt, för det finns ingen ruta för OCR-nummer specifikt, så att en dator eller ett system kan läsa av det automatiskt. Så många har försökt göra det och sedan har de fått en påminnelseavgift, för att de inte har ringt upp företaget och sagt att de har betalat. Just nu skulle jag inte rekommendera att betala räkningar, om man inte orkar ringa företaget och säga till. Men när vi får svenska kontonummer finns det möjlighet att se hur vi löser det.

Jan: Coolt. Detta är Christoffers frågor. Han bara dunkade in fem frågor. Kort, han frågar om man vågar skippa reseförsäkringen hemma och bara använda er? Jag vet inte ens vilken nivå den ingår på.

Andreas: Den ingår både på premium och metall, sedan kan man även köpa till den på sitt standardkort. Men det är samma sak där, som jag var inne på tidigare, att vi försöker erbjuda tjänster som normalt kreditkort erbjuder. Fast för ett betalkort. Så den motsvarande de försäkringarna, alltså i korthet, försenat bagage, flygförseningar, skadeförsäkring, och så vidare.

Jan: En sista fråga också. Kreditkort har ju det här skyddet att om någon drar eller gör ett köp som jag inte har auktoriserat, så kan jag anmäla det till kreditkortsbolaget så får jag tillbaka pengarna och de sköter processen. Hur funkar det?

Andreas: Man kontaktar ju vår support. Däremot ligger betalningarna väntande mellan vårt system och butikens system, även fast man som person kan se att betalningen är genomförd. Så först och främst, innan support kan ta tag i ärendet och kontrollera det här,
så måste betalningen gå igenom. För ofta så löser det sig att betalningen släpps och pengarna kommer tillbaka.

Så skyddet finns, men man måste prata med vår support och det kan ta några dagar. Det var en användare till exempel som uppmärksammade en betalning någon vecka senare, men då kunde de ta tag i problemet direkt för att de såg att betalningen redan var genomförd i systemen. Så den processen gick egentligen snabbare för användaren, för att betalningen var genomförd.

App-notiser på alla köp och misslyckade transaktioner

Caroline: Men jag tänker också att man har ju sitt Revolut-kort och går och handlar någonting. Sedan när man har köpt det så kommer det upp en liten notis där man ser att man har handlat för 430 kronor. Det är inte så lätt att ignorera att ett köp har gjorts, liksom.

Andreas: Precis. Och även när köpen avvisas, att man inte har tillräckligt med pengar på kontot eller någonting, så kommer det också upp en notis för det och varför, direkt.

Jan: Jag var i Kenya och så skulle jag betala med mitt Revolut-kort och då såg jag att det inte hade gått igenom. Jag fick betala kontant och det var typ 100 USD. Men sedan sitter jag i restaurangen och en kvart, tjugo minuter senare fick jag en notis att nu har betalningen gått igenom. Så då gick jag tillbaka i receptionen och sa att den där betalningen för tjugo minuter sedan har gått igenom nu, så jag vill ha tillbaka mina kontanter. Och det fick jag. Om jag inte hade fått notisen, om jag hade betalat med ett vanligt bankkort, då hade jag betalat dubbelt.

Andreas: Man upplever att processen i Revolut tar längre tid, oftast för att man får notisen direkt och kan se att det här är en betalning jag inte känner igen och så kontaktar man support. Men betalningen måste gå igenom innan vi kan åtgärda problemet på vår sida. Med ditt kreditkort så väntar du på din månadsfaktura och så går du igenom betalningen där och ser att den här känner jag inte igen. Först då kontaktar man då deras support och då kan de liksom ta tag i det direkt.

Jag vet inte om man ska jämföra det med en flygplats till exempel. Det var någon som berättade att ofta vill lägga bagageupphämtningen så långt bort som möjligt, för då hinner de köra väskorna så att de börjar rulla ut direkt när man kommer, för att man har gått två kilometer redan. Så upplevelsen är mycket bättre, för man känner att man slipper vänta.

Caroline: Det var det där också att ens Revolut-kort och appen i telefonen, de ska vara rätt nära varandra, eller hur var det? Hur långt ifrån får telefonen vara från Revolut-kortet när man handlar?

Andreas: Om man har den säkerhetsfunktionen påslagen, så är det samma stad. Men det är också lite beroende på, vad ska man säga… Om du gör ett köp online så är det inom samma land, men för fysiska betalningar ska det vara inom samma stad.

Ge feedback och hjälp till med utvecklingen av Revolut

Jan: Är det någon fråga som du önskar att vi hade ställt?

Andreas: Jag tycker era läsare har ställt väldigt mycket bra frågor. Era frågor var ganska bra också, men läsarnas frågor är ju de viktigaste. De är med och utvecklar Revolut som företag och app, så ju fler användare och ju fler önskemål vi får till exempel, BankID, som har varit vårt högsta önskemål, att man ska kunna registrera sig med BankID, gör att vi har en siffra. Nu är det 200 har frågat efter funktionen och det gör att den prioriteras högre internt och att vi jobbar på det ännu mer. Man kan säga att det inte bara är vi som utvecklar Revolut, utan det är användarna som hjälper till. Jag och Hanna satt och diskuterade om att ha ett online-poll där man kan fylla på med önskemål.

Jan: Men kan du inte göra en sådan poll när vi släpper avsnittet? Så lägger jag en länk. Jag brukar säga att det är våra läsare som är de smarta. Ett fantastiskt stort tack för att du ville komma hit. Jag hoppas att detta inte var sista gången. Det känns som att det är mycket vi kan prata mer om. Om man har frågor kan man ställa dem här så går du in och svarar. Tack så hemskt mycket.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Följande artiklar är relaterade till den här artikeln:

• Bästa betal- och kreditkortet 2020 - En subjektiv jämförelse av de bästa betalkorten

Jan och Caroline Bolmeson

22 september, 2019

Den här artikeln publicerades söndagen 22 september 2019 klockan 20:03 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.