Investera pengar på kort sikt till låg risk

Investera pengar på kort sikt till låg risk

Läsarfråga: vad gör man bäst med sina pengar om man ska placera med en tidshorisont på 0 - 5 år?
Investera pengar på kort sikt till låg risk

En av de vanligaste läsarfrågorn som jag får via mejl låter ungefär som följer:

Jag ska investera ca 770 000 kr med en horisont på ett år. Risken måste vara relativt låg då pengarna ska betalas tillbaka till mina föräldrar då.

Jag har kikat på din portfölj med indexfonder och även haft dessa fonder under bevakning en tid. Genom spridning mellan olika index så känns riskspridningen ok, samt att sett till historisk utveckling så bör det ge en god avkastning.

Problemet är ju att läget globalt är lite svajigt just nu, och därav känns 12 månader som möjligen för kort period för att kunna hantera en ev nedgång.Vad tror du är det bästa alternativet, givet att jag önskar bästa möjliga avkastning?

Det enda som brukar skilja på frågorna är beloppet och tidshorisonten. I den här artikeln följer mina tankar om att investera på kort sikt och till låg risk. Observera också att det här resonemanget gäller pengar utöver buffert- och målsparande då det kommer först. Mer info i artikeln:

För att vara supertydlig – aktier, fonder, indexfonder är INTE en någon bra investering på kort sikt. Som jag har skrivit så många gånger tidigare, tittar vi på 0 – 12 månader är avkastningen på börsen mer eller mindre slumpmässig. Dessutom har vi under de senaste 20 åren haft minst 2 nedgångar på över 50 % på 12 månader. Grafen överst på sidan visar sannolikheten för ett positivt utfall på olika tidsperioder.

Som man kan se i grafen att investera på 12 månader sikt (eller kortare) då har man en sannolikt på ungefär 68 % att komma undan med ett positivt utfall. Det vill säga att i ungefär 32 % av fallen kommer du efter 12 månader har mindre pengar än du började med. Jag tycker inte det är låg risk. Således påstår jag att aktier är direkt olämpliga på bara 12 månaders (eller kortare) sikt. 

Investera till låg risk på kort sikt

Ska man ändå ”parkera” sina pengar någonstans så påstår jag att man ska titta på följande typer av investeringar istället:

  • Fasträntekonton – med och utan fria uttag och helst med insättningsgaranti
  • Räntefonder – som placerar i säkra statspapper

Jag rekommenderar följande artikel där jag har skrivit om olika exempel och alternativ:

Där ger jag flera alternativ såsom t.ex. Akelius Spar som kan ge uppemot 5 %, notera dock deras villkor om uttagsavgift och att de inte har insättningsgaranti etc.

Placera 100 000 kr eller mindre

Om jag skulle placera 100 000 kr eller mindre som jag inte skulle behöva på 12 månader hade jag sannolikt placerat dem enligt:

Det skulle på ett år ge ungefär 2.35 % avkastning i genomsnitt. Det är marginellt bättre än inflationsmålet, så det får vara godkänt. Högre avkastning än så till låg risk är svårt påstår jag. Låg risk i det här fallet är att du med väldigt hög sannolikhet får tillbaka alla dina pengar och lite till.

Notera dock att det här INTE är riskfritt. De flesta tror nämligen felaktigt att ha pengar på ett bankkonto med insättningsgaranti då är man garanterad pengarna. Det är inte sant. Bara för något år sedan försökte den cypriotiska staten rädda sina banker genom att hämta pengar från cyprioternas bankkonto – TROTS – insättningsgaranti. EU har också ganska nyligen lagstiftat om att banker i kris ska kunna använda tillgängliga klientmedel under vissa specifika förutsättningar, så kallade bail-in istället för de klassiska bail-outs som gjordes under krsien 2008¹.

Den andra risken med ett ”vanligt bankkonto” är dessutom att pengarna förlorar i värde på grund av inflationen. Statens och riksbankens mål är ju att dina pengar på ett bankonto ska förlora ungefär 2 % per år. Läs mer:

Överkurs – kombinera högrisk med lågrisk

Ett överkurs sätt som jag själv använder från tid till annan, men som jag inte riktigt rekommenderar annat än till dem som vet de gör, är att kombinera olika typer av tillgångar. Om man nämligen tar en investering med hög risk/hög avkastning och kombinerar den med en större del låg risk, så kan man anpassa risknivån.

För belopp på 500 000 kr eller mer skulle jag resonera som följler i det här överkursfallet. Jag utgår från 1 000 000 kr för att det är enkelt att räkna med.

Exempel #1 – utan högrisk komponent

Låt oss säga att jag placerar en miljon kronor enligt följande:

Fond/Sparkonto Belopp Avkastning i % Avkastning i SEK
Akelius Spar 50 000 kr 3.00 % 1 500 kr
Catella Avkastning 317 000 kr 2.40 % 7 600 kr
Spiltan räntefond 317 000 kr 2.00 % 6 300 kr
Avanza Sparkonto 317 000 kr 1.40 % 4 430 kr
Summa ca 1 000 000 kr 1.99 % 19 830 kr

Det ovan ger en total avkastning på ca 19 900 kr eller 1.99 %. 

Exempel #2 – med en högrisk-komponent

Låt oss säga att jag placerar en miljon kronor enligt samma princip som ovan, fast jag lägger till en högriskkomponent.

Uppdatering 141217 2259:
Jag hade ett konkret exempel på högrisk-komponent men jag har valt stryka den tills vidare på grund av Stefans kommentar nederst, tills jag har kollat upp det själv. Teoretiskt fungerar dock exemplet fortfarande. Man kan också ta andra högriskkomponenter än det exemplet som jag hade tidigare.

Fond/Sparkonto Belopp Avkastning i % Avkastning i SEK
Högriskkomponent 100 000 kr 12.00 % 12 000 kr
Akelius Spar 50 000 kr 3.00 % 1 500 kr
Catella Avkastning 283 000 kr 2.40 % 6 800 kr
Spiltan räntefond 283 000 kr 2.00 % 5 660 kr
Avanza Sparkonto 283 000 kr 1.40 % 3 970 kr
Summa ca 1 000 000 kr 2.99 % 29 930 kr

Det ovan ger en total avkastning på ca 29 900 kr eller hela 2,99 %. 

Det vill säga att genom att lägga till 100 000 kr, mindre än 10 % i portföjen så höjer jag i exempel #2 avkastningen med hela 50 % i förhållande till exempel #1 och risken är fortfarande hanterbar. Sedan kan man laborera med högriskkomponent som man vill för att uppnå den avkastning som man önskar. Sätter man 20 % i högriskkomponenten så blir avkastningen 4 % och så vidare.

Strukturerad produkt

Egentligen är det här inget konstigt, då principen för bankernas strukturerade produkter eller s.k. spaxar fungerar på ungefär samma sätt. Man skulle till och med kunna sälja in ovanstående med följande resonemang:

Investera dina pengar i Exempel #2 på 5 år sikt så är den förväntade avkastningen 16 % på 5 år och i värsta fall så får du tillbaka pengarna.

Hur man tänker kring en sådan lösning är:

  • Fungerar det – då ger det ovan 3 % om året och på 5 år blir det med ränta-på-ränta ca 16 %.
  • Fungerar inte högriskkomponenten – så tar det ca 5 år för de återstående 900 000 kr att avkasta ihop de 100 000 kr som förloras.

Som sagt, överkurs men ganska kul att resonera kring. Eller så är det bara jag som tycker så… :-)

Relaterade artiklar på bloggen

Externa länkar

Relaterade etiketter och ämnen

avanza, Catella Avkastning, läsarfråga, Spiltan Räntefond Sverige, strukturerad produkt, Trustbuddy

Kommentera

16 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    hej jag vill investera lite pengar men vet inte hur man gör det och villka regler det gäller. Hur lär man sig sånt och vart

    Gravatar ikon för användaren
    Farhad
  2. Vit pil

    Exempel #1 1000.000 Kort sikt:
    Är det inte bättre att placera pengarna på en bank som betalar 1,50 – 1,75? (med full insättningsgaranti och fria uttag)
    Låt oss säga att du får 17500 per år, minus 30% skatt, behåller du 12.250 kr.
    Enligt Exempel #1 får du 19830 men skatten på ett ISK äter upp närmare 7000 kr. (2014) plus eventuella fondavgifter. Total sätt behåller du mindre pengar på Exempel #1 och det hela är betydligt krångligare…

    Gravatar ikon för användaren
    Eduardo
    1. Vit pil

      Fast schablonskatten på ISK är bara 6270kr 2014, inte 7000kr, och det är egentligen helt irrelevant för den skattesats som dras nästa gång är 2015års nivå som är endast 2700kr på 1.000.000kr. Lägg därtill till att ALL vinst på den insatta miljonen är skattefri (om du plockar ut den istället för att återinvestera den). Så ISK exempel 1 ger 2015 17,300kr i vinst, vilket är drygt 5000kr mer än bankränteexemplet.

      Sen om vi pratar ISK och låg risk så hade jag troligen satsat mer på preferensaktier i stabila bolag som till relativt låg risk (prefaktier ligger oftast ganskastill i värde) kan ge 6%-7% avkastning, dvs 60-70.000kr – 2700kr i skatt = 57.300-67.300kr i vinst.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
  3. Vit pil

    Lite off topic kanske, men det pratas mycket om risk inom finansvärlden, med rätta. Klart man ska sprida sin risk och inte lägga alla ägg i en korg.

    När jag tänkte mer på detta så kom jag att tänka på risk i andra sammanhang. Det viktigaste källan till vårt ekonomiska välstånd är ju för de flesta vårt arbete. Utan det har vi inga förutsättningar att leva, spara, investera m.m. Tittar vi på arbetsfronten så gör vi ju faktiskt just det som man i finansvärlden absolut inte gör, lägger alla ägg i samma korg. Att förlita sig på lönechecken från en enda arbetsgivare som de flesta av oss gör känns ju egentligen ganska riskfyllt. Det är ju som att köpa en enda aktie för alla sina besparingar. Det finns undantag, tex för de som jobbar inom IT-branschen där du just nu i princip är garanterad ett nytt jobb om skulle få gå från ditt nuvarande. Men i andra branscher där ett jobb kan vara svårt att hitta, kan det ju bli katastrof utan dess like.

    Man borde egentligen göra i arbetslivet som med sin fondportfölj, sprida riskerna och ha flera arbetsgivare. Helst en portfölj med 4-5 olika ämbeten inom olika branscher som alla påverkas av olika faktorer. Inte helt lätt att praktisera kanske, men principen känns egentligen lika applicerbar som på fondportföljen.

    Gravatar ikon för användaren
    Hank
    1. Vit pil

      Man kan åstadkomma många kassaflöden som arbetare ifall man kör det hela som konsult / egen företagare (som många av er säkert känner till. Idag behöver man ju inte ens ha egen f-skatt. Kolla in frilansfinans.se). Då har man många uppdragsgivare för samma typ av arbete man utförde hos en enda arbetsgivare från början. Så det är möjligt.

      Jag håller med dig, Hank, om att det är riskfyllt att förlita sig på en lön. Inte nog med det, det är jätteriskabelt att dessutom belåna sin lön för att köpa saker och ting. Vissa har som vi vet lån på bilar, hus, båtar m m. Alla dessa lån, och detta kanske inte många personer inser, är hävstångsprodukter. Låntagarna har i praktiken tagit hävstång på sin egen lön. En inkomst som när som helst kan dras in (i deflationstider som dessa är det kanske inte den mest genomtänkta grej man kan försätta sig i. Deflationstider erbjuder många uppsägningar då folk konsumerar mindre, lönsamheten i bolagen blir lägre och folk måste därför sägas upp. Färre konsumerar som följd av detta och detta leder till att fler ”friställs”. And so it goes…down the drains. Ganska enkelt matematik). Lönen försvinner, men låntagarna har fortfarande skyldigheten att betala av lånen. Enligt mig verkar det som att frivilligt skjuta foten av sig i tron att foten mår bra av det.

      Inte sällan är det samma personer som säger att det är galenskap att köpa hävstångscertifikat o dyl på börsen. För mig är det en irrationell tankegång. Jag kan inte förstå ett sådant resonemang. Den enda hävstångssituationen är skapad för att absolut sänka dig, den andra hävstångssituationen är åtminstone skapad för att ge dig en hederlig chans uppåt i livet (om du förstår spelreglerna förstås).

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
  4. Vit pil

    @Mathias ”Hur ser Trustbuddies kapitaltäckningsgrad ut”

    Den är ungefär 0kr. Allt de får in lånar de ut i princip.

    Så om alla skulle ta ut sina insatta kapital så skulle man endast få ut den pyttelilla del som står inne på kontot som outlånat och inte en krona mer. För mig tog det tex 8 dagar + 1 email innan jag fick ut en struntsumma på 1000kr. Då hade jag ändå 2-3000kr stående outlånat på kontot när jag begärde utbetalningen.

    Efter den händelsen tyckte jag det var en bra idé att försöka ta ut ett lite större belopp, på 20%, för att se vad som hände. De pengarna har jag inte sett röken av än. Däremot har vi enats om att spärra nyutlåning från mitt konto och periodvis utbetala pengarna som kommer in när lånen återbetalas.

    Jag säger inte att TB inte kan vara ett bra sparalternativ, men man får se det som ett långsiktgt sparande med ytterst begränsad tillgång till insatt kapital på kort sikt. Sparar man på tex 5 åprs sikt, och börjar ta ut pengarna efter 4år, så kan man nog fått ut minst hela det belopp man lagt in tills år 5. Men på 1 års sikt i sparandet bör man nog vända sig någon annan stans.

    Gravatar ikon för användaren
    Stefan H
    1. Vit pil

      Är det så som du skriver, så är det inte så bra. Men jag vill inte spekulera i det förrän jag har fakta på bordet. Återkommer när jag pratat med källan.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Jag tycker exempel nummer två är intressant. Samtidigt var det lite av denna vara som låg bakon sub-prime erbjudandena. Komplexitetsfaktorn i exempel nummer två, och även i exempel nummer ett, är också högre än vid enstaka inköp av aktier.

    Som investerare i strukturerade produkter måste man vara intresserad av att hålla koll på vilka komponenter som är i produkten (det är inte alltid innehållet är konstant heller). Då många personer redan nu inte verkar ha tid att ens en gång följa en aktie förbryllar det mig hur de har tid till att hålla koll på något som har flera komponenter. Det är som att börja jonglera med flera bollar när man ännu kämpar med en eller två.

    Jag säger inte att strukturerade finansiella produkter är dåliga, bara att de kräver mer dedikering och tid. Och kännedom om spelreglerna. Dessutom någorlunda hyfsad matematisk kompetens.

    Gravatar ikon för användaren
    Mathias
  6. Vit pil

    Hej Jan.

    En fråga ang Trustbuddy, har du själv provat att ta ut större summor från ditt konto där på sistone? I min egen erfarenhet är det MYCKET svårt och tidsödande. Så när det kommer till en så kort tidshorizont som 1år innan pengarna ska återlämnas så hade jag definitivt undvikit att placera pengarna där. Vill man vara i SMS-lånebranchen så kan man få 6-8% ränta på rena ”bankkonton” hos andra bolag där man faktiskt kan få ut pengarna med någon reda på några få dagar, inte halvår som det tar på Trustbuddy.

    Och för att förtydliga, gamla löften om ”man kan få ut 90% av kapitalet på kort tid” stämmer inte ett dyft (även om det kan ha stämt tidigare) förutom i undantagsfall. Det undantagsfallet infinner sig endast om det för tillfället skulle finnas ett kapitalöverskott i TB pga få personer som vill ta lån. Då kan de återbetala 90% inom 2-3veckor, annars är tidshorisonten runt 6 månader innan man fått ut 90%. TB lånar nämligen ut nära 100% av allt kapital de får in om de kan och har INGA reserver att lösa ut en investerare med. Med andra ord, det enda man kan göra är att be dem spärra all nyutlåning och sedan vänta på att alla ens utestående lån så sakteliga återbetalas.

    Själv har jag lyckats få ut ca 12% på ca 1 månad… efter MÅNGA email… (dock har de en trevlig attityd och svarar, vilket är positivt).

    Gravatar ikon för användaren
    Stefan H
    1. Vit pil

      Hej Stefan… Det beror lite på vad du menar med större summor. Jag ”rensade” ett konto i somras där jag hade 25 000 kr och där fick jag ut 90 % ganska omgående. Sedan dess har jag inte prövat ta ut och inte heller större summor än det.

      Det är bra att du skriver det, för det visste jag faktiskt inte. Jag uppdaterar artikeln tills dess att jag har fått klarhet i det här. Jag kontaktar dem och undersöker. Tack!

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jan, mindre summor ska nog inte vara svårt att få ut med tanke på att det är lättare att täcka upp mindre belopp. Större belopp kan nog öka kapitaltäckningsrisken avsevärt. Hur ser Trustbuddies kapitaltäckningsgrad ut (d v s hur stort belopp skulle Trustbuddy kunna betala ut rakt av ifall alla Trustbuddy insättare skulle vilja avsluta sina konton. Hur många konton skulle ha noll kronor i reellt saldo)?

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    3. Vit pil

      Med större summor menar jag sådana som du har i denna artikel, dvs runt 100.000kr. Och i mitt fall har jag bara provat att ta ut förhållandevis små summor som 20% av kapitalet i stöten, vilket inte gått alls. Häromdan kom dock ca 12% ut, vilket lyckades då detta belopp för tillfället då stod inne på kontot outlånat och jag hade direktkontakt via email.

      Min informationskälla är i första hand Jesper Ugland, Senior Lending Relations Officer i Trustbuddy Int AB. Dock åtföljs emailen från honom av av NDA-text, så kan inte bara klipp & klistra eller vidarebefordra mejlen direkt till dig. Möjligen kan du få bjuda mig på en lunch och råka läsa dem över axeln på mig. ;)

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    4. Vit pil

      Jag har haft kontakt med Sverige-chefen Erik, har mejlat honom till följd av din kommentar. Har även mejlat en annan god kontakt som jag har. Jag är på bollen och återkommer! Tack!

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    5. Vit pil

      Som återkoppling så har jag idag fått ut ytterligare några få procent av mitt kapital. Totalt sett betyder det att jag nu fått ut knappt 20% på ungefär 2 månader.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H