Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare...

Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare…

Att aktivt handla med aktier är förödande för din förmögenhet. Indexfonder är det bästa förslaget...
Investerar du i aktier? Då är du högst sannolikt en förlorare…

Med risk och syfte att provocera dig som läsare att tänka till, så sticker jag här ut hakan och påstår att investera i enskilda aktier, s.k. stockpicking inte fungerar. I alla fall inte för över 99 % av spararna och definitivt inte för över 99.9 % av befolkningen. Artikeln belyser också misstagen som de flesta gör, helt omedvetet.

Jag köpte mina första aktier redan 1994 som 14-åring, mycket till följd av min dåvarande flickväns pappa som visade mig hur det fungerade. Jag har sedan dess varit mer eller aktiv på marknaden och jag har testat det mesta. Jag påstår dessutom att jag kan mer om marknaden än de flesta, jag har läst nästan alla böckerna, jag har använt både fundamental och teknisk analys. Jag har ägt det mesta – jag har slagit index många gånger och jag har fått stordäng av Mr. Market minst lika många gånger. Så pass mycket att jag periodvis tänkt ”Börsen är inte till för mig…”…

Den smärtsamma insikten – jag är sämre än genomsnittet…

Problemet är att när jag har analyserat min historik över 10-20 år så har jag inte varit bättre än genomsnittet. Jag har varit en medelmåtta och misslyckats med att över dessa 10 – 20 år slå index. Det här insikten var en oerhört smärtsam upplevelse. Den kom i samband med att vi hade en aktieklubb som gick skitbra. I flera år. Ända fram till 2010 då vi förlorade i värde och jag kunde inte motivera för våra medlemmar att ha pengarna i aktieklubben i förhållande till den då lanserade indexfonden Avanza Zero. Vi slog ju inte Avanza Zero, trots över 100 års samlad erfarenhet av aktiehandel i aktieklubben.

Är det något man lär sig på teknisk fysik i Lund så är det pragmatism, att analysera och fatta beslut på data från verkligheten. Datan var tyvärr helt otvetydigt. Hur jag än vände och vred på det så var jag sämre än genomsnittet för marknaden – index. Än idag tar det emot – framförallt för mitt eget ego – att erkänna det. Det vår då jag valde att börja nysta i det här, för jag kan ju inte vara ensam om den här upplevelsen. Det var då jag började investera enligt de principer som jag följer idag kring RikaTillsammans- och nybörjarportföljen, som utgår från att det inte går att slå index och att det viktigaste är en riskjusterad avkastning.

Jag har skrivit om temat många gånger utifrån perspektivet aktiv förvaltning och fonder. Men med tanke på de senaste dagarnas diskussioner i kommentarsfälten, inslag på Aktuellt och inte minst bloggrannars lovsånger till aktier så tänker jag att nu får det vara lite nog. Där finns nämligen ingen vetenskaplig eller statistisk substans i de flesta åsikter. Det handlar mycket om tyckande och anekdotiska bevis.

Målet med den här artikeln är att lämna anekdoter som ovan om mig själv och titta på det utifrån ett vetenskapligt perspektiv – till min disputerade frus stora förtjusning. Syftet här är inte att såga aktiesparande generellt för det har en massa fördelar, det är roligt, det är spännande, det är viktigt och jag kommer alltid att rekommendera det – men utifrån ett strikt perspektiv att tjäna pengar så är de flesta som aktivt handlar med aktier förlorare.

Effektiva marknadshypotesen

I grunden kommer hela den här diskussionen ner till huruvida man tror på den ”Effektiva marknadshypotesen” som Eugene Fama fick Nobelpris för 20131. Wikipedia ger en bra sammanfattning av den:

Effektiva marknadshypotesen (EMH) antar att finansiella marknader är effektiva, vilket innebär att priset på en tillgång återspeglar all tillgänglig information och att priset därmed är riktigt i den meningen att det återspeglar den kollektiva analysen hos alla investerare. Hypotesen säger därmed att det inte är möjligt att konsekvent vinna över marknaden genom att använda någon information som marknaden redan känner till, förutom möjligen genom insiderinformation. Wikipedia

Eugene Fama visade i flera artiklar(2,3,4genom empirisk forskning hur marknaden faktiskt beter sig i verkligheten till skillnad mot ekonomiska modeller. Hans forskning lade grunden till flera andra artiklar, citerade nedan, som visar hur just den här hypotesen gör det väldigt svårt för fondförvaltare, daytraders och institutionella investerare att kontinuerligt slå index och på samma gång utesluta att det bara handlar om tur. Om inte dessa proffs, med alla sina resurser slår marknaden, hur ska vi amatörer någonsin kunna göra det?

Det finns en del kritik mot den effektiva marknadshypotesen, t.ex. att individuella aktier kan vara felprissatta, att marknaden för mindre och underanalyserade bolag inte är effektiv. Så är det naturligtvis också men min poäng är inte att argumentera för huruvida EMH är 100 % korrekt eller ej. Det får akademikerna göra. Min poäng är mer pragmatisk, nämligen att för den absoluta majoriteten av investerare inkl. stora delar av den finansiella världen (läs: banker och fonder) så är marknaden tillräckligt effektiv. Framförallt på längre tidsperioder. Sen om den är det till 80 %, 90 % eller 95 % är ointressant påstår jag för konsekvenserna är tydliga i alla fall.

Således, resten av artikeln bygger på antagandena att:

  • Tidsperioden är riktigt lång såsom för långsiktiga pengamaskiner, pensions- eller barnsparande minst 5-10 år, helst 10-25 år.
  • Att man inte har resurser såsom superdatorer för högfrekvenstrading eller stora analysavdelningar (det är ändå ingen garanti)
  • Att man har ett annat jobb än att förvalta sitt eget kapital, dvs. viss begränsning i tid

Under sådana förutsättningar tror jag på att ingen kan på ett hederligt sätt ha ett informationsövertag över alla investerare på en marknaden över så lång tid. Återigen – notera att jag pratar för den absoluta majoriteten av investerare – jag pratar inte om de så kallade outliers såsom Warren Buffet. Mer om dessa senare.

Eugene Fama, nobelpristagare i ekonomi i SVT Rapport

Det enklaste är att låta Eugene Fama förklara det själv, som i videoklippet från Rapport i samband med att han fick Nobelpriset nedan:

Om inte det här är en sågning så säg. Han visar att hans och andras forskning visar att de flesta fonder slår inte index, genomsnittet för hur det går på börsen och de som slår index – ja, då kan man inte utesluta att det var turen av att befinna sig på rätt plats vid rätt tid.

Mindre än 1 % av alla fonder slår konsekvent sitt index

I en berömd artikel5 visar de tre professorerna Laurent Barras, O. Scaillet och Russ Wermers hur mycket aktiva investerares avkastning kommer från tur och hur mycket som kommer från skicklighet. På ekonomispråk definierar man det här som alpha, ett övervärdet mot det genomsnittliga indexet. Man mätte helt enkelt hur mycket bättre fondförvaltare i sina fonder var än det motsvarande indexet (genomsnittet för marknaden).

På sidan två i sin artikel skriver de det, som enligt mig är sprängstoff:

Our decomposition of the population reveals that 75.4% are zero-alpha funds—funds having managers with some stockpicking abilities, but that extract all of the rents generated by these abilities through fees. Further, 24.0% of the funds are unskilled (true α < 0), while only 0.6% are skilled (true α > 0)—the latter being statistically indistinguishable from zero. Barras, sid 2

Vad de säger är att av 2 076 amerikanska fonder, analyserade under perioden 1975 till 2006 så är:

  • 75.4 % av aktivt förvaltade fonderna betedde sig som index och hade ingen överavkastning
  • 24.0 % av de aktivt förvaltade fonderna var sämre än index
  • 0.6 % av fonderna slog indexet konsekvent

Det är den sista meningen som är helt galen. Läs den gärna igen för vad den säger är att:

Mer än 99 % av alla professionella investerare – som till och med anförtros hela fonder – slår inte konsekvent sitt index!

Då pratar vi professionella investerare, med långa utbildningar på handelshögskolor, år av erfarenhet, med team av kollegor, med tillgång till alla experter och prenumerationer på tidningar, analyser, verktyg som de kan önska, kraftfulla analysapparater – de slår fortfarande inte index efter avgifter. Den uppenbara frågan, i alla fall för mig, blir då:

Om inte 99 % av proffsen inte klarar det, hur ska jag ens ha en tillstymmelse av chans?

Det är den här frågan som gjorde sig så smärtsamt påmind 2010 när vi la ner aktieklubben. Jag insåg nämligen att sannolikheten för att jag ska lyckas är så försvinnande liten att det inte ens är lönt att spela spelet. Om man inte kan vinna, varför ens vara med? Då behöver man ändra spelreglerna så att man får oddsen till sin egen fördel.

Dessutom, man kan ju bara spekulera i hur resultatet ovan hade sett ut om man hade inkluderat åren sedan 2006… Särskilt med kriserna 2008 och 2010.

Investerarnas faktiska avkastning över tid

Där finns ett bolag som heter Dalbar som varje år släpper en rapport kring hur spararnas faktiskt avkastning ser ut i förhållande till det amerikanska SP500-indexet, inflation och obligationssparande. Följande tabell kommer från deras 2014-rapport (sid 3):

Den genomsnittlige investerarens avkastning i    Jämförelsetal
Aktiefonder Blandfonder Obligationsfonder Inflation S&P500-index Barclay Bond-index
Sedan 1984 3.69 % 1.85 % 0.70 % 2.80 % 11.11 % 7.67 %
20 år 5.02 % 2.53 % 0.71 % 2.37 % 9.22 % 5.74 %
10 år 5.88 % 2.63 % 0.63 % 2.38 % 7.40 % 4.55 %
5 år 15.21 % 7.70 % 2.29 % 2.08 % 17.94 % 4.44 %
3 år 10.87 % 6.26 % 0.70 % 2.07 % 16.18 % 3.27 %
12 månader 25.54 % 13.57 % -3.66 % 1.52 % 32.41 % -2.02 %

Det vill säga att den genomsnittlige investeraren har inte slagit något index på någon tidsperiod – inte ens det korta 12-månadersperspektivet. Dalbar skriver vidare att trots att man gissade rätt 3 av 4 gånger under 2013 så slog man fortfarande inte marknaden.

Sidospår – om höga fondavgifter

Något som gör mig galen är många gånger bankers höga fondavgifter, för något som enligt ovan uppenbarligen är skit. Jag har skrivit om det många gånger här på bloggen inte minst i artiklarna:

Från Barras artikeln igen:

We also observe a large reduction in the proportion of unskilled funds when we move from net alphas to pre-expense alphas (from 24.0% to 4.5%), indicating a big role for excessive fees (relative to manager stockpicking skills in excess of trading costs) in underperforming funds.

Although industry sources argue that competition among funds has reduced fees and expenses substantially since 1980 (Rea and Reid (1998)), our study indicates that a large subgroup of investors appear to either be unaware that they are being overcharged Christoffersen and Musto (2002)), or are constrained to invest in high-expense funds (Elton, Gruber, and Blake (2007)).Barras, sid 3

Vad de säger här är att om man istället tittar på överavkastning mot index innan avgifter så ser siffrorna något bättre ut. Framförallt för de fonderna som är sämre än index. Det vill säga att då är det bara 4.5 % som är sämre istället för 24 %. Jag påstår att det är ju inget konstigt. Om det är svårt att slå index och index hamnar på 8 % och jag dessutom ska ha 2 % i avgift, då blir det ju ganska naturligt att 8 % – 2 % ≠ 8 %.

Det naturliga blir ju att argumentera för att en enskild investerare då visst kan slå index innan avgifter. Man har ju som privatperson inte samma kostnadsmassa som en fond, men jag tror att det är att lura sig själv. För det första betalar även privatinvesterare per transaktion för direktinvesteringar i aktier, har ofta också omkostnader om inte annat i sin egen arbetstid, något som fonderna mer tydligt redovisar.

Var det bättre förr? Ja, det var det…

Barras et al. fortsätter i sin artikel:

We observe that the proportion of skilled funds decreases from 14.4% in 1990 to 0.6% in 2006, while the proportion of unskilled funds increases from 9.2% to 24.0%. Thus, although
the number of actively managed funds dramatically increases over this period, skilled managers (those capable of picking stocks well enough, over the long-run, to overcome
their trading costs and expenses) have become exceptionally rare. Barras, sid 2

Vad de säger här är att 1990 så slog 14.4 % av alla fonder sitt index men drygt 26 år senare har den andelen sjunkit till 0.6 %. Under samma period ökade andelen förvaltare som inte slog sitt från 9.2 % till 24.0 %. Det visar entydigt att det har blivit mycket svårare att investera sig till en överavkastning mot marknadens genomsnitt. Dessutom är 0.6 % ett så extremt litet värde att det knappt statistiskt sett går att skilja från noll.

Det har spekulerats mycket i förklaringen till det här, men den gängse förklaringen tenderar att vara Internet, högfrekvenstradingen och mängden personer och kapital på marknaden. MIT-professorn Andew Lo, uttryckte det så här i en intervju med Institutional Investor6:

No corner of the financial market is undiscovered country.

Det vill säga att alla har idag tillgång till samma information och lika lite som det finns outforskade länder i världen så finns det outforskade områden på finansmarknaden.

Motargumentet som jag brukar få här är att det finns möjligheter på smålistorna såsom First North, Aktietorget och Alternativa – ja det finns det, för där finns inte all information tillgänglig på samma sätt. Det vill säga att man kan skaffa sig ett temporärt informationsövertag mot marknaden. Det kan leda till en potentiell överavkastning på kort sikt, men i förhållande till risken och likviditeten på de marknaderna så påstår jag att det är ogörbart som strategi på lång sikt. Tänk: Northland Resources t.ex.

Kompetensparadoxen ökar slumpens inflytande

Marknaden har på bara några decennier gått från ett lite sömnigt ställe dominerat av individuella investorer till professionella aktörer med enorma resurser i ryggen. Det här är ju inget ovanligt – det är samma sak i alla områden. När spelarna i ett spel blir bättre och bättre för att till slut vara på samma nivå, då ökar slumpens inverkan på utfallet. Det gäller likaväl idrotter, poker till investerande.

Ibland brukar man benämna det här som ”kompetensparadoxen” (eng. paradox of skill) i fri översättning. Det är ett koncept som först definierades av biologen Stephen Gould men beskrevs i boken ”The Success Equation” av Michael J. Mauboussin. Det kan enkelt förklaras som att den absoluta mängden färdighet ökar, men relativt sätt minskar färdigheten vilket ökar slumpens påverkan. För oss på marknaden innebär det i klarspråk när de flesta investerare blir bättre minskar sannolikheten att slå index och därmed erhålla α.

Det här kan mätas på flera olika sätt, bland annat genom att mäta standardavvikelsen på överavkastningar. Enligt Goulds teori så ska den här minska – det vill säga att resultaten ska skilja allt mindre från varandra över tid eftersom spelarna blir bättre. Mauboussin visar det här med följande graf:

150409-std-excess

På bilden ovan ser man hur standardavvikelsen har en tydligt nedåtgående trend. Mellan 1967 och 2012 har standardavvikelsen halverats från ca 16 % till 8 %. Det betyder att de flesta investerares resultat över tid hamnar närmare och närmare varandra, ju bättre alla blir. Det här ju samma princip som t.ex. med mobiltelefoner – när iPhone lanserades var det stor standardavvikelse mellan hur telefoner såg ut. Efter iPhonens intåg ser nu de flesta telefoner ut likadant och skiljer sig knappt i funktion. Alla har blivit bättre på bekostnad av spridningen.

Du tävlar mot superdatorer programmerade av civilingenjörer som doktorerat…

Enligt den amerikanske investeringskonsulten Charles Ellis7, som bl.a. skötte Yales investeringar, så har den amerikanska marknaden har gått från att bestå av 90 % privatpersoner till 90 % institutioner på 50 år. För många år sedan var det alltså andra privatpersoner som man handlade med, det är det inte längre idag. Professor Terrence Odean på Berkeley beskriver hur det hela ser ut idag i en artikel i Wall Street Journal från 20138:

It used to be another human being on the other side of the trade when an individual bought or sold a stock. Now it’s a supercomputer you’re competing with. Individuals are no longer playing against Grandmasters; they’re playing against Deep Blue. Terrance Odean, Wall Street Journal

Han refererar naturligtvis till den berömda schackmatchen mellan IBMs dator Deep Blue och stormästaren Kasparov. 1997 fick människan stordäng. Idag har samma företag konstruerat en dator med så pass bra AI att den slår alla tävlande i Jeopardy i realtid med upplästa frågor9. Då ska man dessutom komma ihåg att frågorna i Jeopardy inte ens är formulerade som entydiga frågor. I en tävling som handlar om att analysera och fatta beslut på komplex information kommer vi alltid att förlora. Vi människor är inte skapade för det.

En parentes på det här. Jag läste som sagt teknisk fysik på LTH och jag kan säga att jag har aldrig träffat så smarta människor som jag träffade där. En stor del av mina kursare gick vidare och doktorerade, många inom finansiell matematik och statistik. Det är dessa personer som brukar benämnas som quants – supersmarta människor som programmerar superdatorer med artificiell intelligens för att hitta och agera på små möjligheter på marknaden. Det är dessa som du och jag står ansikte-mot-ansikte mot när vi handlar på börsen. I och med att jag känner dessa personer, så gjorde det också beslutet lättare att acceptera att jag är medelmåttig – jag har faktiskt ett ansikte på de människorna som jag tävlar mot och de är smarta. Grymt smarta. (och det värsta av allt, många var dessutom galet socialt kompetenta också…:-)

Vi är bara människor…

En annan nobelpristagare Daniel Kahneman10 visade i sin bok ”Tänka, snabbt och långsamt” att människan konsekvent och utan undantag förlorar när komplexa beslut ska fattas. Han gick genom över 200 studier gjorda under 50 år och resultatet var entydigt. Jag har skrivit om både den boken och några av de här mentala misstagen vi gör i artiklarna:

Just här blir vi människor också lurade av matematiska illusioner om kausalitet och korrelation. Det är t.ex. bevisat att en dålig rådgivare med högre än medel-sannolikhet kommer att prestera dåligt. Illusionen blir då att samma sak gäller omvänt – att den duktig rådgivare / fond / bloggare kommer att prestera över medel. Men det är inte sant, det enda som sannolikheten faktiskt säger är att man ska undvika en dålig rådgivare.

Men Warren Buffet då? Han har lyckats, eller?

Det ultimata motargumentet mot allt jag påstår i den här artikeln brukar vara den bäste investeraren genom tiderna – Warren Buffet. Jag har för mig att han har avkastat över 20 % per år i snitt under flera decennier. Han måste ju vara beviset för att det går att slå index.

Här vill jag förtydliga en sak – jag har aldrig påstått att det inte går att slå index. Jag säger att för de flesta av oss så är det extremt svårt. Jag gillar Buffet själv och äger aktier i hans bolag. Det är faktiskt i princip den enda direktägda aktien som jag har, normalbegåvad/förlorare som jag är… :-)

Men jag tror att man stirrar sig blind på Buffet. För det första – tillräckligt stort statistiskt underlag så kommer du alltid att hitta så kallade outliers som klarar det osannolika. Det andra som egentligen är mer väsentligt är att Buffets är inte en ren investerare trots att han ofta beskrivs som det.

Buffet investerar inte på börsen som vi andra

Han köper nämligen ofta upp hela bolagen och utvecklar dem i lugn och ro med ett otroligt långsiktigt perspektiv. Att göra 20 % om året i helägda bolag är inte enkelt, men det är betydligt lättare än att investera sig till 20 % per år i bolag som du inte har något inflytande inom (läs: köpta via börsen). Han spelar ett helt annat spel och att jämföra oss med honom är som att jämföra äpplen med päron.

Buffet använder hävstång och har ”gratispengar” till sitt förfogande

Dessutom har han orättvisa fördelar i tillgång till finansiering till priser som vi andra bara kan drömma om och så är han en grym förhandlare. I sitt aktieägarbrev från 201311 skriver han:

Property casualty insurers receive premiums upfront and pay claims later… This collect-now, pay-later model leaves P/C companies holding large sums—money we call “float”—that will eventually go to others. Meanwhile, insurers get to invest this float for their benefit. Though individual policies and claims come and go, the amount of float an insurer holds usually remains fairly stable in relation to premium volume.Warren Buffet, 2013, sid 7

Slutsatsen av det här kan jag inte skriva bättre än bloggaren Snåljåpen:

Berkshire Hathaway kan alltså “låna pengar” av sina kunder och använda dessa till investeringar som ger avkastning. I en studie så bedöms Berkshire’s “lånekostnader” ha varit i snitt 2,2 % mellan 1989-2009, vilket är 3 % lägre än vad USA’s regering fick betala för kortsiktig finansiering under samma period. Det är nu vi kommer till det magiska; Om man kan låna pengar billigare än till den normala marknadsräntan och bara följa index så kommer avkastningen på eget kapital per automatik att slå index.

Läs gärna hela artikeln på Snåljåpens blogg:

Buffet själv rekommenderar indexfonder

För det tredje, vilket jag egentligen tycker är mest intressant är att Buffet flera gånger har rekommenderat indexfonder. Sidan 20 i hans aktieägarbrev från 201311:

My advice to the trustee could not be more simple: Put 10% of the cash in short-term government bonds and 90% in a very low-cost S&P 500 index fund. (I suggest Vanguard’s.) I believe the trust’s long-term results from this policy will be superior to those attained by most investors – whether pension funds, institutions or individuals – who employ high-fee managers. Warren Buffet, 2013, sid 20

Själv säger att han räknar med att företagens avkastning kommer att ligga i närheten av SP500-indexet över tid.

Varför underpresterar vi sparare mot index?

Barber och Odean skriver vidare i sin artikel:

The majority of the empirical evidence indicates that individual investors, in aggregate, earn poor long-run returns and would be better off had they invested in a lowcost index fund. This evidence of poor performance is particularly compelling when we include transaction costs (e.g., commissions, bid-ask spreads, market impact, and transaction taxes). Barber, 2011, sid 15

Även om en del av underprestationen mot index kan förklaras av avgifter såsom courtage och spreadar, så förklarar den inte den stora skillnaden. Det vill säga varför vi är så dåliga på att välja rätt aktier eller placeringar i det här fallet.

Transaction costs are an unambiguous drag on the returns earned by individual investors. More surprisingly, many studies document that individual investors earn poor returns even before costs. Put another way, many individual investors seem to have a desire to trade actively coupled with perverse security selection ability! Barber, 2011, sid 1

Flera artiklar visar att ett aktiv handlande (köp-och-sälj) av aktier är förödande för en investeringsportfölj. Den mest kända är nog Barber 2000:

Individual investors who hold common stocks directly pay a tremendous performance penalty for active trading. Of 66,465 households with accounts at a large discount broker during 1991 to 1996, those that trade most earn an annual return of 11.4 percent, while the market returns 17.9 percent. The average household earns an annual return of 16.4 percent, tilts its common stock investment toward high-beta, small, value stocks, and turns over 75 percent of its portfolio annually. Overconfidence can explain high trading levels and the resulting poor performance of individual investors. Our central message is that trading is hazardous to your wealthBarber, 2000, sid 1

Den sista meningen tål att upprepas:

Det centrala budskapet är att ett handlande är förödande för din förmögenhet!

Misstagen som vi investerare gör

Även om jag hittills mest har refererat till fondförvaltare, som ska vara de bästa av de bästa, så gäller samma sak även privata investerare. Om inte annat, så utifrån argumentet; om nu jag som privat placerare är så himla grym och slår index, varför då inte ta anställning som fondförvaltare eller starta en fond? Snabbare sätt att tjäna pengar går ju knappt – med tanke på att bara 0.6 % av fonderna slår index så borde ju investerare kasta pengar över dig. Lite taskigt sagt kanske, men sant ändå.

I artikeln ”The Behavior of Individual Investors” skriver professorerna Odean och Barber följande:

This research documents that individual investors:

(1) underperform standard benchmarks (e.g., a low cost index fund),
(2) sell winning investments while holding losing investments (the “disposition effect”),
(3) are heavily influenced by limited attention and past return performance in their purchase decisions,
(4) engage in naïve reinforcement learning by repeating past behaviors that coincided with pleasure while avoiding past behaviors that generated pain, and
(5) tend to hold undiversified stock portfolios.

These behaviors deleteriously affect the financial well being of individual investors. Barber, 2011, sid 0

det vill säga att vetenskapligt visar att:

  • Individuella sparare inte slår index
  • Säljer vinnaraktierna och behåller förlorarna
  • Influeras av historisk avkastning och är begränsade i sin uppfattning
  • Undviker smärtsamma beslut och tenderar göra det som ger lustkänslor
  • Har samlat alla äggen i samma korg

Misstag 1. Asymmetriskt informationsunderläge

Som jag har skrivit ovan så kommer vi privata investerare alltid vara i underläge mot de institutionella investerarna, superdatorerna och fondförvaltarna. En förklaring kan då vara att man gör affärer av andra anledningar än att maximera vinsten, det kan handla om ombalansering, skattereducering eller behov av kapitalet av andra orsaker. Till exempel köp av boende eller dylikt.

Förklaringen att vi investerare skulle ha ett sämre resultat just på grund av dessa anledningar, att vi tvingas – av andra orsaker – göra affär med en annan part som är bättre informerad. Problemet med den här tesen faller när man tittar på omsättningshastigheten hos många privata sparare som är ganska hög. I vissa studier med omsättningshastigheter där hela portföljen byts ut en till flera gånger per år.

Frågan att ställa sig då är:

Varför envisas så många privata sparare med att ha en egen portfölj när de skulle kunna få en lägre risk med en högre avkastning i form av indexfonder?

samt;

Varför handlar så många sparare med individuella aktier när det sänker deras förväntade avkastning?

Jag personligen och många med mig tror att det snarare handlar om beteendemönster. Många studier fram till 2000-talet innan Kahneman fick sitt genombrott utgick från att vi människor är superationella och alltid fattar det mest ekonomiskt fördelaktiga beslutet. Det vill säga att vi inte styrs av våra känslor överhuvudtaget och är fullständigt logiska och rationella. Yeah right.

Misstag 2. Övertro på den egna förmågan

Det första misstaget och det som tyvärr kommer att synas i kommentarsfälten nedan är den egna övertron på sin egen förmåga. Det vill säga att det är precis som med bilkörning – 80 % av alla bilförare är rankar sig själva som bättre än majoriteten. Det vill säga att den egna självbilden stämmer inte överens med verkligheten. Jag personligen tycker att det här är bland det svåraste som finns – både att se det hos sig själv, men även att påpeka det för andra.

Investerare som tror sig vara bättre än de är har en högre omsättningsfrekvens än andra. Jag är absolut skyldig till det här misstaget och trillar fortfarande i fällan från tid till annan.

Misstag 3. Söker spänning och kickar

Det andra misstaget som jag har påpekat många gånger här på bloggen handlar om huruvida man investerar för att ha roligt eller investerar för att tjäna pengar. Det vill säga att många sparare ser aktiehandel som något roligt och som en form av underhållning. Det är något som ger direkt feedback och tilltalar hjärnans belöningssystem – särskilt när det går bra. Man är ute efter kickarna.

Av egen erfarenhet kan jag säga att det finns få saker som ger en sådan kick som att genomföra en trade och sedan sitta klistrad vid en realtids ticker som visar utvecklingen. Det är verkligen som en drog som tog mig lång tid att komma över. Man får ha rätt, man får vinna, man får förlora, man upplever rus, sorg, spänning, frustration och en hel mängd andra känslor. Dessutom får man dela dessa ”krigshistorier” med andra frälsta.

Ett ganska roligt bevis som Barber framför på sid 19 i sin artikel är att privata sparares handel tenderar att minska i samband med stora jackpottar på lotto och motsvarande. En finsk studie visade ett samband att personer med många fortkörningsböter tenderade handla mer än genomsnittet.

Misstag 4. Förtrogenhet med det vi känner till

En klassisk sanning som många spelbolag utnyttjar är en övertro på det egna laget eller landet. I samband med t.ex. fotbolls-vm så tenderar fans i det egna landet att satsa mest pengar på att det egna landet vinner mästerskapet – oavsett om oddsen är i favör för det eller ej. På samma sätt tenderar vi investerare att investera i bolag som vi känner till och gärna med lokal anknytning. T.ex. svenska sparare investerar övervägande på den svenska marknaden och i svenska bolag12 när det egentligen är lika enkelt och smart att investera i globala eller utländska företag. Det här leder till att vi har inte en lämplig riskspridning. Vi lägger alla ägg i samma (marknads)korg.

Professor Harry Flam skriver sin artikel från 2013:

28 per cent of the investors [i PPM-systemet] hold a Swedish equity fund, which means that 13 per cent of the plan’s investments are allocated to Swedish mutual equity funds, a portfolio share much higher than warranted by Sweden’s share of global market capitalization.

Som pekar just på att vi äger oproportionerligt mycket svenska aktiefonder i förhållande till Sveriges andel av den totala marknaden.

Misstag 5. Köper dyrt och säljer billigt

Citat från artikeln i WSJ:

Mr. Odean says some of the poorest performances in his studies were turned in by traders who were the most confident of their abilities. This led them to trade even more often and incur even more risk. This often leads them to do precisely the wrong thing. A series of academic studies over the past decade compared stocks that traders buy with those that they sell, both in the U.S. as well as in some foreign countries. The average stock traders sell goes on to outperform the average stock they buy, he says. Terrance Odean, Wall Street Journal

I artikeln från Barber:

Individual investors have a strong preference for selling stocks that have increased in value since bought (winners) relative to stocks that have decreased in value since bought (losers). Shefrin and Statman (1985) labeled this behavior the “disposition effect”—investors are disposed to sell winners and hold losers. Barber, 2011, sid 19

Illustrerat med en bild baserat på data i Wall Street Journal-artikeln:

150409-buy-high

Bilden illustrerar skillnaden i utveckling för en aktie som såldes i förhållande till den nya som köptes inom 30 dagar efter försäljningen. Den svarar alltså på frågan hur gick det för aktien som aktiva investerare köpte i förhållande till den som de sålde. I korthet är slutsatsen, som stöds av andra undersökningar av t.ex. Dalbar, är att investerare generellt sätt: ”Köper dyrt och säljer billigt”.

Jag har skrivit ganska mycket om det här i artikeln:

Misstag 6. För många transaktioner

Dessutom, om inte ovan vore illa nog så har investerare som handlar mycket ytterligare ett stort hinder – avgifterna. Varje transaktion du gör, även om du har bra avtal med mäklarna, kostar dig pengar. Det betyder att i samma stund som du gör ett köp så ligger du back. När du säljer tillbaka värdepappret så gör du en förlust. Några kronor hit och dit, särskilt med vissa courtage på ner emot 1 kr per affär, blir ändå pengar till slut.

The analysis of positions, from a larger sample of investors (78,000 v. 10,000) and a different time period (1991-1996 v. 1987-1993), provides compelling evidence that individual investors self-managed stock portfolios underperform the market largely because of trading costs. Odean 2011, sid 5.

Vidare visar de tydligt att ju aktivare investerare desto sämre resultat:

The 20 % of investors who trade most actively earn an annual return net of trading costs of 11.4 %. Buy-and-hold investors (i.e., the 20 % who trade least actively) earn 18.5 % net of costs. The spread in returns is an economically large 7 percentage points per year. [..] Individuals who trade more perform even worse. The quintile of investors who trade most actively averages annual turnover of 258 %; these active investors churn their portfolios more than twice per year! sid 6

Det här går väl i linje med en rapport som jag inte hittar källa på just nu från en amerikansk mäklare som visade på att fler än 9 av 10 daytraders slutade handla inom 12 månader på grund av förbrukat kapital.

Howard Gold på MarketWatch13 sammanfattar det så här:

The more frequently people trade, the worse they do.

Ord och inga visor här inte.

Misstag 7. Betingat lärande

Pavlov visade i ett berömt experiment hur man kan betinga hundar till ett specifikt beteende genom inlärning. Även vi människor lär oss i den enklaste formen genom att göra om beteenden som tidigare har gett oss en skön upplevelse. På samma sätt undviker vi beteenden som har orsakat oss smärta.

I en studie från 200914 visade ett par forskare att sparare utgick från sin personliga erfarenhet om en vissa placering när de fattade nya beslut. Det vill säga att sannolikheten för att köpa köpa en aktie som de tidigare tjänat pengar på var större än att köpa en aktie som de tidigare hade förlorat pengar på.

Jag kan själv känna igen mig i det här misstaget t.ex. med Ratos som var en favoritaktie ända tills jag förlorade 50 % på innehavet. Idag ska det mycket till om jag ens ska överväga den. För mycket dåliga minnen och besvikelse. Tittar man sakligt så har den haft en dubbelt så bra utveckling på sistone än index.

I sin rapport från 201415 skriver undersökningsbolaget Dalbar:

Attempts to correct irrational investor behavior through education have proved to be futile. The belief that investors will make prudent decisions after education and disclosure has been totally discredited. Dalbar, 2014, sid 3

Det vill säga att det handlar inte om att de behövs mer kunskap, det behövs andra strukturer som påverkar fokus och förväntningar.

Misstag 8. Fokus på det som syns och hörs mest

En annan förklaring som bevisats genom forskning är att vi sparare tenderar att ha begränsad förmåga att fokusera på saker. Därför tenderar vi att investera i det som vi hör talas om mest – oavsett om det är Facebook eller någon obskyr aktie i forum eller bloggsfären. Forskning har till och med visat att t.ex. vi sparare har en tendens att missa mer information på fredagar än på andra dagar. Undrar varför?

Jag själv har gjort det här misstaget många gånger, men börjar faktiskt bli bättre på det. Senaste gången det blev riktigt tydlig för mig var förra året när jag lyssnade på någon podd och läste mycket på alla aktiebloggar om det fantastiska norska försäkringsbolaget Vardia. Jag hörde och läste så mycket att jag ville investera i det trots att jag aldrig hört talas om det innan eller det ens ingår i min strategi. Mycket riktigt gick det som det gick med en ganska stor krasch på nästan 50 % häromveckan.

Misstag 9. För liten riskspridning

Ett annat stort misstag som investerare gör är att ha en alldeles för liten riskspridning (diversifiering). Det finns många sätt att gå fel i en riskspridning, men det absolut vanligaste misstaget som jag brukar stöta på är att man investerar allting i samma tillgångsslag – t.ex. aktier. Andra vanliga fel när det gäller riskspridning är:

  • För många bolag i samma bransch
  • För många bolag på samma marknad t.ex. geografiskt
  • För mycket liknande tillgångsslag som korrelerar
  • För få innehav i hela portföljen

Misstag 10. Handlar med saker man inte förstår

Det sista misstaget handlar också om att vi handlar med instrument som vi inte riktigt förstår. Ett vanligt exempel just nu skulle jag påstå är XACT-fonderna Bear och Bull gärna med 1-5 gångers hävstång. Jag påstår (kanske felaktigt) att det här är instrument som ska användas på kort sikt för att hedga en position över en dag eller två. Men idag hör jag skräckhistorier där människor äger dem i långa perioder.

Problemet ligger i hur dessa börshandlade fonder är konstruerade. De byggar på terminer, swappar, optioner och en hel mängd andra derivat. Det vill säga att de som driver fonden måste varje dag balansera om portföljen för att ge hävstången som de utger sig att ha. Den här dagliga ombalanseringen kostar courtage och förluster i bland annat spreadar. Där finns många exempel där dessa hävstångsfonder över tid inte alls har levererat den avkastning som man skulle kunna förvänta sig.

Inte ens om du tillhör de smartaste investerarna är du bättre än index

I Odean-artikeln är där ett spännande stycke:

They show that smarter investors outperform others by about 30 bps per month (or 3.6% annually) both before and after accounting for transaction costs. Smarter investors earn returns net of trading costs that are on par with appropriate benchmark returns; they make good stock picks, but only good enough to cover their trading costs.

Other investors underperform appropriate benchmarks by a bit more than 30 basis points per month (or 3.6% annually) after costs, with about half of the shortfall being traced to trading costs and half to bad stock selection.

Det vill säga att vi förutsätter att du hör till de smartaste procenten, du är bättre än medel, så kommer du med stor sannolikhet inte ha en bättre avkastning än index. De flesta investerare är alltså 3.6 % sämre än marknaden i genomsnitt. Den mer spännande frågan är hur många av dessa smartaste investerarna faktiskt slog index efter alla kostnader. 10 %? 20 %? Enligt Barber, bara ungefär 1 %. Ganska patetiskt faktiskt.

Vad är slutsatsen då? Vad ska man göra?

För att citera Wall Street Journal på samma ämne:

The implication of all this for individual investors is straightforward: Don’t trade. Short-term trading has become so dominated by Wall Street’s computers that individuals—and professional managers—almost certainly will lose out to them over time. The obvious alternative, experts say, is to buy and hold diversified index funds with very low expenses.

The portfolio that is most widely diversified, of course, reflects all publicly traded stocks, both in the U.S. and abroad.

Professor Barras på McGill Universitetet i Montreal är inne på samma linje:

I would cut the actively managed funds you still own to those that actually have produced alpha over the last five to 10 years, particularly aggressive-growth funds with proven track records. The rest of your equity position should be in low-cost index funds or ETFs.

Även om den här artikeln grundar sig på amerikanska studier, visade professor Harry Flam att exakt samma sak gäller i Sverige:

Den genomsnittlige investeraren kan inte vara bättre än genomsnittet

Som Dalbar visar i sin rapport så fungerar det inte med bättre utbildning. Kunskap gör helt enkelt ingen skillnad. Istället handlar det om att sätta rimliga förväntningar. Gå inte på säljarnas snack om att överträffa index, det är helt enkelt bara en myt. Tyvärr är den här lögnen så djupt rotad att de flesta i finansbranschen tror på den själva och betraktar den som sann. Om jag dessutom ska ha lite empati med dem, vad har de för ett val annars?

Att erkänna det som jag skriver i artikeln är ju som att dra ner byxorna på sig själv och säga att man har ljugit. Man måste ju kunna slå index annars har man inget existensberättigande. Förnekelse är en oerhört stark drivkraft. Jag själv kan skriva om det då jag har väldigt lite investerat i att slå index – det är inte ens ett mål som jag har. Mitt mål är att göra strax under index på ca 9 % per år över en tidsperiod på 10 år eller mer.

Det går och det är fullt rimligt, särskilt då index faktiskt ligger något högre än det.

Investera enligt Nybörjar- eller RikaTillsammans-portföljen

Det är den här förändringen i strategi som jag har försökt jobba fram och försöker dela med mig av via den här bloggen. Jag tror att vi behöver utnyttja de få fördelar som vi har, som handlar om tid, indexfonder och låga avgifter. Det är hela grundtanken bakom RikaTillsammans- och nybörjarportföljen. Målet är att ha en portfölj där jag utnyttjar de få fördelar vi har till max.

Om du vill trada för skojs skull gör det med bara en del av pengarna

Om man nu ändå vill handla med aktier för att det är roligt och ger kickar, då tycker jag att man absolut ska göra det – men bara med en del av sina pengar. Se mer här:

Invändningar mot min artikel och presentation av motargument

I en sådanhär artikel där jag försöker vara någorlunda uttömmande är det viktigt att också presentera den andra sidan av myntet. Det är ju många gånger svårt att göra själv, då även jag faller i fällan av ”confirmation bias” det vill säga att man hittar bevis för det man letar efter. Den här artikeln gav, till min stora förtjusning, en debatt i bloggosfären kring indexfonder. Det bästa jag kan göra är att länka till andra bloggar som tar upp motargumenten mot indexfonder:

Jag delar ju naturligtvis inte deras uppfattning (såklart), även om de har vissa poänger. Jag kan verkligen rekommendera att läsa diskussionen i kommentarsfälten, både längst nere på denna sidan men även på deras sidor. Diskussionen är för gångs skull generativ och belyser flera andra perspektiv (tänk att det fortfarande går på nätet :-).

Relaterade artiklar på bloggen

Externa läsvärda artiklar och källor

Relaterade etiketter och ämnen

aktier, fonder, misstag, personligt, Warren Buffet

Kommentera

78 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Vem bryr sig om index? Det enda som räknas är väl resultat? Genom att flytta runt mitt innehav mellan olika tillväxtmarknader, läkemedel och fastighetsfonder har jag fördubblat mitt kapital två gånger på sex år. Ja, jag kliver ur ibland efter stora uppgångar, i tid, och väntar in nedgången som uppstår när alla ska casha in, jag är vaken på när marknaden diskonterar framtida händelser, eller nervositeten som tydligen uppstår vid Brexit och motsvarande händelser. Vilket sammantaget resulterar i att index är helt ointressant. Index för vad? Och vaddå ”substansvärde”? Finns väl ingen tillväxtmarknad som ligger under 15% i värdeökning för första kvartalet i år? Eller 75% upp på årsbasis….

    Gravatar ikon för användaren
    Pelle
  2. Vit pil

    Tankeväckande! Måste kanske tänka om från strategin att fokusera på högutdelande aktier! (”Förmågan att idag tänka annorlunda än igår skiljer den vise från den envise”)

    Gravatar ikon för användaren
    Lars Hagel
  3. Vit pil

    Nu har den snart gått nio månader sedan jag kommenterade den här artikeln. Utan tvekan är det ett mycket gediget arbete skrivet av Jan Bolmeson. Då jag aktivt investerar i bolag och slog index 2015, 2016 samt ligger ordentligt över index redan nu 2017 skulle jag vill ge ytterligare en synvinkel på saken.

    Jag kan börja med att säga att jag håller med Eugene Famas tes om Den Effektiva Marknaden. Speciellt när han menar att det inte är möjligt att konsekvent vinna över marknaden genom att använda någon information som marknaden redan känner till.

    Detta är helt korrekt. Har du som investerare någonsin förhoppningar om att slå index måste du förr eller senare att göra vissa antaganden. Att helt sonika ”räkna fram” den perfekta portföljen går inte.

    Och däri ligger delvis förklaringen i varför så många förvaltare gått bet. Ofta är det nämligen så att fondförvaltare kommer från ytterst datadrivna bakgrunder. Många är de fondförvaltare som är nationalekonomer eller matematiker.

    De har lärt sig från barnsben att man räknar fram rätt beslut. Dagens finansiella utbildningar på universitet och högskolor är inte sena att spä på den teorin. Men det går inte att endast räkna ut en portfölj som slår index! Med stöd i Den effektiva marknadshypotesen frågar jag: Hur ska man kunna få ett övertag på aktiemarknaden om man räknar på samma information som alla andra gör? Det går inte. Punkt.

    Någonstans måste man göra ett antagande.

    En svensk investerare som slagit index med råge över tid (och inte haft inflytande som Buffett) är Laszlo Szombatfalvy. Även om jag är ett oerhört stort fan av Buffett är ändå Laszlo the man :)

    Laszlo baserade sin metod för aktieplaceringar på Gordons modell där man i korthet räknar på bolagets framtida teoretiska utdelningstillväxt. Detta låter väldigt matematiskt och spännande. Men i själva verket är det inte mer än just ett lite mer komplicerat antagande (!) om hur mycket pengar ett bolag kommer att dela ut i framtiden.

    Jag återupprepar härmed vad jag tidigare sa. Ska du slå marknaden måste du förr eller senare göra antaganden. Att endast räkna på den perfekta portföljen går inte då alla (förutom insiders) ändå har tillgång till samma information.

    Då blir alltså nästkommande fråga: Hur gör man då för att göra ett kvalitativt antagande?

    Vissa talar om tur, chansningar, slumpen mm. Kärt barn har många namn. Tiger Woods sa en gång ”Det är lustig. Ju mer jag tränar, desto mer tur verkar jag ha.”

    Jag menar att för att göra ett kvalitativt antagande och slå index måste du framförallt förstå entreprenörskapet bakom bolagen i din portfölj. Du måste på djupet analysera bolagets ledning, produkter, säljorganisation, distributionsvägar, kostnadskostymer mm. Då och endast då kan du göra kvalitativa antaganden om vilka bolag som kan komma att öka sina vinster kvartal för kvartal (och därmed ge stigande aktiekurser).

    Den vanliga mattenörden är urusel på det här. Han har aldrig sysslat med varken entreprenörskap eller produktutveckling. Han har suttit på sin kammare och räknat. Thats it.

    Och ändå är det räknenörden som blir anställd som fondförvaltare för att räkna på något som knappt är lönt att räkna på p.g.a. Den Effektiva Marknadshypotesen. Är inte det lustigt?

    För att ytterligare försvåra för den stackars fondförvaltaren har många fonder en regel som säger att fonden inte får inneha mer än 5% av det totala kapitalet i ett enskilt bolag, även om bolaget faktiskt är kvalitativt och erbjuder en väsentligt högre sannolikhet för överavkastning.

    Vem är jag då och vilken bakgrund har jag?

    Min bakgrund finns inom entreprenörskap. Jag har startat upp flera bolag. Vissa har gått bra, andra åt skogen. Men efter att ha gjort flera tusen misstag den senaste 10 åren har jag börjat att se vissa mönster i vad som särskiljer ett framgångsrikt bolag. De beslut jag idag tar leder i mycket större utsträckning än tidigare till positivt kassaflöde.

    Den var med den här bakgrunden jag kom in i aktievärlden för några år sedan. Ända från start förundrades jag över alla människor som satt och räknade istället för att faktiskt titta på bolaget och deras verksamhet.

    Jag har en portfölj (den jag tidigare nämnde). Förutom det sätter jag även ihop ytterligare portföljer åt familj och vänner. Självklart räknar även jag på vissa grundläggande saker, men jag försöker hålla det enkelt såsom avkastning på sysselsatt kapital, fria kassaflöden, försäljningstillväxt och vinstökning per aktie. Jag sållar även effektivt ut ruttna äpplen redan från start genom att göra en screeningprocess på Börsdata baserat på vissa ekonomiska nyckeltal.

    Efter det är gjort brukar jag ha ett par fina bolag kvar som jag djupanalyserar genom att gå igenom resultat- och balansräkning. Läser årsredovisningar. Samt intervjuar investeringschefen på bolaget (och även VD om jag får tag på honom). Men efter det brukar jag vara relativt nöjd och trygg med att mina antaganden är kvalitativa. Då är det dags att logga in på Avanza och lägga en köporder.

    Fram till idag har min strategi gått väldigt bra. Jag har dock hört någonstans att det måste gå minst 20 år av överavkastning innan man egentligen kan påstå att man har förmågan att slå marknaden. Lyckas jag med den bedriften kommer jag också att starta en blogg. Och i den kommer jag inte vara nådig mot räknetöntar till fondförvaltare :)

    Ps. Jag ber om överseende för eventuella stavfel, felaktiga meningsuppbyggnader eller liknande i min text. Det är fredag eftermiddag och jag är ganska seg efter en ansträngande börsvecka. Ds.

    Trevlig helg!

    Gravatar ikon för användaren
    Camilo
  4. Vit pil

    Tack för en mycket bra genomgång! Ju fler böcker och artiklar jag läser om investering desto mer övertygad blir jag att det inte går att slå index och att det inte lönar sig att ens försöka. Har sedan länge både aktier och indexfonder, men jag kommer att skifta över fokus till passiva, billiga indexfonder i mitt (ny)sparande, troligen också sälja av en del aktier.

    John C Bogle (Vanguards grundare) har f.ö. skrivit en fantastisk liten bok i ämnet som heter ”The Litte Book of Common Sense Investing. (The Only Way to Guarantee Your Fair Share of Stock Market Returns)”. Kanske den kan vara något för listan med lästips?

    Gravatar ikon för användaren
    Sensim
  5. Vit pil

    Hej,
    Nu är det ett gammalt inlägg och ja det provocerar. Varje dag vid börsens stängning är jag tom och varje morgon köper jag in. Jag vill inte slå index, jag vill bara veta hur det rör sig. Jag vill inte ha utdelningar eller annat, jag letar efter avvikelser och momentum och skrämda småsparare.
    Det har betalat min lön, semester och kommande pension i många år. Likaså många av mina kollegors, inget unikt i detta. Men att kalla 99,9% för förlorare är lite väl magstarkt. Att indexfonder är guds gåva till personlig ekonomisk framgång är jag tveksam till….men jag tänker heller inte använda 30år till att bygga upp en vettig pension. 10 år räcker för en förlorare som mig.

    Allt det bästa

    Mvh

    Magnus

    Gravatar ikon för användaren
    Magnus
    1. Vit pil

      Absolut, du har en poäng. Men jag skulle säga att det du gör är inte möjligt för den allra flesta majoriteten av personer, de har varken tiden, intresset, kompetensen eller discplinen som du lär ha för att kunna göra det. I tillräckligt stora populationer blir ju även outliers tillräckligt många. Det jag pratar om brukar vara bäst för den generelle investeraren.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hej!

    Kan inte en satsning på stabila utdelningsaktier vara en strategi (om man ska leva på kapital) eller anser du att indexfonder är bättre även där?

    Företag som alltid höjer utdelningen (eller iaf aldrig sänker) ger ju sin utdelning hur det än går på börsen. Visst finns en osäkerhet, men man ser ju lite ändå vilka som är stabila genom kriser, och har funnits länge utan att sänka utdelningen.

    Jag planerar att leva på kapital och undrar just om jag ska satsa mer på utdelningsaktier eller ännu mer på indexfonder.

    Jag är alltså inte ute efter att göra några klipp. För mig är säkerheten viktig.

    Gravatar ikon för användaren
    Anna
    1. Vit pil

      Det finns många som argumenterar för det, jag själv är inte lika säker. Det tenderar nämligen gå trender i det här och de senaste åren upplever jag en lite hysteri kring utdelningsaktier.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Antingen är glaset halvfullt eller halvtomt. Jag betvivlar inte din analytiska förmåga. Däremot ifrågasätter jag det du väljer att analysera. I hela denna artikel analyserar du varför det inte går. Gott så. Det är bra.

    Men nu skulle jag vilja se en artikel om varför det går för den sista 1%. Inom NLP är just detta grundstenen. D.v.s. att man analyserar varför eliten inom varje disciplin (allt från balett till aktieaffärer) lyckas med det de gör. Sedan jobbar man efter att kopiera deras mönster och utifrån de evolutionärt förbättra sina resultat.

    Gravatar ikon för användaren
    Camilo
    1. Vit pil

      Jag känner väl till NLP – har själv en NLP trainer certifiering. Problemet är att jag inte tror på att det går för att det inte är en förmågegrej.

      Jag tänker tex att om det gick så skulle ju banker som idag gör miljarder i vinster kunna investera i de bästa coacherna, handlarna, datorerna, nyhetsbreven, analytikerna etc. Men uppenbarligen så fungerar inte det. Om det inte fungerar, varför skulle det då fungera för en enskild individ utan bankens muskler eller resurser?

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Varför inte professionella förvaltare på storbankerna slår index har till stor del att göra med att de inte ens försöker. En förvaltare på en storbank sa en gång till mig att ”Sålänge jag ligger runt index är min anställning och bonus säkrad. Skulle jag däremot försöka slå index och jag misslyckas får jag sparken. Skulle jag lyckas är min lönehöjning endast marginell.”

      Bland de fondförvaltare däremot som faktiskt försöker slå index är success raten betydligt högre. Fondbolag som Enter, Didner & Gerge samt Spiltan är alla exempel som slår index över tid.

      Ps. Kul att du har en NLP trainer certifiering :) Ds.

      Gravatar ikon för användaren
      Camilo
    3. Vit pil

      Tack för en intressant diskussion. :-)

      Hmm… jag tycker dock att det haltar lite. Ja, säg att vissa fonder inte ens försöker slå index, det stämmer ju. Det har jag skrivit om tidigare att det egentligen är dolda indexfonder. Men där finns ju hedgefonder med performance-fees och dessa slår ju inte index över tid. Didner & Gerge har ju några fonder som slagit index, men ta t.ex. Brummer – de hade ju ett liknande race häromåren, men har inte lyckats sedan dess. Spiltan är ju en indexfond och de försöker inte slå sitt index, jag skulle snarare säga att den är feljämförd och borde jämföras mot SIXRXFIIF (investmentbolag-index). Enter är jag inte så insatt i.

      Men om det gick som du säger, varför skulle man ens ha de index-nära-fonderna och inte köra all-in på performance-fees?

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    4. Vit pil

      Tack själv Jan :)

      Spiltan Investmentbolag är mycket riktigt en indexfond. Jag tänkte snarare på Spiltan Aktiefond Sverige som de senaste 10 åren gått upp 135,54 % jämfört mot sitt index SIX Portfolio Return Index som gått upp 129,61 %.

      Didner & Gerge Aktiefond har gått upp 183,77% de senaste 10 åren jämfört mot sitt SIX Portfolio Return Index.

      Brummer har jag ingen koll på och vet inte deras ambition är att slå index eller ej.

      Enter Sverige har däremot, när jag kollar nu, endast gått upp 110,30 % de senaste tio åren och har därmed inte slagit SIX Portfolio Return Index under samma period. My bad :)

      Jag själv har slagit index både på min PPM-portfölj och min privata aktieportfölj på Avanza. Och jag är verkligen inget geni utan använder till stor del bondförnuft + att jag typ läst alla böcker skrivna av Warren Buffett :)

      Varför fondbolagen fortsätter att köra med de dolda indexfonder kan jag endast spekulera i. Tror att de handlar om att de tjänar mest pengar där till minst arbetsinsats. Kunderna har ju skygglapparna på och litar till fullt ut på sin bankmans ord.

      Gravatar ikon för användaren
      Camilo
  8. Vit pil

    Hej

    Men Investmentbolag då?
    Går inte de på lång sikt bättre än index och passiva Indexfonder som ex Avanza Zero??

    Mvh
    Magnus Klemming

    Gravatar ikon för användaren
    Magnus Klemming
  9. Vit pil

    Mycket bra och uttömmande skrivet, tackar.

    En tanke bara: Inte en enda plats hittar jag något om median-investorn. Median säger mer än genomsnitt – eftersom outliers inte påverkar. Det är medianen man verkligen kan anta att man ”är”, inte genomsnittet.
    Jag undrar hur det egentligen har gått för median-aktieinvestorn? Låt oss säga att vi gjorde följande undersökelse:
    1) Vi tar med alla privatpersoner…
    2) som av av eget val har investerat delar av sitt sparkapital i ”på börsen” (inklusive alla typer självvalda fonder).
    3) Vi tar med både de som har dragit sig ut efter kort tid och de som har varit långsiktiga.
    4) Vi låter tidsperioden sträcka sig bakåt till att inkludera 80-talet, då vanliga människor började delta på allvar.
    Så ser vi på medianinvestorn bland alla dessa. Har han alls tjänat pengar? Jag tror och hoppas det, men jag är inte säker, kanske är det så många som har ”varit inom och bränt sig”, och sedan aldrig återvänt, att medianen ligger på minus?

    Gravatar ikon för användaren
    Magnus Palm
  10. Vit pil

    Hej!

    Har lite frågor aom du kanske kan hjälpa till med… Det gäller pensionsspar som jag har i form av tjänstepension, PA03 samt IPS. Jag har en IPS som jag ifjol upphörde att göra insättningar i till förmån för en ISK.

    IPS har 112.000kr placerat i Länsförsäkringar fastighetsfond (+103%), Länsförsäkringar småbolag (+82%), Länsförsäkringar Sverige Index (+46%), Lannebo Mixfond (+43%) samt Lannebo Småbolag (+89%). Det ger en genomsnittsökning med 75%. Det är en bra utveckling. Jag har bara bytt fonder en enda gång. Tycker du jag ska ligga kvar med nuvarande fonder eller byta och i så fall till vad?

    Gällande tjänstepensionen, PA03, så är värdet drygt 275.000kr. Arbetsgivaren betalar in ca 1800kr per månad i denna. Fördelningen är 20% Länsförsäkringar Sverige index (+15%), 40% Länsförsäkringar Fastighetsfond (+78%) samt 40% Länsförsäkringar Småbolag Sverige (+64%). Även dessa fonder har utvecklats bra.

    Jag fyller 40 under 2016. Jag har utöver pensionen sparande i tre olika ISK, varav jag följt ditt tips om nybörjarportfölj och öppnat ISK i Avanza så sent som i helgen.

    Hur ser du på placeringarna i ISK respektive i tjänstepensionen PA03 enligt ovan?

    Tack för en utmärkt sida! Bästa jag läst på området privatekonomi faktiskt!

    //Mattias

    Gravatar ikon för användaren
    Mattias Fällström
    1. Vit pil

      Tack Mattias!

      Det är svårt att säga. De fonderna som du har valt har ju onekligen gått jättebra. Frågan är ju dock hur länge man vet om att de kommer att gå så. Ett förslag kan ju vara att låta pengarna ligga kvar så länge de går bra och sedan byta till en mer spridd (diversifierad) portfölj. Det som jag tänker är att du i princip bara har ett tillgångsslag (aktier) som man kanske skulle kunna lägga till kontanter, räntor- eller obligationsfonder. Kanske lite guld/silver som försäkring. Men å andra sidan har du ju 25 år kvar innan pengarna ska användas, så det kan ju motivera en högre risk. Det beror ju på om man vill maximera avkastningen, ha en bra riskjusterad avkastning eller ”safe”:a lite.

      Gott Nytt År!

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  11. Vit pil

    Hej.

    Läste din artikel, den var intressant. En del av vad du skriver håller jag med om, en del annat har jag lite invändningar emot. Du har helt rätt i att ju fler affärer man gör, desto större risk att man hittar sin ”Nemesis” varför jag inte hållit på med så mycket daytrading, förutom under vår senaste finanskris då börsen hade stora rörelser. Jag lyckades faktiskt att tjäna en slant under denna tid då jag misstänker att de flesta såg sina surt förvärvade pengar gå upp i rök. Men med facit i hand så skulle jag inte ha gjort min sista affär under kraschen, utan legat lång, men att vara efterklok kan vem som helst vara.

    Vad jag egentligen vill ha sagt är att det i mitt tycke är ganska ointressant att kunna slå index i X antal år. Vad spelar det för roll egentligen? Det är väl den totala avkastningen på investerat kapital som är det intressanta? Säg t.ex att du har fem år med betydligt högre avkastning än index, det sjätte året kanske inte går som du hade tänkt/hoppats, men sedan är du tillbaka i sitsen igen. Tillhör du då den stora hopen förlorare? Inte enligt mig i alla fall.

    Jag har ingen utbildning inom ekonomi och jag anser mig INTE vara någon börshaj eller guru, men jag har lyckats väldigt bra med mitt kapital. Självklart har jag gjort förlustaffärer, som alla andra, men jag har köpt hus, bil, instrument (jobbar som musiker) och har en ordentlig slant på kontot. Så jag håller inte riktigt med om att man INTE kan slå index, även fast man kanske inte gör det varje år, men på längre sikt har åtminstone jag gjort det med råge.

    Men annars tack för en intressant artikel och lycka till med framtida investeringar.

    Med vänlig hälsning,
    Peter

    Gravatar ikon för användaren
    Peter N
  12. Vit pil

    Som slutsats är det då smartare att ta ut hela sin pension (om det går?) och istället investera det i aktieindexfonder?

    Gravatar ikon för användaren
    amatören
    1. Vit pil

      Smartare ja, men till stor del omöjligt. Oftast är de fastlåsta i konstruktioner som gör det omöjligt att flytta pengarna dit man hade velat. För det hade varit hemskt om folk själva fick möjligheten att hitta bättre avkastning och/eller lägre avgifter än det som tex fackförbunden bestämt (och tjänar pengar på).

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
  13. Vit pil

    Hej,

    Trevlig artikel men jag vill gärna ge min syn på ett par bitar. Jag lever sedan ca 10 år helt på mina investeringar och har hållit på med aktier i drygt 30 år.

    Mina funderingar har fungerat bra på min egen ekonomi.

    Först vill jag gärna döda en myt du ofta hänvisar till i bloggen. De som sköter investeringarna i fonder är INTE sämre investerare än genomsnittet! De är däremot ”normala” människor som utför sin uppgift. Att tjäna pengar åt sin arbetsgivare vilket som bieffekt ger dem bonusar, anställningar och högre lön.

    Jag känner folk i finansbranchen och fick för länge sedan förklaringen till många fonders måttliga resultat. När en av bolagets fonder presterar långt bättre än index så kan större banker och dyl välja om de vill att ”övervinsten” ska gå till spararna eller helt lagligt (men omoraliskt) till dem själva.

    Den fonden kan då tex börja då handla av bolagets andra fonder. Bolaget gör då vinster av transaktionerna och pumpar ut ”övervinsten” till sig själva. Detta uppmärksammades för ett antal år sedan och resulterade klent nog
    endast i att fonderna blev tvungna att ange hur mycket fonderna investerar internt.

    Tittade nyss på Swedbank Roburs Sverigefond årsredovisning som jag inte alls vet om de sysslar med något omoraliskt men de anger för 2014:

    • Omsättning genom närstående värdepappersinstitut, 20,1%
    • Omsättning genom fonder förvaltade av Swedbank Robur Fonder AB, 6,4%

    De avkastade 13,8 % när börsen inklusive utdelningar enligt dem gick 14 % upp under 2014. Deras förvaltningskostnad blev 1.53 %.

    Kikade sen på ett annat bolag som jag vet trixade med egna fonder förr men nu anger de oftast 0 % på de svenska fonder som jag kollade. Deras Sverigefond avkastade 13,0 % 2014 jämfört med deras jämförelseindex på 15,9 %. Deras fonder registrerade utomlands anger inte posterna ovan vad jag kan se. Kanske har de blivit mer moraliska (och smått inkompetenta) eller så har de hittat ett annat sätt att tanka av ”övervinsterna” som inte behöver visas i årsredovisningen.

    Jag handlar mycket med XACT BEAR/BULL oftast med 2 gångers hävstång. Det upprepas en mängd myter även där. Ibland med små räkne-exempel. Dagliga omräkningen är väl det som ger mest effekter på kursen och man kan se negativa effekter på en stillastående börs. Så köp INTE BEAR eller BULL när du tror att börsen ska stå still.

    Samma matematiska effekter ger dig normalt högre vinster när börsen rör sig i den trendriktning du spekulerar i. Tex senaste 3 åren:

    • XACT BULL +109,16 %,
    • BULL 2X +158,3 %
    • XACT BEAR -58,39 %
    • XACT BEAR 2X -69,8 %.
    • OMX 3år 54,02 %.

    Så om du kan ta att instrumentet inte ger dig den avkastning du tror på så är ETFer utmärkta investeringar även på lång sikt. Går börsen rakt åt fel håll begränsas dina förluster av samma matematiska skäl. Jag har inte följt vad som händer med större hävstänger så använd inte mitt tips på dem.

    Gravatar ikon för användaren
    Nils Andersson
    1. Vit pil

      Väldigt intressant insikt i spelet bakom galleriet där.

      I slutet gissar jag dock du menade ETNer (certifikat) inte ETFer? :)

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    2. Vit pil

      Det smög in ett slarvfel i min text. (korrigerat nu)

      Förra året avkastning på XACT BEAR var så klart negativ.
      XACT BEAR – 58,39 %
      Men i slutet menar jag ETFer (ETF Exchange Traded Fund).

      XACT BEAR och BULL räknas som ETFer.
      Jag har provat även certifikat med det är i för stora risker och kräver för mycket passning för att det ska passa mig.

      Gravatar ikon för användaren
      Nils Andersson
  14. Vit pil

    Hej
    Mycket bra artikel.
    Under misstag 6 pratar du om statistik att daytraders slutar inom ett år. Jag hittade en referens som kan vara den du tänkte på.
    ”Barber, Lee, Odean (2010): Do Day Traders Rationally Learn About Their Ability?” direktlänk till artikeln: ( https://faculty.haas.berkeley.edu/odean/papers/Day%20Traders/Day%20Trading%20and%20Learning%20110217.pdf ) I den artikeln som studerade daytraders i Taiwan slutade 80% inom två år vilket är ganska nära vad du mindes.
    Flera liknande referenser finns på http://www.tradeciety.com/24-statistics-why-most-traders-lose-money/

    Gravatar ikon för användaren
    arvid
  15. Vit pil

    Hej!

    Tack för en väldigt informativ sida! Har läst några dagar i sträck nu nu gällande diverse tips och strategier. Jag har i dryga 10 års tid handlat med aktier i mindre skala. Köpt och sålt hos Swedbank mestadels och du fick mig att faktiskt börja räkna på min vinst över åren samt vad ALLA mina courtage avgifter faktiskt kostat mig. Det har gått hyfsat bra med vinst på 64 % dessa vinster har gått till en del återinvesteringar, husinvesteringar och resor. Har också haft swedbank fonder som jag sålde efter 8 år och då gått med 60 % förlust, sålde av dem och började med aktier då det kändes som det aldrig lönade sig. Jag har just nu en vanlig aktie aktiedepå hos swedbank och efter att ha läst mycket på sidan förstått att jag i princip aldrig kan slå index. Jag ratade länge fonder eftersom de inte gav något (förutom att banken blev rikare) men har nu börjat tänka om. Kruxet för mig är att jag nu befinner mig i USA sedan 10 månader tillbaka och stannar här i ytterligare ett år. Jag äger fortfarande vår bostad som vi nu hyr ut i andrahand i Sverige så jag skattar i Sverige för hyresintäkter. Har hela tiden tänkt att jag börjar spara när vi återvänder hem igen. En ursäkt som jag förstod efter att jag läste ditt inlägg om att allt handlar om att faktiskt börja spara och att det näst bästa tillfället att börja spara är idag :) Men när jag nu tittar på sparandet efter att ha läst på din hemsida så ser jag stora fördelar med att börja nu. Nästa inga utgifter för huset i nuläget, lägsta boräntorna på åratal, extrainkomster från hyresintäkter. Så hur ser mina möjligheter ut för att sälja depån som har ett värde på 177 000 kr vinst på 55 % och skaffa mig ett isk konto. På swedbank tror jag inte det är ett problem men om jag nu inte vill ge mer pengar till Swedbank vad kan jag göra. När jag läser på Avanza och Nordnet så får man inte öppna ett ISK hos dem när man bor i USA. Jag har dock ett gammalt konto hos Nordnet. Är fortfarande min skatterättsliga hemvist i Sverige (vilket jag anser efter att ha googlat runt) och kan jag då ha ett ISK konto hos dem? Har letat mycket på Nordnets hemsida och även mailat dem men inte fått svar. Om det blir nej från Nordnet skulle du då råda till att ändå sälja av och köpa indexfonder som då skulle sättas på ett ISK konto hos Swedbank? Har du några kloka funderingar på mitt dilemma?

    Tack åter igen!
    Hälsningar
    Maria

    PS. Nu ska jag gå och läsa på hur jag startar en pengamaskin till min dotter :)

    Gravatar ikon för användaren
    Maria
  16. Vit pil

    Jag har läst inlägget och alla kommentarer och jag har inte funnit en negativ kommentar så här kommer den första.

    Jag är kraftigt emot EMH. Bara det att börsrobotar kan handla ”rätt” på felaktig information och utlösa extrema volatilitet pga extrema handlingssummor under hög omsättningsfrekvens (som när Dow Jones föll 9% under 20 min vid FlashCrash) visar detta. En sån snabb reaktion kan aldrig ske pga människors handel. Sedan undrar jag varför man inte hör om börsrobotar som handlar på lång sikt, månader, år om det är dessa som vi långsiktiga investerare skall jämföra oss med. HFT är ju en helt annan form av handel och jag anser inte att vi tävlar på samma planhalva.

    Folk köper för dyrt. Jag vill påstå att detta är det vanligaste misstaget (bortsett från att förlora pengar men det hör ju lite till). Indexfonder kan också köpas för dyrt trots riskspridning (jag vet att tajming är nästintill omöjligt). Är medlem och admin i diverse aktieforum och folk köper gång på gång i företag som dem varken förstår eller till alltför höga priser. Det är negligens och ekonomiskt självmord. När risken ökar så verkar det som det lockar mer. När risken minskar så skräms investerare bort. Varför kan inte folk handla med baktanke? När folk förlorat pengar så skall de jaga ikapp summorna genom högre risk.

    Fondägare handlar ofta till högre pris än vad en värdeinvesterare gör. Ifall man följer diverse fondägare och ser deras inköp anser jag att många är relativt dyra. De har ju dock betydligt mer kurspåverkan än vad gemene man med sin portmönnä har.

    Risktagandet i de flestas investeringar är på tok för höga. Inga marginaler finns för volatilitet eller börsfall. Jag blir verkligen irriterad på hur man går gång på gång i samma fälla. Jag håller med om att investering i indexfonder är den bästa vägen att gå för gemene man men tycker att om folk väljer att investera i enskilda aktier borde investera med mer hjärna än mage.

    Hur många år anser du att man skall slå index för att man skall anses vara bättre än de 99%? 3, 5, 10, 20 år? Är det index med utdelningar inkluderade t ex SIXPRI eller talar vi om vanliga index OMXS30?
    /Aktieboom

    Gravatar ikon för användaren
    Aktieboom
  17. Vit pil

    Hej Jan
    Tack för en mycket bra inlägg och blogg.
    Men jag har några frågor om investeringsstrategi som ständigt stör mig …. speciellt för de närmaste åren om vi antar att vi är nära All time high och kommer genom en stor korrigering. Du kan svara på svenska

    1. The concept of dividend growth is well known in the US and a lot of people have chosen this as their strategy. Looking towards “Nordic” market, I get the sense that this is not as attractive, due to the uncertainty in the dividends payout.
    I get the argument that missing a yearly dividend will hurt the short time picture. Another issue is the focus on continuous grow rate in the US, in order to secure an increase in the dividend payouts (in order to be a “Dividend Champion”). But as the dividend payout in average is much higher in the “Nordic” section compared to the US, will this compensate, for such a strategy in the Nordic marked ?
    How do you evaluate such a strategy (as a part of a portfolio with as you suggest with index (etc) )

    2. Med den lägre ränta som är, vad som är argumentet för att spara i ränta och obligationsfond? (De vil kanske bara ge negativ avkastning med stigande intresse ..?)
    Varför inte bara i hög räntekonto w / 2,4% ränta (som vi har här i Norge)

    Gravatar ikon för användaren
    Anonym
  18. Vit pil

    Hej Jan!

    Jag kör mitt Avanza-konto men undrar vilken Courtage-klass jag skall lägga mig på? Den med 0,069% rörlig / lägst 69kr per order eller 99kr fast pris per order. Jag kommer att handla för 200 tusen men undrar om ett (1) köp räknas som en (1) order. Eller om jag kan köpa flera indexfonder på en (1) och samma order? Då tar jag givet Fast pris 99kr per order. Annars blir det ju 0.069% / 69kr per order (vilket kan bli 20*69kr om jag handlar 20 indexfonder). Vad blir billigast för min plånbok? :) Tack för en bra hemsida, du levererar visdom!

    Gravatar ikon för användaren
    Stoffe
    1. Vit pil

      Generellt utgår inget courtage alls för köp & sälj av fonder på svenska marknaden.

      För utlandsköp, ETFer mm så hittar du alla detaljer under hem > priser på Avanzas hemsida. Där står även tydligt förklarat hur avgifterna beräknas. :)

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    2. Vit pil

      Stefan; Alright! Trodde detta var generella priser oavsett ,det står nämligen inget uttryckligen om det gäller utlandsköp eller ej.

      Så om jag handlar ett dussin indexfonder så kommer det kosta mig 0kr? Ser man detta INNAN man köper vad de tar ut i ev. courtage så att jag då kan avbryta eller kommer det i efterhand?

      Gravatar ikon för användaren
      Stoffe
    3. Vit pil

      Kolla i prislistesektionen så klarnar det. Prislistorna är olika för Sverige och andra länder. :)

      Korrekt, 12 x 0kr = 0kr. Dock med brasklappen ”Ett fåtal fonder tar ut en köp/säljavgift vilket tydligt specifieras i deras beskrivning”. Så läs informationen för varje fond innan köp, för eventuell avgift specifieras inte separat före ett köp går igenom.

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    4. Vit pil

      Det står i fondinformationen på avanza vad de tar för köp- och säljavgifter och minsta köpbelopp. Där står också en hel del annan läsvärd information om respektive fond.

      Jag har hittills inte sett någon fond som har köp- eller säljavgift, däremot finns det fonder som har orimligt höga förvaltningsavgifter och dessa bör man undvika om man inte har något bra skäl till annat (vilket man enligt Jan inte har).

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  19. Vit pil

    Hej,

    I din artikel om ”krockkudde” med en sparhorisont om 5-10 år förespråkar du ränteberänade på ca 34 % om man är 34 år. Om man är i den åldern fast har en sparhorisont på 20-30 år, alltså betydligt längre vad är din åsikt då om hur stor andel som krockkudde man ska ha? Kan man ha 100 % aktier, 10 % räntebärande, eller samma ande på 34 % då det inte går ner lika mkt i börsras?

    Tack för en mycket intressant blogg.

    Gravatar ikon för användaren
    Peter
    1. Vit pil

      Det beror på hur riskvillig man är. Jag har skrivit om det lite i den här artikeln. Men på så lång horisont är krockkudden mindre viktig skulle jag påstå. Dock får man isf. vara beredd att det kan svänga ganska rejält i portföljen.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  20. Vit pil

    Nu när jag, åter igen, läste rubriken ovan kom jag på följande (något av en ironisk följdeffekt om alla börjar köpa indexfonder och dumpar aktierna): indexfond ägarna blir de största förlorarna. I takt med att fler aktörer säljer av aktier och köper indexfonder förlorar det som indexet representerar, marknadsvärde. Har du tänkt på det, Jan? Indexfond ägarna är direkt beroende av ”förlorarna” som äger aktierna :). Att dessa ”förlorare” pressar upp marknadsvärdena på aktierna som indexfonden representerar är direkt avgörande för att en indexfond ska ha ett existensberättigande.

    Gravatar ikon för användaren
    Mathias
    1. Vit pil

      Ja, så är det ju (tyvärr) – men återigen så är det ett teoretiskt resonemang. Idagsläget går mindre än 10 % av allt nyinflöde till indexfonder, så det lär ju ta ett tag innan det ändras.

      Sedan tror jag egentligen att det bara är ett problem för små index/marknader som den svenska. Skulle det skapas ett MSCI World Total-index som investerar i alla noterade bolag på alla marknader så är problemet lättlöst tänker jag. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  21. Vit pil

    Tack för ett bra inlägg! Principerna ovan har format mitt sparande i hög grad, men jag började att handla med aktier med någon sorts förhoppning att ”lära mig” och hitta sätt at få övertag gentemot marknaden. Inköp av bok för företagsvärdering och en hel del teori följde men jag tyckte inte att jag blev klokare eller bättre investerare och som du skrev ovan så konkurrerade jag mot tekniska fysiker med superdatorer. Istället för att oroligt köpa aktier på tips från tidningar eller känsla så har jag idag en portfölj likt rikatillsammans som kommer att klara sig bra oavsett väder, kräver lite aktiv insats och framförallt ger det mig ro i själen.

    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Kul! Jag tror att sanningen ligger nära mitten mellan min artikel och det som t.ex. Gottodix skriver nedan. Det handlar om att hitta en strategi som fungerar för en själv och gärna uppfyller på de andra kraven – tid, intresse, ro i själen, kunskapsnivå etc.

      Tips från tidningar tror jag att vi alla kan vara överens om är ungefär det sämsta som finns. Skulle det finnas någon substans i det så skulle människorna som ger tipsen ha sina egna portföljer och inte skriva i tidningar… :-D

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      @Jan

      Att 95% av befolkningen inte sparar ihop en riktig förmögenhet beror nog mycket på att svårigheten ligger i att man måste göra en uppoffring under lång tid(*). Visserligen hjälper det en aning ifall man kan få några procents högre avkastning än annan, men det är fortfarande inget man åstakommer som en kvick-fix.

      Även om de hade en edge och även om de utnyttjade den så skulle det innebära att det tar åtskillig tid innan de sparat ihop en förmögenhet som man kan leva på.

      (*) Räknar man med 10% realavkastning och sparar 10% av sitt inkomstbehov (dvs sin inkomst när man räknat bort penningmaskinssparandet) så fick jag det till att man måste spara i typ 25 år innan man kan leva på avkastningen (eventuellt blir det längre eftersom man behöver viss marginal för att klara variation i avkastning).

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  22. Vit pil

    Bra inlägg. Själv har jag varit en hängiven anhängare till EMH i några år, men har på senare tid börjat ändra mig i frågan. Jag håller med att den genomsnittliga investeraren kan prestera bättre genom att satsa på indexfonder än att aktivt försöka pricka in rätt aktier. Däremot så har Eugene Fama också forskat mycket på marknadsanomaliteter och funnit att två kontinuerligt slår index: värde och momentum. Flera investerare har lyckats att använda dessa anomaliteter, kända så som Buffett, där främst värde ligger i fokus. Så det finns vägar att systematiskt slå index, men tyvärr är det väldigt få som gör detta. Indexfonder är helt okej att investera i, men om man är intresserad så rekommenderar jag att man läser på om hur man kan använda sig av dessa två anomaliteter och då skulle man teoretiskt kunna slå index. Bloggaren Kavastu är ett bra exempel på detta, han använder sig av dessa två (utan att säga det rakt ut) och lyckas få en avkastning på +27,5 % per år över index.

    Gravatar ikon för användaren
    Investerarfysikern
    1. Vit pil

      Tack för inspelet. Jag håller med om anomaliteterna, men som du skriver det är väldigt, väldigt få som har disciplinen, självinsikten, kunskapen och pengarna att utnyttja dem rätt över tid. Det låter spännande med Kavastu, måste säga att jag inte hört talas om honom innan – men han åker in på Feedly. Min invändning, utan att ha något belägg för det, är att 5 år fortfarande är en relativt kort tidsperiod (jag har också 5-års perioder där jag slagit index, utmaningen för mig som sabbade är 2001, 2008 och 2010 – jag klarade inte kriserna), men onekligen är det värt respekt.

      Något som jag har tänkt mycket på, och berört lite ovan, är just det med Buffet. För mig känns det lite som att jämföra äpplen och päron. Buffet är ju i egentlig mening inte någon investerare – man skulle lika gärna kunnat kalla honom för företagsutvecklare eller något liknande. Det är en jäkla skillnad att ha en majoritetspost – eller än bättre – köpa ut helt bolag från börsen och kunna utveckla det i fred. Sedan har jag också hört, tredje hands uppgifter, att han finansierar sig mer eller mindre gratis och det ger också vissa andra möjligheter. Men samma sak där, det är värt all respekt.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  23. Vit pil

    Jag kan bara stämma in i hyllningskören både kring den här artikeln och ditt fantastiskt ambitiösa arbete för lärande om ekonomi. Jag har ju skrivit ett längre inlägg, som du hänvisat till viket uppskattas. Några kommentarer här.

    Det du skriver gäller för alla investerare, dvs. även professionella. Nästan alla angivna data i artikeln avser ju faktiskt främst professionella förvaltare (fonder o.d.). Det finns inget entydigt forskningsstöd för att exempelvis storlek på portfölj är positivt korrelerad till avkastning. Det gäller också för robotar och kvantfonder. Om dessa metoder hade bättre avkastning så skulle ju det rationella inte vara en indexfond utan att investera i t.ex. SEB:s kvantfond. Alas, så är det tyvärr inte. För de presterar inte heller över index i snitt, åtminstone inte när avgifter är inräknade. Det framgår av dina data ovan.

    Du drar slutsatsen att det bästa alternativet är indexfonder. Ska jag sammanfatta mitt svar är det – nja, det forskningen säger är att det inte spelar så stor roll vad du köper på en marknad där allt är rätt prissatt (så länge du tar hänsyn till riskspridning).

    Indexfonder är per definition en icke-informationsstyrd, dvs slumpmässig men riskdiversifierad sammansättning aktier, De kommer också, per definition, gå sämre än index eftersom de oavbrutet kommer att skugga marknadens rörelser. Därtill bryter de mot rådet att inte handla för ofta, de balanseras ju löpande (vilket medför transaktionskostnader). När ny information tillkommer reagerar inte indexfonden på den utan enbart på det nya pris som informationen ger.

    Två rimliga antaganden med stöd i forskningen, som jag kommenterar i mitt längre svar, är att information bara gradvis inkluderas i aktiepriser och att man får betalt för den information man samlar in. De kan vara ett argument för stordrift och digitalisering. 30000 anställda på Goldman Sachs med stöd av datorer kan ju onekligen samla in en hel del information. Det säger dock inget om huruvida du gör bäst i köpa en fond av dem, en indexfond eller aktier till de pris som inkluderar deras beslut. Troligen spelar det ingen roll (sett ur perspektivet när man mäter på hela kollektivet).

    Sedan har hela fältet behavioural finance (Kahneman m.fl.). Det är inte bara psykologi utan även exempelvis spelteori. Om en kvantfond vet att alla indexfonder säljer om det går ned kan den ställa in variabler för att handla i motsatt riktning, exempelvis. Det finns dock många ibland värdefulla och ibland farliga psykologiska aspekter i beslutsfattande. Det gäller både proffs och amatörer, det är viktigt att inte heller här tro att andra är mer rationella än man själv är. Forskningen gäller oss alla. Frågan är vilken slutsats man ska dra av detta. En är att försöka digitalisera beslutsfattande, du nämner schackdatorer och aktierobotar. En annan är att försöka fatta beslut så riktig och relevant information som möjligt. Människor med datorer slår fortfarande datorer i schack :)

    Det enda jag i grunden vill invända emot är att du inte mer lyfter fram värdet av aktivt kunskapsinhämtande. Man kan ju läsa din artikel som att ju mer du anstränger dig, desto sämre går det. Varför välja din (utmärkta) portfölj? Det är ju en spekulation i tillgångssammansättning baserad på historiska fakta? Jo, tror jag du skulle hävda, för jag har argument som visar att det är en bra investering. Det resonemanget kan väl gälla även för andra som samlar information, eller? Jag tror helt enkelt inte att en oreflekterad strategi att köpa allehanda index (som man kanske knappt sätter sig in i vad de består av) slår en intresserad person som följer olika goda råd (exempelvis din portfölj) och försöker tänka själv. Det finns inte heller någon forskning som talar för att det är så. Möjligen bevisar forskningen att i slutändan är vi alla chimpanser.

    Gravatar ikon för användaren
    Gottodix
    1. Vit pil

      Jag har egentligen inte mer att säga än TACK.

      Jag har faktiskt inte tänkt på det som du skriver med att en människa med en dator faktiskt är bättre än en dator. Men så bör det ju naturligtvis vara. Sedan tror jag att det precis som du skriver handlar om att inte okritiskt följa råd – oavsett vems det är inkl. mina.

      Sedan handlar det lite om målgruppen tror jag också – jag vet ju att där är en hel del oerhört duktiga personer i bloggosfären, du inkluderad (jag följer dig på Shareville) som jag mycket väl kan tänka mig vara den 1 % som är bättre än genomsnittet eftersom intresset är så stort.

      Men för gemene man så verkar vi vara ganska överens om att indexfonder är det minst dåliga alternativet. :-)

      Jan

      PS. Jag tog inte med det i artikeln, men du har rätt i att där är en ganska tydlig korrelation mellan ett förvaltat kapitals storlek och minskande avkastning. I alla fall i de artiklar som är underlag till den här artikeln. DS.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  24. Vit pil

    Hej,

    Bra inlägg! Har jag fattat det rätt att de aktier du tycker man ska äga för långsikt är preferensaktier och Warren Buffets aktie? Hur ser du på investmentbolag?

    /Anders

    Gravatar ikon för användaren
    Anders
    1. Vit pil

      Säg den regel utan undantag. Men svar ja, det få aktier jag är kategoriseras antingen som preferensaktier (t.ex. Akelius) främst på grund av direktavkastningen eller investmentbolag såsom Berkshire Hathaway. Jag gillar investmentbolag men köper dessa inte längre direkt då man kan göra det via fonden Spiltan Aktiefond Investmentbolag.

      Jag har en artikel nästan färdig om investmentbolag som publiceras nästa vecka. Är inte helt klar med den än.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  25. Vit pil

    Bloggrannen Gottodix på Molekylär Ekonomi har skrivit ett bra inlägg som försöker belysa några av motargumenten mot EMH och min artikel generellt. Läsvärd om du vill få argument för den andra sidan! :-)

    Gravatar ikon för användaren
    Jan Bolmeson
    1. Vit pil

      Vad tänker du specifikt? Är det en kombination av ETF:er eller en specifik ETF?

      Jag gillar ju tanken bakom permanent portfolion så pass mycket att RikaTillsammans är mer eller mindre en kopia av den. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Det ser ut som att den har en tämligen hög förvaltningsavgift. Värt att tänka på är att en ETF bör ha lägre förvaltningsavgift än en traditionell fond då man ju får betala courtage för att köpa och sälja ETF:er.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  26. Vit pil

    Liten paradox i resultatet är att flertalet underpresterar. Kanske är inte alla medräknade i undrsökningen eller är det avgifter som snedvrider. Annars förväntar jag mig att snittet skall prestera exakt som (the Grand) index.

    Gravatar ikon för användaren
    Skyking
    1. Vit pil

      Avgifterna verkar vara den enkla förklaringen – diskuterade den på Twitter med bl.a. Gunther Mårder. Men Barber visade 2011 att hela skillnaden inte kunde förklaras bara med avseende på avgifterna. Citat:

      Transaction costs are an unambiguous drag on the returns earned by individual investors. More surprisingly, many studies document that individual investors earn poor returns even before costs. Put another way, many individual investors seem to have a desire to trade actively coupled with perverse security selection ability! ”

      Jag tror att det handlar om en känsla som jag mer och mer har fått kring aktiesparande – de flesta är handen på hjärtat inte ute efter att tjäna pengar. De är snarare ute efter t.ex. spänning, kickar och den känslomässiga resan. Man gillar ”affären”.

      Ja, i övrigt håller jag med om paradoxen.

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  27. Vit pil

    Allt som är skrivet i din artikel stämmer väl överens med min egen hypotes att aktiebörsen är ett hazardspel där det är meningen att de flesta som spelar skall förlora, precis på samma sätt som roulette eller black jack är uppbyggt. Helst skall de som spelar förlora lagom lite så att de vågar komma tillbaks gång på gång också.
    Banken (i vårt fall index) har alltid fördel, det är inbyggt i spelreglerna.
    Ju fler som spelar desto mer vinner banken. Det är ju egentligen självklart att det är på det viset för om inte banken statistiskt sett vinner mer än den förlorar så skulle ju ingen vilja vara bank, eller hur?
    Det vi gör som indexfondköpare är att ta rygg på banken och betalar en avgift för att få dra fördel av faktumet att index har fördel i spelet. Förvisso vinner vi lite mindre än index pga avgifterna men det är bättre än att statistiskt sett förlora.
    Därmed finns det en paradox med indexfonder som gör mig lite förvånad: Om något borde ju indexfonder vara dyrare i avgift än andra fonder eftersom det är i princip omöjligt att slå index över tid (men säg det inte till någon bankman så de får för sig några dumheter).

    Gravatar ikon för användaren
    Fredde
    1. Vit pil

      Skall du jämföra med kasino så är det aktiemäklarna och fondbolagen som spelar ”huset” – dvs tar betalt på ruljansen. Annars är det rätt likt ett nollsummespel bortsett från den faktiska vinst som företagen genererar.

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  28. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för en fantastisk läsning och tankar. Fortsätt gärna så, detta uppskattas av oss som läser din helt fantastiska blogg! Tack än en gång.
    Stefan

    Gravatar ikon för användaren
    Stefan S
  29. Vit pil

    Är det jag som missuppfattar eller smög det in ett INTE i slutklämmen av misstag? :)

    ”Målet är att ha en portfölj där jag inte utnyttjar de få fördelar vi har till max.”

    Gravatar ikon för användaren
    Stefan H
    1. Vit pil

      Jo… tack för feedbacken. Var lite trött när jag publicerade den. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  30. Vit pil

    Har aldrig kommenterat här utan mest läst. Har läst igenom nästan allt vid detta laget men måste säga att här överträffade du mina förväntningar.

    Denna artikel ska spridas vidare.

    Du är fantastisk som gör detta arbete utöver ditt vanliga arbete, det är inte många som hjälper andra människor så mycket och effektivt som du gör.

    Det enda negativa jag kan säga är att du nämner utbildning i vissa artiklar som om det bara handlar om utbildning, du glömmer lätt bort att den bästa anledningen att studera är kontaktnätet man skapar och alla motiverade och ambitiösa människor som omger en i flera år.
    Det gör stor skillnad

    Du gör också stor skillnad!

    Med vänliga hälsningar

    Robin

    Gravatar ikon för användaren
    Robin
  31. Vit pil

    Jan:

    Säg nu att alla köper indexfonder. Säg sedan att det blir slut på köpare av alla dessa indexfonder. Hur påverkar detta då ”lång avkastning” för de som redan äger indexfonden (och de som håller kvar sina positioner eftersom man ”inte ska sälja av vinnarna”)? Tillgång och efterfrågan borde väl säga sitt gällande indexfondens ”trygga” procentuella utveckling?

    Risk för indexfonds krasch är mer troligt ifall majoriteten gör som du rekommenderar, Jan. Men visst, jag kan ju ha fel :). Vad många enträget inte vill inse är att risken för gigantisk förlust är som störst när vinsterna blir större och större. Eftersom någon kommer hämta efter kapitalvinster och därmed påverka den positiva kursutvecklingen negativt.

    När sedan en krasch sker, då är din rekommendation att inte köpa mer eftersom man köper inte mer i förlorande positioner. Så när kraschen i indexfonder sker då är det fattighuset nästa :)?

    Gravatar ikon för användaren
    Mathias
    1. Vit pil

      Tack för en mkt bra och välskriven artikel!
      Har dock en fråga som även en ovanför har nämnt. Vad händer om merparten börar satsa i indexfonder? Fördelen är väl att man i indexfonder gynnas av allt handlande vid sidan av i enskilda aktier så att man åker med börsens genomsnitt upp och ned?
      Drabbas man själv negativt om man handlar index om merparten av befolkningen börjar köpa index istället för enskilda aktier?

      Gravatar ikon för användaren
      Stefan
    2. Vit pil

      Jag kan ju bara spekulera, sedan tror jag ändå inte på att det kommer hända av ovan nämnda anledningar. Min tro är däremot att om det skulle hända så är det inte något större problem då det ”bara” är att utvidga indexen. För visst säg att alla bara skulle köpa Avanza Zero eller Nordnet Superfonden Sverige så skulle dessa dryga 30-tal bolags aktiekurser rusa. Om man då skulle utöka OMX30-indexet till t.ex. ett OMX200-index så skulle det balanseras ut tänker jag.

      Eller vad tänker ni andra? För min gissning är ju inte bättre än någon annans…

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    3. Vit pil

      Jan:

      Angående utvidgning av index: hur löser det den begränsade köpförmågan (eller oviljan att köpa) vid höga kursnoteringar i indexfonderna?

      Historiken visar att en vinsthämtning som är större än marknadens köptryck, tenderar att sänka kursen. Eftersom folk då tenderar att sälja av i rädsla för personliga förluster (”inte hålla förlustgivande positioner”) blir det ganska snart ett snabbt, lavinartat kursras. Det är inte alls långsökt. Det skedde nyligen i ryska indexfonder.

      I USA pratar man om kommande indexfall på 40%, vilket i högsta grad kommer påverka Sveriges största bolag (världen är kommersiellt ihopkopplad. Ingen är en ö idag. Minst av allt exporterande Sverige) och därmed indexfonderna negativt. Detta skulle mycket väl kunna leda till en krasch i indexfonder. Var beredda på detta. Det är allt jag vill förmedla. Studera själva.

      Vad jag vill påvisa här är att börsen drivs av girighet och rädsla, d v s beteendepsykologi. Matematiska modeller i all ära, men de har ännu inte bidragit till att lösa förlustproblematiken på börsen (inte ens ”quants” har lyckats lösa problematiken åt sina egna uppdragsgivare). Inte ens ingenjörsmatematik har lyckats :). Matematik fungerar väldigt väl inom naturvetenskapliga områden i stort, men inom psykologins värld är den hopplöst malplacerad.

      På börsen ligger hoppet i att spela tvärt emot den stora majoriteten. Inte särskilt solidariskt, men det finns en högre sannolikhetsfaktor att utfallet slår index relativt konsekvent över tid (d v s högre alpha) ifall man går emot den stora majoriteten.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    4. Vit pil

      Jag delar din uppfattning om att vi sannolikt står för ett ras. Då kommer ju självklart index att dras med. Men det är ju därför som jag t.ex förespråkar diversifiering. Kollar man på t.ex. RikaTillsammans-portföljen så är ju förhoppningen att vid ett ras på 40 % i index, så faller den bara drygt 10 % på grund av allokeringen i andra tillgångar.

      Jag delar din uppfattning om rädsla och girighet, jag skriver ju samma sak ovan. Att det är det irrationella som styr framförallt småspararna och det är därför de konstant underpresterar mot index. Jag utvidgar det dock till att handla mer än om rädsla och girighet.

      Barber tar upp contrarian-beteendet i sin artikel från 2011 och konstaterar att det tyvärr är väldigt få som lyckas att vara contrarian ”på riktigt”. Även de styrs mest av sina känslor. :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    5. Vit pil

      Jan:

      Ett enkelt sätt vara förberedd på ett indexfall för i e OMX30 är att köpa ett BEAR certifikat för OMX30. Då kan man åtminstone tjäna pengar på ett eventuellt börsfall. Se det som en försäkring mot kursförluster i indexfonden ni håller andelar i.

      Ni försäkrar era bilar, hus och lösören. Varförinte försäkra era indexfonder också? Vem vet, ni kanske blir rikare på en börskrasch än vad ni har blivit hittills på börsen. Kursras utvecklar sig, som vi vet, mycket snabbare än en kursuppgång. Ni har säkert hört talas om hur rika personer blir stenrika vid börskrascher? Det jag nämner ovan är en av sätten att nå dit.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    6. Vit pil

      Kanske lite illa formulerat, men om jag tolkar det som jag vill: naturligtvis bygger EMH på att det finns aktörer som söker vinna på obalanser och därmed eliminerar möjligheterna att slå index. Däri ligger lite av en paradox då förklaringen baserar sig på att hypotesen inte är perfekt.

      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    7. Vit pil

      Jag delar din uppfattning, man kan köpa ETF:er särskilt Bear/Bull för att hedga mot – det är ju egentligen det som är tanken med dem. Det är dock väldigt få som använder dem på det sättet, utan många sitter med dem över längre tidsperioder och det förlorar man på i och med deras konstruktion (de måste ombalansera varje dag med alla dess konsekvenser).

      Problemet är oavsett att då spekulerar man i framtiden (oavsett om det är kort/lång) och jag påstår och forskningen stödjer det att det är väldigt svårt. Jag tror ju inte på en aktiv strategi på det sättet – finns inga belägg för att någon klarar det än väldigt, väldigt få…

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    8. Vit pil

      @Mattias

      Som sagt att hedga med motsatt position låter fortfarande inte som en bra ide. Om du sitter med en fond och samtidigt med en annan motsatt produkt – bägge som du får betala avgift på. Utöver detta är det väl normalt courtage på handeln med bear-produkterna? Istf att sälja fonden (utan avgift) och slippa avgiften så satsar du på att få samma effekt genom att betala två courtage och två förvaltningsavgifter under en period för att slippa fonden?

      @Jan

      Tanken var lite orsaken bakom EMH. Hade alla på marknaden gått efter index (dvs köpt och sålt utan hänsyn till priset) så hade det ju inte varit någon koppling mellan priset och fundamentalt värde – visserligen skulle man kunna hävda att EMH kanske hade kunnat funkat ändå i den meningen att man inte kan förutse kursutveckling, men man hade likväl kunnat hävda att vissa aktier skulle kunnat vara mer prisvärda än andra då de hade haft en kurs som markant understiger fundamentala värdet.

      Poängen med orsaken till att EMH skulle funka är att om aktiekurserna skulle avvika från fundamentala värdet så skulle folk som lagt tid på att göra en värdering av aktierna kunnat göra vinst på detta – vilket skulle innebära ifall tillräckligt många som gör det få aktiekursen att korrigeras mot sitt rätta värde.

      Kort sagt att även om många marknadsaktörer bara driver med vinden och handlar till gällande marknadspris utan eftertanke så är det nödvändigt för prisbildningen att det finns tillräckligt med aktörer som faktiskt tar hänsyn till prisbilden och avstår från att köpa eller säljer när priset är för högt och köper (eller avstår från att sälja) när priset blir för lågt.

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    9. Vit pil

      Skyking:

      ”Utöver detta är det väl normalt courtage på handeln med bear-produkterna?”

      Hos avanza, där jag handlar, gäller antingen ett fast courtage på 19 kr för certifikaten eller procentuellt rörligt. Courtage för ordinära fonder är 0 kr (både fasta och rörliga) medan börshandlade fonder (i e ETF:er) är belagda med fast courtage på 19 kr och ett rörligt courtage vid ett vist handelsbelopp. Rörligt courtage – beroende på courtageklass.

      ” Istf att sälja fonden (utan avgift) och slippa avgiften så satsar du på att få samma effekt genom att betala två courtage och två förvaltningsavgifter under en period för att slippa fonden?”

      Nu äger jag inga fonder överhuvudtaget, men om jag skulle göra det då skulle ett BEAR certifikat för OMXS30 vara en del av upplägget. Angående två courtage så antar jag att du åsyftar sälj courtage? Det finns ingen anledning att sälja av fonden ifall ett stort fall skulle ske. Snarare kan det vara ett bra tillfälle att ta vinsterna från det realiserade OMXS30 certifikatet och köpa till lägre snittkurs i fonden. Om man nu verkligen tror på fondens framtiden.

      Angående de två förvaltningsavgifterna (som bakas in naturligt i snittkurserna) är inget jag oroar mig för. Varför? När det berör BEAR certifikatet så är hävstångseffekten en stark motståndskraft mot de dryga 1% per år som administrationsavgiften ligger på för oljecertifikaten respektive kakao certifikaten. Den eventuella 2-3% handels spreaden är inte heller en större huvudvärk eftersom spreaden egentligen inte är något som bakas in i snittkursen (ingen ackumulerande kostnad). Den måste tjänas in, så klart, men med tanke på att certifikaten kan röra sig upp emot 10-20% per handelsdag när det väl beger sig är det en ganska snabbt intjänad kostnad. Speciellt då administrationsavgiften är en årlig kostnad där 1/365 av den årliga administrationsavgiften räknas in varje dag. Vi pratar om en näst intill obefintlig påverkan på snittkursen i certifikaten man har position i (under flertalet månader). Dessutom är det väldigt sällan man håller certifikaten mer än en vecka i taget. Åtminstone är det så i mitt fall.

      Berörande förvaltningsavgiften för fonden, som också bakas in i snittkursen för fondandelarna man håller (d v s höjer snittkursen), är inte heller ett huvudbry för mig då jag personligen köper på mig mer vid fallande kurser i finansiellt sunda underliggande tillgångar. Till skillnad från andra placerare som, uppenbarligen, säljer av när kursen faller (oberoende om underliggande har sunda finanser eller ej. Vilket är lite tokigt, enligt mig).

      Därför, om jag skulle handla i fonder, då är det exakt såhär jag skulle göra för att förbättra mina odds mot alla avgifter och för att förbättra min position ifall fonderna, indexfonder eller annorledes, skulle falla drastiskt i pris. Där efter skulle jag låta vinsterna från BEAR certifikatet finansiera inköp till lägre snittkurs i fonden. Precis som jag gör med aktier. Speciellt preferensaktier (som jag är förtjust i som placering).

      Avgifterna påverkar snittkursen mer ifall man håller färre andelar. Detta vet vi båda. Genom att köpa fler andelar till lägre pris får man en inflationseffekt på förvaltningsavgifterna, d v s varje andel påverkas mindre (procentuellt) av förvaltningsavgifterna ifall det existerar fler andelar som bär bördan av avgifterna. Och det är detta som är tanken: ju mindre den procentuella påverkan är på positionen, desto enklare att slå index. De som inte köper mer till fallande kurser får inte denna inflationsfördel. Därför blir det ganska svårt att slå index såvida de inte har ren och skär tur. Att förlita sig på ren och skär tur är sällan en god finansiell tankegång. Var proaktiv. Skapa din tur.

      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    10. Vit pil

      @Mattias

      Jo ditt påpekande att avgifterna mm bör ses i förhållande till den exponering mot marknaden man får för pengarna och inte i förhållande till värdet (före hävstång) – så ja hävstångsprodukter har lägre effektiva avgifter, courtage och spread än det ser ut.

      Men samtidigt så innebär denna observationen att du med ditt resonemang lite skuter dig i foten. När du har två instrument som cancelerar varandra så innebär det ju att du får ganska liten exponering mot marknaden och jämfört med denna blir avgifterna mm skyhöga procentuellt sett. Du betalar alltså avgiften utan att egentligen få något för pengarna, även om avgifterna det rör sig om är ganska blygsamma så ser jag inte vitsen med att betala för ingenting.

      Dessutom tillkommer effekterna av dagliga ombalanseringar i BULL och BEAR som också kan betraktas som en kostnad även om det inte nödvändigtvis är förvaltaren som lägger vantarna på dessa pengar – det är pengar du går miste om inte destu mindre.

      Jag har fortfarande svårt att se att det (generellt) skulle vara fördelaktigt att hedga sitt innehav genom att ta en cancelerande position gäntemot att helt enkelt sälja av innehavet istället (OK du sparar kanske på courtage ifall avsäljning av ditt innehav och återköp skulle ha högre courtage, men den effekten finns normalt inte ifall ditt innehav utgörs av fonder).

      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  32. Vit pil

    Jan (och övriga läsare), vilka indexfonder är värda att kolla närmre på utöver den uppenbara Avanza Zero?

    I artikeln rekommenderar Buffet 10% i statliga obligationer (räntor?). Finns det någon bra motsvarande svensk räntefond eller liknande?

    Grymt välskriven artikel!

    Gravatar ikon för användaren
    Patriq
  33. Vit pil

    Jan, har inget vettigt mer att säga än TACK! Du har överträffat dig själv med den här artikeln. Stort tack för att du skriver och upplyser folk.

    Gravatar ikon för användaren
    Alex