Två frågor som bestämmer alla investeringsstrategier
Sök:

Två frågor som bestämmer alla investeringsstrategier

RikaTillsammans #131 - Om guruns, traderns, analytikens och våran investeringssstrategi

Alla investeringsstrategier kan i princip sammanfattas i två frågor. Har jag förmågan och kompetensen att: 1) hitta felvärderade bolag? 2) förutsäga marknadens rörelser? Beroende på hur man svarar på dessa två frågor kommer man fram till olika investeringsstrategier. Det vill säga uppsättningar regler och sätt för hur man placerar sina pengar. I grova drag kan man sammanfatta det i en strategi för gurun, en för analytikern, en för tradern och en för oss andra, dvs. småspararna.

Veckans inspirerades av en något frustrerad fråga från Max, en av våra Patreon-följare. Han skrev till oss så här:

Jag blir tokig på begreppet ”investeringsstrategi”. Allt som jag läser och lyssnar på verkar ha som främsta råd att man alltid ska hålla sig till sin investeringsstrategi. Men det är ingen som förklarar vad en investeringsstrategi är! Jag antar att man kan se 4 hinkar som en strategi och investering i utdelningsaktier en annan…(?). Jag skulle bli väldigt glad om ni kunde ta upp olika strategier eller åtminstone vad man bör tänka på då man bygger en strategi.

Max, en Patreon-medlem

Med tanke på att vi inom kort kommer att göra avsnitt såsom ”hur gick det 2019”, ”bästa fonderna för 2020” och andra som bygger på just vår investeringsstrategi kändes det på sin plats med ett avsnitt om just investeringsstrategier. En investeringsstrategi är i min värld en uppsättning regler för hur jag ska agera med mina pengar. Syftet med reglerna är att fatta bättre beslut, stå lugn och trygg även när det blåser och naturligtvis i längden även tjäna mer pengar. En bra strategi tar naturligtvis även hänsyn till hur man är som person och de förutsättningar som man har.

I grunden kan man sammanfatta alla strategier i två frågor:

  1. Har jag förmågan och kompetensen att hitta felvärderade bolag?
  2. Har jag förmågan och kompetensen att förutsäga marknadens rörelser?

Dessa två frågor ger följande fyra svarsalternativ som jag har satt en etikett på.

  Kan jag förutsäga marknadens rörelser?
Kan jag hitta felvärderade bolag?   Ja Nej
Ja Gurun Analytikern
Nej Tradern Kloke småsparen

I avsnittet går vi genom hur dessa fyra kombinationer resulterat i helt olika typer av investeringsstrategier. Allt från guruns kombination av fundamental och teknisk analys till vår egen strategi som bygger på att vi är normala människor utan några extraordinära talanger eller möjligheter att tävla med proffsen på deras spelplan.

Vi går i avsnittet genom tecken och symptom på att man inte har en strategi, vi ger några exempel på olika strategier inom de olika delarna, vi pratar t.ex. om varför jag inte är ett stort fan av ”utdelningsstrategin” och inte minst sammanfattar vi reglerna i vår strategi som i grunden är väldigt enkel. Det galna är att den över tid dessutom kommer att ge en bättre avkastning än vad de flesta småsparare uppnår (den slår dessutom många proffs också).

Tyvärr beror det dock mer på att de flesta småsparare är så himla dåliga än att vi är så himla smarta med vår strategi. Det är dock positivt i vilket fall som. Det är också förklaringen till att våra portföljer konstant ligger bland de bästa på Shareville trots att de är helt och hållet passiva. Egentligen borde de ju ligga i mitten där hälften är bättre och hälften är sämre. Men det är något som vi kommer visa i uppföljningen av portföljerna för i år.

Tack för veckan och kommentar om timlön på över 100 000 kr

Med det sagt så vill vi tacka för den här veckan. Framförallt tack för alla kommentarer på förra veckans avsnitt om bolån. Det är inte ofta vi till och med blir uppmanade att göra en excel-mall och dessutom blir chockade över resultatet. På läsaren Nestors inrådan gjorde vi en snurra som visade att 0.5 % räntesänkning som återinvesterades över en 30-års period kunde göra en hela 500 000 kr rikare!!! Helt ärligt trillade jag lite av stolen när jag blev klar med matten.

Jag vet helt ärligt inget som man kan göra som småsparare som ger en högre timpenning över tid än just – förhandla ner räntan, investera mellanskillnaden och låt tiden gå. Tillsammans med kommentarer från bland annat Hypotekets grundare gjorde faktiskt att det kommer ett bonusavsnitt den här veckan som en komplettering. Det kommer sannolikt på onsdag.

Det är sådant här som verkligen gör mig så himla tacksam över att få ha bloggen tillsammans med er. Att vi verkligen hjälps åt att bli rika tillsammans. Det är generativa kommentarer som bygger på varandra, vi hjälps åt och kommer med nya perspektiv, förtydliganden och tips. Ett fantastiskt stort tack för att du är med med och skapar det. Tack! 🙏

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Vår strategi sammanfattad i elva regler

Nedan har jag försökt sammanfatta vår strategi i ett antal regler med motiveringar till reglerna. Dessa bör inte vara något nytt för dig som har följt oss ett tag. Fördelen med den här strategin är att den kräver ingen som helst kompetens att komma igång, går att sätta igång på en kväll och sedan behöver inte skötas på flera år.

1. Försök inte att hitta fel- eller undervärderade bolag, köp istället alla bolag på alla marknader
Flera studier har visat det fruktlösa i att försöka vara en bättre analytiker än andra. 99.4 % av alla professionella fondförvaltare lyckas inte slå index (=snittet för hela marknaden) över tid. Majoriteten av alla småsparare underpresterar år efter år mot index. I avsnitt #124 uttryckte två professionella fondförvaltare som förvaltar över 5 000 miljoner kronor att det är svårt att göra en bättre analys än andra. Det var först på längre tidsperioder som de upplevde att marknaden hade fel om värderingar och då framförallt i multipelanalysen. Om proffs som de har svårt att göra bättre analyser och med tanke på den tid, erfarenhet, kompetens som de har, hur ska jag som småsparare göra det bättre? 
Det är dessutom inte en tävling där division 7 lag spelar mot andra division 7 lag, utan jag som division 7 spelar möter proffs från champions league på marknaden varje dag. Det är som professor Paolo Sodini sa i avsnitt #87. När jag fattar ett köp/sälj beslut så är det ju någon som måste ha en totalt motsatt åsikt för att det ska bli en affär. Jag utgår från att i de flesta fall är den andra smartare än mig. 
2. Försök inte tajma marknaden, då det kostar i genomsnitt 1-2 % per år i underprestation mot index
Flera studier pekar på att det kostar i genomsnitt ca 1.5 % per år i årsmedelavkastning att försöka tajma marknaden. Det är bara att ta ränta-på-ränta-kalkylatorn, räkna på 10 år och fylla i 6 % istället för 8 % och se hur mycket pengar det verkligen blir. I grunden handlar det om något så enkelt som att om du ska tajma marknaden så måste du ha rätt två gånger. Du måste har rätt när du går ur och du måste ha rätt när du går in.
Om vi säger att du har 70 % sannolikhet att ha rätt per beslut (vilket är generöst), så betyder det en sannolikhet på 0.49 (=0,7 * 0,7) att ha rätt i båda fallen vilket fortfarande är mindre än 50 %. Det finns viss forskning som visar på att det kan finnas belägg för att vissa momentum-strategier fungerar i teorin men de blir ofta svår genomförda i verkligheten på grund av omkostnader. Slutsatsen återigen för en småsparare enligt forskningen är, försök inte tajma marknaden. Det går inte att förutspå framtiden.
3. Håll kostnaderna så låga som möjligt, helst under 0.5 %
Om man inte ska försöka hitta felvärderade bolag eller tajma marknaden utan köpa alla bolag kontinuerligt, blir rådet att göra det så billigt som möjligt. Min tumregel är att alltid försöka ligga under 0.4 % i total avgift för en portfölj. Studier av t.ex. Morningstar visar också att avgiften är en av de mest avgörande faktorerna för ens fond framtida prestation. 
4. Fokusera på att få rätt balans i sparandet mellan aktier och räntor genom t.ex. fyra-hinkar-principen
Min upplevelse är att det flesta – inkl. jag själv – ligger fel i risk. Antingen har man för lite risk eller så har man för mycket risk. Båda är lika fel eftersom de kan leda till att pengarna inte räcker till. Om jag har för lite risk så växer aldrig beloppet till den summan som jag behöver. Om jag tar för mycket risk då kanske jag når summan, men förlorar en stor del av den då marknaden vänder och så är jag i samma situation att pengarna inte räcker till. 
Det bästa sättet som jag har kommit på hittills att hamna rätt i risk är fyra-hinkar-principen. Den artikeln kommer med största sannolikhet uppdateras nästa vecka. Fokus bör således ligga på att hitta en, för sig själv, rätt kombination av tillgångsslag såsom t.ex. aktier och räntor. Syftet med aktier är att vara ”gasen” som tjänar pengar. Räntornas uppgift är att agera ”broms” eller krockkudde som gör att du får behålla pengarna som du tjänar på aktierna. I överkursfall kan man lägga till andra tillgångsslag såsom guld, fastigheter, reala tillgångar och så vidare på mindre andelar i portföljen.
5. Ändra inte i strategin så länge som målen inte ändras
Ett av de vanligaste misstagen som jag har gjort är att jag ändrat i min strategi när förutsättningarna på marknaden har ändrats. Jag har haft 100 procent aktieexponering och sedan har marknaden fallit med 20 % och det har känts jobbigt. För att det ska kännas mindre jobbigt så har jag sålt av tillgångar och minskat risken. Jag påstår att man ska undvika det här misstaget genom att göra rätt från början. Min regel är att strategin och tillgångsfördelningen endast ska ändras om mina mål ändras, inte om marknaden ändras. 
6. Månadsspara regelbundet
Att månadsspara är något av det bästa som man kan göra av många anledningar, inte minst eftersom det under ett långt tag förbättrar avkastningen och gör nedgångar mindre. Anledningen är att när du månadssparar i en nedgång så får du fler andelar till ett billigare pris vilket också ger en skjuts på vägen upp. 
7. Låt pengarna jobba i fred över långa tidsperioder minst 5 – 10 år och utnyttja ränta-på-ränta-effekten
Jag har i flera artiklar visat att tiden är den största fördelen som vi småsparare har. För varje år som går så blir vår avkastning jämnare, mer förutsägbar och ”säkrare”. På 12 månaders sikt är sannolikheten för uppgång ca 60 % och nedgång ca 40 %. Över en 10 års period har vi sannolikheter för att gå plus på över 90 %.
Det finns t.ex. ingen 10 års period på den svenska börsen sedan andra världskriget som har gått back. Det är också därför jag avråder från placeringar på börsen kort sikt såsom 1-2 år. En bra tumregel är 10 procent i aktier (=indexfonder) per år man kan låta pengarna arbeta i fred. 
Slutligen är det över långa tidsperioder som jag verkligen får resultat från ränta-på-ränta-effekten. Pengar är dåliga på att jobba på kort sikt, men på lång sikt är de oslagbara. Om man utgår från 8 % i årsmedelavkastning så dubblas pengarna på 10 år, femdubblas på 20 år och tiodubblas på 30 år (=pensionssparande). Det oavsett vilket startbeloppet är. 
8. Inse att du är dina pengars största fiende genom de beteendemisstag som du kommer att göra
Något jag har reflekterat över är att de flesta av oss förlorar förmodligen mer pengar i vårt sparande på beteendemisstag än vad vi gör till följd av marknaden. Det handlar om allt i från att vi tycker att marknaden är högt värderad och vi vill inte spara nu, eller att vi tror att den ska gå ner, eller att vi får panik när den går ner, att vi ligger fel i risk, att vi inte säljer det som går dåligt och så vidare. 
Kom ihåg att om du inte har varit med om en nedgång om 30%, 40%, 50%, 60% eller mer att du sannolikt kommer att freaka ut när det händer. Alla gör det första gången. Tänk på att den genomsnittlige 40-åringen idag inte har upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen har inte upplevt finanskrisen. Dessa nedgångar var läskiga på riktigt. 
9. Ombalansera en gång om året
Över tid kommer de olika delarna i en portfölj att röra sig. Aktier kommer i uppgång ”tränga undan” räntefonder. Inte i form av att räntefonderna minskar i värde utan att aktiedelen kommer växa snabbare. Därför behöver man regelbundet ombalansera där man säljer av det som har gått bra och köper det som har gått dåligt för att upprätthålla en balans i portföljen.
10. Logga in så sällan som möjligt
När vi loggar in på vårt konto påverkas vi känslomässigt av beloppet som visas. Det i sin tur leder ofta till att vi fattar felaktiga beslut, särskilt i perioder av nedgång. Genom att minska antalet inloggningar ökar man sannolikheten för det har gått fler positiva perioder sedan sist – vilket innebär en högre sannolikhet för en positiv utveckling. Vilket leder till att färre inloggningar ökar sannolikheten för en högre avkastning. 
11. När du har vunnit spelet, sluta spela! / Sluta maximera avkastningen
Ett av mina favoritcitat är från William Bernstein som sa att när du har vunnit spelet och inte behöver mer pengar, sluta spela. Visst det kan finnas ett sekundärt värde i att ge bort pengar till barnen, men det syftet är just sekundärt. Det finns bättre mål än att försöka maximera avkastningen till varje pris. Det går många gånger att räkna fram exakt hur mycket pengar man behöver, vilken avkastning kombinerat med vilket månadssparande som behövs över olika tidsperioder för att du ska nå ditt mål. 
12. Fokusera på lyckan i vardagen och medveten konsumtion
Ett av de bästa citaten som jag vet lyder: ”Om vi spenderar våra dagar att göra det som vi älskar, kvällarna med personerna som vi älskar, då kommer vi att ha ett rikt liv – även om vi inte är rika”. Många studier inom psykologi om lycka visar att vår vardag har störst effekt för vår upplevelse av lycka. Jag tror därför det är viktigare att försöka ordna att man är lycklig i vardagen snarare än att sikta på semestern. Något vi pratar om i avsnitt #116 ”Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel”. På samma sätt är inte pengar lösningen, bara en förstärkare.
Slutligen tror jag också att som vi pratar om i de inre framgångsfaktorerna att tricket handlar om att våga unna sig att konsumera, men att göra det medvetet. Ett av bloggens bästa avsnitt på temat är ”#78 Bucketlist, lycka och saker som får en att skratta”. 

Notera att ovanstående regler i princip bara pratar om VAD och VARFÖR i vår investeringsstrategi. Själva HUR:et, det vill säga implementationen, går vi genom i t.ex. avsnitt 99 som handlar om kom-igång-med-ditt-sparande eller vår RikaTillsammans-workshop som är en heldagsutbildning. I det enklaste fallet handlar det dock om att sätta upp ett regelbundet sparande på en fondrobot som Lysa (annonslänk). Den hjälper en att göra majoriteten av sakerna ovan på ett enkelt sätt för en total kostnad om 0.4 procent. Det är även här som våra portföljer såsom Nybörjarportföljen, Globala barnportföljen och RikaTillsammans-portföljen kommer in.

Sedan kan man ta det ytterligare ett steg till och bygga en konkret investeringsplan utifrån sin investeringsstrategi genom att sätta siffror på de olika delarna. Det vill säga specificera svar till frågorna:

  • Vad är mitt specifika mål i kronor?
  • När ska jag uppnå det här målet?
  • Hur behöver jag månadsspara för att nå mitt mål?
  • Vilken genomsnittlig årsmedelavkastning behöver jag?
  • Vilken risk är jag villig att ta?
  • Hur definierar jag risk?

och så vidare. Mer om det i kommande avsnitt. 👍

Lyssna på veckans avsnitt om investeringsstrategi

Du kan lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:02:44 – Kompletteringsavsnitt till #130 om en timlön på flera hundratusen kronor
  • 00:03:54 – Definitionen av en investeringsstrategi
  • 00:07:10 – Symptom på att du inte har en fungerande investeringsstrategi
  • 00:10:06 – Har du myror i byxorna?
  • 00:13:24 – Gör bara investeringar som du kan motivera
  • 00:16:41 – Investera långsiktigt och rör ingenting om du inte har förändrat dina mål
  • 00:19:03 – Har du en översikt över hela din ekonomi?
  • 00:22:29 – Så jobbar dina pengar åt dig
  • 00:26:03 – Tillgångsslaget står för 80%av din avkastning
  • 00:29:33 – Två frågor som bestämmer nästan alla strategier
  • 00:32:40 – Ett exempel på en investeringsguru
  • 00:36:00 – Bara 1 på 1000 lyckas
  • 00:38:40 – Analytikernas investeringsstrategi
  • 00:41:22 – Många olika sätt att analysera data på
  • 00:42:54 – Det går trender i allt – även investeringsstrategier
  • 00:45:20 – För stor fokus på utdelningar på sistone
  • 00:48:29 – Djupgående analyser kräver en massa tid och resurser
  • 00:50:25 – Traders som kan förutsäga marknadens rörelser
  • 00:53:14 – En av Sveriges kända traders
  • 00:57:31 – Passivt och långsiktigt sparande med indexfonder
  • 01:00:27 – Jan och Carros investeringsstrategi
  • 01:03:15 – Fler regler för den passiva investeringsstrategin
  • 01:05:41 – Skäm inte bort barnen för mycket

Precis som vanligt matchar tiderna bättre videon än poddavsnittet på grund av klippningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer en komplett transkribering av avsnittet.

— START TRANSKRIBERING —

Jan: Jag tänkte att idag ska vi prata om investeringsstrategier, utifrån ett ganska generellt perspektiv. Jag tror inte att vi har gjort detta tidigare, utan bara nämnt det i förbigående. Ibland handlar det lite om frustration och inspirationen till det här avsnittet kommer just från en läsare som heter Max. Han följer oss på Patreon, där vi har ett RikaTillsammans community och vi har ganska roligt och vi delar med oss av tips, extramaterial, man kan ställa frågor. Jag tyckte att den här kommentaren från Max var väldigt rolig och tänkte att detta måste vi ta upp. Ska du läsa vad Max har skrivit?

Caroline: ”Jag blir tokig på begreppet ”investeringsstrategi”. Allt som jag läser och lyssnar på verkar ha som främsta råd att man alltid ska hålla sig till sin investeringsstrategi, men det är ingen som förklarar vad en investeringsstrategi är. Jag antar att man kan se fyra hinkar som en strategi och investering i utdelningsaktier en annan? Jag skulle bli väldig glad om ni kunde ta upp olika strategier eller åtminstone vad man bör tänka på när man bygger en strategi.”

Jan: Jag tycker detta är jättekul för det är en sådan grej som jag förmodligen tar förgivet, att alla vet vad en investeringsstrategi är. Tydligen alla andra också. Men nu ska vi alltså titta på det utifrån fyra perspektiv: ett guru-perspektiv, ett analytiker-perspektiv, ett trader-perspektiv och vårt perspektiv, som jag ibland brukar kalla för ”looser perspektivet”.

Kompletteringsavsnitt till #130 om en timlön på flera hundratusen kronor

Jan: Vi gjorde ju ett avsnitt här om veckan om att förhandla bankränta och det följer väldigt väl ut, men det som är så himla roligt med de här avsnitten är att ibland så lär vi oss lika mycket som ni lyssnare eller följare. Vi fick mejl från kundchefen på ett bolag, vi hade flera av er läsare som kommenterade, så vi har faktiskt gjort ett bonusavsnitt denna veckan också, som vi rekommenderar att man lyssnar på som en komplettering. Har du inte gjort den där bolåneförhandlingen, gör det.

Om det inte räckte med motiveringarna i förra avsnittet #130, så lyssna på kompletteringsavsnittet. Vi blev utmanade av en läsare att göra en tabell och en simulering. I am up to the challenge. När jag kan få jobba med Excel så är jag alltid på. 👍😂

Definitionen av en investeringsstrategi

Jan: Vi kan börja med att definiera vad en är investeringsstrategi. Jag älskar ju Wikipedia. Jag försöker stödja Wikipedia ibland när de kör sina race.

In finance, an investment strategy is a set of rules, behaviors or procedures, designed to guide an investor’s selection of an investment portfolio.

Wikipedia

Jan: Så en investeringsstrategi är egentligen en uppsättning regler. Det är ett dokument som berättar för mig vad jag ska göra, hur jag ska agera, hur jag placerar mina pengar, när jag byter mina investeringar.

Individuals have different profit objectives, and their individual skills make different tactics and strategies appropriate.

Wikipedia

Jan: Så en investeringsstrategi behöver man anpassa till sina mål och personlighet, det är därför vi också kommer prata om att jag alltid brukar invända när folk säger att målet med ett sparande är att få så hög avkastning som möjligt. Du brukar jag — nu kommer jag kanske göra många upprörda här — men jag brukar säga att det är lite slarvigt, för då har man liksom inte tänkt på vad ens mål egentligen är. Framförallt att fråga sig själv vad ens mål faktiskt kostar en.

Om jag tar ett exempel, så är det många av oss som vill spara till pensionen, då kan jag ju räkna ut ungefär vilka utgifter jag kommer att ha som pensionär, vilken livsstil vill jag ha som pensionär, hur mycket pengar behöver jag i pension för att kunna täcka den livsstilen. Då behöver jag inte mer pengar än för att täcka den livsstilen och sedan kanske en marginal. Så det handlar om mål, men man ska också tänka efter på vad man har för personlighet och vilken strategi som passar den personligheten.

Some choices involve a trade-off between risk and return. Most investors fall somewhere in between, accepting some risk for the expectation of higher returns.

Wikipedia

Jan: Så det handlar om att balanser risken och målet. Jag tänker att vi säger inte så mycket om det, utan det är definitionen av en investeringsstrategi.

Caroline: Ja, det är du som du säger. Det är en bunt regler man har för sina pengar för hur man ska investera sina pengar, beroende på ens mål och ens personlighet.

Symptom på att du inte har en fungerande investeringsstrategi

Jan: Om vi vänder på det, hur vet man att man inte har en strategi? För det tycker jag att jag ofta ser symptom på. Det var någon som sa till mig att om du har en regel eller du har en tes, vänd den alltid uppochner och se vad som händer. Låt oss titta på hur det ser ut om jag inte har en investeringsstrategi. Då kan man kanske känna igen sig på en eller flera av de här punkterna. Jag själv känner igen mig i de här punkterna, så det är inget man ska slå på sig själv för, utan man kan se att det finns möjligheter att förbättra sin strategi.

Detta är också väldigt viktigt, när man då till exempel följer olika sparprofiler, att man förstår vad de har för strategi. När man kopierar av dem så kopierar man delar av deras strategi. Vi har också en väldigt tydlig strategi, som har tagit oss 20 år att utarbeta som jag tror att många har kopierat. I slutet av avsnittet ska vi gå igenom hur vår strategi egentligen ser ut och hur vi resonerar. För dig som har följt oss kommer inte det att vara några nyheter.

Du har inte en strategi när du bara har målet att ha en så hög avkastning som möjligt. Eller när man har osäkerhet, stress, tvivel eller det är inte till för mig eller dåligt samvete kring sitt sparande.

Jag får ganska ofta mejl av folk som skriver att nu har jag kopierat Globala Barnportföljen — eller satt in mina pengar på Lysa — och det har fallit med 5%. Det kan vara ett tecken på att man inte helt har förstått hela strategin. Då har man bara kopierat en liten del.

Det är som säga i bilen ”Nu stannar vi! Varför stannar vi?” Jo, men vi står vid ett rödljus. Det är naturligt att vi måste stanna ibland för att vi har kommit till ett rödljus. Ibland behöver jag åka tillbaka samma väg en bit som vi kom, för att det är en avspärrning. Det tillhör spelet. Det är inget att bli stressad över eller ha panik för.

Har du myror i byxorna?

Caroline: Nästa punkt är:

Man har kanske inte en strategi när man kontinuerligt lägger till nya investeringar när de dyker upp.

Det är samma som kanske förra, att man inte står stadigt i sin strategi, utan helt plötsligt så händer det någonting där ute och då ska man agera på det.

Jan: Om jag ska ta mig själv som exempel — jag har ju gjort vartenda misstag i boken — så investerade jag i aktier och räntor och plötsligt hamnade jag på sidor där de bara pratar om guld. Då öppnade sig en ny värld och då tänkte jag att nu har blivit lurad att investera i aktier och räntor, det är ju guld man ska ha, för världen kommer gå under! Och plötsligt så började jag lägga till guld. Sedan var det någon som berättade att det finns ett fantastiskt hållbart sparande i Trine och då la jag till det.

Sedan är det någon som säger att man kan finanserna fastighetsprojektet Tessin, så lägger man till det. Sedan lägger man till långa räntefonder, för att det var någon som pratade om det. Sedan pratar man om korta räntefonder… Plötsligt köper man det där bolaget som någon tipsade om. Så man har inte riktigt en strategi, utan det är som när man går på Ica och går förbi hyllan med allt ris, så lägger man ner det i korgen och sedan potatis. Man glömmer bort vad man egentligen skulle köpa.

Caroline: Är det inte lätt att man hamnar där? Man ser olika investeringsmöjligheter och man håller på och lär sig det här med ekonomi och investeringar. Man kan liksom inte kunna allt från början. Var det inte det du kände också? Man kan egentligen inte förutsätta att någon som är ny eller halvny på investeringar har en perfekt strategi från början. Eller?

Jan: Jo, man kan kopiera en strategi.

Caroline: Jo, men då måste det ändå passa en och man måste ha förstått den. Annars blir man tveksam när det dyker upp saker längs sidolinjen liksom. Hur gör man det då?

Jan: Det handlar om att vara trygg. Om vi till exempel tar RikaTillsammans-workshopen som vi håller några gånger om året. Vår strategi sammanfattas i 3-4 meningar. Man kan förklara strategin på 4-5 minuter och det tar mindre än en timme att implementera och bygga. Sedan kan man ha den i 10 år. Men varför är den då en heldag? Jo, de andra 7,5 timmarna handlar om att känna dig trygg i varför denna strategin funkar, varför den är bra för dig, vilka scenarion som kan uppstå och varför man bör hålla sig till den. Varför den funkar. Så det handlar mycket om att skapa sig en trygghet.

Gör bara investeringar som du kan motivera

Jan: Ens egen investeringsstrategi ska göra att man står stadigt när det blåser. Att man står stadigt när folk springer och har panik, för på börsen kommer man att ha panik förr eller senare, men då kan man gå tillbaka till sin strategi och hålla sig till den.

Caroline: Får jag bara fråga, om man går workshoppen kan man då se olika strategier?

Jan: Nej, jag går inte igenom olika strategier. Det brukar alltid dyka upp frågor och i detta avsnittet går vi igenom ett antal olika strategier. Inte i detalj, för att olika strategier bygger på olika resonemang och det finns böcker om strategier, till exempel en strategi som heter ”Magic Formula” som skrivits av Joel Greenblatt. Så jag kommer lite skämtsamt gå igenom fördelar och nackdelar, varför jag ogillar de andra strategierna. Sedan är jag biased för att jag har en strategi som bygger mycket på forskning och som inte uppfyller på andras behov.

Jag har exempelvis inget behov av att känna att börsen behöver vara spännande, att jag behöver få kickar, för jag skaffar mig hellre kickarna någon annanstans. Många som har det här behovet av kickar tycker att det är spännande med aktier och vill vara pålästa. Det är deras hobby. De blir väldigt otillfredsställda av vår strategi, för det finns inget utrymme för hobby eller för roligt eller att vara duktig eller ha rätt. Då får man välja om man tycker att det är bra eller dåligt. Det är verkligen upp till en själv.

Men jag brukar också säga så här — om vi hoppar tillbaka till hur vet man att man inte har en strategi — en klassisk regel är:

Om du har fler olika typer av investeringar än vad du har fingrar på händerna så är det ett inte ett så positivt tecken

Caroline: Nästa punkt är att man inte riktigt kan förklara varför man har en viss sorts investering.

Jan: Ja, det är jättekul. Jag brukar ibland sitta med läsare eller på workshoppen eller med våra kompisar och så frågar jag, ”Varför har du det här?” Det kan vara en enskild aktie, till exempel Telia. Och då vet de inte varför. Eller så är det för att staten gjorde en stor marknadsföringskampanj för många år sedan, att Telia var folkaktien som alla skulle äga. Men sorry, not good enough, bort. Jag tycker att man ska kunna motivera varför man har en investering.

Återigen, en analogi, varför har du en mittback? Jo, jag har en mittback för att det är den personen som ska styra försvaret. Vi behöver försvara oss när det andra teamet har bollen. Bra. Mittback it is. Sedan kan man fråga sig varför har du just den mittbacken. För att han är två meter lång, han passar bra i det försvaret som vi spelar. Fine.

Investera långsiktigt och rör ingenting om du inte har förändrat dina mål

Caroline: Alltid är det killar som ska spela fotboll. Det finns tjejlag också. Whatever, vi går vidare, men jag håller den feministiska fanan högt. Då är nästa punkt att man inte har en strategi när man hattar från det ena till det andra. Nästa stora grej, bra tips.

Jan: Ja, det kommer hela tiden något nytt. Prenumererar man på Dagens Industri… Jag vet inte om jag ska säga detta högt, men jag tycker ibland att Dagens Industri är som Aftonbladet för ekonomi. Det står alltid ”Aktien du skulle ha” eller Aktiespararna skickar ut en tidning varje månad, så här ”Det glimrar på börsen” och ”Kraft i aktierna från norr”. Visst, man måste generera klick och uppmärksamhet, men min poäng här lite kring hattande, detta är lite samma sak. Man har investeringar som man har lagt till.

Jag brukar tänka på det som när man står på Ica i kassan och så tänker man ”Min kö tar ju sådan förbaskad tid, jag byter kö och flyttar mig till nästa kassa”. Då reser sig den kassörskan upp och ska kolla upp någonting så blir man fast där. Om man då hade varit sjukt snabb på att byta kö så att ma hade kunnat byta kö hela tiden, då hade du aldrig kommit fram till kassan. ”Åh, fastigheter!” ”Åh, guld!” ”Åh, aktier!” ”Åh, fondrobot!”. Ställ dig i en kö, vänta i den, håll dig till din strategi.

Caroline: Jag undrar hur länge ska man stå där då? För det kan ju vara så att det tar jättelång tid.

Jan: Har man en bra strategi så ska man stå kvar så länge som strategin säger. Vår strategi säger till exempel 5-10 år. Nej, du byter inte strategi.

Har du en översikt över hela din ekonomi?

Caroline: Nästa:

Du har inte en strategi när du saknar helhetssynen och helikopterperspektivet.

Jan: Att jag behöver kunna överblicka mitt sparande. Att jag har koll och fattar hur de olika delarna hänger ihop. Återigen vi tar fotbollslaget, damlaget. Tränaren behöver då kunna se och överblicka laguppställningen och veta att man har rätt person på rätt plats.

Caroline: Detta är ju så intressant, för då tänker du bara på pengarna man sätter undan eller tänker du hela ens ekonomi?

Jan: Ja, både och.

Caroline: Detta är så spännande. När vi har pratat om investeringar och vad man gör med sina pengar så brukar vi bara prata om pengarna som vi sätter undan. Men man kan titta på olika sätt liksom. Ekonomin med huset och bilen den äter pengar, så den är inte bra. Det kanske inte är investering på det viset, men det är ändå så vart pengarna tar vägen.

Jan: Absolut. Jag tänker två grejer kring det där. Det är därför vi brukar använda den fyrahinkarprincipen, för den adresserar en ganska stor del. Den ser till att du har både ett anfall, ett mittfält och ett försvar, att du har rätt människor på hela planen. Det andra, när det gäller att ha koll, det är därför jag har upplevt att det saknas ett verktyg för att hålla koll på uppföljning och planeringen av ekonomi, det håller vi på med nu och vi kör till och med ett betatest. Så det kommer komma mycket fler avsnitt om det nästa år.

Caroline: Den sista punkten är att du inte har en strategi när du handen på hjärtat inte riktigt har koll. Vad är det man ska ha koll på då?

Jan: Om jag ska vara helt ärlig, jag vet inte exakt hur min pension kommer att se ut. Även om det finns minpension.se så tycker jag att det är klurigt. Jag har koll på vår fördelning mellan aktier och räntor i respektive portföljer, men om vi skulle titta på hela vår ekonomi, svårt att säga.

Caroline: Hur långt kan man ta det? Man kan ha koll på inkomster och utgifter, hur mycket man sätter undan, hur mycket man sparar och vart det tar vägen. Alltså du tänker hela vägen?

Jan: Ja, från ax till limpa. Jag vill bara kasta ett ljus på vad man behöver en strategi till och hur man vet att den inte är optimal. Jo, den är inte optimal när du känner igen dig i någon av de här punkterna. Jag har också lagt upp punkterna på bloggen. Poängen är ju att man behöver ha en strategi som är anpassad för en själv.

Så jobbar dina pengar åt dig

Vi är och vi fungerar olika och vi behöver en strategi som funkar utifrån de förutsättningarna vi har. Men, med det sagt så påstår jag att det finns några universella regler, så nästan oavsett om du kör utdelningsstrategi eller magic formula eller indexfonder eller vilket annan strategi som helst, som jag tror alla skulle hålla med om. Det är därför jag kallar dem för nästan universella regler. Då handlar det om att spara en del av din inkomst och investera den.

Motorn i ett sparande är alltid skillnaden mellan mina inkomster och mina utgifter, det jag kan lägga undan.

Det är det viktigaste. Sedan är det olika rekommendationer. Pratar man med oss så säger vi 10-20% av din lön, pratar man med folk som håller på med FIRE (financial independece retire early), då säger de 50-60% av din lön. Men alla säger att man ska spara en del av sin lön och sätta pengarna i arbete.

Caroline: Nästa punkt är:

Pengar är bättre på att arbeta än vad vi någonsin kommer att vara.

Det kanske är en nyhet för vissa, att pengar jobbar.

Jan: Ja, precis. Det är en metafor som jag brukar använda.

Pengar kan jobba24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar per år, flera år i rad. Är till exempel våra barn kloka så kan de sätta pengarna som har jobbat åt oss i arbete åt sig själva, så det kan dessutom gå i generationer.

Det finns ingen begränsning i det här mellan tid och pengar. Om jag arbetar och byter tid mot pengar så kommer jag aldrig kunna tjäna hur mycket pengar som helst, eftersom tiden är begränsad. Men pengarna har ingen begränsning i tid.

Caroline: Jag tänker på det att det kan vara någon som aldrig har lyssnat på den här podden som lyssnar nu. Vad vi menar med att de arbetar det är att de tjänar ränta på ränta. En grej som vi pratade om var det här med pensionen, att om man väljer att pensionera sig när man är 65 så får man en viss summan, låt oss säga 9 000 netto i månaden. Men om man hellre väljer 67 då har pengarna hunnit växa så mycket, för det har varit mycket pengar och mycket ränta på dem de två åren, så då är det signifikant mycket högre pension man får ut. Det är det att pengarna jobbar.

Jan: Ja, pengarna får en lön och utan att gå in på detalj, så handlar det om en exponentiell tillväxt. Om man tittar på alla de som är rika i världen så är de ofta äldre. Jag brukar säga att man ska komma ihåg att pengarna dubblas ungefär vart tionde år. Då säger det sig självt att om jag har 500 000 och sedan dubblas det till en miljon, och sedan dubblas det till två miljoner, två till fyra och sedan fyra till åtta. De sista 10 åren är det då fyra miljoner, men de första 10 åren var det bara 500 000. Det är därför det är så himla viktigt med tiden.

Några tumregler att komma ihåg:

På 10 år så dubblas pengarna, på 20 år femdubblas dem, på 30 år tiodubblas pengarna. Om du är 35 och har 30 år kvar till pension vid 65, då kan du räkna med att de pengarna du har idag kommer tiodubblas fram till din pension.

Då räknar jag på 8% årsmedelavkastning.

Tillgångsslaget står för 80% av din avkastning

Jan: Då hänger det ihop med att börja så tidigt som möjligt, det håller alla med om. Sedan en annan grej som jag tror att de flesta håller med om, men som de flesta inte tänker på, det är att majoriteten av din avkastning kommer komma från tillgångsslaget. Det vill säga, huruvida du väljer. Tillgångsslag är till exempel aktier, räntor, guld, fastigheter, etc. Vilket tillgångsslag du väljer är mycket viktigare än den enskilda investeringen inom det tillgångsslaget.

För att göra en metafor; om vi skulle säga att tillgångsslag motsvarar fordonstyper så kan jag ha en bil, ett flygplan eller en cykel. Det är tre olika tillgångsslag, fordonsslag. Den snabbaste cykeln kommer aldrig vara snabbare än en bil. En bil kommer alltid att gå mycket snabbare än en cykel. På samma sätt; en aktie kommer alltid ge högre avkastning över tid än en räntefond. Ett flygplan kommer alltid gå mycket fortare än en bil, men å andra sidan är flygplan väldigt osmidigt om du ska åka en kortare sträcka. Olika tillgångar har olika syften.

De två vanligaste, som vi kommer prata om idag, det är aktier och räntor. I avsnitt #99 pratade vi om att aktier är gasen i ditt sparande och räntor är bromsen i ditt sparande. Alla investeringsstrategier bör ta upp fördelningen mellan aktier och räntor, alltså mellan gas och broms. För att repetera, tillgångsslaget styr avkastningen och risken. Ska du köra mellan Malmö och Stockholm — vi bor i Malmö — om jag tar bil så spelar det inte jättestor roll om jag har valt tillgångsslaget bil så kommer det ta ungefär sex timmar. Sedan spelar det inte så stor roll om jag väljer en kombi, en sportbil, eller en ny bil eller en fem år gammal bil. Det kommer ta ungefär sex timmar.

Om vi då tittar på en indexfond, alltså aktier, som ger 8% i avkastning, då kommer 6,4 av 8% ges av att jag har valt aktier. Ungefär 1,2% av 8% kommer ges av vilken typ av aktier jag har valt. Har jag valt amerikanska aktier, svenska aktier, tillväxtmarknader. Och bara ungefär 0,4% av 8% kommer bestämmas av om jag valde Länsförsäkringars globalfond, eller Danske Banks globalfond eller Avanzas globalfond.

Så den här diskussionen som man ofta har om vilken fond man ska välja, det är ganska sekundärt. Det viktigaste är att fokusera på vilket tillgångsslag man väljer och vilken typ inom det tillgångsslaget.

Åter igen en sportmetafor, har jag valt bil så kommer det avgöra tiden från Malmö till Stockholm. Om jag väljer en sportbil eller en kombi har mindre påverkan, och om jag då väljer sportbil så har det ännu mindre påverkan om jag väljer en Porsche eller en Ferrari.

Två frågor som bestämmer nästan alla strategier

Jan: Det var någon professor -—jag tror det var i boken ”Asset Allocation” — som sa att man kan koka ner alla investeringsstrategier till två frågor. Jag älskar när det är enkelt att förstå. Kan du ta de två frågorna?

Caroline: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? och Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Ja eller nej.

Jan: Då har vi fyra kombinationer, ja-ja, ja-nej, nej-ja, nej-nej. Jag tänker att vi ska titta på de här för det är ganska kul. Om vi börjar med ja-ja. Då har jag satt titeln ”Gurun”. De kallar sig inte gurus, men i min värld blir det lite så. Då har man en strategi där man är aktiv och väljer investeringar som man tror kommer gå bättre imorgon. Så jag kan hitta de här företagen. Dessutom försöker man tajma marknaden och gå in och ur marknaden när värdet går ner och upp. Då är det ofta en kombination av det som man kallar för fundamental analys.

Alltså att man analyserar bolagen på deras fundamentala faktorer, som vinst, vinsttillväxt, omsättning, försäljning, försäljningstillväxt, utdelning, utdelningstillväxt. Som hur är marknaden, hur ser ledningsgruppen ut, vilka är det som äger. Det finns hur mycket som helst. Och man använder dessutom det som kallas för teknisk analys, där man tittar hur aktien har gått och hur det psykologiska trycket är på köpare och säljare.

Caroline: Är det många som beter sig som att de är gurus? Jag tänker att det kan nog vara så att man har höga tankar om sig själv.

Jan: Ja, jag har ju vissa åsikter om folk i den här kategorin. Jag skulle säga så här att många känner sig kallade, få lever upp till förväntningarna. Det är nog många som tror att om jag bara lär mig tillräckligt mycket, om jag bara läser på tillräckligt mycket, om jag bara… så kommer jag att bli den här gurun. Jag skulle säga att det är en person i Sverige som är på gränsen att kvala in. I detta kommer till exempel Warren Buffet, som många pratar om, världens rikaste man, han är inte en guru. Han har en annan strategi.

Ett exempel på en investeringsguru

Jan: Jag skulle säga att den som dyker upp för mig här — han kallar sig inte guru själv och skulle väl tycka att det är lite awkward — är Arne ”Kavastu” Talving. Kavastu på Twitter. Vi intervjuade honom i avsnitt #65 och han var också med på ett FikaTillsammans i avsnitt #74. Han är ju väldigt, väldigt speciell person. Han har hållit på med aktier sedan 80-talet. För det första skulle jag säga att han har en enorm disciplin kring sin investeringsstrategi och han är ruthless i att följa sin strategi.

Jag frågade honom vid ett tillfälle, ”Hur gör du om du tror att din strategi är fel?” Då sa han ”Då samlar jag data i två år. Jag följer fortfarande strategin och sedan gör jag kanske en förändring.” Om jag tror att jag har fel då vill jag ändra direkt, jag sitter inte och gör fel i två år för att samla på mig data. Är du med? Sedan handlar det också om att han lägger ner enormt mycket tid. Jag tror han sa att på en genomsnittlig vecka så la han 40-50 timmar på börsen. Varje dag förde han in 200 mätpunkter från text-tv manuellt i sin Excel.

Han har så stor Excel-fil att hans dator inte pallade med att öppna den. Det var för mycket data för att Excel skulle palla med det. Och detta har han gjort i 20 år. Då var det någon som sa till honom att det finns bättre sätt än att kopiera data från text-tv, och jag bara så här använd aldrig de här verktygen, för den dag du slutar kopiera från text-tv så kommer du inte få samma känsla för det. Man lär sig när man skriver manuellt. Jag har ju testat Arne och frågat efter typ Ericssons aktiekurs hösten 2001, då kan han säga 35 kr 80 öre. Hur vet man en aktiekurs för ett random företag på Stockholmsbörsen för 15 år sedan? Då kan han det. Och det var inte påhitt. Vi gjorde det live i podden.

Så där skulle jag säga att han förtjänar lite gurustämpel. Han klarar detta uppenbarligen. Men jag vet typ ingen annan. Inte ens professionella fondförvaltare som Henrik och Andreas, de hamnar inte heller i gurukategorin. Om det inte framgått redan så är detta alltså något jag avråder från. Det finns inga bevis. Tittar man på forskningen så säger den att försöker du tajma marknaden så kommer det kosta dig i genomsnitt 1,52% avkastning om året. Tittar man på analytiker, som vi kommer att prata om sedan, så finns det inget bevis för att du kan göra bättre analys än någon annan på marknaden.

Bara 1 på 1000 lyckas

Caroline: Jag är lite intresserad av hur det går för Arnes investeringar. Om man ska ett guruskimmer omkring sig så måste man ändå kunna se det i siffror också.

Jan: Ja, det finns sjukt mycket kritik mot Arne. Han har nättroll och folk som säger att han är en bluff, etc. Han gör ju fantastisk avkastning och har gjort det i över 10 år. Han slår index med ganska många procent om året. Mellan 10-20% bättre än index, om året. Det är magiskt. Om börsen gör 8 så gör han mellan 18 och 28 procentenheter. För mig är det kongruent. Käkar man middag med Arne så är det svårt att prata om något annat än aktier. Hela hans liv är aktier och han är sjukt duktig.

Men jag skulle säga att det går kanske 1 på 1000 eller 1 på 10 000. Men han är det enda exemplet jag kan ge på en guru. Arne har hållit utbildningar och detta har väl varit, om jag ska vara lite hård mot honom, så är detta min kritik mot honom. Han berättar om sin strategi och den är ganska sunt förnuft och man fattar den. Problemet är att man dessutom behöver vara som Arne som person för att ”pull it off” och de flesta av oss är inte det.

Vi har inte den självdisciplinen, det minnet, den drivkraften, etc. Det andra då som också blir problemet för en guru är att, om vi då tar Arne som exempel, många av de sakerna han gör funkar när man har lite kapital. Och lite kapital i detta fall kan vara upp till 100-200 miljoner. Men det funkar inte för en fond. Jag tror att om han hade startat en fond och tagit in kanske 3 miljarder kronor, som Lysa eller andra fonder, då hade inte strategin funkat.

Analytikernas investeringsstrategi

Caroline: Nästa kombination är: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Nej, och Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Ja. Då har vi att göra med analytikern.

Jan: Här hittar man skulle jag säga majoriteten av aktiespararna. Man hittar de flesta fonder här. Vi hade till exempel Andreas och Henrik, som vi intervjuade i avsnitt #124 eller vi hade Marcus Härnhag här i avsnitt #80. Då säger man så här att man utgår från att marknaden har felprissatt aktier. Att man gör en egen värdering, alltså det som vi kallar för fundamental analys, och sedan jämför man sin egen värdering med den värdering som marknaden har gjort. Sedan säger man att marknaden har fel, antingen idag eller imorgon.

Andreas Brock pratar om det här att börsen är fantastisk, för man kan hela tiden testa sin egen åsikt mot marknadens åsikt. Har jag rätt i min åsikt så tjänar jag pengar, har jag fel så förlorar jag pengar. Sedan säger man också att det inte går att tajma marknaden för marknaden är irrationell på det här sättet. Man säger att vi tittar bara på den fundamentala värderingen. Detta är roligt för vi brukar ställa de här frågorna. Kommer du ihåg att Andreas och Henrik svarade Ja, vi kan hitta undervärderade bolag, men nej, vi kan inte tajma marknaden. Här hamnar då de flesta strategierna, i den här analytikerdelen.

När vi pratade med Andreas och Henrik som är proffs… Jag rekommenderar verkligen att ni lyssnar på avsnitt #124 om man tror på det här att man kan hitta undervärderade bolag Det är det få som är bättre än vad de två är. De säger att det inte går att göra en bättre analys av ett företag än en annan analytiker. För Andreas sa att han jobbade i många år som analytiker, så kunde han lägga två veckor på att göra en analys och då kom han fram till samma analys som en analytiker på en annan bank hade gjort. Smarta människor löser problem på samma sätt. Men sedan sa han att när det skiljer sig är på till exempel 12 månaders sikt.

Han säger att när de tror att marknaden har felprissatt en aktie på 24 månader och 36 månaders sikt, så köper de den och äger den i 36 månader. Sedan får de se efter 36 månader om de hade rätt eller fel. Då säger han att marknaden är alldeles för kortsiktig.

Många olika sätt att analysera data på

Jan: Här hamnar då alla möjliga situationer, som till exempel jag köper investmentbolag, för att jag tror att investmentbolag kommer gå bättre än index, genomsnittet för hur marknaden går. Man hittar något att investera i, till exempel värdebolag eller tillväxtbolag. Små bolag tenderar över tid att gå bättre än stora bolag, så jag fokuserar på tillväxtbolag. Eller så fokuserar man på t.ex. det som kallas för magic formula. Då går man igenom alla bolagen tittar på vinsttillväxt, omsättningstillväxt, och en massa faktorer. Sedan säger de att jag tror att de här bolagen kommer gå bättre än andra bolag. Så väljer man ut dem.

Man tittar på en massa nyckeltal. Om man är analytiker så finns det fantastiska sajter, som till exempel Börsdata, där du kan få fram alla svenska aktier och varenda kvartalsrapport, alltså nyckeltal etc. Sedan sorterar man det och gör olika screenings, etc. Sedan plockar man fram ett antal företag som man då tror kommer gå bättre än andra. Då finns det olika strategier, till exempel en klassisk long/short-strategi. Så har man sorterat alla de här bolagen och de bästa köper man för att äga på lång sikt och de sämsta blankar man för att man tror att de kommer gå dåligt och så tjänar man på det.

Det går trender i allt – även investeringsstrategier

Jan: Det man också ska komma ihåg är att det går väldigt mycket mode i de här olika strategierna. Just nu upplever jag att de senaste åren har det varit väldigt trendigt att ha utdelningsstrategi. En utdelningsstrategi bygger på att man bara köper bolag som delar ut en utdelning. En utdelning är helt enkelt att företaget har gått med vinst och så delar ut en del av den vinsten till sina ägare via utdelning. Sedan har man vissa krav, t.ex. att utdelningen ska växa för varje år, eller etc.

Jag personligen har feta issues med den här strategin och det här är väl en grej jag kommer få skit för. Jag tänker t.ex. att många som använder utdelningsstrategi säger att sedan jag började med utdelningsstrategi går det mycket bättre än vad det gick innan. Då säger jag skitbra. Förmodligen beror inte det på att det var en utdelningsstrategi som gick bra, utan för att ett företag ska kunna göra en utdelning, vad har man då implicit sagt? Att det måste gå med vinst. Genom att du bara sorterar bort alla bolag i din portfölj som inte går med vinst betyder det att du har ökat kvaliteten jättemycket.

Caroline: Ja, man får hoppas det. Jag hör också att om man nu hela tiden ska gå med vinst så kan det vara så att man tummar på andra saker i företaget.

Jan: Exakt. Om jag ska dela ut utdelning som ett företag, det betyder att det är pengar jag inte kan använda i verksamheten, för att t.ex. ta fram nya produkter eller göra research. Så för mig är det ibland att om ett företag gör utdelning så kan det ibland vara ett tecken på att det är ett dåligt management. Att de inte är särskilt kreativa. Ta t.ex. Amazon, i många år gjorde de inga utdelningar. Apple gjorde inga utdelningar i många år, för de återinvesterade allt i företaget, byggde stor kassa.

Betyder det då att Apple eller Amazon har varit dåliga företag? Nej, tvärtom. De kan välja att dela ut vilken dag som helst. Ska jag då välja bort Apple i min portfölj bara för att de inte har utdelning? För att de har ett duktigt management som investerar i research? Nej, det tycker jag är dumt.

För stor fokus på utdelningar på sistone

Jan: Det andra är att då har man hittat på ”utdelningsaristokrater” t.ex. Dividend artistocrats. Det är ett företag som t.ex. delat ut i 25 år och haft en ökad utdelning under de 25 åren. Sedan finns det naturligtvis undantag, t.ex. företag som är på en mogen marknad. Man äger vi vill inte expandera mer, då är det rimligt att de delar ut pengarna. Men om ett företag har en hög utdelning så är det också ett tecken på att den förväntningen om tillväxt i framtiden i aktien kommer vara låg. Så man tror inte att företaget kommer växa lika mycket. Så det är också ett dåligt tecken.

Ett annat dåligt tecken, som jag tycker att folk missar, är att om man då som företag gör bra med vinst, investerat research och delar ut till ägarna för att de har fått det kravet på sig, så delar de ut 4% av aktievärdet. Så jag har en utdelning på 4%. Året efter så säger man att vi har upptäckt att en annan konkurrent inte har gjort så bra grejer, så vi köper upp den här konkurrenten, men då innebär det att vi kommer göra en satsning istället för en utdelning. Då kommer alla som då bara har utdelningsstrategi som bara investerar i företag som har en ökande utdelningstillväxt, då kommer de straffa den aktien, när det företaget egentligen gjorde en bra grej.

Det finns till och med fonder dedikerade åt den här investeringsstrategin. Aktiespararna startade en fond som heter Aktiespararna Utdelningsfond, med bara de bästa utdelningsföretagen. Det jag tror folk missar är att den stora effekten man får med att välja utdelningsaktier är att de faktiskt går med vinst. Man sorterar bort alla bolag som inte presterar.

Caroline: Om man nu hela tiden räknar med att det ska bli mer och mer utdelning och vi pratar om hållbarhet och sådana saker. Jag vet att detta kanske inte har med själva ekonomin att göra, men det är inte så att vi bara kommer få mer och mer vinst. Eller om man har solpanelsföretag så kanske det är så, att man bara kan få mer och mer utdelning.

Jan: Det beror vilken fas företaget är i. Det är svårt för ett gruvbolag men för t.ex., ett solpanelsföretag, absolut. Det är svårt för ett gruvföretag, eftersom det är ändliga resurser. Så jag tror att det beror på vilken typ av företag och vilken fas. Alla företag är inte i samma fas.

Djupgående analyser kräver en massa tid och resurser

Jan: Analytiker; detta är den klassiska strategin. 80% av alla strategier skulle jag säga hamnar i analytikerfacket. I alla tidningar Aktiespararna skickar ut så finns det en analys av någonting och så tittar man på en massa faktorer. Jag själv gillar inte de här strategierna. Min huvudsakliga invändning är att jag inte kan göra en bättre analys än någon annan. Jag tror inte att de som gör analyser kan göra en bättre analys än någon annan. Jag tror på det som man brukar prata om, att marknaden är effektiv och att all information finns tillgänglig. Aktierna är rätt prissatta idag.

Sedan ser jag absolut att det finns felprissättningar på sikt, men om jag säger så här, vi vet ju hur hårt Andreas och Henrik jobbar i den här Coeli Global Selektiv. De gör detta på heltid, de har gjort detta i 20 år. Investerar de i ett bolag i Indien så åker de dit och träffar vd:n. De åker på en branschmässa för betalningslösningar för att få reda på vad konkurrenterna tycker om ett företag. Vad är det som ter sig hända i branschen. De intervjuar folk som har slutat på företag, de intervjuar kunder.

De gör sjukt mycket research innan de köper ett företag. Hur ska jag som småsparar, som har familj, barn, som ska driva mitt eget jobb framåt, hur ska jag kunna konkurrera med de här människorna? För mig går detta bort för det är inte lönt att spela det spelet.

Traders som kan förutsäga marknadens rörelser

Caroline: Nästa kombination är: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Ja. Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Nej. Vilka har vi att göra med då?

Jan: Traders. De är motsatsen till analytikerna. Så om analytikerna säger jag skiter i marknaden, jag fokuserar på det enskilda bolaget för jag tror att jag kan hitta undervärderade bolag, så säger tradern precis tvärtom. Jag skiter i vilket bolag det är. Jag bryr mig inte om det är ABB, Amazon eller Microsoft. Det enda jag tittar på är hur aktiekursen har rört sig eller hur marknaden rör sig. Sedan tittar man på olika signaler och bygger sitt antagande på olika typer av trender.

Om jag skulle förenkla detta i sin enklaste form så skulle jag säga att jag satsar på hästar och jag kommer satsa på den hästen som har vunnit de senaste 21 loppen, för att sannolikheten är högre att den kommer vinna det 22:a loppet än om jag tar en häst som har förlorat de senaste 21 loppen. Så bygger man detta på sannolikhet och historiska mönster. Här kommer det in strategier som momentum trading eller glidandemedelvärden, att man tittar hur kursen har gått det senaste året. Om kursen är på väg upp, då köper man.

Caroline: Hur blir man en trader egentligen?

Jan: Ja, alltså hur blir man en fundamental analytiker?

Caroline: Jag bara undrar hur man tar sig dit. Är många av de här som vi pratar om nu, är de självlärda?

Jan: Det finns utbildningar och böcker om allt, så hamnar du forum eller sajter om det här på nätet så kommer du läsa att detta är det enda som funkar. Om vi tar vår passiva strategi, som säger att man inte kan förutsäga marknaden eller hitta undervärderade bolag… Andreas sa ju så här ”off the cuff” att investera i en indexfond är det sämsta. Att det är som att ta en Excelfil och bara lista alla bolagen och köpa dem. Då får du all möjlig skit. Så precis så som jag har åsikt om deras strategi så har de åsikter om vår strategi.

En av Sveriges kända traders

Jan: I Sverige har vi en ganska känd trader, Johnny Torssell, som har skrivit böcker och jobbar på Carnegie. Han säger att börsen är stark nu eller vi är på väg mot nya rekord. Aktiespararna har också grundutbildningar både i teknisk och fundamental analys. Om jag ska vara lite tuff mot traders, så har jag inte hittat en enda vetenskaplig studie som säger att teknisk analys is the shit. Det man säger är att det finns en viss överprestation i momentumstrategier, men det är inte mycket.

Caroline: Det låter som att de har sitt eget lilla språk.

Jan: Pratar du med en analytiker som kommer de säga vad är EBITDA, Earnings Before Interest, Taxes, Depreciation and Amortization. Vad är intäkterna för bolaget innan avskrivningar och skatter. Pratar du med en teknisk analytiker så kommer de säga att RSI är 44 eller glidande medelvärde MA200 ligger över MA50. Det finns ett lingo i alla de här strategierna.

Caroline: Det finns lingo inom alla hantverk och det tycker jag är helt ok. Det underlättar för de som är i det. Men Johnny Torssell, vem är nu detta då, som vi har tagit upp som exempel?

Jan: Han är väl en av Sveriges mer kända traders. Han jobbar på Carnegie. Jag har testat teknisk analys, vi har en massa böcker om teknisk analys och jag tyckte det var jättekul ett tag. Men jag är högst skeptisk. Men sedan har man confirmation bias. Jag såg en amerikansk domstolsförhandling och då var det ett bolag som var tvunget att publicera sina siffror. Då visade det sig att 96% av alla traders slutade inom 2 år. De fick slut på pengar.

Så det är inte en framgångsrik strategi statistiskt. Jag säger inte att Johnny Forssell inte lyckas, men återigen, tittar vi statistiskt på professionella fondförvaltare, för det finns fonder som är momentum fonder etc. Återigen, 6 av 1 000 fondförvaltare slår index på ett signifikant konsekvent sätt. 6 av 1 000. Hur ska jag vara en av de här 6 av 1 000 när jag tävlar med alla proffsen. Då tävlar jag mot Johnny i det här och även Andreas och Henrik. Vi spelar på samma spelplan. Det är inte som i fotboll -—titta nu kom fotbollen fram igen — där de i Division 7 spelar mot Division 7 och de i Allsvenskan spelar mot Allsvenskan. Sedan har vi dessutom Champions League, som spelar mot andra lag.

Så är det inte på börsen. Där går Division 7 lag upp mot Barcelona eller Champions League lag, trots att de gör det på heltid, de har dietister och massage. Hela paketet. It’s not a fair game, liksom. Jag hade tagit fram regler för hur det kan se ut om man är trader. Men vet du vad, vi gör så här att vi tar det som en bonus på bloggen, annars kommer det här avsnittet bli för långt.

Passivt och långsiktigt sparande med indexfonder

Caroline: Då tar vi den sista kombinationen: Kan jag förutsäga marknadens rörelser? Nej. Kan jag analysera och hitta undervärderade investeringar? Nej. Vilka har vi att göra med då?

Jan: Först satte jag dit ”losern” och sedan satte jag dit ”du och jag”. Men tvärtom så är det så att det är loserstrategin som visade sig vara bäst. För tittar man på forskningen så säger den att du inte kan förutsäga vilka företag som kommer gå bättre än andra imorgon. Detta fick Eugene Fama Nobelpriset för 2013 och då säger han till och med att de som säger att de kan det så hade de flesta bara tur när de gjorde det. För tittar man på professionella fondförvaltare, för det är de man har gjort studier på, så sa han att man inte kan utesluta att när de lyckades göra den här fundamentala analysen kan det ha varit så att det bara hade tur när de gjorde den.

Samma sak när det gäller de här tekniska analytikerna. Så då säger man skit i att försöka göra fundamental analys. Bry dig inte om det. Bara köp alla bolagen. Bry dig inte om att marknaden går upp och ner. Den kommer gå upp och den kommer gå ner, det tillhör grejen, men över tid kommer den att göra sina 7%. Och så säger den att den absoluta majoriteten av alla underpresterar mot marknadens avkastning, som ett index.

Avanza har släppt siffror för hur det går för den genomsnittliga spararen på Avanza och hur det har gått för index. Majoriteten av alla år underpresterar den genomsnittliga Avanzaspararen. En av mina pitchar, nu kanske jag inte ska prata ner workshoppen, men jag säger att mitt mål med workshoppen är att alla ska få en bättre avkastning. Det är det som är målet med bloggen. Men det är inte för att jag sitter på någon hemlighet.

Jag bara säger till folk sluta var så himla dålig. Sluta underprestera mot marknaden. Få samma avkastning som marknaden eftersom de flesta underpresterar mot marknaden så betyder det att du kommer vara bland de 10% bästa.

Det där är jätteroligt på Shareville på Nordnet (annonslänk). Så kan man se, jag tror det är tiotusentals sparare och vi ligger nästan konstant bland de 10% bästa spararna. Inte för att vi är så himla mycket duktigare än alla andra, men för att alla andra är så himla dåliga. Vi kommer aldrig vara bäst, vi kommer aldrig vara den bästa spararen på Avanza, utan vi kommer vara sparare som får genomsnittlig avkastning varje år.

Jan och Carros investeringsstrategi

Jan: Strategierna i den här kvadranten är t.ex. indexsparande, ”buy and hold” och fyra hinkar. Köp alla företag med en indexfond eller fondrobot. Vi har t.ex. exakt samma strategi som fondrobotarna, som Opti och Lysa. Det är därför jag gillar dem. Vår portfölj Globala Barnportföljen eller Nybörjarportföljen är en klon av Lysa eller Opti och de här är då en klon av det som forskningen säger ger störst sannolikhet och bäst odds att lyckas.

Ska man sammanfatta vår strategi så låter den så här: ”Försök inte hitta undervärderade bolag. Köp alla bolag.” Så köp indexfonder eller en fondrobot. En fondrobot placerar i index åt dig, så de två är ekvivalenta.

Försök inte tajma marknaden. Det kostar i genomsnitt 1-2% per år och leder till underprestation mot index. Så vi bryr oss inte om marknaden är högt värderad, lågt värderad. När folk frågar mig vad jag tror om marknaden nästa år, ”Ingen aning, Jag bryr mig inte”.

Så jag behöver inte fatta den typen av beslut. Är marknaden högt eller lågt värderad. Då säger folk, ”Är du dum i huvudet? Du måste ta hänsyn till hur marknaden är värderad.” Men när man tittar på studier så är den här strategin bäst, även om marknaden är högt värderad.

Håll kostnaderna så låga som möjligt, max 0,4%. Forskningen säger också att det som kommer avgöra mest hur det går för dig är vilken avgift du betalar. Ha det så billigt som möjligt. Det billigaste jag har lyckats med i dagsläget är ungefär 0,4%. Väljer du Lysa, som vi har en sponsrad länk till (annonslänk), då ligger man på 0,4%.

Ändra inte din strategi så länge du inte ändrar på dina mål. Vi bryr oss inte om det är handelskrig mellan Kina och USA. Vi ändrar inte strategin. Den enda giltiga anledningen till att ändra sin strategi är om målen förändras. Det vill säga om jag bestämmer mig för att gå i pension vid 55 istället för 65. Eller om livssituationen har förändrats, man kanske har skilt sig och behöver en större buffert, då förändrar man sin strategi. Inte på grund av hur marknaden går eller vad Aktiespararna skriver eller vad någon annan blogg skriver. Stå stadigt.

Fler regler för den passiva investeringsstrategin

Jan: Att månadsspara regelbundet är bland det bästa man kan göra. Jag vet inte om det finns så mycket mer att säga om det. Sedan ska man låta pengarna jobba över långa tidsperioder, minst 5-10 år. Ju längre tid desto större sannolikhet är det att man går med vinst och att man kommer tjäna pengar. Tiden ökar avkastningen och minskar risken.

Du behöver också inse att det är du som är dina pengars största fiende. Tittar vi på all forskning så visar den att beteendemisstag kostar oss mycket mer än vad vi tror. När vi tar ut pengar för att man tror att det ska gå ner eller man freakar ut av någon anledning.

Man ska ombalansera en gång om året. Om du har valt 60% aktier och 40% räntor, ombalansera, för det kommer skifta under året. Men en gång om året ombalansera. Det är det vi kommer göra nu i januari. Sedan ska man logga in på sin depå så sällan som möjligt. Lite grovt sagt kan man säga att börsen går upp 6 dagar av 10 och ner 4 dagar av 10. Så det säger sig självt att ju längre tidsperiod det tar mellan att jag loggar in, desto fler positiva dagar kommer det vara, desto större sannolikhet är det för att det kommer vara plus. Loggar jag in och ser att det är plus så kommer jag känna mig bra. Sedan kanske jag loggar ut igen och då låter jag pengarna vara ifred. Så logga inte in.

Sista punkten i vår strategi är att man ska fokusera på lyckan i vardagen. Målet är inte att dö rikast på kyrkogården, utan att det handlar om att använda pengarna med en medveten konsumtion. I avsnitt #116 ”Om inte pengar gör dig lycklig, då spenderar du dem nog fel” pratade vi om att faktiskt se hur man kan använda sina pengar för att göra sin vardag fantastisk. Det visar också en massa psykologiska studier att det som bedömer vårt välmående mest är hur vår vardag är. Det är inte den där semestern utan det är min vardag som bestämmer mitt psykiska välmående.

Skäm inte bort barnen för mycket

Caroline: Hur mycket ska man egentligen ta ut då? Man ska använda sina pengar, men samtidigt vill man att de ska växa för att man har ett mål. Vad är balansen där?

Jan: Så här tänker jag… Nu kommer jag ge ett råd som jag inte kommer att följa själv. Men jag tänker att om man har gett sina barn pengar när de har fyller 18 eller flyttar hemifrån och deras ekonomi funkar, så tycker jag att man ska dö med noll på kontot.

Caroline: Det kommer vi inte ha. Varför säger du det då?

Jan: Varför inte. Barnen får väl göra sin grej liksom. Ger man barnen för mycket pengar så tar man ifrån dem deras drivkraft. Som G. Michael Hopf sa: “Hard times create strong men. Strong men create good times. Good times create weak men. And, weak men create hard times.” Jag tror att man ibland kan stjälpa mer än man hjälper, även om intentionen är god.

Caroline: Man kan ge bort sina pengar till något välgörande ändamål istället för sina barn.

Jan: Absolut. Hellre nästan det faktiskt. Ge barnen pengar så att det är schysst, men inga excesser, tänker jag. Ett stort tack till Max, som ställde frågan som inspirerade det här avsnittet. Max hänger med oss på Patreon, som är vår lilla community där vi försöker dela med oss av lite extramaterial, lite tips, lite tankar. Ibland kommer vi med aktietips på introduktioner som inte alltid kommer på bloggen.

Vi har digitala FikaTillsammans, ibland med gäster och ibland har vi själva sådana här AMA ”ask me anything”. Vi kommer också ha digital workshop med de som behöver lite hjälp med ombalansering. Så det ska vara lite mervärde. Om du tycker att det låter spännande och vill vara en del av den communityn, så väljer du själv på vilken nivå du vill vara med och hur länge, etc. Men du kan läsa mer på Patreon. Det finns länk i anslutning till avsnittet också.

Ett fantastiskt stort tack för den här gången så ses vi snart igen.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gilla:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Om du gillade den här artikeln då kommer du nog även uppskatta vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det kommer en gång i månaden och innehåller de bästa artiklarna från den gångna månaden tillsammans med de bästa tipsen. Dessutom får du en serie välkomstbrev som plockar russinen ur kakan från bloggens snart 1000 artiklar och mer än 100 poddavsnitt.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Den här artikeln publicerades 2019-12-15 klockan 17:13 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden, Tips för din privatekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

21 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Håller inte med Jan om teknisk trading. Svaren på frågorna där är Nej och Nej.
    Man tror inte man kan förutse börsens rörelser, därför man jobbar med ett set regler som sätter köp och säljnivåer. Har ingenting med hur man tror börsen kommer gå upp eller ned.
    Kanske finns de som försöker förutspå också, men det är inte teknisk trading för mig, och många fler för den delen.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Ove
  2. Vit pil

    Hej! Jag upptäckte er blogg och podd tidigare i våras och det har förändrat min privatekonomi fullständigt! Är ej en nörd och fastnar därför ibland på saker som ni säger som jag inte förstår. När ni säger att ’börsen har gett en genomsnittlig avlastning på 8%….’, vad menas med det? Alltså, säg att jag månadssparar på Lysa med 100% aktie(fonder?), är det då man kan tänka att genomsnittet är 8%? Hur tänker en då med t ex 60/40? 90/10? Hänger inte riktigt med här. Stort tack för en jättebra och bildande blogg/podd!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sara
    1. Vit pil

      Avkastning kan variera väldigt mycket från år till år, men på minst 10 års sikt får man räkna med att sannolikt kommer den att hamna i snitt nånstans runt 8% per år.

      Om du har en 90/10 portfölj blir avkastningen drygt 7% (8×0,9).
      På en 60/40 portfölj blir det ca 6% (8×0,6 = 5% + ca 1% av räntedelen).

      Men det här gäller endast om börsen utvecklas någorlunda normalt. I händelse av en kraftig börskrasch kan en portfölj med en stor andel räntor ge en bättre avkastning – under flera års tid – än en portfölj som består endast av aktier.

      T.ex, om börsen går ner 50% går en aktieportfölj också ner 50%. Men om portföljen har 50% räntor sjunker värdet endast med hälften av det, dvs. 25%.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
  3. Vit pil

    Hej Tack för en fin podd och mycket bra tänk men detta är tyvärr fel …

    ”En grej som vi pratade om var det här med pensionen, att om man väljer att pensionera sig när man är 65 så får man en viss summan, låt oss säga 9 000 netto i månaden. Men om man hellre väljer 67 då har pengarna hunnit växa så mycket, för det har varit mycket pengar och mycket ränta på dem de två åren, så då är det signifikant mycket högre pension man får ut. Det är det att pengarna jobbar.”

    Att man får så mycket mer om man skjuter upp utbetalningen t.ex två år beror i huvudsak på att man inte tagit ut något under dessa år och eftersom pension bygger på uppskattad livslängd b.la innebär det att dessa två år slås ut på resterande livslängd en två år kortare period. Räntan är en mycket liten del i sammanhanget. Mvh Ted

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Ted Emanuelsson
    1. Vit pil

      Tack för förtydligandet. Hade lite otur när jag tänkte. 🤦‍♂️

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Jag har en strategi som baseras på indexfonder och guld. Har gjort backtester mellan 1998 och 2017 på den och under denna period har den avkastat nästan 17% i snitt per år. Nu tänker jag att jag skulle vilja starta ett investmentbolag eller en hedgefond som investerar enligt min strategi. Nån som har tips om hur man går tillväga? Antar att det är lättast att starta ett AB men vad finns det för regler för hur man får ta in pengar i ett investmentbolag? Krävs det tillstånd från finansinspektionen för att ta in kapital från privatpersoner? Hur går man tillväga rent praktiskt för att ta in nytt kapital i sitt investmentbolag? Emitterar nya aktier?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    miljardarinnan90
  5. Vit pil

    Är nog tvungen att hålla med om det mesta. Men det finns ögonblick när man vill försöka hitta något extra värdefullt. Jag har tittat på insiders handel och hänger på dem. Jag inbillar mig att insider känner brancen bättre än mig. Tyvärr är jag dålig på uppföljning. Men Jan har kanske statistik och Excell dokument som visar att det också inte är någon ide.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Hubert
  6. Vit pil

    Intressant och får en att tänka efter, det är alltid bra.Jag resonerar som:

    Jag hatar förluster. Huvuddelen ligger i Räntor.
    För att få avkastning behövs aktier(i nuläget)
    En del lägger jag i index/indexnära fonder. Billiga och följer Marknaden.
    Har preferenser vad det gäller branscher och Länder. Här väljer jag aktivt förvaltade fonder..

    Tror inte på att vara för ”fundamental” speciellt som algoritmhandeln ökar. Algoritmhandel (index en enkel variant) är strategier fullt implementerade. Jag tror att detta ger ökade möjligheter för avkastning i aktiva placeringar i framtiden. Vi kommer alla att veta i efterhand😉

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Defensiv
  7. Vit pil

    “Hard times create strong men. Strong men create good times. Good times create weak men. Weak men create hard times.”

    citatet som Jan fuckade upp lite :)

    håller både med och inte med det sista som sas om att ge arv.
    jag tror det finns mycket sanning i den gamla klyschan ”lätt fånget lätt förgånget”. man ser det hela tiden med människor som vinner på spel, de går nästan alltid från fattig -> rik -> fattig igen. det handlar liksom inte om summorna som har uppnåtts utan det handlar mest om ens egna beteendemönster.

    men samtidigt, om det finns rikedom inom familjen, vf låta sina barn slava ett helt liv på något skitjobb kanske, gneta, snåla, spara. när det egentligen redan finns rikedom som kan försörja en. vf ska vi börja om från början i varje generation? nu blir det lite filosofiskt kanske, men är det något man Måste göra för att systemet ska gå ihop? ingenting kommer gratis och någon måste betala i slutändan för att vi sitter med en massa miljoner som vi inte ha lyft ett finger för att få ihop.

    om vi breddar begreppet ”familjen” och utökar det till hela nationen eller t.o.m. mänskligheten. tänk om Sverige eller hela mänskligheten skulle bygga en gemensam pengamaskin som hade rullat i generation efter generation. hade det inte varit bättre? alla hade fötts ekonomiskt oberoende, ingen hade stannat i en situation längre än vad som behövdes. det hade varit paradiset på jorden.
    men det är en utopi. vem är det som ska betala för vår livsstil när ingen vill betala egentligen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Madde
    1. Vit pil

      Norge gör det med sin statliga ”pensjonsfond”.

      Hursomhelst, mängden pengar ökar tack vare tillväxten i samhället. Det är inget nollsummespel där den enes bröd är den andres död.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle2
      1. Vit pil

        ja norrmännen och kvinnorna är verkligen förebilder i det hänseendet!

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Madde
    2. Vit pil

      Hej!

      Det går nog inte att alla ska ”leva på kapitalet” eftersom kapitalets avkastning genereras av företagsvinster som i sin tur genereras av människors arbete…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Lukas
  8. Vit pil

    Hej Jan
    Detta var ett bra avsnitt Du har rätt i det mesta men inte allt
    enligt mig har själv Aktiesparat sedan 1974 (45 år)
    Tiden är avgörande
    Avgifterna har stor betydelse Indexfond är bättre än Stor Bankernas höga avgifter
    Men du nämner inget om att Investmenbolag eller Spiltan Investmenbolag kommer
    att slå dina indexfonder med råge
    Finns även många bra förvaltare både i Sverge och Utomlans ex USA som
    är duktiga Globalt och Asien
    mina favoriter fonder är Spiltan Investmenbolag MS Global Opportunity MS asia Opportunity
    gillar även Barrings och Fidelity mm
    i övrigt som du sa
    Jag är inte så duktig som du men tiden är helt avgörande tror jag
    VH LASSE

    7+
    Gravatar ikon för användaren
    Lasse
    1. Vit pil

      De 10 största bolagen i MS INVF Global Opportunity tar nästan 50% av hela fondens innehav. Avgiften enligt Morningstar är 1,84%, men hos SAVR är den endast 1,28%. Om du köper de 10 största bolagen som aktier kan du komma undan ännu billigare.

      AMF Aktiefond Småbolag är en billig aktiv fond (0,40% i avgift) som har bra historik. PLUS Småbolag Sverige Index är en relativt ny fond och den kommer nog att ge ungefär motsvarande avkastning. Alltså ännu bättre än t.ex. Spiltan Aktiefond Investmentbolag, i alla fall på lång sikt.

      Sen var det det här med riskspridning, men man ska kanske inte lägga alldeles stor vikt på den. Jag håller tummarna.

      5+
      Gravatar ikon för användaren
      Tale
      1. Vit pil

        Hej Tale
        Tack för all denna information Du verkar duktig Skall kolla lite på
        detta tror du har rätt i det mesta Jag är 74 år när jag började för 45 år sedan
        fanns inte mycket fonder det var Investmenbolag och Aktier som gällde
        ingen dator då min första dator köpte jag 1997 tror jag
        Det var gammle Stinsen Lennart Isrealsson som lärde mig att bli
        så förtjust i Investmenbolag
        Jag gillar ditt svar lär mig något nytt då och då
        Ha en bra dag och tack
        VH LASSE

        5+
        Gravatar ikon för användaren
        Lasse
    2. Vit pil

      Anledningen till att jag inte köper MS INVF Global Opportunity är att det finns en teckningsavgift på hela 5,75%! Förstår inte varför aldrig det nämns när denna fond höjs till skyarna.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Joppa
      1. Vit pil

        Hej Joppa
        Tack för ditt inlägg Det är nog bara några Stora Banker som tar det
        Nordnet och Avanza tar inget extra men ett litet råd till dig
        om du vill köpa Utlänska Aktier lägg dom i en KF försäkring utan avgift
        på Nordnet eller Avanza så slipper du alla besvär med kupongskatt
        och deklaration
        Lycka till
        VH LASSE

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Lasse
      2. Vit pil

        Det trodde också jag tidigare eftersom det står så på Morningstar, men Avanza och Nordnet brukar inte ta några köp- eller säljavgifter. Om du köper MS INVF Global Opportunity hos Nordnet är årlig avgift 1,84% och därtill tillkommer valutaväxlingsavgiften med 0,25% vid köp och sälj. Några andra avgifter tillkommer inte.

        Hos SAVR är valutaväxlingsavgiften 1%, så om man köper fonder där i en annan valuta än SEK gäller det att vara mycket långsiktig och behålla dessa fonder under flera år utan att byta eller sälja. Annars hinner den lägre årsavgiften inte kompensera för växlingsavgifter.

        1+
        Gravatar ikon för användaren
        Tale
      3. Vit pil

        Lasse, det här är ingen aktie utan en fond.

        Tale+Lasse: Det står klart och tydligt i fondfaktabladet på Avanza att det är en teckningsavgift på 5,75% men det är alltså inte sant? Måste nog kontakta Avanza innan jag tror på det :)

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Joppa

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.