Jämförelse av de svenska bankernas USA-fonder
Sök:

Jämförelse av de svenska bankernas USA-fonder

Den bästa svenska USA-fonden

Jämförelse av de svenska bankernas USA-fonder

Att aktivt förvaltade inte slår indexfonder över tid är inget nytt för dig som följer bloggen. I den här artikeln har jag roat mig med att jämföra de 10 vanligaste USA-fonderna som går att köpa i Sverige och jämfört dem med varandra och index över de senaste 10 åren.

I jämförelsen har jag försökt utgå från storbankernas (Swedbank, Handelsbanken, Nordea och SEB) USA-fonder samt så har jag kompletterat med några egna favoriter:

  • AMF Nordamerika
  • Danske Invest USA
  • Handelsbanken Amerikafond
  • Handelsbanken MSCI USA
  • Nordea North America Fund
  • SEB Nordamerikafond
  • SEB USA Indexfond
  • SPP Aktiefond USA
  • Swedbank Robur Amerikafond
  • Swedbank Robur Indexfond USA
  • Vanguard Total Stock Market (VTI)

Fonderna som är markerade met fetstil ovan är indexfonder med låga avgifter. Det är fonder som ska följa det amerikanska indexet, de övriga är aktivt förvaltade fonder där någon är anställd med syfte att slå index över tid. I tabellen nedan har jag även lagt in ett genomsnittligt amerikanskt index som baserar sig på MSCI USA Net och  S&P 500 Net Total Return Index. Du kan klicka på bilden för att göra den större:

150522-usa-fonder-stor

I bilden har jag markerat index och inom parentes för varje fond har jag angett differensen mot index. De vita fälten visar år då fonderna antingen inte fanns eller att det inte har varit möjligt att hitta någon statistik.

Bästa USA-fonden enligt mig: SPP Aktiefond USA

Jag har i tidigare artiklar, bl.a. ”De bästa indexfonderna för 2015” påstått att SPP Aktiefond USA är en av de bästa fonderna med exponering mot den amerikanska marknaden. Bilden ovan visar samma sak. Fonden är ganska jämt belägen runt index, ofta med mindre än 0.2 % marginal – vilket också är förklarligt med tanke på att avgiften är 0.2 %. Den följer resonemanget kring index-fonder – den kommer aldrig att över tid gå bättre än index, men den kommer ej heller att gå väldigt mycket sämre.

150522-usa-fonder-spp

Dollarkursen spelar en stor roll för avkastningen

Man skulle kunna hävda att Vanguard VTI (USD) egentligen är den bästa fonden, men jag vågar inte riktigt säga det. Anledningen är att den till skillnad från de andra räknas i USD. Jag har även gjort en variant där jag har räknat om den till SEK och då ser man att den inte är lika bra. Det här kastar också ljus på hur mycket dollarkursen spelar in.

Den amerikanska börsen avkastade nämligen förra året bara ca 12.6 % men inräknat valutakursen så var avkastningen mot den amerikanska börsen i kronor, hela 37.5 %. En ganska väsentlig skillnad och något som jag tror att det flesta som köper fonder missar. Det är inte så vanligt att tänka att man spekulerar nästan lika mycket i valutaparet USDSEK som i den underliggande marknaden. Det här är också utmaningen med t.ex. RikaTillsammans-portföljen, men jag håller på med research till en valutasäkringsartikel.

150522-usa-fonder-vit

Handelsbanken Amerikafond – en på riktigt aktivt förvaltad fond

Den här fondens utveckling var också ganska intressant, särskilt om vi tittar på bilden nedan:

150522-usa-fonder-handelsbanken2

Det visar på svårigheterna med en aktivt förvaltad fond. Utvecklingen har periodvis varit riktigt bra, men sen undrar man – vad hände 2011 och 2014? Jag vill ändå ge förvaltaren cred för att försöka vara aktiv – ibland går det och ibland går det inte. Jämför med t.ex. de fonder som tar betalt som att de är aktiva, men sedan är passiva – t.ex. Allemansfonden hos Swedbank som jag skrev om iförrgår.

Skiljer ganska mycket mellan bästa och sämsta

Tittar vi på värdet av 100 kr efter 7 år (period: 2007-2014, då flest fonder har data) så är det ganska stor skillnad på resultaten:

150522-linje

Index efter 7 år ger 188.79 kr och närmast ligger SPP Aktiefond USA med 187.50 kr – väldigt, väldigt nära. Sämst är Vanguard VTI (SEK) med 160.31 kr (på grund av valuta) och AMF Nordamerika fond med 167.25 kr. Det är en skillnad på nästan på 12.8 % vilket i min värld är ganska mycket på en relativt kort period.

Slutsats

Jag påstår att de viktigaste slutsatserna man kan dra från ovan är:

  • Över tid är indexfonderna bättre än de aktivt förvaltade fonderna
  • Aktivt förvaltade fonder kan ha bra år, men enskilda dåliga år drar ner totalresultatet
  • För amerikanska fonder så spelar valutakursen minst lika stor roll som underliggande marknaden

Ska man således välja en USA-fond som man långsiktigt (minst fem år) vill ha i sin portfölj så skulle jag gått på SPP Aktiefond USA och Vanguard VTI.

Relaterade artiklar

Kommentera

10 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej Jan,

    Tack för en väldigt bra blogg. Jag bor för tillfället i usa och har skaffat ett konto hos vanguard för att få smidig tillgång till deras indexfonder. Det verkar dock som att jag ev måste stänga kontot om jag flyttar hem till Sverige och tyvärr verkar alternativa mäklare med mer öppenhet för internationella kunder ha mycket högre avgifter. Är det mao en dålig idé att investera hos vanguard enligt enkla portföljen om jag ev måste sälja och stänga kontot om något år? (skattefrågan är ett kapitel för sig som jag försöker utreda separat)

    Tack så mycket på förhand,
    Anna

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anna
    1. Vit pil

      Svårt att säga. Jag skulle utan tvekat investerat hos dem så länge det är möjligt. Om jag hade tvingats stänga ner kontot vid hemflytt hade jag bytt till Nordnet/Avanza som har de flesta av Vanguards fonder i form av börshandlade fonder (ETF:er).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Du gör fel när du anger förvaltningsavgift för fonderna. Det finns nämligen en avgift till som bankerna försöker dölja. Om ett amerikanskt företag betalar utdelning till en svensk fond, får fonden betala 15 % amerikansk källskatt på utdelningen. Eftersom en svensk fond inte betalar någon svensk skatt, kan inte den amerikanska källskatten avräknas mot någonting. Istället lägger sig källskatten som en extra förvaltningsavgift. Om vi t.ex. tänker oss att bolagen i genomsnitt betalar ut c:a 3 % i utdelning, blir det c:a en halv procentenhet extra i förvaltningsavgift på grund av den utländska källskatten.

    Om du köper fondandelar i en fond som investerar i utländska aktier, behöver du kolla upp vad som händer med källskatten:
    * Hur hög skatt får en fond betala? Svenska fonder betalar t.ex. 15 % på amerikansk utdelning. Källskatt för fonder är inte nödvändigtvis samma som för privatpersoner. T.ex. betalar svenska privatpersoner 15 % skatt på finsk utdelning, medan svenska fonder slipper denna skatt.
    * Kan den utländska skatten avräknas av fonden? Svenska fonder kan t.ex. inte avräkna skatten. Fondandelsinnehavaren kan inte avräkna den skatt som fonden belastats.

    Skattesystemet i varje är i regel anpassat för det egna landets fonder men inte nödvändigtvis för utländska fonder. Om fonden investerar i ett visst land, se därför till att fonden är registrerad i samma land. Annars kan det bli onödig extra skatt. Om man t.ex. är intresserad av just USA, finns det börshandlade USA-registrerade fonder som man kan investera i via svenska börsmäklare.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anonym
    1. Vit pil

      Hmmm… Tack för feedbacken. Ska se om jag kan försöka få till det i beräkningen längre fram!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Tack för en inspirerande blogg och allt du delar med dig av! Jag undrar hur det går med valutasäkringsartikeln? Hade vart väldigt intressant att läsa om dina tankar om när man köper något i en annan valuta och dubbelrisken i det, och i vilken ”tårtbit” man placerar den investeringen i RikaTillsammansportföljen. Tex. om man köper guld i spdr gold trust, och betalar det i dollar, då är det ju också en annan valuta man investerat i, och inte bara råvaror.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jenny
  4. Vit pil

    Bra!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anders Sköllermo
  5. Vit pil

    Tack för dina återkommande genomgångar av fonder!
    Jag har två frågor:
    1) Jag får inte riktigt ihop det här med valutarisken. Varför spelar det någon roll om det är man själv, nordnet/avanza eller fondbolaget som växlar från USD till SEK? Alla fonderna handlar ändå med bolag som värderas i USD.
    2) Du har väl inte glömt att räkna med utdelningarna från Vanguard? Alla andra fonder i jämförelsen återinvesterar utdelningarna till skillnad från Vanguard.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anonym
  6. Vit pil

    Bra artikel som vanligt. Frågan är hur man ska göra med USA framöver, är dess storhetstid över för denna gången, nu står de mest och stampar tycker jag. Frågan är vart i världen nästa större uppgång kan ske, Afrika kanske? Dåligt med fonder där bara.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
  7. Vit pil

    Intressant tackar Jan! puss & Kram! / Johan

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.