Jubileumsavsnitt #100 - En intervju av oss med Ola Selmén
Sök:

Jubileumsavsnitt #100 – En intervju av oss med Ola Selmén

RikaTillsammans #100 - Ola Selmén intervjuar oss om livet, de senaste 100 avsnittet och mycket annat...

Då var vi här. Avsnitt 100. Först och främst tack för att du gör det här möjligt. På er uppmaning valde vi att göra ett avsnitt där vi blir intervjuade. Eftersom vi visste att en av Sveriges bästa konferencierer och programledare – Ola Selmén – lyssnat på de flesta av våra avsnitt bad vi honom att leda programmet. I ett annorlunda podd och vlogg-avsnitt tog han med oss på en resa där vi tittade båda framåt och bakåt, intervjuade oss utifrån ett personligt perspektiv och bjöd på många skratt.

Även om jag började blogga redan 2007, så var det först i samband med att Caroline kom in i bilden och vi började podda och vlogga, som det känns att det blev på riktigt. Det var då vi började med att släppa artiklar varje vecka. Dessförinnan kunde det gå månader utan artiklar och de höll dessutom högst varierande kvalitet. I samband med avsnitt 100 har vi släppt poddavsnitt varje vecka i snart två år. Något som många av er läsare tyckte att vi skulle uppmärksamma.

Länge funderade vi på hur. Sedan kom flera av läsare med förslaget att istället för att intervjua andra, så kunde vi ju bli intervjuade istället. En god idé som vi nappade på. Eftersom jag visste att Ola Selmén som till vardags leder morgonradio, har gjort mer än 400 avsnitt i TV (bl.a. Amigo) och är en av Sverige bästa konferencierer är en trogen lyssnare, bad vi honom om hjälp. Med stor glädje tackade han ja, tog med sig sin kompis Nic Schröder (som gjorde låten Hej Monika) och planerade för ett annorlunda jubileumsavsnitt.

Föga anade vi att det inte skulle spelas in i studion som en vanlig intervju, utan att vi skulle ut och på riktigt besöka en trädgård (utifrån avsnitt #94 om den inre trädgården) och inte minst köra i vår mer eller mindre berömda V70 från 2009. Att han dessutom hade med sig en hel väsa med attiraljer allt från en bärbar grammofon spelare (visste inte ens att sådana fanns), spittekaka, konfetti och tombola gjorde det hela både läskigt och spännande. Det hela slutade med att vi fem – min äldsta vän Magnus som också är gudfar till våra barn körde och kommentera – hamnade i min (ovetande) mors trädgård för att prata om livet, de senaste 100 avsnitten, framtiden och en hel mängd annat.

Det är ett annorlunda avsnitt som vi hoppas att du gillar. Samtidigt vill vi också tacka för alla läsarfrågor som ni läsare har skickat. Av de nästan 100 läsarfrågor vi fick in, hann vi faktiskt bara ta upp en enda i avsnittet (jag skyller på Olas tombola). Men jag kan redan avslöja att många av dem tar vi upp i kommande avsnitt. Vi har redan spelat in nästa veckas avsnitt där vi går genom 10 av dem. Så tack än en gång – både för ditt engagemang, ert förtroende, era uppmuntrande tillrop, mejl och ord när vi träffas. Utan er som läser, lyssnar och följer skulle det aldrig varit möjligt. Tack!

På återseende nästa vecka!
Jan och Caroline

PS. Jag vill även passa på att tipsa om de sista två RikaTillsammans-workshoparna innan sommaren i Stockholm på lördag 18/11 och i Göteborg 19/11.

Lyssna eller titta på jubileumsavsnittet

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:01:15 – Bolmesons bröllop och anekdoter från universitetstiden
  • 00:04:56 – Om att gå sin egen väg
  • 00:07:09 – Evakueringsmiddagar och piratfilmer på Lunds universitet
  • 00:12:06 – Den första inspirationen till RikaTillsammans
  • 00:15:19 – En spännande berg-och-dalbana
  • 00:18:19 – Det som är roligt med privatekonomi
  • 00:20:58 – Tankar kring klimat och sparande
  • 00:24:01 – Så är det att jobba tillsammans
  • 00:27:13 – En udda inspelning i Avanzas källare
  • 00:32:57 – Hur man gödslar sin inre trädgård
  • 00:34:46 – Känslor påverkar våra beteenden
  • 00:38:00 – Personlig utveckling och en ny miljövänlig fond
  • 00:41:17 – En tilltagande miljömedvetenhet inom finansbranschen
  • 00:44:17 – Ett samspel mellan lönsamhet och miljö
  • 00:47:23 – Magnus spår Jans framtid
  • 00:51:20 – En typisk kväll hemma hos Bolmesons
  • 00:53:22 – Härliga reseminnen med stark kontrast
  • 00:55:54 – Hur mycket pengar har Jan och Caroline

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet till följd av efterbearbetningen.

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar, följer nedan en komplett transkribering av intervjun med oss.

— START TRANSKRIBERING —

OS: Goddag och varmt välkomna till avsnitt nummer 100 av RikaTillsammans-podden. Vilken oerhörd ära att få leda detta 100:e avsnitt. Vi måste bara filma in Bolmeson-bilen där. Detta klassiska samtalsämne i RikaTillsammans-podden. Där har det gått mycket tankar fram och tillbaka om du skulle köpa den bilen eller inte, men idag när vi tänkte använda den så har den havererat. Caroline, utveckla. Vad var det som hände med bilen?

CB: Det något med fläkten. Det har varit så väldigt länge och det skulle kosta oss.

JB: Fläktmotorn är sönder och tydligen så är den är den gömd bakom instrumentpanelen, så det skulle kosta 10,000, vilket överväger en väsentlig procentandel av bilens värde. Så vi tackade nej till det. Nu åker vi i Magnus bil. Magnus är min bästa vän sedan 20 år tillbaka och den som vet alla hemligheter. Han är gudfar till våra döttrar också. Köper du bil en gång om året, Magnus, på inrådan av Carro och Jan?

MF: Nej, jag skulle aldrig köpa en bil på inrådan av Carro och Jan. Då skulle jag aldrig haft en ny bil.

Bolmesons bröllop och anekdoter från universitetstiden

OS: Jag har lyssnat och tittat och så på nästan alla 99 avsnitten. Det är då två saker jag har tagit fasta på här. Det ena är bilen, för och emot pengamässigt, och den inre trädgården. Alltså, Jans nykrattade inre trädgård. Jag tänkte att vi ska kombinera de två sakerna idag. Åka bil till er favoritträdgård i det svenska kungariket. Vilken trädgård har ni valt ut nu när ni har sonderat Sveriges alla trädgårdar?

CB: Vi har valt ut Katrinetops Landeri, som ligger här i Malmö. Där gifte vi oss 2008. Vi hade ett lunchbröllop utan tal, men Magnus filmade. Det var en kompromiss. Jan ville ha stort och jag ville ha litet och intimt. Jag tänkte att jag skulle ha koll på listan över bröllopsgästerna, tänkte 37 stycken. Sedan kom det 42. Vi gifte oss klockan 11 och sedan hade vi lunch. Det var jättetrevligt.

JB: Lunch var över klockan två och då åkte vi iväg och gästerna åkte iväg. Det var ganska skönt faktiskt. Vi körde nog lunchbröllop på grund av vårt behov av att inte göra som alla andra, faktiskt. Det är nog sanningen.

OS: Jag har ju ganska många kulturarbetarkompisar och de brukar säga att det finns inte ett enda bröllop de har varit på där brudparet inte har sagt att de vill ha ett bröllops som inte är som alla andra. Men det här lät riktigt unikt, och det för oss in på den klassiska frågan i den RikaTillsammans-podden, nämligen, hur konstiga när ni? Jan, varsågod och smaka på din egen fråga.

JB: Jag skulle nog säga ganska högt, kanske 8, 9, 10.

CB: Är det inte så nu att du vill vara lite speciell. 10 av 10. Du tvättar dig ju och sådant.

OS: Gör han det, Magnus?

MF: Det gör han, men det var någon fråga kring det när vi bodde i lägenheten. Vi delade en lägenhet en kort tid, jag och Jan. Då hade vi synpunkter kring varandras tvättningar och hur ofta man duschade och om man duschade ansiktet på kvällen innan man gick och lade sig. Det gjorde inte jag, men Jan duschade nog inte så ofta.

OS: Var det för att spara pengar?

MF: Det var nog för att det fanns andra roligare saker att göra.

Om att gå sin egen väg

JB: Jag tycker och tänker väl så här att jag har alltid försökt gå min egen väg. Det är väl ändå ganska konstigt. Och tittar man på alla kommentarer som vi får, så är det väl ganska konstigt det vi har valt, att bo i hyresrätt, valde att äga en gammal bil, att vi köpte inte bostadsrätt, att spara, att ha vatten i källaren ifall kriget kommer… Nästan 200 liter. Så vi kan duscha. Var sjätte månad så måste man rotera det. Det gamla vattnet kan man hälla ut i trädgården. Och sedan har vi konserver.

OS: Det är den här rädslan jag har haft i alla år, att tänk om det skiter sig. Jag har räknat efter. Man har en hemförsäkring som man betalar en massa tusenlappar för. Om man då köper konserver som håller i 25 år, även om det kostar kanske 10,000, utslaget på 25 blir det ganska lite pengar per år. Då är man safe. Men det tar aldrig slut.

CB: Du pratar ju väldigt mycket om din rädsla, men du har ju annat som driver dig, där du är driven av något annat än rädsla. Att hjälpa människor, till exempel, det är ju det vi gör genom podden. Det är ju inte konstigt, de flesta vill det. Men jag tänker att du pratar väldigt mycket om din rädsla jämt.

JB: Ja, men det är för att den har varit en sådan stor del av mitt liv, tänker jag.

CB: Jag gillar ju att ju att Jan är konstig. Du är lite egensinnig och jag är nog också egensinnig, men jag tror att du agerar ut mer på din egensinnighet. Jag håller den mer i mitt eget huvud och har inre konflikter och så. Du agerar mer ut det och gör det du vill i livet.

Evakueringsmiddagar och piratfilmer på Lunds universitet

MF: Jag inser att jag har tänkt mycket vad det gäller Jan, tidigt också, det var att vi berättade ofta om problem vi kände och så. Det tycker jag är en speciell egenskap för Jan. Jag känner inte jättemånga personer som delar med sig så mycket av just känslor och kanske inre konflikter som man har. Vilket ju då för min del gjorde att jag också gjorde så. Så gör Jan och jag som vänner ibland fortfarande när det är någonting. Man behöver liksom inte lägger band på sig och hur man berättar hur man känner. Det kan man göra fritt.

JB: Och vi kan prata om pengar också. Det finns inga ämnen vi inte pratar om.

CB: Jag tror inte att ni pratar om era sexliv.

JB: Det har vi gjort.

MF: Du skulle bara veta.

OS: Då kan alla som är under 15 år hålla för sina ögon och öron. Här kommer Magnus och Jan bara kort gå igenom sina sexualdebuter.

MF: Ja, för min del blev det inte så mycket i den där studentlägenheten, för Jan var uppe hela nätterna och satt framför datorn. Helt plötsligt försvann ens internet, så inte ens det fick man ibland, för att Jan hade kopplat fel.

JB: Ja, jag höll ju på att bli relegerad från Lunds universitet också.

OS: På grund av era sexvanor?

JB: Nej, på grund av mina internetvanor. För helt plötsligt en månad stod vår lägenhet för 65% av trafiken på Lunds universitet, som har typ 40,000 anslutningar. Men då hade vi satt upp en piratserver i garderoben. Sedan kom de på det och det var så pinsamt i efterhand. Jag försökte ljuga att vi hade laddat ner Linux-distributioner, flera hundra om dagen. Sedan fick jag en varning och det är väl preskriberat Magnus? Det var innan det blev olagligt.

Först var det piratkopierade filmer och sedan var det ingen annan som kunde använda internet. Men Lunds universitet såg mellan fingrarna, så jag och en kompis fick driva detta med Lunds universitets tysta tillåtande.

CB: Nu tänker jag att detta blir jobbigt för Lunds universitet, men det var över tio år sedan.

OS: All reklam är bra reklam. Nu har vi snackat lite herr Bolmeson, nu är det fru Bolmeson här på temat konstig. Vi måste hugga lite tag i det. Är det du som, då när ni har fyllt på det här förrådet i källaren, bjuder ner vännerna på någon slags evakueringsmiddag?

CB: Ja, vi har ju haft en evakueringsmiddag en gång. Då provade vi olika sådana här färdigmat som man har, vilka som var godast. Det var ingen som var god. Magnus var inte inbjuden för vi vet att han inte gillar ris och curry. Det var vänner som gillar att vara ute och vandra.

OS: Ja, inte de som kör omkring i bil. Nu är vi alltså på avsnitt 100 av RikaTillsammans-podden. Om man ska se de här första 99 avsnitten som någonstans global aktieindexfond, vilka har då varit… Alltså, de om de fyra hinkarna blir de trygga avsnitten. Har vi då hink fyra, den experimentella hinken, vilka avsnitt känner ni har stuckit iväg? Har ni vågat göra några sådana? Vilka har varit de mest experimentella.

CB: Den inre trädgården var ju en ”ivägstickare”. Vad har vi mer gjort utanför boxen liksom?

JB: Klimatavsnittet. Lite de där också som när vi bjöd in Moa Diseborn och pratade om att pengar inte är allt, utan bara en förstärkare.

CB: Sedan hade vi FIRE-avsnittet som också fick mycket uppmärksamhet. Vi kanske återkommer till det.

Den första inspirationen till RikaTillsammans

OS: Jag tänkte, har det blivit som ni trodde när ni drog igång den här podden?

CB: Nej, verkligen inte. Jan, du skulle ju bara filma lite och du gjorde det framför våra fönster, men det blev aldrig bra med ljud och ljus och sådant. Du skulle ta frågor från bloggen och bara filma lite. Sedan skulle jag hjälpa dig lite. Det var aldrig meningen att det skulle bli en stor podd.

JB: Så här var det ju, att jag gillar att skriva långa artiklar. Typ 10,000 ord, som kanske är 25 A4-sidor. Folk läser det och det var till och med en kille som mejlade och sa, ”Hej Jan, jag älskar dina artiklar, men jag har dyslexi. Så detta har tagit mig fyra helgdagar att läsa.” Jag fick empati och han frågade om jag inte kunde sätta mig framför en iPhone och bara prata in vad artikeln handlar om.

Så började jag göra det, men sedan insåg jag att det är ganska drygt att fråga så här, ”Jan, vad tänker du om indexfonder? Jo, jag tänker så här.” Som att prata med sig själv. Då bad jag Caroline att ställa frågorna, och du gjorde du det.

CB: Ja, och så svarade Jan inte ordentligt, då blev det följdfrågor och du blev irriterad och jag blev irriterad. Men sedan hittade vi formen efter ett tag och Jan förstod vem jag var i den rollen, och jag förstod den Jan var. Det har varit bra för oss.

JB: Ja, vi har alltså stängt av avsnitt, för att vi har börjat bråka i avsnittet.

CB: Ja, i början var det ju att du tyckte att jag drog ner byxorna på dig, för att jag sa typ ”Varför är det så?” och ”Vilka källor har du till det?” Det var inte meningen att dra ner byxorna, jag ville bara förstå.

OS: Det där är ju spännande. Bara lite mer med RikaTillsammans-podden som en global aktieindexfond. Har det ökat med 7% i lyssnare per månad/år/avsnitt?

JB: Det har ökat jättemycket. Nu på sistone har det varit ganska stabilt, men det är väl ungefär 15,000 som lyssnar på poddavsnitten. På YouTube är det ett par tusen, kanske 3000-4000. Och bloggen har väl nästan 150,000 läsare. Det är sjukt många. Ibland har jämfört med typ Blondinbella. Hon har en miljon. Sedan kommer jag ändå att tänka på det, för YouTube är ju det som har lägst, typ 3000, sedan tänker jag att 3000 är en ganska stor arena, om man skulle ta det från det perspektivet.

Jag fattar ju verkligen att det är ett privilegium att kunna få beröra och prata till så många människor. Det är också ett jättestort ansvar.

OS: Tänkte ni på det från början när ni körde igång, att det skulle vara så många läsare som mig som helt plötsligt tänkte att, ”Oh, man kanske ska spara en slant också i livet!” Som lyssnar helt blint liksom.

En spännande berg-och-dalbana

JB: Från början var det bara för vår egen skull. En månad hade vi haft 100 besök på hela månaden, till att idag ha så många besökare. Det är svårt att tänka sig. Men visst är det det och det märks också att jag upplever att vi har blivit försiktigare. Framför allt i rekommendationer. Eftertänksamma kring det vi står för och vi strävar efter att vara tydligare.

Vi hade en period nu innan de senaste avsnitten, där jag kände att vi blev mer försiktiga och jurister hade åsikter om hur vi sa det vi sa och vad vi sa. Då höll jag på att tappa glädjen i det. Men sedan på sistone så bestämde vi… För det har ju varit så när vi gjorde FIRE-avsnittet. Det är det som står för Financial Independent Retire Early. Det är en stor rörelse som handlar om att gå i pension tidigt eller bli ekonomiskt fri.

Jag gillar det konceptet, för det har ju vi jobbat med, men vi har upplevt ganska mycket att det har kidnappats av extremsparare. Då sa jag i någon oeftertänksam stund att det känns som att det mest är typ 20-åringar utan familj, som på sitt första jobb sparar 80% av lönen. Jag sa att det är fantastiskt, men det funkar inte lika bra när man är 45 med två barn och hus och bil, på sådant sätt. Folk gick ju bananas. Vi fick hatmejl och folk kände sig kränkta. Efter klimatavsnittet är det också jättemånga som blivit upprörda.

CB: Fast det gjorde vi efter att vi hade varit försiktiga ett tag och sedan kände vi att nej, låt oss göra det vi vill. Då blev det ett klimatavsnitt för vi kände att det var också viktigt. Våra pengar påverkar också detta.

JB: De som inte gillar en tror jag kommer inte gillar en oavsett vad man säger eller vad man skriver. Och de som gillar en tror jag kommer gilla en oavsett. Jag tror att det är viktigare att man är autentiskt med det som är viktigt för oss. Och klimatet är viktigt och de här frågorna.

Det som är roligt med privatekonomi

OS: Målsättningen från början, alltså ni inleder ju varje avsnitt med att beskriva RikaTillsammans, ”allt som är roligt med privatekonomi”. Vad är det som är roligt med det, Carro?

CB: Det är en bra fråga, jag tycker ju inte att ekonomi är så himla kul. Det är mer det man kan göra med det, som ett verktyg. Så tänker jag. Jag tycker om lyx och tycker om att få må bra i livet, och det kostar pengar. Men jag tycker inte att det är så himla kul att sitta med siffror och sådant. Det är Jan. Du gillar dina excel-blad och kalkyler och framtidsplaner för sparandet. Så spenderar jag pengarna sedan.

OS: Vad är lyx för dig då?

CB: Det kan vara att resa till något trevligt ställe tillsammans ett litet tag. Eller att bara köpa eko-mat. Vi har också en skönhetskategori i budgeten. Det är 4,000 i månaden.

OS: Värt varenda krona.

CB: Ja, det hade varit jobbigt om du hade sagt, ”Är det sant? Är det säkert?” och bara inte kunna tro och förstå hur detta kostar 4,000 i månaden.

JB: Sedan är du också ganska duktig med att köpa på Tradera och på Blocket.

OS: I mitt liv jobbar jag som någon slags underhållningsproletär.

JB: Ja, du är en av Sveriges bästa konferencier.

OS: Tack så mycket, det var snällt sagt. Tidigare har jag jobbat stenhårt, väldigt mycket, och sedan har jag tagit ledigt och rest långt bort. Till Costa Rica eller något sådant och bara njutit. Men med tanke på klimatpodden som ni släppte och miljötänket som jag verkligen har fått nu som småbarnspappa med familj och så, men också då att jag lyssnar på er.

Den sista tiden har jag känt att det som jag använder mina pengar till, alltså långa resor och konsumtion, kläder och sådant, det känns helt fel nu. Vad ska man ens ha pengar till nu då, förutom boende givetvis och eko-maten och så. Men vad ska man ha pengarna till om man tycker att det känns dumt att flyga och köpa saker?

Tankar kring klimat och sparande

CB: Jag tänker att jag ska heller inte flyga mer. Då åker man inte till Brasilien bara så där. Då får man resa på ett annat sätt, som är mer äventyrligt. Med tåg och båt. Vi har inte listat ut detaljerna riktigt.

JB: Det var väl det som också var poängen med det avsnittet, att vi är inget perfekt par. Tvärtom, min jobbiga insikt i det avsnittet var att jag är en större klimatbov än de flesta. Inte bara med resandet utan dessutom med de investerade pengarna. Tre ton per 100,000 kronor eller 30 ton per miljon. Har man då en, två, tre eller fyra miljoner, det är över 100 ton om året.

CB: Sören sa att vi hade 38 ton per livstid. Om man skulle dra ut det på alla på hela jordklotet. Alla har ju lika mycket egentligen.

JB: Jag tycker helt ärligt att det där en supersvår fråga. Vad ska man med pengarna till? Särskilt om det är så här som vi sa innan, att pengarna bara är en förstärkare. Det är inte lösningen. Så jag har inget fantastiskt svar. För oss just nu handlar det mycket om att amortera på huset. Vi köpte ett hus för ett par år sedan. Ett stort och, för att vara Malmö, ett ganska dyrt hus.

För oss handlar det egentligen om att amortera och komma ner till de här 50%. Sedan tror jag att det handlar om att kunna ha en livskvalitet när man går i pension. Pension är en sådan grej som jag tror att många missar, att man kommer få i bästa fall halva sin lön. Även om man har lägre utgifter när man går i pension, så är halva ens lön en ganska saftig minskning.

Så är det att jobba tillsammans

JB: Jag tror att för oss handlar det också om tid. Jag och Carro jobbar ju tillsammans nu, så det har också varit någonting vi finansierar. Att ha pengar till att kunna spendera den tiden tillsammans, istället för hur det var när du pendlade till Lund. Det är inte samma stress och att inte behöva ha barnen på skolan från sju till sju, liksom.

OS: Hur är det att jobba tillsammans? Mina föräldrar jobbade tillsammans.

CB: Det var jobbigt i början. Också för att vi behövde lära känna varandra, hur vi är och hur vi har möten ihop. Att man ska vara professionell på mötena. Det hade ju du problem med, Jan.

JB: Ja, vi hade ett möte och sedan plötsligt mitt i mötet så fick jag höra att jag inte hade plockat undan i köket. Hade vi suttit i ett fikarum på ett jobb så hade detta inte kommit upp.

OS: Det är inte säkert. Jag har jobbat många år med Nic och där kan det också dyka upp att jag säger något sådant. Men det är klart, det är en baksida.

CB: Ja, det finns många som säger, ”Oj, jobbar ni ihop? Det skulle vi aldrig kunna.” Det trodde inte jag heller att vi skulle kunna, men vi hittade formen. Vi var tvungna. Häromdagen kom Jan och då var det en privatgrej och då sa han, ”Du, skulle du kunna visa mig hur man gör med den här utomhus-jaccuzzin?” Då lägger jag över underhållet på Jan och då sa jag till slut, ”Du, boka möte med mig.” Och då blir det av. Fast du har inte bokat möte ännu, men det kommer komma. Man blir mer proffsig mot varandra overall, liksom.

OS: Kan ni ligga i jacuzzin och se när, som idag när Freja hade den här löpdagen runt, att räkna varv?

CB: Alltså den där bubbelpoolen. De flesta tycker att det är en bonusgrej, men vi har inte använt den på över ett år.

OS: Hade jag vetat att ni har en jacuzzi-bubbelpool, då hade den här intervjun genomförts i vattnet.

JB: Det kan bli avsnitt 200. Vår vän Filip han säger alltid bubbel i bubbel, ska man ha.

En udda inspelning i Avanzas källare

OS: Ni känns ju ganska ensamma i Skåne med att ha en ekonomi-podd.

JB: Vi är ju lite utanför. Vi är ju det svarta fåret. Jag såg att Omni hade 18 nya redaktörer för ekonomi. Det var en massa bloggar. Det är inte vi. Men det är helt ok.

CB: Vi gillar ju det. Vi är inte så imponerade av Stockholm. Nu kommer det komma skit på det.

JB: Jag tror att det är ganska bra, för vi är inte den typiska ekonomi-podden. Vi pratar om att sparande ska vara långsiktigt och tråkigt, medan de flesta andra har det som ett brinnande intresse och hobby. Medans vi pratar mycket om de här andra sakerna också. Så det är helt ok.

Jag tror att många av de andra, nu kommer mina fördomar här, är att det är av intresserade för superintresserade, medans vår är mer för den vanliga människan, som har ett vanligt liv. De som inte har tid att gå på alla Aktiespararnas träffar och bolagsstämmor. Jag går inte igång på en årsredovisning innan jag somnar. Det är helt ok.

Sedan har jag träffat många av dem och det är jättetrevliga människor. Vi har haft roliga episoder. Vi träffade till exempel Nicklas ”Investeraren” Andersson. Vi ska ju spela in ett avsnitt, och jag vet inte om jag får avslöja detta, men Avanza har sin studio i källaren. De har också en källare och det roligare var att när vi spelade in, det var en fredagskväll, så när alla andra människor hade gått hem, så satt jag och Nicklas i källaren. Det gick så långt att larmet gick. Så kom Securitas-vakten och frågade, ”Vad gör ni här?”, och vi bara, ”Vi poddar.”

OS: Jag var ju på en av de här RikaTillsammans afterwork i Malmö. FikaTillsammans. Då var det Arne Talving, som har släppt boken ”Den enkla vägen : bli rik och fri med aktier”. Sedan då litegrann på temat fredag kväll och sitta inlåst i Avanzas källare och göra podd, så berättade Arne att han varje fredag satt och fyllde i flera hundra nyckeltal. Då tänkte jag ”att bli fri”, så tänkte jag att det är i min värld så långt man ifrån frihet man kan komma. Vad är frihet för er?

JB: Frihet för oss är väl att kunna välja själva. När jag jobbar, med vem jag jobbar, varifrån, etc. Att inte vara begränsad. Det är frihet. Som att vi spelar in detta på en fredag, mitt på dagen.

OS: Där sticker ni nog också litegrann ut från resten av gänget. Är det så? Som jag har förstått det så står ni för passivt sparande, medan resten är lite mer på hugget.

JB: Vi pratar om max fyra timmar per år, som man ska lägga på sitt långsiktiga sparande. Medans många andra snackar om fyra timmar om dagen eller fyra timmar i veckan. Så kan det vara, om man har det som en hobby, men för oss är det inte det.

Hur man gödslar sin inre trädgård

OS: Länge leve lag Bolmeson. Jan, hur gödslar du din inre trädgård?

JB: Gud, när jag första gången fick höra talas om det där med inre trädgård så var min första tanke, ”Vilken jävla trädgård?” Och i perioder så känns det väl så, att den där trädgården är ett nödvändigt ont.

CB: Men hur skulle du beskriva det för de som inte vet? De som också tänker så, ”Vilken jävla trädgård är det nu de pratar om?”

JB: För mig var hinten, som jag brukar säga, det där med sparandet, att livet blir bra när jag har 20,000, sedan blev det 50,000 och 100,000. Så märkte jag att det tar aldrig slut. Pengarna där ute gav inte den känsla som jag trodde att det skulle ge.

MF: Men trädgården som begrepp är en bra metafor, eftersom en trädgård är litegrann som livet självt. Det att lång tid med en trädgård. Man har kanske en idé, man planterar någonting som sedan dör, för att man glömde vattnat. Nästa gång man planterar så vattnar man och då blir det någonting, men det blir aldrig riktigt som man tänkt sig. Men många, många, många, många gånger så kan man koppla av och ha det väldigt fint i sin trädgård och njuta av det. Många gånger svär man över hur man kunde vara så dum och göra så, så att det blev ogräs. Man har också dåligt samvete för sin trädgård.

CB: Jo, när du säger det så, så har vi ändå gått och gjort mycket personlig utveckling för att vi har visst ogräs och vi har vissa grejer som vi undrar om man kan plantera det. Beteenden som skulle gagna oss bättre.

Känslor påverkar våra beteenden

JB: Jag var nog väldigt pragmatisk från början, för jag insåg ganska snabbt att min ekonomi eller mina pengar är ett resultat av mitt beteende. 20% är liksom det tekniska. Vad är en fond, hur funkar en fond, var köper du en fond, var klickar du, men sparande och pengar är känslomässigt i allra högsta grad.

Så insåg jag att vissa beteenden jag har är jättekonstiga, och det har ställt till med många konflikter i vårt förhållande också. När jag i ett moment of svaghet säger till Caroline, ”Du som är känslomänniska, du har ju bara inte ”levlat” till nästa nivå, som är logisk och analytisk.”

CB: Då kommer han heller inte ihåg att jag är logisk och analytisk också. Det är bara det att jag kan låta känslorna driva iväg med mig ibland, och det borde du också göra.

JB: Precis, det kommer från det där med trädgården och uppväxten. Jag var, eller är, rädd för stora känsloyttringar. För min pappa kunde brusa upp och bli arg och då visste man aldrig vad som kunde hända. Det hände någon gång att vi blev slagna och så där, så jag har varit rädd för känslor. Att det inte är något jag inte styr över. Att arg får man inte bli och det är bättre att vara glad och tyst, än att vara upprörd och utåtagerande.

Du är ju ganska utåtagerande med dina känslor och det var mitt ex också, så det är roligt hur jag ändå dras till det där. Det är väl som Jung sa:

Vi tenderar att gifta oss med den som har löst våra undermedvetna problem.

Carl Jung

Men jag skulle nog verkligen säga att från början så var det nog definitivt att jag insåg att pengar kommer inte lösa biffen, utan det är något mer som måste göras.

OS: Om man då tänker så här med rädslodriven, det finns ju ingenting i hela världen som i mitt huvud skapar mer rädsla och oro än pengar. Om man nu är rädd för saker, det är liksom full tombola, vi bara kastar in pengarna här, så får vi se vad som händer med dem. Så tänker jag med pengar. Istället har jag mina pengar på ett sparkonto, med noll. Det kommer i alla fall inte försvinna. Jag förlorar i och med inflationen varje år, men de är ju där. Jag tänker inte en sekund på den där slanten jag drog in på det giget. Det bara är där och så är det bra med det.

JB: Jag har liksom hela tiden försökt hela mitt liv att lägga kuddar överallt. För att skydda. Då insåg jag att pengar är den bästa kudden, för den kan du omvandla till typ varsomhelst. Och det var jättejobbigt för mig att inse att jag är en stor ekonomibloggare och ändå så rädslodriven. Nu börjar jag väl, som vi pratade om i bilen, att tänk om det inte handlar om pengar över huvud taget. Tänk om det egentligen handlar om att hitta en känsla inom sig.

Personlig utveckling och en ny miljövänlig fond

JB: Så som vi brukar säga:

Om du inte kan hitta det inom dig, så kommer inget resultat i världen övertyga dig.

Det där är ju resan och vi har lagt jättemycket pengar på personlig utveckling. Utbildningar för många tiotusentals kronor, både i Sverige och utomlands.

OS: Funkar det då?

JB: Absolut, det skulle jag säga. Sedan är det varierande kvalitet och sedan så skulle jag säga att några av de dyraste utbildningarna, som Tony Robbins, är mycket show men inte det som gör störst skillnad. Jag skulle säga att de som gjort störst skillnad för oss, det är nog de som har varit bland de billigaste.

Men det blir också så himla konstigt, för den genomsnittliga svensken tror jag lägger 200
kronor om året på sin personliga utveckling. Då har vi genomsnitt. Sedan har vi de som lägger kanske 20-30,000 kronor per år på coach, utbildningar och terapi.

OS: Jag tänker där då, inre trädgården, vara snäll mot sig själv och så, kan man knyta ihop det med ekonomi? Kommer det att kunna bli så att jag sätter mina pengar i globala indexfonder som gör gott för moder jord, jordklotet?

JB: Jag tror att vi rör oss ditåt. Jag tror absolut att det är en önskan hos många sparare. Vi ställer också det kravet hela tiden när vi pratar med partners. Det har kommit en fond i Lund som verkligen är etisk och hållbar.

Jag tror tyvärr att vi kommer börja ta hand om vår planet först när det börjar bli lönsamt att ta hand om vår planet.

Vi pratar om det kort i ett annat avsnitt, att pengar trumfar allt. Saker kan vara olagligt, men om du kan tjäna pengar så gör folk det trots att det är olagligt. Så länge det är mer lönsamt att hugga ner skog, som de gör i Brasilien nu, när de hugger ner ett Skåne varje år av gammal regnskog. Så länge det är mer lönsamt än att låta den stå kvar, då kommer det att huggas ner.

MF: Får jag bara flika in där en tanke kring att det utvecklas nu ganska snabbt en generation i Sverige som tränas från de är jättesmå till att… eller tränas, jo men, det är en del medvetna föräldrar som uppfostrar så. Jag tycker att man ser ibland att barn av idag inte är lika sugna på pengar som jag var när jag var liten och som vi var i vår generation. Kanske har man det generellt sätt bättre idag, men jag ser liksom att barn är mer benägna att ge bort pengar frivilligt, för att man har tränats av föräldrar.

Det är en känsla av att pengar inte tycks ha så stor betydelse så tidigt som det varit förut. Att det finns andra värden som man ser. Det kommer ju när folk så att säga har nått en viss nivå kanske.

En tilltagande miljömedvetenhet inom finansbranschen

JB: Jag har träffat folk på storbanker som jobbar med rika släkter och så. Där är de rädda över hur det kommer att bli nu, med den nya generationen. När pappa Lundberg eller Stefan Persson, alltså de som sitter på pengarna idag, när deras barn eller barn igen ska ta över förmögenheterna. Många av dem är engagerade i klimat eller det ska vara etiskt och hållbart. Det ska iallafall inte vara så som pappa och de gjorde. Så jag är väl ganska positiv till det. Sedan tror jag personligen att det kommer bli värre innan det blir bättre. Det tror jag. Men det finns en massa exempel.

OS: Man känner att det har hänt mycket grejer under de senaste tio avsnitten. Det har varit klimatgrejen och den inre trädgården. Kan det vara så att RikaTillsammans-podden kommer att dra mot etiskt hållbart sparande? Att det kan vara det nya?

CB: Ja, vi har pratat med vissa samarbetspartners också om hur man ska dra det i så fall. Människor som jobbar med verktyg och så. Vi har kanske inte kommit till någon konklusion ännu, men det kommer nog att dra ditåt.

JB: Detta har varit viktigt för oss länge, men det har inte funnits så mycket alternativ. Jag såg här om dagen att det finns ett kreditkort där spärren på kreditkortet inte är hur mycket pengar man har, utan hur mycket koldioxid du har förbrukat. Det kommer att släppas nu i höst, 2019. Så det händer jättemycket sådana här spännande grejer. Jag tror att vi kommer lyfta det mycket, mycket mer. Vi själva gillar projekt där man kan kombinera ”people, profit, planet”. Jag tror att det är så vi måste göra det.

Där skiljer jag mig från unga idealister. Jag har kompisar som är på Amnesty och skickar brev. Effekten är inte så stor att sitta på Amnesty och skriva brev. Respekt till de som gör det, det gör säkert skillnad, men jämfört med att kunna till exempel flytta 200 miljoner kronor till att jobba mer etiskt, tror jag har en större påverkan.

MF: Totalt sätt så är ändå pengar det som fortfarande styr. Det är det lustiga, för samma personer är ändå noga när de löneförhandlar med sin chef. Alltså, föräldrarna till de här barnen är ändå väldigt noggranna med att de ska ha bra lön. Jag kan ändå ana någon slags dubbelmoral.

Ett samspel mellan lönsamhet och miljö

JB: Är det inte så att när pengarna inte längre är ett problem, då kan man börja ta andra värderingar? Det var en grej som jag inte fattade förrän vi reste rätt mycket på landsbygden i Afrika, i Kenya, med Better Globe. Det var att miljöproblematiken är till stor del fattigdomsrelaterad. Att till exempel i Afrika hugger man ner 28 träd för varje träd som planteras. Så pratar jag med dem och det är pinsamt, men jag trodde genuint att de inte fattade klimatkrisen. Men de var mycket mer insatta än vad vi var, för att de drabbas först.

De på landsbygden hugger ner träden för att kunna elda med, för att överleva. Det var en pappa som sa, ”Jag har inte mat till mina barn varje dag. Om jag kan hugga ner ett träd, bränna det till kol, sälja en kolsäck, då har vi mat för ett antal dagar. Jag fattar att ur ett klimatperspektiv så är det dåligt, men jag har inget val.” Det är därför jag tror att om vi kan lösa den här grundläggande ekonomiska problematiken, då kommer miljön bli en följdeffekt. Jag tror att man måste göra så att miljön och klimatet blir bra som en effekt av någonting annat. Det är därför jag försöker stödja alla projekt som har att göra med pengar och planeten.

OS: Det känns som att det är få som kommer att hålla på hanen med sin plånbok om man kan investera pengar och samtidigt göra gott, dygnet runt, för miljön.

JB: Ja, men vet du vad, det är detta som har förvånat mig så himla mycket. Att det är så kontroversiellt. Att folk blir så upprörda. Jag har tänkt att prata om klimatet måste vara safe. Vi bor alla på vår planet, alla borde väl vara intresserade av det? Men då kommer det ner till mig. Plötsligt ska jag ändra på mitt beteende.

CB: Ja det pekas oftast på att det är USA och industri eller någon annan. Vi i Sverige vi släpper inte ut så mycket, men det blir så mycket snack, istället för att man säger vi tar meatless Monday.

MF: Du pratade nyss om de som hugger ner träd, men hur mycket står de egentligen för vad det gäller utsläpp och så.

JB: I princip ingenting. Det är vi som gör det. Vad var det Sören sa? Att 3% av världen befolkning står för 100% av flygresorna. Eller vi är 10 miljoner svenskar och då säger man så här att det är bara 0,2% eller någon tiondels procent av Sveriges totala, i jämfört med hela världen. Men å andra sidan så släpper vi 10 miljoner ut lika mycket koldioxid som 150 miljoner i Bangladesh. Och så säger man att problemet är folkningsökning. Vi borde bli färre på planeten. Men där befolkningen växer har de inga koldioxidutsläpp.

CB: Det pekas väldigt mycket på andra, medans vi själva kan göra så mycket.

Magnus spår Jans framtid

OS: Innan du sticker iväg här, vad tror du att Jan gör om 10 år?

MF: Jag tror att vi känner igen varandra och att vi har kontakten och att det är ganska likt ändå. Det låter kanske tråkigt, men det tror jag att det är. Och att träden i trädgården där hemma har vuxit lite och det där vi sa om alla de grejerna. Det tror jag. Jan är av den stilen, eller den typen, som kopplar av genom att göra saker. Han kopplar inte av genom att sitta och göra ingenting. Så en trädgård för Jan måste vara en trädgård där man gör någonting.

Jag tror att Carro är något bättre på att koppla av i en trädgård, men blir också efter ett tag litegrann rastlös. Att bara sitta eller ligga i en hängmatta, det gör inte Jan. Ibland är han ledsen för att han inte kan göra det. Jag är inte någon bra läromästare i det heller, för jag grejar också hela tiden. Men jag tror att vi ska tipsa om det här med att göra saker i trädgården också. Så det kanske sker under de 10 åren.

OS: Kommer den mannen att vara Sveriges finansminister om 10 år?

MF: Nej, det tror jag inte. Jan är dels lite för stark i sina åsikter och alldeles för ärlig kanske för att bli politiker.

OS: Ok, stick iväg och jobba, så att du inte får ekonomiska bekymmer. Nu sitter vi är och njuter. Den inre trädgården går jag lite mer igång på än de själva investeringarna. Jag jobbar ju med meditation, motion, inte dricka och försöka sova bra, när jag mår risigt. För att gödsla den inre trädgården. Vilka trix har du, om du bortser från de här kurserna som du går på?

JB: Jag jobbar ju, lite vila i rörelse, men då ska det vara så att jag får välja själv vad jag jobbar med. Inte så här att nu är det deadline på det där, utan att välja själv. Sedan gillar jag vissa tv-serier. Just nu är det Game of Thrones, men jag vet inte, vi har ett blandat förhållande just nu, efter det senaste avsnittet.

OS: Säg ingenting, jag har inte sett det. Jag har bara sett ett avsnitt och har hela serien framför mig.

CB: Jag har också bara sett ett avsnitt, eller två, sedan insåg jag att de kommer inte upp de här ”night walkers” igen, så nu skiter jag i detta. Dessutom tycker jag att det är en väldigt brutal serie.

En typisk kväll hemma hos Bolmesons

OS: Vad gör Bolmesons på kvällarna, efter att barnen har gått och lagt sig?

CB: Jag har ett annat sätt att odla min inre trädgård än Jan. Jag gillar att läsa böcker, tända ljus, ta hand om mig själv, sova bra. Jag går och lägger mig samma tid varje kväll, halv tio, med barnen. Så vi är väldigt olika i vår livsstil. Därför har vi nu varit tvungna att lägga in att vi dricker te tillsammans på kvällen, för annars hinner inte vi snacka med varandra. Så är det. Vet inte riktigt hur andra par gör för att ha tid att snacka med varandra.

JB: Jag jobbar ju. När Carro har gått och lagt sig så jobbar jag ett par timmar efter det. Sedan om jag fick välja själv så hade jag inte gått upp förrän nio. Så hade vi det ett tag, men sedan föddes Elsa och då har fått gå och lämna på skolan. Men det är pestigt, att gå upp kvart i åtta. Om jag hade så mycket pengar att jag inte behövde, då hade jag inte gått upp på mornarna och så hade vi haft en kock.

OS: Om ni skulle ha barnvakt. Ni har fredag kväll och också hela lördagen ledigt?

JB: Det där hände för inte så länge sedan. Freja sov över hos en kompis, Elsa hade somnat halv nio, och vi somnade tio över nio. Småbarnsföräldrar.

CB: Om vi hade gått ut och ätit då hade det blivit Spoonery. Vegetarisk Hotpot.

Härliga reseminnen med stark kontrast

JB: Vi gillar ju kontraster, oavsett vad. Vi kan gilla fine dining, alltså Noma i Köpenhamn, och vi kan gilla Spoonery.

CB: En gång när vi var i Thailand för längesedan, vi kanske aldrig mer åker dit, men då var vi i norra Thailand och jag hade kollat ut att det fanns en lodge där. Ett halvår innan så mejlade jag lodgen, det var någon australiensare, John, som ägde stället. Jag skrev att jag ville boka deras lyxigaste bungalow för 100 per natt. ”Ni kan höra av er när ni är i närheten”, sa han. Så gjorde vi det, så fick vi lyxiga bungalows och var där ett tag.

Vi vandrade ut i djungeln och på julafton tog vi in på det finaste hotellet i hela Chiang Mai, och det var så jäkla fint. Alltså, det var kontrast.

JB: De hade mingel och så kom vi i skitiga byxor med ryggsäckar. Så lämnade vi in dem och då kom de tillbaka och sa, ”Ursäkta, men vi fick kemtvätta dina byxor två gånger, för de var så skitiga.” Så vi gillar kontraster.

OS: Det är inte så att ni sitter och kollar på Champions League på kvällen? Ingen sport?

JB: Nej, vi har ingen tv.

OS: Men gillar du träning, Carro?

CB: Jag gillar träning. Det kan vara varsomhelst på gymmet. Det var ett tag som jag kände att jag behövde testa mina gränser och se vem blir jag efter 30 km när jag är jättetrött och så. Kommer jag kunna ta mig igenom det ändå?

OS: Vem blev du då?

CB: En person som är i kamp, det är som krig. Så var det också när jag doktorerade sista året, att nu är det bara att köra på. Och det fanns inte utrymme för några känslor, det fanns det bara inte. Det är bara att köra på. Jag kan stänga ner, men då kommer det en backlash efteråt. Eller hur, Jan? Gråta lite och tycka synd om mig själv och så. Men det är väldigt praktiskt att ha den sidan, där man bara köttar på.

Den enda läsarfrågan…

OS: Det kan vara dags att stänga ner nu, för nu ska vi ta alla lyssnarnas frågor. Jag tror, frågorna fick jag ju mejlat, sedan lade jag ner alla frågorna in här i tombolan, som är på långtidslån från svt, sedan tog jag ut och slängde alla frågorna utom en. Här kommer den, alright! Från Adam, ”Hur mycket pengar har ni?”

CB: Du har koll på det.

JB: Nej men så här, vi har inte tio miljoner, men vi har mer än fem. Så jag skulle säga bokfört värde, tittar man på bolaget, för vi det mesta av våra pengar i bolaget, så runt sju, åtta miljoner.

OS: Den exakta siffran får man i avsnitt nummer 200. Sedan kommer då en följdfråga, ”När fick ni er första miljon?” Det var på samma lapp.

JB: Det tog nästan tio år.

CB: Vi gjorde en massa misstag och lärde oss mycket på vägen.

JB: Ja, vi gjorde så dumma grejer. Vi lånade pengar, investerade, blev lurade och så vidare.

CB: Vi testade olika grejer och fick lära oss vad som funkar och vad som inte funkar. Den hårda vägen kan man säga.

OS: Oerhört tacksamt, nu talar jag säkert för alla som lyssnar, vad snällt av er att ni har delat med er av era bättre tips.

JB: Jag tror att misstag är en förutsättning för att lyckas. Den första miljonen tar längst tid, och jag tror att det är för att man behöver lära sig saker. Sedan blir det också så att pengarna växer mycket snabbare för att man får avkastning på den miljonen. 10% på en miljon är 100,000. Ja, de där 100,000 kan ta flera år att spara ihop första gången.

OS: Nu ska vi ha lite kultur. Ni får välja en skiva som vi ska spela på den mobila vinylspelaren. Då får ni välja vad vi ska lyssna på avslutningsvis. Blir det Canary Islands, Malmös stolthet, eller blir det Lana Del Rey, Arja Saijonmaa, 99 Luftballons, Roy Orbinson, Give me Hope Joanna, Halloween, alltså tysk metal, Bob Marley eller Bob Hund. Vad säger ni?

JB: Jag känner igen typ en eller två. Nena, men det är mest för att hon var med på våra tysklektioner på gymnasiet.

CB: Vi tar Arja Saijonmaa, det är ju en ikon.

OS: Vi avslutar då jubileumsavsnittet med Arja Saijonmaa. Tack för oss från Jans mammas trädgård!

— SLUT TRANSKRIBERING —

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kanske du även uppskattar:


Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

26 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Tack, för ett hjärtligt och härligt program!! Från skönhetsvård, källare till miljoner…. och framför allt era egna reflektioner under samtalet!! Det blev en härlig början på dagen med många skratt!! TACK 🥳

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ann Sandqvist
  2. Vit pil

    ”Om jag bara hade råd…” är en vanlig kommentar från folk som känner att de inte har så mycket pengar. Det är även nåt jag hört ofta i podden från er, så även i detta avsnitt där du Jan säger ”Om jag hade så mycket pengar att jag inte behövde [jobba? /min anmn] så hade vi haft en kock”.

    Lite senare säger du sen att ni har ungefär 7-8 miljoner i samlad förmögenhet, vilket ju får lov att sägas vara bra mycket mer än de flesta människor. Ändå verkar du inte se dig själv som rik?

    Hur mycket pengar skulle du anse dig behöva ha, för att tycka att ni har råd med en kock?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Magnus H
  3. Vit pil

    Tack ett mysigt jubileumsavsnitt. Och framförallt tack för att ni berättar för okunniga hur man ska investera. För att svara på Carolines fråga: vi hinner inte heller prata med varandra så mycket som vi borde, så ibland blir det tok. Jag var även på fika tillsammans i Göteborg med Erik där det pratades en hel del om guldfonder. Av de guldfonder som rekommenderas i avsnitt 68 hittar jag bara Eriks Pacific Presoius. Är det någon som vet om Xetra Gold (4GLD) och ETFS Physical Swiss Gold (GZUR) finns kvar på Nordnet, eller kan rekommendera andra bra guldfonder på Nordnet? Jag vill diversifiera mellan Eriks och iaf en till bra guldfond.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
  4. Vit pil

    Jätteroligt avnitt! :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Joakim B
  5. Vit pil

    Jan förlorade alla sina pengar 2008, och första miljonen tog 10 år. Då är vi på förra året. Nu har de 8 miljoner? Bra jobbat, men vad har jag missat?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Han säger inte att han började 2008.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Lars
      1. Vit pil

        Började 2003. Första miljonen ca 2013.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Härligt att se er så avslappnade och vardagliga. Härligt avsnitt!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Tack, det tänkte jag inte ens på. Jag var ju lite nervös med Ola och Nic där faktiskt. 😂😎

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Grattis och trevligt avsnitt!

    Jag tycker det skulle vara väldigt intressant att höra ett lite djupare resonemang kring utbildningarna ni pratade om. Ni sa att det troligtvis var de billigare kurserna som hade varit de som gett mest och inte de stora dyra som Tony Robbins.

    Skulle ni inte kunna berätta lite om vilka kurser ni gått och vilka ni rekommenderar osv.

    Stort tack!
    //Christoffer

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Christoffer
    1. Vit pil

      Absolut. Det gör vi gärna i ett kommande avsnitt. Bra tips!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Mycket bra avsnitt!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christer
    1. Vit pil

      Kul att du gillade och tack för din kommentar! 👍

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    Så skönt att höra någon annan som lägger mycket pengar på skönhet! Men i de 4000 ingår väl kläder? Bara skönt att ha en referenspunkt som ändå känns vettig, som inte är galen FIRE-sympatisör och lägger 100 kronor i månaden eller lyxbloggare som spenderar 10 000…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Carin
    1. Vit pil

      Jag tänkte på det här imorse och kom fram till att det inte borde vara speciellt svårt att få ihop 4000 i skönhet. Klipp och färg på ekologisk salong, 1750 kr. Helkroppsvaxning med sockervax, 1250 kr. Gör man det var sjätte vecka är det 2000 i månaden bara där. Lägg till det en manipedi för en femhundring, en ansiktsbehandling för 800 spänn och lite smink så är man hemma :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Joakim B
      1. Vit pil

        Ja, så är det absolut. Särskilt eftersom Caroline dessutom köper ekologiska produkter utan konstigheter i så kommer vi upp i det. Lite som fondförvaltaren Eric Strand sa – om man inte njuter eller dör med en massa pengar på kontot, då kan man fråga sig vad man gjorde i livet. :-)

        2+
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Ola är för härlig, kul att få komma paret Bolmeson lite närmare.

    Bästa med bloggen har alltid varit visualiseringen av datan tycker jag, Det var först när jag fick se siffrorna i grafisk form som jag tror att polletten trillade ner på riktigt.
    Men helt rätt att ni nu på senare tid börjar resonera lite kring vad som verkligen är viktigt här i livet, där har jag fortfarande en HEL del kvar att lära…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    LK
    1. Vit pil

      Tack för den fina kommentaren. Nästa vecka (26/5) kommer lite nya visualiseringar på amortera vs spara som jag tror du kommer gilla då. Tack för att du följer och kommenterar!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  11. Vit pil

    200 Liter vatten i källaren? Så det bor en liten pepper I er? Själv tror jag att förbereda sig för svårigheter det är det farligaste man kan göra. Om folk får reda på var det finns vatten och mat, då blir det inte roligt. Blir inte bättre av att man trumpetar ut det på en populär blogg :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan B
    1. Vit pil

      Haha… All forskning inom det området (t.ex. av professor Misse Wester) visar på att människor hjälper varandra i kris. Det är ganska väl spritt i min umgängeskrets så vi lär vara ett litet gäng om SHTF. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
      1. Vit pil

        Och mamma ( dvs. jag ) har egen brunn på sin tomt .💧💧

        3+
        Gravatar ikon för användaren
        Ivana Bolmeson
  12. Vit pil

    😁

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olov Andersson
  13. Vit pil

    Jättekul avsnitt!🎂🎈🎁

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Katarina
    1. Vit pil

      Kul att du uppskattade det! Tack för kommentaren!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  14. Vit pil

    Kanonavsnitt!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christian
    1. Vit pil

      Kul att du uppskattade det, det var lite läskigt att lägga ut faktiskt. Din kommentar initialt gjorde att det kändes bättre. Tack!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.