Kan sparande i indexfonder bli för populärt?

Två vanliga anledningar till oro att sparande i indexfonder inte fungerar när de blir för populära

Kan sparande i indexfonder bli för populärt?

Trenden att sparande i passiva och index-nära fonder ökar – sedan 2010 har den svenska fondförmögenheten i indexfonder fördubblats. En farhåga eller en risk som många uttrycker är – kan sparande i indexfonder bli för stort? Det vill säga att det kommer att sluta fungera?

Jag har sedan ett par år tillbaka tjatat om just index-fonder och hur dessa är bättre än 90 % av allt annat som bankerna och andra finansiella rådgivare säljare erbjuder. Den stora anledningen är att den lägre kostnaden (max 0.4 %) ger dem enormt stora fördelar i förhållande till de dyra (∼1.5 %) fonderna. Min upplevelse är fortfarande dock att det är ganska ovanligt, nästan lite kontroversiellt att säga att man sparar huvudsakligen i indexfonder. Det är fortfarande ungefär bara var tionde krona som hamnar i en indexfond, även om det är mer än dubbelt så mycket som det var bara för fem år sedan.

Andel av den svenska fondförmögenheten i indexfonder

Den här trenden är inte unik för Sverige, utan tittar man på USA som ligger ett par år före oss, ökar trenden där också kontinuerligt1.

Indexfonders marknadsandel

Det här syns också ganska tydligt i in- och utflödena till fonder, även här amerikanska siffror från Morningstar2.

In och utflöden från amerikanska fonder över tid (Källa: Morningstar)

Bilden visar hur indexfonderna började växa i mitten av 90-talet och sedan dess har inflödet till dem ökat ganska rejält. Det är således inget snack om att de växer i popularitet.

De två vanligaste anledningarna till oro brukar vara indexfonderna skapar en korrelation mellan individuella aktier – det vill säga att två bolag som egentligen inte har något med varandra att göra utvecklas liknande eftersom de båda ägs av de största indexfonderna. Den andra anledningen är att marknaderna blir ineffektiva (i motsats till effektiva marknadshypotesen) eftersom färra förvaltare arbetar för att identifiera vilka aktier som är över- eller undervärderade.

Indexfonder skapar korrelation

Det här argumentet bygger på ett resonemang om att det har funnits en tid då man kunde diversifiera genom att köpa olika aktier. Det vill säga att man resonerade enligt principen lägg inte alla äggen i samma korg och köpte man några aktier så gick dessa upp och köpte man några andra så kunde de gå ner. Genom att äga några olika aktier så hade man således spridit riskerna. Påståendet lyder således idag att det här är inte längre möjligt eftersom där är så mycket pengar i indexfonderna som äger alla aktierna.

Det finns ett statistiskt mått som kallas för dispersion som kan svara på ovanstående farhåga. Dispersion är ett mått på hur mycket en genomsnittlig akties avkastning skiljer sig från marknadens genomsnittliga avkastning. Utan att gå in för mycket på det så kan man säga att ju större dispersionen är, desto större möjligheter finns det för en aktiv investerare att slå marknaden. På samma sätt blir det svårare att slå marknaden ju lägre dispersionen är – eftersom skillnaden är liten.

Om resonemanget om att index-fonder skapar korrelation så borde man se en tydlig förändring i dispersionen från mitten av 90-talet och framåt, med en minskande dispersion ju längre fram i tiden man kommer – det vill säga skillnaderna borde suddas ut över tid. Tittar man då på en graf över dispersionen under samma period, så ser den ut som följer3:

Disperson för S&P 500-indexet under perioden 1991-2014 (Källa: McGraw Hill Financials)

Det vill säga att skillnaden är inte jättestor mellan hur det såg ut för 20 år sedan och hur det ser ut idag. Fortsätter man det logiska resonemanget, så tänker jag att om en indexfond sällan köper eller säljer aktier så borde deras inverkan på priset vara marginell. Det är ju bara ett inflöde (eller utflöde) som ger upphov till ett köp eller en försäljning. Mitt resonemang lyder således att även om det är ställt bortom tvivel att index-fonder ökar i popularitet och därmed även i ägande, så skulle jag säga att de står för en marginell del av den dagliga handeln i aktier.

Indexfonder gör marknaden ineffektiv

Det här resonemanget lyder ungefär som följer – om alla köpte indexfonder så skulle aldrig någon köpa en aktie eller fond. Apple skulle kunna släppa en fantastisk ny produkt, göra massor med vinst men priset på aktien skulle vara oförändrat eftersom ingen skulle handla i aktien. På samma (motsatta) sätt skulle BP kunna ha en ny oljekatastrof och priset på aktien skulle fortfarande vara oförändrat av samma anledningar som för Apple-aktien.

Jag kan många gånger tycka att sådana här argument är något märkliga då de är högst teoretiska. Det är ungefär som resonemanget – ”om alla i världen gjorde x, då skulle …” – ja, men alla i världen kommer inte göra x. Ta religion till exempel – kristendomen försökte i 2 000 år värva alla till x, den slog till och med ihjäl folk som inte gjorde x och lyckades inte ens nå hälften av befolkningen. Oavsett vilket, så är det inte realistiskt att anta att alla skulle spara i indexfonder.

Om så ändå skulle ske, så skulle jag faktiskt överge allt som jag har skrivit om här på bloggen om indexfonder och börja handla aktivt med aktier. Många är oense om hur många deltagare det krävs på marknaden för att den ska vara effektiv, men jag tror att så få som 10 % skulle absolut räcka. Det skulle nämligen bli många möjligheter att tjäna pengar om alla var passiva.

Vad ska man dra för slutsats?

Det är ju ingen hemlighet att jag är ett stort fan av indexfonder. Jag tror att än så länge och ett antal år framåt så är fördelarna med indexfonder betydligt större än nackdelarna och det kommer dessutom vara bättre än alternativen. I en artikel jag skrev för några dagar sedan, jämförde Sverige-fonder och konstaterade att det finns nästan 130 st sådana fonder. Av dem är majoriteten aktiva och mer än 100 st av dessa slog inte index. Visst fanns det undantag, men dessa är svåra att träffa över tid – den jämförelsen med att vinna på Lotto gjorde jag här.

Jag kommer således fortsätta göra samma sak som jag har gjort de senaste åren, spara i mina indexfonder och gratulera dem som påstår att de slår index, för jag vet att statistiskt sätt kan man inte utesluta att de bara hade tur och det är ett marathonlopp vi springer, inte ett 100-meters lopp.

Få ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt

Genom att fylla i din e-postadress nedan får du ett mejl varje gång vi släpper ett nytt avsnitt (till skillnad från vårt månatliga nyhetsbrev). I normala fall innebär det ett mejl varje måndag morgon. Självklart är det kostnadsfritt och du kan avsluta när du vill.

Dubbelkolla att din e-postadress ovan är rätt, det blir så tråkigt om den blir fel. 🙂

Fråga eller kommentar till artikeln? Besök gärna forumet. 😊

Om du har fråga, kommentar eller fundering till denna artikel så får du väldigt gärna skriva den i RikaTillsammans-forumet. I forumet får du betydligt fler och bättre svar, dessutom snabbare. Självklart kan du vara anonym eller bara läsa vad andra skrivit.

PS. Du kan komma i kontakt med oss via den lila "Hjälp"-knappen nere till höger. På grund av bloggens storlek klarar vi tyvärr inte längre svara personligt på alla mejl eller ens svara i rimlig tid, därav hänvisningen till forumet.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök