De vanligaste frågorna om att börja spara och investera

Det beror helt och hållet på dig och din ambition och mål i livet. Det är ju ingen naturlag att man måste spara. En väldigt stor del av Sveriges befolkning gör inte det. T.ex. har vart femte person inte 5 000 kr för en oförutsedd utgift. Så du behöver fråga dig själv, varför vill du spara?

Jag och Caroline sparar för att ha en ekonomisk trygghet, att kunna ha samma levnadsstandard när vi går i pension som idag, vi sparar för att ge våra barn en bra start i livet, för att kunna ha tid till det som är viktigt för oss, för att kunna ha en valfrihet i livet, kunna resa och faktiskt även för att rädda planeten (våra pengar har nämligen en större miljöpåverkan än vår bilkörning).

Vår tes är att pengar är inte allt, men det löser vissa problem och skapar vissa möjligheter som man kanske vill ha i sitt liv. Du får själv välja om du hållermed om den tesen eller ej.

Nej, det är inte svårt. Tvärtom är det faktiskt ganska lätt. Det är tyvärr finansbranschen som vill att vi ska tycka att det är svårt och komplext. Då kan de sälja sina tjänster och de tjänar väldigt mycket pengar på att vi spenderar mer tid på att borsta tänderna än att tänka på vår ekonomi.

Problemet för dem är att det är svårt att ta betalt för de tidlösa principer som faktiskt fungerar och vi skriver om. Vi kan skriva om dessa då vi inte tjänar några pengar på varken dig eller ditt kapital.

Du kan faktiskt vara igång på mindre än 30 minuter. Det är bara att öppna ett konto på en fondrobot, göra den första överföringen, ställa in ett månadssparande och sedan behöver du inte göra något på 10 år. Till skillnad från t.ex. städning så är det här ett engångsjobb.

Det bästa av allt är att du dessutom får ett sparande som är riktigt bra, kommer över tid - inte enskilt år - vara bättre än de flesta andras. Men det brukar jag säga att man får se som en bonus.

En aktie är en andel i ett företag som berättigar dig till en del av den vinsten som företaget gör varje år. Det ger dig även rätt till en liten del av allt som företaget äger. När företaget går med vinst och delar ut den till aktieägarna får du del av den.

I en metafor skulle man kunna säga att en aktie är en pengasedel, som t.ex. en hundralapp.

Istället för att köpa enskilda aktier kan man köpa en fond som i sin tur äger aktier enligt en viss fondbestämmelse. Det kan vara t.ex. alla bolag på Stockholmsbörsen, vissa bolag från Småland (ja, det finns en sådan fond), alla bolag i hela världen eller bara teknikbolag.

I vår metafor att aktien var pengasedeln, så är fonden en plånbok med många olika sedlar. Istället för att du går och tar en sedel i taget köper du en färdig plånbok med sedlar.

En aktiv fond är en fond som har en aktiv förvaltare eller en aktiv dator som varje dag försöker optimera de aktier som ingår i fonden. Man tar aktivt beslut om framtiden och har en tro om vilka bolag som kommer gå bättre än andra imorgon och dessa satsar man sina pengar på.

En passiv fond är en fond som inte har en tro om framtiden. Den köper alla bolagen enligt en på förhand bestämd lista och är nöjd med den. Majoriteten av alla indexfonder är således passiva.

I vår metafor är det som att anställa någon som hela tiden ska plocka in och plocka ur sedlar i din plånbok för att du ska ha den bästa kombinationen av sedlar.

Problemet är att forskningen är väldigt tydlig med att det är extremt, på gränsen till omöjligt, att vara aktiv och lyckas bättre än en passivt förvaltad indexfond. Endast 6 av 1 000 professionella förvaltare klarar det. Problemet för oss småsparare är: hur vet jag på förhand vilka dessa 6 kommer vara?

En indexfond är en fond som köper bolag enligt en specifik lista (=index) som alla är överens om. T.ex. så finns det en lista som heter SIXRX som består av Sveriges ca 300 största bolag. En Sverige-indexfond kommer således bara äga bolagen på denna listan. På motsvarande sätt finns det globala indexfonder som äger de 1 500 största bolagen i hela världen.

I vår metafor med plånboken och sedlarna, kan man säga att det är en mall för hur en Sverige-plånbok ska se ut och vilka sedlar den ska innehålla.

Jämte aktier och bankkonto är den tredje typen av investering räntor. En "ränta" är egentligen ett lån till någon annan såsom ett land, ett företag, en kommun eller liknande. För att få låna dina pengar betalar de dig en ränta. Precis på samma sätt som du och jag betalar ränta till banken för t.ex. ett bolån.

En räntefond är precis som en aktiefond en korg (eller plånbok) med många olika lån till många olika mottagare. Fördelen med en räntefond är att den har mycket lägre risk än en aktiefond. Man kan se en räntefond som en krockkudde eller livrem i ett sparande.

En fondrobot är en tjänst som hjälper dig att sätta ihop en portfölj för långsiktigt sparande bestående av olika indexfonder. En indexfond är en fond som äger alla företaget enligt ett visst kriterium, t.ex. alla företag i hela världen (=global indexfond).

Det innebär att en fondrobot egentligen "bara" är en global indexfond som har automatiserat en hel del administrativa uppgifter såsom regelbundet månadssparande, uttag, ombalansering, urval av fonder, förhandling av avgifter etc.

En fondrobot är egentligen, i min mening, ett ganska dumt ord då det inte är någon robot som väljer aktier och fonder - det görs enligt en policy - utan roboten är en rent administrativ sak som gör att du och jag kan spara 100 kr på samma sätt som vi kan spara 1 000 000 kr.

Vi rekommenderar att, i de fall som det är möjligt, att välja en fondrobot. Det kommer att göra ditt liv enklare och vi anser att alla faktorer - inkl. tid, kompetens, engagemang och avgift - sammantaget är det ett bättre val.

Besparingen i att göra det själv är i många fall bara 0.1 - 0.2 % per år. Det motsvarar ca 100 - 200 kr per 100 000 kr investerat. Det inte är trivialt över en längre tidsperiod med ränta på ränta-effekten, men det kräver en ganska hög kompetens. Om du har den, då är du ofta inte behov av den här guiden. Vi diskuterar frågan "Göra själv" eller "Fondrobot" i t.ex. den här artikeln.

I vissa fall (t.ex. tjänstepension) går det inte att välja en fondrobot. Då brukar vi rekommendera att göra det nästa bästa, som är att välja den billigaste globala indexfonden som erbjuds.

Sammanfattningsvis, oavsett om du väljer en enskild global indexfond eller en fondrobot så har du gjort ett riktigt bra val.

Utifrån perspektivet hur dina pengar placeras i aktieindexfonder är skillnaden marginell. Fondroboterna sprider pengarna något bättre, t.ex. får du via LYSA ca 6 500 företag medan man själv i bästa fall kan få ihop ca 2 500 st.

De största värdena som vi ser med en fondrobot är: 1) det är lätt att göra rätt, 2) på samma sätt är det svårt att göra fel eftersom valmöjligheterna är starkt begränsade, 3) du får hjälp med urvalet av de bästa indexfonderna, 4) du får hjälp med kombinera ihop de bästa indexfonderna (det är inte bara att lägga lika mycket i x st fonder), 5) du får hjälp med den årliga ombalanseringen, det månatliga sparandet och insättningar/uttag samt 6) du får ofta ett mer bekymmerslöst sparande i vår mening.

Nackdelen med fondrobotarna är att du betalar en extra avgift för deras tjänst på ofta 0.1 - 0.2 procent, det vill säga 100 - 200 kr per 100 000 kr i sparande.

Om du inte vill välja en fondrobot så kan du köpa en indexfond själv. Det bästa och billigaste stället att göra det på är enligt oss Avanza eller Nordnet. Det är två svenska banker som bara finns på nätet och har specialiserat sig på just sparande. Det är kostnadsfritt att vara kund och det spelar ingen roll vilken du väljer. Välj den vars hemsida du gillar bäst. Hos båda aktörerna finns alla de fonder vi brukar rekommenderar här på bloggen.

Ränta på ränta är den effekt som uppstår när du får avkastning på dina pengar och sedan får du avkastning även på den avkastningen. Det vill säga att du har 100 kr som växer till 110 kr vid 10 % avkastning. Nästa år får du 10 % avkastning på både de 100 kr och de 10 kr. Det vill säga 11 kr så att du har 121. Du kan läsa mer om ränta på ränta-effekten här.
I verkligheten fungerar det som att värdet på dina pengar i fonder, hos din fondrobot eller investeringar ökar i värde eller ger utdelning på årsbasis.

Ett investeringssparkonto är en skattemässig konstruktion som gör att du betalar en årlig skatt på hela beloppet istället för 30 % på vinsten. I vår metafor ovan kan du se det som väskan som din plånbok eller plånböcker befinner sig i. Tumregeln är att alltid välja ISK om du har möjligheten, det är lönsamt så fort du räknar med en avkastning över ca 1.5 - 3.0 % per år över tid. Det enda du INTE bör ha i ett ISK konto är kontanter och eventuellt vissa typer av räntefonder.

En kapitalförsäkring är en "väska" för din plån enligt vår tidigare metafor ovan, eller mer korrekt skattemässig konstruktion som gör att du betalar en årlig skatt på hela beloppet istället för 30 % på vinsten. Den är väldigt lik ett ISK men skiljer sig i att det är en försäkringslösning som framförallt hanteras annorlunda i händelse av dödsfall.

I de flesta fall kan du relatera till dem som lika. Tumregeln är att alltid välja ISK om det är möjligt. Ett vanligt undantagsfall är sparande till barn. Då är det bättre med en KF i ditt namn med barnen som förmånstagare.

Fördelen med ett ISK och ett KF är att pengarna är skattade och klara när du vill ta ut dem. En annan skillnad är att företag inte kan öppna ett ISK men kan öppna en kapitalförsäkring.

Sedan finns det ytterligare några tekniska skillnader som brukar ha liten praktisk betydelse.

Slutsats: kan du välja ISK, välj alltid ISK.

Det korta svaret är JA. Både fonder och fondrobotar står under finansinspektions tillsyn, de har alla ett par års historik och tar väl hand om sina kunder. I händelse av konkurs så är dina pengar separerade från företagets pengar och påverkar inte dig. För fondrobotar finns det ett statligt investerarskydd på upp till 250 000 kr. En fondrobot eller en global indexfond kommer i majoriteten av alla fall göra en småsparares sparande och investerande bättre.

Däremot finns det inga garantier för att dina pengar kommer att öka i värde. Att investera, oavsett vad det är, innebär alltid en risk. Man kan förlora delar av sina pengar och teoretiskt hela värdet (även om just det är högst osannolikt i en fondrobot som LYSA).

Fondrobotarna placerar dina pengar i 1 500+ företag i hela värden och ditt värde beror på hur dessa flera tusen bolag går och hur världens aktiemarknader mår. Så, ja, jämfört med väldigt många andra investeringar som finns där ute så är fondrobotarna bland det bästa i form av trygghet i struktur. De gör det svårt att göra fel och begränsar din risk till i princip bara marknadsrisken som inte går att komma ifrån oavsett vem du väljer eller gör det själv.

Ja, det flesta fondrobotar gör det. Vissa av dem har till och med alternativ som är uttryckligen hållbara och etiska. Den bästa standarden i Sverige för hållbarhet är Svenska Kyrkans, den följs av t.ex. LYSA i deras hållbara alternativ.

När det gäller globala indexfonder så är de olika duktiga. De flesta har en basnivå som är okej men inte fantastisk. Vår upplevelse är att det fondbolaget som är bäst är SPP och deras Plus-fonder.

Ingenting. Dina pengar är separerade från fondrobotens eller fondbolaget egna verksamhet vilket innebär att de inte påverkas i en konkurs.

Eftersom fondrobotarna även står under Finansinspektionens tillsyn finns det ett investerarskydd upp till 250 000 kr som täcker de undantagsfall om det mot all förmodan skulle ha skett något brottsligt.

Teoretiskt är svaret ja. I praktiken är det osannolikt. För att du ska förlora alla dina pengar i en fondrobot så innebär det alla företagen (=aktierna) som fondroboten har placerat i ska gå i konkurs samtidigt. Om vi tar LYSA som investerar i 6 000+ företag, så innebär det att världens 6 000 största bolag skulle gå i konkurs samtidigt.

Jag tänker att om flera tusen av världens största bolag som Apple, Google, Facebook, Samsung etc. går i konkurs samtidigt, då kommer inte börsen vara ett problem i våra liv. Det kommer inte finnas mat på ICA. Så även om svaret är JA, så utgår jag från att det är helt orealistiskt och osannolikt.

Däremot kan din portfölj, givet att du tar högst risk, variera i värde med +/- 50 % på ett år utan problem. Men det är den risken vi får betalt för. Dessutom rekommenderar jag att alltid komma ihåg att tiden är din bästa vän. På 12 månaders sikt är sannolikheten att gå plus ca 60/40. På 10 års sikt är den ca 90/10. På 25 års sikt är den 99/1. Ju längre tid du sparare, desto större är sannolikheten att du kommer gå plus.

Det gör du inte. Det är en av de fina sakerna med en fondrobot, du kan ta ut pengarna med några bankdagars varsel. Undvik i största möjliga mån investeringar där dina pengar låses.

Ja, du sätter upp ett månadssparande. Sedan sköter den resten och du kan lägga tid och energi på annat de kommande åren. Du behöver inte välja något utan det är helt automatiskt.

Ja, den fråga fascinerar mig också. Sedan ska det också sägas att majoriteten av allt inflöde av alla pengar går idag till indexfonder vilket i princip är likvärdigt med en fondrobot. LYSA har t.ex. en ganska stor andel av allt svenskt nettosparande.

Med det sagt, så skulle jag säga att det handlar om 1) okunskap hos småspararna, 2) ovilja att berätta från finansbranschen, 3) låga avgifter hos fondrobotarna som ger begränsad marknadsföringsmöjlighet, 4) övertro på sin egen förmåga hos småspararen och 5) det ointuitiva kring att ju mer passiv du är, desto bättre kommer det gå. Så fungerar ju inget annat område i livet.

Efter att ha varit aktivt passiv i över 8 år med mitt sparande så skulle jag säga att haken är att det är tråkigt. Att spara i en indexfond eller en fondrobot är ungefär lika kul som att se gräs växa eller målarfärg torka.

Men det är faktiskt en bra sak. Smart sparande är inte spännande. Det är när vi börjar tycka att sparande är kul, spännande, intressant och börjar engagera våra känslor som forskningen visar att det brukar gå sämre.

Den andra stora haken är att du kommer konstant bli ifrågasatt kring ditt val med indexfonder. När t.ex. IT-fonder går bra kommer folk - och du själv - ifrågasätta varför du inte äger dem. När investmentbolag börjar gå bra kommer folk - och du själv - ifrågasätta varför du inte äger dem.

Att investera i en fondrobot eller indexfond är som att vara cyklisten i Tour de France som aldrig vinner ett enskilt lopp, men alltid kommer hamna i toppen när slutresultatet räknas ihop. Du kommer aldrig göra den riktigt stora vinsten men du kommer å andra sidan aldrig heller explodera och bli av med dina pengar. Något som tyvärr är inte ovanligt och drabbar t.ex. fler än 90 % av alla daytraders.

Om det tvista de lärda. Min åsikt är tveklöst nej om man tar en helhetssyn. Väljer man optimera på en enskild parameter, som t.ex. lägst avgift, kanske. Vi har skrivit en riktigt nördig artikel på ämnet där vi diskuterat detaljer som intern beskattning av fonder beroende på om de är baserade på Irland, i Luxemburg eller Sverige.

Om du är tillräckligt duktig, har tillräckligt stort intresse och har väldigt många timmar till ditt förfogande, då kanske du kan göra det 0.1 - 0.3 % billigare än t.ex. LYSA. Det innebär en besparing på 100 - 300 kr per år per 100 000 kr i ditt sparande. Även då blir det svårt eftersom t.ex. fondrobotarna kommer åt fonder du inte kommer åt och har fördelen att kunna prispressa t.ex. valutaväxling på volym.

Du får således själv avgöra hur du värderar din tid och kompetens. Som jämförelse så kan jag säga att jag, med 25 års erfarenhet ett heltidsjobb som ekonomibloggare, nätt och jämnt klarar skapa en mer välbalanserad portfölj än LYSA utifrån ett forsknings- och akademiskt korrekt perspektiv.

Det beror lite på leverantör till leverantör och vilken kampanj de har just nu. Mitt generella råd oavsett om det gäller en fond eller fondrobot är att det inte ska kosta mer än 0.4 % per år. Om du kan hålla dig under det, då ligger du rätt i pris.

Om du använder en länk utifrån det du läser i den här kom-igång-guiden så är svaret: 0 kronor. Vi har med flit valt inte göra något samarbete eller ha några sponsrade länkar så att du kan vara helt trygg i att vi rekommenderar det som är bäst.

Det gör vi även i vanliga fall, men gissningsvis så känner du inte oss än, och då är det bättre att vi tar första steget i god tro. Sedan kan du alltid stödja oss via någon av våra plustjänster som du också tjänar pengar på.

För tydlighetens skull: på andra ställen på bloggen har vi samarbeten och sponsrade länkar från andra banker, fondrobotar och fonder. Dessa är alltid tydligt uppmärkta. Läs gärna mer i vår annonspolicy.

Det skulle inte fungera, men det kommer heller aldrig ske. Om alla verkligen skulle spara i indexfonder skulle andra företag som inte är med i indexfonderna bli felprissatta. De skulle bli extremt billiga i förhållande till sina vinster vilket naturligt skulle innebär att pengar sökte sig från indexfonderna. Så ett resonemang kring att alla pengar skulle sparas i indexfonder förutsätter att folk inte är intresserade av att tjäna pengar. Vi har svarat på de vanligaste argumenten mot indexfonder i avsnitt #122 - "Den vanligaste kritiken mot indexfonder".

Notera att de som kritiserar indexfonder eller fondrobotar ofta har en egen agenda. Antingen i form av att de säljer något annat eller har något eget känslomässigt investerat kring sitt eget agerande, t.ex. har sparande som hobby.

Ja, hos alla fondrobotarna och nätmäklarna kan du ha flera olika (ISK-)konton som du dessutom kan döpa olika. Vi själva har t.ex. "Sparande till barnen", "Buffert-sparande" och liknande.

Vi använder själva LYSA för majoriteten av våra pengar. Vi kan även med gott samvete rekommendera vissa portföljer hos Opti och BetterWealth.

I början av 2021 kommer vi göra en fullständig analys, men tills vidare ser vi att det sammantagna värdet hos LYSA är högst. Sedan är inget av valen fel, alla tre är fortfarande hästlängder bättre än vad de flesta svenska småsparare har sina pengar i.

Om du inte vill eller kan använda en fondrobot då rekommenderar vi en passivt förvaltad global indexfond med en avgift under 0.25 %.

Det finns ett antal olika, men några som vi själva äger är Länsförsäkringar Global Indexnära, Avanza Global, Swedbank Robur Access Global, Nordnet Global och SPP Global. De flesta aktörer med självaktning har en sådan billig fond att erbjuda.

Observera att det inte ger något mervärde att ha flera olika globala indexfonder då de i slutändan investerar i samma bolag.

En klassisk tumregel är att bara investera 10 procent i aktier (=global indexfond) per år i sparhorisont. Resten ska fördelas på bankkonto eller räntefonder.

Exempel) om du ska spara på sex års sikt, då är det lämpligt att välja 60 % aktier och 40 % räntor i en fondrobot. Om du använder en egen global indexfond då är det lämpligt med 60 % i den och resterande 40 % på ett bankkonto.

Pengar som ska användas inom 24 månader bör alltid finnas på ett bankkonto med insättningsgaranti. Eventuellt kan du använda ett låst bankkonto med lite högre ränta så länge det har insättningsgaranti.

Problemet är att pengarna minskar i värde på ett bankkonto. Inte att de blir färre, men att du kan köpa färre saker för dem. Oftast upplever vi det som att priserna har gått upp. Tänk på vad vissa saker kostade när du var barn och vad de kostar nu. Ofta är det inte sakerna som blivit dyrare, snarare tvärtom, det är däremot pengarna som har förlorat sitt värde. Det kallas för inflation.

I genomsnitt förlorar dina pengar 2 procent av sitt värde på bankkontot varje år. Det betyder att historiskt har en hundralapp i doppresent är på 18 års dagen bara värd ca 70 kr.

Ja, jag tycker det. Först ska man sova tryggt om natten. Sedan investerar man. Även om det vi oftast pratar om här är relativt hanterbar risk så kan det minska i värde. I våras såg vi nedgångar på -30 % på 30 veckor. Det hämtade sig under året, men många nya sparare upplevde det som jobbigt. Så när pengarna inte längre behövs, man har råd att de varierar i värde, då kan man börja investera.

Ha bufferten på Avanza Sparkonto+ med insättningsgaranti. Alternativt går du direkt till t.ex. Collector och skaffar konto med insättningsgaranti. Det är upp till dig. Jag själv kör allt på Avanza Sparkonto+. Och ja, sedan är LYSA ett jättebra alternativ. Vi kör det själva. 👍

Det är en klurig fråga som har två svar. Ett matematiskt korrekt och ett känslomässigt korrekt. Det matematiskt, statistiskt och vetenskapligt korrekta svaret är att investera allt på en gång. Det enda som spelar störst roll för avkastningen är nämligen tiden pengarna är investerade och är "på jobbet". Det talar för att investera dem idag.

Problemet med att investera allt på en gång är att om det inträffar en situation som våren 2020 då börsen faller 30 procent på 3 veckor. Det kommer vara enormt känslomässigt påfrestande, man kommer ångra sitt beslut och vilja ta ut pengarna.

Eftersom vi känslomässigt värderar en förlust dubbelt så hårt som en vinst, talar det för att minska risken för att göra något beteendemässigt dumt. Det vill säga att sprida ut det över tid, ungefär som ett månadssparande.

Vi har ett helt avsnitt och artikel på ämnet som du kan läsa här.

Ja, det är inga problem att spara på samma sätt via en fondrobot eller globala indexfonder via sitt företag som att göra det privat. Det är samma sak som gäller. Den enda skillnaden är att ett företag inte kan teckna ett ISK utan bör öppna en kapitalförsäkring (KF) istället.

I dessa fall skulle vi direkt avråda från att spara i en indexfond eller fondrobot. Pengar som ska användas inom 24 månader hör hemma på ett bankkonto med insättningsgaranti.

Du sparar till barnen på samma sätt som till dig själv, din pension eller i ditt företag. Vi själva sparar i en fondrobot till barnen och i billiga globala indexfonder.

Det är egentligen bara två saker att tänka. Det första är att spara till barnen i ditt namn (helst kapitalförsäkring, annars ISK), annars får de full förfoganderätt när de fyller 18 år. Det andra är att spara till alla barnen på samma konto, eftersom det lätt kan bli orättvist till följd av slumpen.

Det bästa är att när vi pratar om sparande så spelar det ingen roll om man är ung eller gammal, nybörjare eller proffs, har 1 000 kr eller 1 000 000 kr. Svaren och strategin är exakt samma. Det som är avgörande är din sparhorisont. Se mer under frågan om balans i sparandet.

Ja, majoriteten av alla sparare kommer att få ett bättre sparande genom att byta ut sitt befintliga sparande. Inte alltid, men i den absoluta majoriteten av fallen är nämligen det befintliga sparandet dyrt med avgifter mer än 0.4 % samtidigt som det ligger i en aktiv förvaltning som har oddsen emot sig över tid.

Våra principer fungerar oavsett typ av sparande och skiljer sig inte beroende på vad målet med sparandet är. Det enda som egentligen spelar roll är sparhorisonten. Då pensionssparande ofta har en lång tidshorisont kan man unna sig en hög andel aktier.

I de fall du inte kan välja en fondrobot rekommenderar vi en billig global indexfond. Om du behöver hjälp att välja, då alla aktörer har olika urval, ställ gärna en fråga i forumet.

Vår strategi och våra rekommendationer skiljer inte beroende på hur mycket pengar man har. Principerna är samma och på sätt och vis är det väldigt rättvist.

Det enda tilläggstipset vi brukar ge till dig som har mycket pengar är att överväga tesen: "Har du vunnit spelet, sluta spela." Det vill säga att om du redan har alla pengar du behöver, kommer det verkligen göra någon skillnad i ditt liv att ha mer?

Det vill säga att du bör kanske fokusera mer på att "stay rich" än "get rich" och förmodligen ta en något lägre ris.

I din premiepension rekommenderar vi att välja AP7 SÅFA. Det är en av de absolut bästa globala indexfonderna som finns i världen. Om du vill fördjupa dig i den så har vi intervjuat deras kapitalförvaltningschef i avsnitt #149. Vi har även gjort ett fördjupningsavsnitt om PPM i avsnitt #155.