Köp vid snö och sälj vid tö?
Ombalansering och andra vanliga frågor om privatekonomi vecka 5, 2018
Veckans avsnitt handlar om ombalansering och de gjorda förändringarna i portföljerna samt ett par läsarfrågor från bloggen. Det handlar bl.a. stämmer ordspråket ”Köp vid snö, sälj vid tö?”, varför ska man betala för en tjänst som Lysa när man kan göra det själv? Hur kan man tänka vid pension? Hur kan man tänka vid ett kortsiktigt sparande på 5 år?
I början av året försöker jag alltid göra det årliga underhållet på portföljerna. Det innebär att följa upp hur portföljerna har gått under det gångna året, göra en ny sammanställning på de bästa fonderna 2018 och sedan använda den information för att ombalansera portföljerna inför resten av året. Ombalanseringen är ett viktigt verktyg för att återställa ursprungsrisken i portföljen samt ge möjlighet till en avkastning även i en marknad som går sidledes.
Sedan tog vi även upp ett par frågor från ”Frågor och svar”-delen på bloggen:
- Sparande i företaget till pensionen, vad är smartast?
- Är det läge att sälja fonden Kapitalinvest?
- Avgiften i Länsförsäkringar-index
- Köp i snö och sälj i tö?
- Vad tycker ni om Cannabis-aktier?
- Varför ska man betala för Lysa när man kan göra det själv?
- Investering på fem års sikt
Nästa vecka kommer ett spännande avsnitt där jag och Caroline intervjuar två fondförvaltare som sköter en aktivt förvaltad globalfond. De gör ju på daglig basis allt det som jag brukar avråda från att man ska göra. Så, stay tuned, fortsätt gärna ställa frågor och tack för den här veckan!
Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt
Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.
Ombalansering
[Nedan finner du en komplett transkribering av avsnittet]:
Jan: Idag är det dags för avsnitt 35 och vi ska prata om den ombalansering jag gjort i den globala barnportföljen och nybörjarportföljen. Vi ska titta lite närmare på vad det är för något och hur man gör. Såhär i början av året är det alltid tid för bokslut, man tittar alltså på hur det har gått under det gångna året. Jag har sedan gjort en lista över de bästa fonderna 2018. Vi har då alltså en analys på hur det har gått och även koll på de bästa fonderna, och då är vi redo att ta nästa steg och gå till aktion.
Hittills så har det gått bra för portföljerna; nybörjarportföljen slutade på 7,7% och globala barnportföljen på 10,4%. Så det är ju jättebra, det är högre än de 6-7 procent man brukar räkna med. Sen gäller det också att man jämför med rätt index, att man inte gör som sådanahär fondförvaltare som jämför äpplen med päron. En klassisk variant på detta är t ex att en småbolagsfond jämför sig med en storbolagsfond och då kollar på ett index över Sveriges 30 största bolag. Men fonden investerar ju inte i Sveriges 30 största bolag utan kanske i Sveriges 200 småbolag och dessa kommer ju alltid att gå bättre än storbolag MEN risken är ju mycket högre. Då blir det knökigt att jämföra på det sättet.
Så nu när vi har vår lista över de bästa fonderna och sedan analysen över det gångna året, då är det dags för ombalansering och man skulle kunna säga att denna ombalansering är som ett hemligt verktyg. Pratar man med ett proffs så vet de både vad ombalansering är och de använder det. Men frågar du en nybörjare eller en privatsparare om hur hen ombalanserar sin portfölj, så vet hen oftast inte vad det är för något eller hur man gör. Det jag gillar med de här s k bästa koncepten, vilket jag då räknar det här med ombalansering till, det är att de ska vara enkla.
- Ombalansera dina fonder och få bättre avkastning - Bästa råden och tipsen för årlig ombalansering av fonder i din portfölj...
Ombalansering handlar om att återställa till ursprungsfördelningen
Ombalansering handlar egentligen bara om att man återgår till den ursprungliga fördelningen som man har valt för sitt sparande. En fondportfölj tenderar ju att glida under året. Om vi tar nybörjarportföljen som exempel så är det ju en klassisk 60/40-portfölj, alltså 60 procent aktieindexfonder och 40 procent räntefonder. Man har på så vis en ”krockkudde” dvs man har de här aktierna med högrisk men stor möjlighet till avkastning men sedan har man också en krockkudde som skyddar när det rasar i form av räntefonder.
Om man då har gjort detta under ett år utan att göra några förändringar så säger det sig självt att aktieandelen kommer att öka och följaktligen så kommer ränteandelen då att minska. Om vi ska ta ett enkelt räkneexempel för att illustrera detta: tänk att vi har 100 kronor i början av året och så säger vi, för enkelhetens skull, att portföljen går upp med 10 procent. Då är sannolikheten stor att de 60 kronor som består av aktier kommer att stå för 8 kronor av ökningen medan ränteandelen kanske bara kommer att stå för 1 krona. Då blir det ju en snedfördelning där för då har vi ju inte längre den 60/40-fördelning som vi hade från början.
Om man ser det på det här sättet så verkar det självklart att man då bör gå tillbaka till ursprungsfördelningen, men det är oftast inte lika lätt att se detta i verkligheten. För oss som hållit på med detta i flera år så är detta koncept självklart, men sedan så är vi kanske dåliga på att förklara för de som är nybörjare och det är ju det som hela finansbranchen går ut på, att ju svårare någonting är, desto mer kan man ta betalt. Vårt mål med Rika Tillsammans är precis tvärtom.
Du tvingas att köpa billigt och sälja dyrt
En annan stor fördel med ombalansering är att den tvingar Dig att sälja det som har gått bra och att köpa det som gått mindre bra, vilket gör att Du faktiskt, för en gångs skull, följer den här devisen att man ska köpa billigt och sälja dyrt. I vanliga fall så gör ju folk precis tvärtom! De allra flesta väntar tills något gått bra innan de vågar investera och ingen vill köpa något som går dåligt utan istället så väntar man tills det slår om och det är ju precis så man INTE ska göra.
Så om aktierna ökat i värde så tvingar ombalanseringen dig då att sälja av dem och köpa räntefonder så att Du hämtar hem en del av vinsten. Det finns ett antal vetenskapliga artiklar om detta, att ombalansering är ett sätt att få avkastning även i perioder då börsen varken går upp eller ned. Man kallar det att börsen går i sidled. Som exempel kan vi ta ”the lost decade” i början av 2000-talet, då börsen gick i vågor hela tiden.
Tittar man då på index i början av det årtiondet och sedan jämför med index i slutet av perioden, så ser man att förändringen i princip är obefintlig. Men hade du då ombalanserat och månadssparat, så hade du haft en avkastning iallafall.
Här på bloggen så har jag skrivit artiklar som beskriver i detalj hur man går till väga med ombalanseringen. Jag har försökt förenkla genom att ta bort några fonder och att ha minst 5% i varje fond så att ingen av portföljerna har mer än tio fonder så att man verkligen månadssparar i allihop. Men med tanke på det som jag skrev i artikeln bästa fonderna – majoriteten av avkastningen ges ju av aktier. Sedan beror det också på vad är för slags fonder, dvs om det är globala fonder, Sverigefonder, småbolagsfonder etc. och den sista avgörande faktorn är vilken fond det är.
Hur som helst så har jag försökt förenkla det hela så att det ska bli lätt att förstå, istället för att försöka göra någon bonus på att göra det hela mer komplicerat. Förra veckan så pratade vi med Henrik Tell i avsnitt #34 och då frågade vi honom ”Vad är det största misstaget folk gör?” Men då är det ju egentligen inte folket i sig utan det är ju dessa s k finansiella rådgivare, så när folk kommer med sina portföljer så ser det ju skrämmande ut.
Urtypen för det som är skrämmande, det är då s k ”strukturerade produkter”, och det där är så komplicerat att man tillslut måste fråga sig ”vad betalar jag i avgift? Vad är det jag egentligen får?” och det är just detta som finansbranschen har tjänat en massa pengar på under åren, att ju svårare det är att förstå, desto mer ”magiskt” tycker vi att det är och desto mer kan de ta betalt, eftersom det är svårt.
Men min mening är att man kan göra 90% av sin privatekonomi med hjälp av vanlig gymnasiematematik, alltså plus, minus, multiplikation och division. Mer komplicerat än så bör det inte vara. Så det var det med ombalanseringen! Nu ska vi ta tag i lite läsarfrågor.
Sparande i företaget till pensionen, vad är smartast?
Caroline: Första frågan är från Anna-Lena som har ett bolag med sin kompanjon. Hon skriver att de sparar 8400 kr varje månad i Länsförsäkringar till pensionen. Försäkringen heter Ålderspension fond- och garantiförvaltning. Pengarna är placerade av Länsförsäkringar och man är garanterad att få tillbaka minst det som man betalat in. Hon undrar om detta verkligen är det smartaste sättet och frågar om man t ex kan ha en Rika Tillsammans-portfölj i företaget och spara pengarna där?
Jan: Jag tycker alltid att pensionstips och sånt är lite vanskligt, helt enkelt. Nu har vi inte hela bilden men man kan säga någonting generellt. Jag gillar personligen inte garantilösningar, alltså det här att man är garanterad att få tillbaka minst det man betalat in. Det är ofta här vi blir lurade.
Folk är rädda att förlora sina investerade pengar och det är just det som finansiella rådgivare säljer in detta på, den här rädslan att förlora.
Då jag researchade denna läsarfråga så såg jag att det är 40-50 procents ränta i de här räntefonderna och de skulle spara i de här i 20 år.
Jag publicerade en sammanställning på Twitter och Facebook i förra veckan om hur den svenska börsen har gått från 1870 till 2017. Tittar man på ett enskilt år så är det i princip 60 procent upp och 40 procent ner.
Men kollar man på en tioårsperiod istället så har i princip varje tioårsperiod på Stockholmsbörsen varit positiv. Det är bara perioden mellan 1919-1929 som Sverige har gått back. Och i det här exemplet i läsarfrågan så är det ju tjugo år det rör sig om.
Om de då istället sparar pengar på börsen, alltså med högre aktier, så kommer de att tjäna mycket mer pengar och ha i princip identisk sannolikhet att få tillbaka pengarna de har satsat. Det ska mycket till om man sparat sina pengar på börsen i 20 år och inte får tillbaka sina pengar. Så det är mitt första råd.
Sedan så är det här med garantiförvaltning en typisk s k strukturerad produkt. Nu ska vi inte gå in på det här i alltför mycket detalj men det de här förvaltarna ofta gör, är att de tar en stor del av pengarna, låt oss säga 90 procent, i en säker investering med kanske 3 procents avkastning. Då har de ”safe:at” så att de vet att kunden kommer att få tillbaka sina pengar i vilket fall som helst. Förvaltaren tar sen de ytterligare tio procenten och investerar i någon högriskaktie och så tar man 4-6 procent betalt för detta.
Så nej, gäller det långsiktigt sparande så rekommenderar jag hellre globala barnportföljen med 90 procent i aktier och 10 procent i räntefonder. Jag skulle inte rekommendera Rika Tillsammans-portföljen därför att det är också en defensiv portfölj, utan hellre då globala barnportföljen med högre risk och jag grundar det på att tidsperioden är lång.
Är det läge att sälja fonden Kapitalinvest?
Caroline: Då har vi en annan läsarfråga här från Karin. Hon skriver: ”Hej, vi har sparat till våra barn i Kapitalinvest och vad jag har kunnat läsa mig till så var det kanske inte det allra bästa beslutet men nu är det så. Våra barn är nu vuxna och kan ha behov av dessa pengar inom 2-5 år. Är det läge att sälja dem nu och om man säljer dem nu, var ska man placera pengarna istället?”
Jan: Okej, så jag kollade upp Kapitalinvest och som det ser ut nu så är det 30 procent i Sverige och 70 procent globalt. Avgiften är 1,21 och det är jättehögt. Jag brukar säga såhär, att det ska väldigt mycket till för att man ska ha en fond med en avgift på mer än 0,4 procent. Så i det här fallet så borde man omplacera i andra fonder för att sänka avgifen.
Mitt råd till Karin, med tanke på tidsperioden 2-5 år, är att tänka på att:
Tumregeln är att man max ska ha 10 procent i aktier per år som du kan låta pengarna vara ifred och i detta fallet är det 2-5 år, alltså bör det inte vara mer än 20-50 procent aktier
och därmed går Kapitalinvest bort och jag skulle säga att om man vill vara försiktig så kan man sätta 20 procent i aktieindexfonder, t ex Länsförsäkringar global med låg avgift, bred indexfond (titta i listorna över bästa indexfonderna), och sedan resten på ett bankkonto med insättningsgaranti och en ränta på 0,5 eller något sådant. Investera inte med pengar som Du vill ha tillgång till inom fem år!
Avgiften i Länsförsäkringar Global Indexnära
Caroline: Här kommer en annan fråga och kärnfrågan här är: Ska man undvika Länsförsäkringar? Och vi pratar alltså om den globala indexfonden, den här läsaren har läst om detta på en annan blogg och undrar.
Jan: Det här tog jag också upp för ca 2 veckor sedan när jag skrev Bästa fonderna 2018-artikeln på vår blogg, och så här är det: Länsförsäkringar har en paragraf i sina villkor som säger att de har möjlighet att ta ut 2 procents avgift, och det är ju jättemycket för en fond som kostar 0,22. Jag skickade ett mejl till Länsförsäkringars vd och fick ett svar från deras jurist att ”nej, vi har ingen avsikt att utnyttja detta utan vi har det ifall en institutionell investerare skulle ta ut flera hundra miljoner samtidigt.” Men det här står ju inte i villkoren uttryckligen så folk undrar givetvis om man kan lita på detta.
Jag personligen ser inte detta som ett stort problem. Vi har t ex våra pengar i Länsförsäkringar global indexnära. Sen har de även sagt att de kanske ska ta bort den här paragrafen eller formulera om den etc. Så tycker man att det är ett stort problem, vilket jag inte tycker, så kan man byta till t ex Swedbank Robur access global eller DMB global index eller något sådant, de är mer eller mindre ekvivalenta. Jag har även skrivit en artikel specifikt om detta på bloggen som man kan bläddra fram, den finns någonstans i mitten av januari.
Du kan läsa mer här:
- Om avgiften i fonden Länsförsäkringar Global Indexnära på 2 % - Återkoppling från Länsförsäkringars ansvarige jurist Johan Lindström
Köp i snö och sälj i tö?
Caroline: Okej, här kommer en annan fråga: ”Jag har läst någon gång att börsen brukar gå sämre under sommaren. Upplevde det själv i somras då mitt kapital gick ner. Någon förespråkar t o m ’köp i snö, sälj i tö’. Tror aldrig att jag läst något från Jan om detta. Hur mycket sanning ligger det i detta påstående? Finns det någon forskning?”
Jan: Anledningen till att jag sällan pratar om detta är att jag är lite skeptisk till det här med korrelationer, dvs om två faktorer hänger ihop.
Den bästa förutsägelsen av den amerikanska börsen är smörförsäljningen i Bangladesh.
Detta är ju ett skämt, smörförsäljningen i Bangladesh har ju ingenting med den amerikanska börsen att göra, men korrelationen var ändå perfekt under flera års tid. Gick smörförsäljningen upp så gick börsen upp, gick smörförsäljningen ned så gick börsen ned. Då kommer vi till det här med skillnaden mellan korrelation och kausalitet.
Jag är ju nörd och jag har ju all data för Stockholmsbörsen sedan år 1870, både månadsvis och även på senare års tid på dagsbasis. Så jag roade mig lite med detta tidigare idag och summerade alla januarimånader för sig, alla februari för sig, osv. Och om vi då tittar mellan 1870 och 2017 så måste jag säga att det faktiskt verkar stämma!
Det här påståendet att man ska köpa i snö och sälja i tö alltså. Det beror lite på var i landet man befinner sig och när det börjar snöa/töa där men generellt om man tittar på månadssiffrorna så stämmer det faktiskt att börsen har gått ner under sommaren för att sedan gå upp igen.
Det finns faktiskt andra sådana här ordspråk även på engelska, t ex den klassiska ”Sell in May and go away”. Det går ju i samma linje . Sen finns det även de som gjort en fortsättning på detta:
Sell in May, go away, don’t come back until St Ledger day.
Jag fick ju kolla upp det där och St Ledger day är ju i slutet av september. Så det finns alltså ett statistiskt stöd att sommarmånaderna ÄR sämre. Men å andra sidan så brukar det skjuta upp lite i juli, så samtidigt så är det inte en generell sanning. Så jag tror inte att man kan förutspå framtiden och jag tycker att det bästa man kan göra är att månadsspara regelbundet. Det finns en annan klassiker som säger:
Köp till sillen, sälj till kräftorna…
och det är ju precis tvärtom. Så, jag vet inte. Men det var roligt att göra lite research kring detta och jag kommer att lägga ut den här grafen på Twitter och Facebook så får man göra sin egen analys.
Vad tycker ni om Cannabis-aktier?
Caroline: Vi tar nästa fråga. Här är en ganska lång fråga från Samuel men kärnan i detta är att han har investerat i cannabisaktier och han säger att det har gått väldigt mycket upp och ner och att det varit mycket prat om dessa aktier i media. Han undrar här vad vi har för synpunkter, både på den moraliska biten och den ekonomiska biten. Han har köpt aktier för 60.000 och de har nu gått upp till 90.000 så han är väldigt nöjd.
Jan: Okej, vi kan ta upp det här och prata om det och se vad vi tycker. Jag kan börja med att säga att jag rekommenderar INTE att köpa cannabisaktier. Och jag ser det så här att eftersom cannabis har legaliserats i USA så finns det givetvis en massa företag som tycker att de kan tjäna pengar på det här. Men jag upplever det som att cannabis nu är den nya ”hypen” efter bitcoin. Det är spännande att följa, helt enkelt.
Men jag skulle nästan säga att det är smartare att investera 90 procent av portföljen i ”tråkiga” indexfonder. Det var något som Henrik sa också när vi pratade med honom,
att spara eller investera pengar ska vara lika tråkigt som att titta på medan målarfärg torkar.
Och det stämmer faktiskt. Men vill man sedan ha den här spänningen som många är ute efter så kan man ta 10 procent av sin portfölj och investera i t ex bitcoinaktier eller cannabisaktier men då ska man vara medveten om att man i längden kommer att förlora pengar. Jag såg t ex en artikel av Claes Hemberg att den genomsnittliga svenska bitcoininvesteraren nu gått back med 22 procent.
Och då kommer vi till det där igen, att vi köper något när det redan blivit populärt och sedan väntar för länge med att sälja. Men egentligen så är det ju som Arne Talving sade på sin kurs:
att investera ska ju vara som att hitta kantareller i skogen och så är man där ensam ett tag och väntar tills alla andra kommer dit, och då går man till nästa ställe.
En annan metafor är att gå dit bollen kommer komma, inte dit bollen är.
Okej, om vi då ska diskutera den moraliska aspekten så kan vi summera med att Caroline är anti och inte tycker att man borde investera i några droger eller i något överhuvudtaget som gör att folk zoomar ut från sina verkliga känslor, medan jag är mer liberal men ändå tycker att dessa typer av aktier, precis som användning av droger, inte håller i längden. Så det blev inte så mycket stöd för cannabisaktier i den här diskussionen.
Vi kan ju dock säga att vi är glada för Samuels skull i det här fallet, eftersom det gått bra för honom. Egentligen så är ju det viktiga att man kommer igång med sitt sparande och att man tycker att det är roligt så att man fortsätter med det. Risken är dock att man blir avskräckt och börjar tycka att det här med aktier är inget för mig, jag förlorar bara pengar. Men det är alltså inte själva aktierna det är fel på, utan man behöver istället ändra sin strategi eller plan. Man behöver veta att man har oddsen emot sig, att just nu är det en ny marknad och det är rörigt men om 5-10 år så kommer inte hälften av de här bolagen att finnas kvar.
Så för att summera så kan vi säga att vill man investera i trendiga aktier som t ex bitcoin eller cannabis för att man tycker att det är roligt eller spännande, så visst kan man göra det, bara man är medveten om vad man gör. Men i längden så är det alltså de ”tråkiga” aktierna man tjänar pengar på!
Varför betala för Lysa när man kan göra det själv?
Caroline: Här kommer en annan fråga och det är från en läsare som undrar lite om Lysa (annonslänk): ”Jag förstår att de investerar i bra fonder och att de omplacerar pengarna vid behov. Personerna bakom Lysa verkar vettiga. Men det jag inte förstår är: varför ska man betala för en tjänst som man kan få gratis? Varför ska man betala för aktiv/passiv förvaltning?”
Jan: Ja, vi har faktiskt tänkt mycket på det här på sista tiden och vi tog även upp det med Henrik, som ju är rådgivare åt Lysa. Jag vill påstå att man behöver ta i aspekt två saker, och det första är känslan. Man ska tycka att det är roligt att hålla på med sina aktier. Sedan så ska man också värdera sin tid. Om man då tittar på Lysa som alltså tar 0,20-0,30 i avgift, på en miljon kronor så är det då alltså 3000 kronor i avgift, på hundra tusen kronor blir det trehundra i avgift osv.
Och då får man ställa sig frågan: Är det värt för mig att istället göra allt det här arbetet (hålla koll på fonder, identifiera fonder, sätta ihop min portfölj osv) själv för att det ska bli billigare än 300 kronor för mig? En annan sak, som faktiskt gjort att jag själv lutar mer och mer åt att använda mig av en fondrobot som Lysa, är att det finns en massa extraavgifter som kan bli ganska höga. Jag upptäckte detta då jag gjorde min ombalansering och ville ha en amerikansk börshandlad fond.
De hade då plötsligt ett courtage som jag visserligen lyckades få ner från 0,25 procent till 0,15 men sedan var det en växlingsavgift på 0,5 också. Om vi då tittar på Lysa som har samma fonder, så har de förhandlat järnet om dessa avgifter.
Jag mejlade med Emilie som jag har kontakt med på Lysa och hon sa att de har förhandlat stenhårt så att de bara betalar 0,02 procent i courtage och 0,03 procent i valutaomväxling. Det är nivåer som vi aldrig skulle kunna nå på egen hand.
Redan där ser man att man i slutändan INTE tjänar på att försöka göra allt det här själv. Och vi kommer till det här igen, med att värdera sin tid. Om vi skulle använda Lysa, så skulle det till många miljoner innan vi gjorde det de gör åt oss, mer effektivt än dem. Så det är därför jag gillar den här fondroboten som fördelar mitt sparande, väljer ut fonderna och gör ombalanseringen. Även om jag kan göra allt detta själv, så tar det ju tid och då vet jag inte ens om jag har kommit fram till den bästa lösningen.
För att vara transparent så ska jag säga att vi har ett samarbete med Lysa, så om man vill testa på att använda dem så har vi en rabattkod för detta. MEN det jag just sagt om Lysa är helt autentiskt och har inget med vårt samarbete att göra. Jag tycker absolut inte att man ska lägga alla sina pengar i Lysa, men det är definitivt värt att prova och ser det som ett alternativ. Vi har ju själva lagt in våra pengar och kommer nog att fortsätta med det, så om ni vill testa så använd gärna länken med rabattkoden.
Investering på fem års sikt
Caroline: Då tar vi den sista frågan för idag, och den kommer från Ulrika: ”Hur bör jag investera ett kapital om en miljon kronor som jag inom 5 år planerar att börja plocka ut på regelbunden basis under 15 års tid?”
Jan: Det här är ju ganska likt den tidigare frågan som handlade om barnsparande. Alltså, i de här fallen så är den TIDEN som är den avgörande faktorn, och jag måste verkligen tydliggöra det ordentligt här på bloggen. Om det t ex handlar om en tidsperiod på 5 år, då bör det vara max 50 procent i aktier, och till och med det skulle jag personligen tycka var lite läskigt.
Jag är ju en försiktig general och ett fan av de här globala indexfonderna. I det här fallet i läsarfrågan så är nybörjarportföljen ganska bra. Så det skulle jag rekommendera i det här fallet. Kanske 50/50 i aktier och ränta eller till och med en omvänd nybörjarportfölj, med 60 procent i räntefonder och 40 procent i aktieindexfonder för att vara på den säkra sidan. När hon sedan vill börja plocka ut kapitalet så tar hon detta från räntefonderna genom att sälja av dem.
Avslutning och nästa veckas avsnitt
Caroline: Det var sista frågan för denna gången! Vi tackar för idag, och fortsätt gärna att skicka in läsarfrågor, vi läser alla frågor men vi ligger back när det gäller att svara på dem. Jag blir alltid så glad när jag ser att andra läsare svarar, för de ger ofta minst lika bra om inte bättre svar än vad jag själv skulle gett och det är roligt att våran blogg blivit en plattform för de som är intresserade. Och det är ju det som är vårt mål, att hjälpa varandra och bli ”rika tillsammans”.
Sedan så vill vi också puffa lite för nästa veckas avsnitt. Tidigare i veckan så hade vi ju Andreas och Henrik här, som ju är förvaltare av en stor globalfond, och då pratade vi om just det här med aktiv och passiv förvaltning och om livet som fondförvaltare. Och det var ju lite som att bjuda in djävulen, eftersom de har byggt hela sin karriär på det som jag avråder från, dvs aktiv förvaltning. Så lyssna gärna på söndag!
Fortsätt skicka in era frågor, prenumerera på vår kanal här på YouTube eller på vår podd. Eller skriv en kort recension om vad ni tycker att vi kan förbättra med den här bloggen. Vi ses i nästa avsnitt!
Länkarna till artiklarna i dagens avsnitt av podden
Nedan är uppföljningarna för portföljerna:
- Uppföljning av Globala barnportföljen för 2017: +10,4 procent - Utvärdering av Globala barnportföljen sedan start förra året
- Uppföljning av Nybörjarportföljen för 2017: +7,7 procent - Utvärdering av Nybörjarportföljen för det gångna året och sedan starten 2015
- Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014
Nedan finner du ombalanseringsartiklarna:
- Ombalansering i Globala barnportföljen 2018 - Förenkling, försäljning och inköp av fonder till globala barnportföljen inför året.
- Ombalansering i Nybörjarportföljen 2018 - Förenkling, försäljning och inköp av fonder till Nybörjarportföljen inför året.
- RikaTillsammans-portföljen hoppas jag kunna ombalansera i veckan som kommer.
Här är länken till sammanställningen av de bästa fonderna samt en artikel om värdet med ombalansering:
- Bästa fonderna 2021 - De bästa indexfonderna, hållbara fonderna, räntefonderna och övriga fonderna för ditt sparande och din portfölj 2021
- Ombalansera dina fonder och få bättre avkastning - Bästa råden och tipsen för årlig ombalansering av fonder i din portfölj...
Övriga länkar som vi pratade om i dagens avsnitt:
- Fondroboten Lysa (annonslänk) – helautomatiserad version av fondsparandet likt mina portföljer.
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
