Kronofogden hälsar för ett samtal om skuldsättning, skam, tips och saker att tänka på

Idag intervjuar vi Amanda från Kronfogdemyndigheten om deras arbete, om skuldsättning i Sverige, vad de gör och inte gör (t.ex. håller koll på betalningsanmärkningar). Vi diskuterar även saker att göra och inte göra om man vill hjälpa någon med skulder eller om man behöver hjälp själv.

Min upplevelse är att många ser Kronofogdemyndigheten som något lite läskigt. Ungefär som när man blir stoppad av polisen för en trafikkontroll och min första tanke är ”när drack jag senast?” även om det kan vara flera veckor sedan. Men, i samband med research till dagens avsnitt, insåg jag att de är till stor del är en service-organisation som gör att vi kan ha ett fungerande betalningssystem i samhället.

Deras uppdrag är att hjälpa både dem som vill betala och de som vill ha betalt. Det är de som gör det möjligt att få betalt även när den andra parten inte vill. Det är de, som på sätt och vis, som kan ge en ekonomisk andra chans genom att hjälpa till med en skuldsanering. Men, som Amanda påpekar, så finns det många steg i alla processerna och det viktigaste är att om man är i behov att kontakta myndigheten för att få hjälp. Något som också går att göra anonymt.

En annan sak som vi också pratar om är känslan av skam. Det är många gånger väldig svårt för någon som har en tuff ekonomisk situation att be om hjälp. De flesta vill göra rätt för sig och det är skamfyllt att inte kunna göra det, och då är det lätt och naturligt att stoppa huvudet i sanden. Det i sig startar en negativ spiral som blir allt svårare att ta sig ur.

Om man då ska hjälpa någon som har det ekonomiskt tufft, är det en bra sak att tänka på. Att ta dem i handen och kanske hjälpa till med de ”självklara” sakerna som är enkla att göra om man inte skäms. Det kan vara att öppna kuvert, ta kontakt med de som man är skyldig pengar, kontakta Kronofogden och så vidare.

Det finns inget självklart svar, men jag personligen, brukar avråda från att hjälpa till ekonomiskt om det inte finns en betydande beteendeförändring. Däremot rekommenderar jag alltid att vara ett stöd och kanske ta på sig rollen mer av ”projektledare” än att genomförare eller ”lösning på problemet”.

Vi pratar även om konkreta tips som man kan hjälpa till med kring t.ex. att frysa / förhandla ner upparbetad ränta, den löpande räntan, att dokumentera inför en skuldsaneringsansökan, att hjälpa till med det känslomässiga och mycket mer. 🙂

Vi hoppas att du gillar detta lite annorlunda avsnitt! ❤️

Hälsningar,
Jan, Caroline och Amanda

Tips för dig med skulder eller har en anhörig med skulder

I forumet har vi sammanfattat två läsvärda trådar med tips:

• Tips till dig som har skulder →

• Tips till dig som har en anhörig med skulder →

Om du har en fråga eller fundering, skriv gärna en kommentar i forumet. 🙂

Reklam för vår Patreon-community | Tack för ditt stöd 🙏

Det är tack vare sponsringen och stödet som vi får via Patreon som vi kan driva RikaTillsammans. För det här är vi väldigt tacksamma. Det är inget som vi tar för givet. Stort tack till dig som stödjer oss. 🙏

Men! Vi vill självklart även ge något tillbaka. Därför får du som blir en del av vår Patreon-communty bland annat följande:

• Reklamfri podcast + forum - det minsta vi kan ge dig är att du får tillgång till podcast- och video-avsnitten samt forumet utan reklam.
• Extra-material - redan idag finns det över 300 inlägg och ca 40 extraavsnitt i FikaTillsammans-podden som är exklusiva för dig på Patreon. Det är allt från inspirationsföreläsningar, bonusmaterial, intervjuer, analyser av investeringar och mycket annat.
• Prioriterade svar på kommentarer - jag har ingen möjlighet att personligen svara på alla kommentarer och trådar på Youtube, Facebook, Instagram, bloggen, forumet - men här på Patreon, som t.ex. i "Ställ en fråga du har funderat på"-tråden svarar jag på alla kommentarer.
• Förslag på spekulationer till Lekhinken - på Patreon unnar vi oss att från tid till annan komma med tips på "teckna-sälja"-spekulationer vid börsintroduktioner, alternativa investeringar (t.ex. vin) och annat som kan vara intressant jämte ens bassparande i en indexfond / fondrobot.

Du kan läsa mer och själv välja vilken nivå du vill stödja oss på:

Tack till dig som sponsrar eller överväger att sponsra oss via Patreon. Det gör det möjligt för oss att driva RikaTillsammans. 🙏

Transkribering av hela intervjun

Nedan följer en transkribering av intervjun som har redigerats och förbättrats bland annat med AI-assistenter. Så det innebär att den inte är ordagrann. För exakta citat, se inspelningen. 👍

Jan: Välkommen till dagens avsnitt av RikaTillsammans.

Caroline: I dag har vi Kronofogden på besök. 🙂

Jan: Gäst i dagens avsnitt är Amanda Vargensten Westerström från Kronofogden som kommer prata om Kronofogdemyndighetens roll i samhället, lite om skuldsättning, tips och mycket mer.

Caroline: Hon kommer också att ge råd till dem som kanske själva har skulder eller har en anhörig med skuldsituation.

Jan: Vi diskuterar olika möjligheter som skuldsanering och löneutmätning. Vi kommer också att utforska hur man kan förhandla om räntesänkningar samt använda kommunens budget- och skuldrådgivare. Vi delar också tips för anhöriga som vill hjälpa någon i en skuldsituation.

Jan: Caroline, vad är din höjdpunkt från samtalet?

Caroline: Under dagens avsnitt lärde jag mig betydelsen av att snabbt kontakta inkassobolag eller Kronofogden snarare än att stoppa huvudet i sanden eller dra ut på kontakten med leverantörer, inkassobolag och Kronfogden.

Jan: Ja, vi diskuterade den skam som ofta är förknippad med skuldsituationer. Men lyckligtvis betonar vi att ju tidigare du ber om hjälp, desto bättre blir utgången. Misstaget många gör är att ta för lite hjälp för sent.

Caroline: Ett problem är att skuldsaneringsansökningarna har ökat, men antalet godkända ansökningar har minskat. Detta beror på att vi missförstår processen.

Jan: Vi diskuterade mycket den skam som ofta är förknippad med skulder. Vi kom fram till hur viktigt det är att ta kontakt och be om hjälp så tidigt som möjligt. Många missförstår processen, vilket kan förklara varför fler söker skuldsanering men färre beviljas.

Caroline: Vad var det viktigaste för dig?

Jan: Min huvudpoäng skulle vara att i stället för att direkt betala av någons skulder, bör man i första hand hjälpa personen att hantera sin situation. Att betala skulden löser kanske det omedelbara problemet men tar inte itu med roten till skuldsituationen. Skuldproblem handlar ofta om mer än bara att missförstå ekonomi; det kan hänga samman med andra livshändelser. Det kan vara mycket mer givande att ta tag i grundproblemet, vilket ofta är kopplat till skam och andra känslor.

Välkommen Amanda

Jan: Nu är det dags att välkomna vår gäst, Amanda Weinstein Zetterström. Amanda, du har arbetat på Kronfogden i mer än 10 år. Du har arbetat med allt från inspektioner till förebyggande arbete samt projektledning.

Amanda: Tack! Stort tack!

Jan: Vill du lägga till något?

Amanda: Nej, jag tycker att allt är täckt. Min karriär på Kronofogden har varit omfattande så här när man tittar bakåt. .

Jan: Det finns många myter om Kronofogden, vilket ibland kan skapa oro för att ta kontakt med dem. Med dina tio år av erfarenhet, vad tycker du är det viktigaste någon borde veta om Kronofogden?

Amanda: När jag tänker tillbaka på när jag började för nästan tolv år sedan, kommer jag ihåg hur förvånade mina gamla kollegor var när jag berättade att jag skulle gå över till Kronofogden. Det blev alldeles tyst i rummet. Någon sade till och med att de ifrågasatte om de skulle träffa mig igen.

Det visar hur starka vissa föreställningar är om Kronofogden, som att det skulle vara farligt. Men jag tror att det mycket är en myt till följd av hur det var tidigare. Kronofogden har också gjort en stor resa till att bli en servicemyndigheten för både den ska betala och den som vill ha betalt.

Jan: Vad skulle du säga är de viktigaste uppgifterna för Kronofogden idag, givet att ni ändå nästan är 2.000 anställda?

Amanda: Ja, vi gör mycket. Som du sa, vi är här för både dem som ska betala och dem som ska få betalt. Vi förblir neutrala och tar hänsyn till båda sidorna. Vårt fokus är att ge information och kunskap för att hjälpa både gäldenärer att hantera sin situation och säkerställa att borgenärens intressen tas om hand.

Det vi gör mest är kärnverksamheten, verkställighet, där vi är ute och träffar människor, undersöker vilka tillgångar individer har för att betala sina skulder. Löneutmätning, där en del av någons lön används för att betala skulder, är den vanligaste åtgärden. Vi har också tillsyn över konkurser, skuldsanering och en stor kundtjänstavdelning. Vår process är omfattande och involverar många olika steg.

Kronofogden är en neutral part

Jan: Det låter som en bra startpunkt. Kan du beskriva hur denna process ser ut?

Och jag vill understryka att ni inte tar ställning för någon part, utan hjälper båda parterna. Det är något som jag inte hade tänkt på innan dagens avsnitt.

Amanda: Det är korrekt. Utan Kronofogden skulle många processer, framförallt de som hanterar de nödvändiga krediterna, inte fungera ordentligt. Förståeligt nog kan de som är skuldsatta tycka att åtgärderna vi vidtar verkar personliga, men vi tar inte dessa beslut lättvindigt. Vi överväger alltid det faktum att det finns två sidor. Vi tar inte ställning för bara den ena parten.

Jan: Ja, utan Kronofogden, då skulle låntagning och långivning bli mycket svårare och den ekonomiska aktiviteten skulle med stor sannolikhet minska. Långivare utsätts för större risk eftersom de inte är säkra på om de får tillbaka sina pengar.

Amanda: Långivning skulle bli mindre frekvent. Dessutom sker det att individer befinner sig i en situation där de har en privat skuld med höga räntor som de betalar av utan att lyckas minska själva skulden. Personliga tragedier av detta slag finns, men det är viktigt att behålla ett klart huvud och komma ihåg att skulderna måste betalas tillbaka.

Caroline: Har ni statistik över dessa personliga tragedier? Hur många personer lyckas lösa sina skulder, eventuellt med er hjälp? Du nämner detta eviga ekorrhjul av skuld och ränta, vilket är en viktig del av diskussionen.

Amanda: Vi har ett visst antal ”evighetsgäldenärer”, personer som har haft skulder noterade hos kronofogden sedan början av 90-talet, och fortfarande har löneutmätning. När dessa personer lyckas frigöra sig från oss skickar de ibland tackkort eller tårta för att fira. I en del fall har vi informerat dem specifikt om möjligheten till skuldsanering, då detta påverkar deras psykiska välbefinnande starkt. Vi gör inte detta rutinmässigt, men det kan ske i fall där vi ser en alternativ lösning.

Jan: Så innan vi djupdyker i vanliga orsaker och skuldsanering, kan du förklara det generella processflödet? Jag har hört några missuppfattningar om det, som till exempel om jag missar att betala en faktura, så får man en anmärkning hos kronofogden, vilket är en stor feluppfattning.

Amanda: Låt oss ta ett exempel. Antag att du har en räkning som behöver betalas. Om du inte betalar får du en påminnelse och många tar tillfället att betala då. Även om inte alla, erbjuder vissa företag ytterligare en påminnelse. Om du fortfarande inte betalar, skickas ditt ärende vanligtvis till ett inkassoföretag, som också skickar en påminnelse. Om du inte betalar till inkasso, kan ärendet skickas vidare till kronofogden vilket kan leda till en betalningsanmärkning. Därför har du flera tillfällen att betala: när räkningen kommer, när påminnelsen kommer, när inkassokravet kommer och slutligen, när kravet går till kronofogden.

Vilka är de vanligaste orsakerna till att hamna hos er?

Jan: Vad händer när ärendet skickas till kronofogden?

Amanda: När ett ärende skickas till Kronofogden innebär det att inkassoföretaget har ansökt om ett betalningsföreläggande. Du får då ett brev hem där det anges hur mycket du är skyldig. Du har ytterligare en möjlighet att invända eller betala, vilket skapar ett ärende hos oss. Om du varken betalar eller invänder registreras ärendet och du har ett aktivt ärende hos Kronofogden.

Men om det är första gången du har ett ärende hos oss och du betalar direkt, blir det sekretessmarkerat och du undviker en betalningsanmärkning, som alltså inte blir synlig. Så det finns flera steg innan det når denna punkt.

Jan: Vid alla dessa steg kan du invända, säga att du inte alls gjorde den affären som ledde till kravet. Om du gör det, pausar processen medan det utreds. I ett fall där jag var med om det själv, kunde inte det andra företaget bevisa att jag hade gjort köpet, så ärendet avskrevs.

Amanda: Du tar upp något viktigt, det kan vara svårt att prata förebyggande arbete eftersom det kräver aktivitet från individens sida i relation till sin ekonomi och kommunikation, vilket kan vara utmanande under vissa perioder. Om man är aktiv, finns det flera steg där man kan reagera, antingen genom att invända mot felaktighet, acceptera att en miss har begåtts, söka hjälp från kommunens budget- och skuldrådgivare, prata med en närstående som har bra koll på ekonomi, eller kontakta Kronofogden direkt för att klargöra och lösa situationen. Vi välkomnar alltid samtal och frågor som rör skulder.

Jan: Absolut, vara aktiv och ta kontakt är nyckeln här. En annan fråga från communityn:

Vilka är de vanligaste personliga ekonomiska orsakerna till att man hamnar hos er? Arbetslöshet, skilsmässa, missbruk, psykisk sjukdom – vad ser ni mest av?

Amanda: Vi brukar kalla dessa för livshändelser. Som du nämnde, att förlora sitt jobb, bli sjuk eller genomgå en skilsmässa är de tre vanligaste orsakerna. Medan jag inte har statistik för att stödja detta, vill jag hävda att psykiskt hälsa också spelar en stor roll.

Många människor vi möter mår helt enkelt inte bra, vilket påverkar deras förmåga och vilja att vara aktiva kring deras ekonomi. Därför kan våra råd om aktivitet vara svåra att följa för vissa grupper. Missbruk kan också bidra, även om jag inte har konkreta bevis eller statistik för det.

Ibland är det svårt att bara öppna ett kuvert

Jan: Med tanke på att psykisk ohälsa ökar i samhället, är det sannolikt att att öppna kuvert och betala räkningar inte blir en prioritet för de som lider av det.

Amanda: Innan jag började jobba på Kronofogden arbetade jag som socionom och inom socialtjänsten. Jag har sett människor med stora ekonomiska problem, som har svårt med att öppna kuvert, samt med att ta kontakt och vara aktiva i sin ekonomi. Och dessa råd att vara aktiva och förebygga funktionerar bra för vissa grupper men mindre bra för andra.

Jan: En fråga till ? Jag såg att Telia och Collector är de som skickar in flest ärenden. Vilken är den vanligaste skulden?

Amanda: Det varierar beroende på vilken åldersgrupp man kollar på. När vi tittar på de yngre, 18-25 år, märker vi att konsumtionskrediter, inklusive mobiltelefonskulder, och online-shopping är vanligt. I de äldre grupperna, inklusive de mellan 35 och 50 år, är det mer skatteskulder, skulder till banker och även skulder från e-handel.

Jan: Ser ni några trender? Det har pratats mycket i media om att skuldsättningen bland unga ökar och att det var bättre förr. Finns det belägg för det?

Amanda: Tyvärr, ja, det finns vissa tecken på det. I vårt förebyggande arbete, där vi erbjuder skolmaterial till lärare, får vi signaler om att ett växande antal unga inte tycker att det är en stor sak att hamna hos Kronofogden. De har en mer avslappnad inställning till detta än tidigare generationer, vilket är oroväckande.

Jan: Kanske för att ni har blivit för vänliga. 🙄

Amanda: Jag tänker att det finns en viss konsumtionshets i samhället. Medieutbudet uppmuntrar oss att shoppa och det är lätt att köpa på kredit, vilket kan vara extra lockande för unga. När jag var ung fanns inte dessa chanser, vilket kanske var till det bättre. Jag tror att kombinationen av lättillgänglig shopping och påverkan från sociala medier har en effekt, men jag har inga siffror för att stödja detta.

Hur många finns i ert register

Jan: Hur stor andel av befolkningen finns i ert register?

Amanda: Det har legat stabilt runt 400,000 personer under flera år. Oroande är att även om antalet människor i registret är stabilt, har medianskulden per person ökat till cirka 70.000 kr. Så även om det är positivt att antalet människor inte ökar kraftigt, är det oroväckande att de initiala skulderna som kommer in är större, vilket gör dem svårare att lösa.

Caroline: Så är det kopplat till att det är lättare att handla eller vet ni inte det?

Amanda: Vi har inget klart svar på det, men vi har sett en ökning i skulder kopplade till el, vilken har blivit dyrare. Detta har börjat märkas, och vår analysavdelning var faktiskt genuint orolig över den stora mängden elskulder som kommit in under 2023. Med tanke på de ekonomiska utmaningar många har haft, är det inte svårt att förstå varför det är svårt för både privatpersoner och företagare att betala sina elräkningar.

Jan: Absolut. Och där finns det många som har små ekonomiska marginaler. En studie som jag tror Svea Ekonomi gjorde för något år sedan indikerade att 27 % av befolkningen inte klarar en oväntad kostnad på 5 000 kr.

Om elräkningarna ökar, något som många tror efter några uppskattningar av SVT som säger att det kommer att vara en ökning på 60 000 kr per familj per år fram till 2023. För att sätta det i perspektiv, det ger en kostnadsökning på 5 000 kr per månad. Det betyder att det inte ens finns utrymme för en buffert.

Amanda: Verkligen, det är svårt. Den typen av råd att vara aktiv och ha en buffert skulle man vilja ge. Men det känns ineffektivt att råda de som inte har möjlighet att bygga en buffert. Det är något man kan göra, även med små marginaler. Men det kan vara svårt. Att spara till och med lite kan vara mycket svårt för vissa.

Jan: Ett ämne som ofta kommer upp i media är rädslan för vräkning. Speciellt med barn involverade. Risk för vräkning av barn. Vad jag förstår från er webbplats är att var tolfte barn i Sverige har föräldrar med skulder hos Kronofogden. Så i praktiken kan vi säga att det skulle vara två i varje skolklass.

Amanda: Det är verkligen sorgligt. Vi strävar efter nollvision, precis som i trafiken. Självklart vill ingen som jobbar på Kronofogden någonsin att man ska behöva vräka barn. Det är den mest hjärtskärande uppgiften, om jag får säga det. Det påverkar en, det kan jag inte neka till. Men vi jobbar hårt, speciellt med det förebyggande arbetet. Vi vill se ett samarbete mellan socialtjänsten och hyresvärdar, ett fokus på kommunikation kring de som börjar bli sena med hyran och agerar snabbt när någon är sen med hyran.

Jan: För att hindra att situationen når till den punkten.

Amanda: Ja, i vissa kommuner sker det möten mellan hyresvärdar, socialtjänsten och ibland Kronofogden för att diskutera de som är sena med hyran och se om det finns en lösning. Dock i Stockholm, med sina 13-14 stadsdelar och stor befolkning, är det mer komplicerat.

Men det finns kommuner, exempelvis söder om stan, som har haft stor framgång med detta. De fungerar som ett exempel, och andra kommuner tar inspiration från deras arbete. De har lyckats reducera dessa problem till mycket låga nivåer.

Kronofogdens förebyggande arbete

Caroline: Kan vi diskutera lite mer om detta förebyggande arbete?

Jan: Ja, vilket sorts stöd erbjuds? När bör man vända sig för hjälp? Min erfarenhet, främst genom de enstaka gånger jag t.ex. har hjälpt organisationer såsom Giving People, är att många väntar för länge innan de söker hjälp. Man borde tagit steget att kontakta er mycket tidigare i processen. Men istället kommer man till er när situationen blivit ohållbar. Vad tycker du om detta?

Amanda: Jag håller helt med. Att få ett brev från Kronofogden är sannolikt så obehagligt att många bara gör sitt bästa för att ignorera det. Men att ta det första steget att faktiskt plocka upp telefonen och ringa kan vara extremt svårt.

Vi har märkt att folk som ringer är väldigt spända, kanske till och med i affekt. Det går nästan att känna spänningen genom telefonen. Men efter att ha diskuterat sin situation känner många en lättnad.

”Det var skönt att prata med dig, mina axlar känns mycket lättare nu.

Trots att vi inte kan ändra på deras situation direkt och vi bara tillhandahåller information, har det ofta en stor psykologisk effekt. Det blir ett slags erkännande om att man är inte ensam i en svår situation. Om något, fungerar ett samtal som ett första steg mot en lösning.

Jag vill verkligen betona detta för alla som lyssnar: vi vet att det är jobbigt att ringa, men vi har stor erfarenhet av att prata med människor som befinner sig i svåra situationer. Och vi vet också att de flesta känner en stor lättnad efter att ha ringt och fått information.

Utan denna information kan man skapa alldeles för skräckfyllda scenarier för sig själv. Med rätt information finns det oftast flera tänkbara scenarier för att komma ur din situation.

Caroline: Exakt, kanske känns lösningen närmare eftersom man har fått prata med någon om det istället för att bearbeta det på egen hand.

Amanda: Ändå ringer folk ofta när det redan går mot vräkning. Om du får ett brev om vräkning, ring oss genast. Vi kan åtminstone diskutera: Hur hamnade du här? Vilka omständigheter har fört till denna punkt? Det erbjuder en möjlighet för dialog, inte för att vi personligen kan lotsa dem ur situationen, men vi kan ge information om vilka steg som behövs för att undvika vräkning.

Vi berättar också att ett brev sänts till socialtjänsten i deras område. Har de redan kontakt med dem? I vissa fall kan socialtjänsten gå in och hjälpa till med betalningar. I andra fall kanske de redan har gjort det en gång. Vilken väg det kan ta beror på situationen. Det första steget är bara att plocka upp telefonen.

Kommunens budget- och skuldrådgivare

Amanda: Om samtalet känns för påfrestande, rekommenderar vi alltid kommunens kostnadsfria budget- och skuldrådgivningsservice. Det finns en budget- och skuldrådgivare i varje kommun och det är kostnadsfritt att träffa dem.

Jan: Det är också ett råd jag ofta ger. Om någon mailar oss och vi inte kan hjälpa, då brukar vi hänvisa till dessa. Varje kommun har en budget- och skuldrådgivare, bara boka ett möte genom att besöka kommunens webbplats. Ibland kan en anhörig eller vän hjälpa genom att gå med till det bokade mötet med kommunens budgetrådgivare och stötta under telefonsamtalen.

Amanda: Ja, absolut, jag vill verkligen lyfta upp budget- och skuldrådgivarna. De är en otrolig yrkesgrupp som gör en enorm insats för många men de syns inte mycket. De är inte särskilt bra på att marknadsföra sig, men jag ser till att lyfta fram dem.

Om du tycker att det är svårt att boka ett personliga möte kan du absolut ringa dem istället, något som kan känns mer bekvämt för vissa. Som anhörig kan du också hjälpa genom att öppna brev och sortera dem: brev som redan har gått till Kronofogden, brev där du fortfarande har chans att betala, och så vidare.

Vi skickar ofta flera brev om samma ärende, så det kan verkligen hjälpa till att organisera allt.

Jan: Ja, och om man inte har mycket självförtroende är det viktigt. Särskilt när många brev är på myndighetssvenska, som är lite speciell. Dessutom kan man bli lite rädd när man får ett brev från er på Kronofogden. Det påminner om när skatteverket kontaktar en, det känns lite som att bli stoppad i en trafikkontroll. Min första tanke är oftast, ’Vad har jag gjort nu?’

Amanda: Precis, jag relaterar till detta. En gång när jag blev stoppad vid en trafikkontroll var jag extremt nervös trots att jag inte hade druckit alkohol på flera månader. 🙂 Men jag vill också nämna att vi arbetar mycket med att klargöra språket i alla våra blanketter.

Beslut behöver vara på myndighetssvenska

Amanda: Det är viktigt att adressera att de kan vara komplicerade. När jag började här var jag tvungen att spendera en hel del tid för att verkligen förstå dem. Men tänk nu på de som kanske inte talar svenska som sitt förstaspråk eller har lässvårigheter, det måste vara oerhört svårt för dem.

Jan: Precis. Det är särskilt svårt när det används tekniska termer eller legala formuleringar, exempelvis ’anmodan’.

Caroline: Ja, jag undrar om detta är ett kvarleva från 70-talet när kundperspektivet inte prioriterades så högt?

Jan: Kanske det. Men det är också så att myndigheter måste fatta beslut, och dessa beslut måste ofta formuleras på ett specifikt sätt för att uppfylla lagstiftningen och kunna tas upp för överklagan.

Caroline: Men du nämnde klarspråk. Arbetar ni med att förenkla era brev?

Amanda: Ja, vi har en person som arbetar, om inte heltids, så nästan enbart med klarspråk. Genom att förenkla språket i våra blanketter, information på webbplatsen och interna dokument, säkerställer vi att alla kan förstå och delta. Om du inte förstår, kan du inte agera. Det är alltid utrymme för förbättring, men jag tycker att det har skett en enorm förändring under mina tolv år här.

Vi arbetar t.ex. mer aktivt med texter, använder du-form och inkluderar sammanfattningar. Detta gäller även för interna anteckningar, som ibland kan innehålla gammalt ”kanslispråk”. Så vi strävar efter att alla ska kunna förstå, inklusive kollegor och de som kanske begär att se anteckningar för att utvärdera om de har blivit felbehandlade.

Skuldsanering

Jan: Vi hjälpte en person med en ansökan om skuldsanering genom kommunens budget- och skuldrådgivare, och vi insåg att hon faktiskt skulle ha mer pengar i månaden om hon blev beviljad skuldsanering än vad hon hade just nu.

Det tyder på att skuldsanering kan förbättra ekonomin för vissa personer som befinner sig i svåra skuldproblem. Det verkar finnas mycket missförstånd kring skuldsanering. Kan du förklara hur det fungerar?

Amanda: Absolut, jag kan försöka förklara. Skuldsanering är en fantastisk möjlighet för de individer som är så mycket skuldsatta att de inte kan förväntas betala tillbaka inom överskådlig framtid. Det finns ett test på vår hemsida som individen kan använda för att bedöma sin situation. Kriteriet är alltså att man inte ska kunna betala tillbaka inom en överskådlig framtid.

Vad som betraktas som en ”överskådlig framtid” varierar, men kan sträcka sig från 10 till 20 år. Personer som är yngre, till exempel 25-åringar med 30 000 kr i skulder, kvalificeras sällan för skuldsanering eftersom de har många år att arbeta och betala tillbaka sina skulder. På senare tid har vi sett en stor ökning i antalet ansökningar om skuldsanering.

Jan: Ja, och jag tror att det stod på er hemsida att omkring 60 procent av ansökningarna beviljades.

Amanda: Nu har godkännandegraden sjunkit till cirka 30-35 procent, vilket innebär en enorm mängd ansökningar. Många av dessa kommer från individer som helt enkelt inte uppfyller kvalifikationerna för insolvens. Trots att det skett en viss lättnad i reglerna för att ansöka om skuldsanering, så uppfyller fortfarande en stor andel inte de nödvändiga kriterierna.

Caroline: Hur fungerar det när skulderna skrivs av?

Amanda: I princip skrivs de av först efter fem år. Först får du ett preliminärt beslut som indikerar vilken riktning det lutar mot, vilket följs av ett slutgiltigt beslut. De som utför undersökningen går noggrant igenom alla tillgångar, för att se om du har något annat som kan realiseras, för att betala din skuld. De gör också en intervju och genomför en grundlig utredning om din totala livssituation. Dina borgenärer kommer också in med sina synpunkter och de behöver alla godkänna betalningsplanen.

Jan: Vad händer om de inte godkänner den?

Amanda: Jag kan inte gå in på detaljer, men jag vet att alla borgenärer behöver kontaktas och att en överenskommelse behöver nås. Annars kommer betalningsplanen inte att fungera. De behöver godkänna den betalningsplan som presenteras för dem.

Om du följer planen och betalar av din skuld i fem år eller tre år om du är företagare skrivs resten av. Att leva med skuldsanering är mycket svårt, det är verkligen en fråga om att hålla huvudet över vattenytan under dessa år.

Jan: Jag upptäckte på er webbplats att det finns två skuldsaneringsvägar, en för privatpersoner och en för företagare. Kan du berätta mer om detta?

Amanda: Tyvärr kan jag inte berätta detaljerat varför skuldsaneringsplanen är kortare för företagare, det är bara så det har beslutats. I vissa specifika fall finns det möjlighet för en kortare betalningsplan på fem år, men det krävs speciella personliga omständigheter. Det är därför svårt att ge generell information om skuldsanering då varje fall är unikt.

Jag skulle rekommendera alla att först genomföra ett självskattningstest för att få en uppfattning om de potentiellt är kvalificerade. Om så är fallet, lönar det sig att lägga tid på sin ansökan. Om du får hjälp av en budget- och skuldrådgivare kan du öka dina chanser genom att skicka in en välgjord ansökan. Se till att du inte rusar genom den. Du kan ta hjälp av någon du litar på om det behövs, det behöver inte nödvändigtvis vara en professionell rådgivare. En anhörig fungerar bra.

Bra med förståelse med hur det fungerar i inkassobranschen

Jan: Jag testade självskattningstestet och det var mycket informativt. Det väckte flera frågor och jag lärde mig något nytt. Till exempel upptäckte jag att skatteskulder inte kvalificerar för skuldsanering eftersom de reserveras efter fem år.

Caroline: Men jag undrar om kreditgivarna som går med på skuldsanering någonsin ersätts? Eller måste de bara acceptera förlusten?

Amanda: De måste bara acceptera förlusten.

Jan: Jag har haft en del tankar kring skulder och skuldsanering. Det understryks ofta att skuldsanering inte bör ses som ett verktyg för slarv. Skuldsanering innebär inte att man bara ’börjar om’ efter att ha misslyckats med betalningar. Det är mer komplicerat än så – man måste aktivt försöka betala av, genomföra tester och hålla kontakt med berörda parter.

Jag tror att det kan vara hjälpsamt att förstå hur inkassoföretag och liknande institutioner fungerar. Ofta förstår folk inte att dessa företag lägger på räntor och påminnelseavgifter på skulderna, och sedan återigen ränta. I förhandlingar med dessa kan man försöka få ner beloppet till det ursprungliga, eftersom räntan huvudsakligen är deras vinst.

Det kan även vara möjligt att sänka räntan, frysa räntan och förhandla om det totala beloppet. Många vet inte heller att skulderna säljs av till annat bolag efter en tid, och det bolaget har vanligtvis betalat mindre för skulden än vad som är skuldens totala värde. Därför finns det utrymme för ytterligare förhandlingar.

Amanda: Absolut, och det du säger leder till en annan viktig punkt: Om du ska förhandla, gör det innan saken går till Kronofogden, eftersom det finns noll utrymme för förhandling när det väl är där. Varje inkassoföretag har sina egna regler, och medan jag inte har mycket insikt i branschen finns det ofta möjlighet till avbetalningsplaner med dem, vilket Kronofogden inte erbjuder.

I vissa specifika fall kan även Kronofogden godkänna en sådan plan, men det är extremt ovanligt. Kontentan är att det inte finns något utrymme för förhandling hos Kronofogden. Alltid fråga inkassoföretaget om en avbetalningsplan, och om du lyckas skaffa en, se till att klara avbetalningarna.

I de olika skedena av processen finns det möjligheter att ta kontroll över situationen vilket istället kan ge dig känslan av kontroll över din ekonomi, inte bara för att undvika Kronofogden, utan för att stärka din ekonomiska säkerhet.

Fördel att vara aktiv och dokumentera alla steg

Jan: Att vara aktiv i din skuldsituation kan vara till stor hjälp. Inkassoföretag är oftast mer samarbetsvilliga än vad folk tror. Genom att dokumentera samtliga steg kan du bygga upp din egen dossier, vilket är en stor fördel när du ansöker om skuldsanering.

Amanda: Som du sa är dokumentation oerhört viktig, särskilt om du har många ärenden att hantera. Du blir din egen ”spindel i nätet” när det gäller att hålla ordning på all kommunikation och dokumentation. Det bekräftar bara vad du redan har sagt.

Jan:Så bra, det här var en fråga från Jens i forumet. Han undrade om det finns något förslag om att ändra hur inkassoärenden hanteras, så att huvudbeloppet betalas av först, före räntan. Är det något du känner till?

Amanda: Jag vet att ett sådant förslag finns, men än så länge har inga beslut fattats. Medarbetare på Kronofogden kan också lyfta problem de ser i sina system till våra jurister, som kan ta upp frågan om lagändringar, vilket ofta tar flera år. Detta förslag skulle verkligen hjälpa många skuldsatta, så vi hoppas verkligen att ett beslut kommer att fattas snart.

Jan: Erik Dahlén har en fråga. Han undrar om vi ser några tecken på att människor börjar sälja sina bostäder med förlust, likt det som hände på 90-talet. Att man hamnar med enorma blancolån och skulder till banken, som man sedan strävar med i 25 år.

Amanda: Nej, jag ser inte dessa tecken än. Det kan vara för tidigt att säga.

Jan: Ja, det kanske är det.

Amanda: Beslut som dessa tas ofta med någon form av fördröjning. Om du skulle ställa samma fråga om två år, kanske situationen är helt annorlunda. Jag ser en del dystra prognoser framöver, särskilt gällande antalet gäldenärer. Den totala skuldsumman har också ökat kraftigt. Så jag skulle inte bli förvånad om vi skulle se en liknande utveckling igen, även om jag hoppas att det inte kommer att bli lika illa som det var på 90-talet.

Jan: Jag funderar också på det här. Ibland kan människor tänka att de som hamnar hos Kronofogden bara är oansvariga med sin ekonomi. Men jag har en kompis som arbetade medLyxfällan, så såg jag att det inte alltid var fallet. En skilsmässa, sjukdom eller arbetslöshet kan mycket snabbt ändra en persons ekonomiska situation. Det kanske inte alltid är en fråga om oansvarighet, men om oförutsebara omständigheter som leder till ekonomiska svårigheter.

Jan: Jag tror att det skulle göra oss alla gott att visa lite mer ödmjukhet. Det är viktigt att vi inte ser ned på personer som befinner sig i en svår ekonomisk situation.

Caroline: Och vi bör alla vara medvetna om att under bästa omständigheter kan vår ekonomi förefalla robust. Men i verkligheten är det ofta inte mycket som behövs för att saker och ting inte ska gå som planerat.

Jan: Jag brukar påpeka det faktum att en fastighets värde kan påverkas av olyckliga händelser som en skilsmässa eller arbetslöshet.

Caroline: Ja, vi måste våga överväga dessa möjligheter.

Jan: Precis, och för de allra flesta skulle dessa scenarion vara mycket besvärliga.

Amanda: Visst finns det många faktorer utanför vår kontroll. Jag minns att på 90-talet var man orolig för sådant som värmepannan som går sönder. Då fungerar plötsligt inget som det ska. Och det finns givetvis andra exempel idag. Sådant vi inte kan styra över, som bilen som går sönder eller barnen blir sjuka.

Jan: Ja, eller att räntorna plötsligt går upp.

Amanda: Exakt. Det påverkar oss just nu och det är inte roligt för dem som har lån.

Amanda: Det var några år sedan jag arbetade med detta mer konkret, men jag tror att det finns få undantag. Det kanske finns vissa tillgångar som är skyddade genom arvsrätt eller liknande, men vad gäller kapitalförsäkring du nämnde tidigare, är jag osäker.

Vad kan mätas ut?

Jan: Vi diskuterade på vårt forum att till och med en bil, om det används av en person men är registrerad i någon annans namn, kan bli föremål för utmätning. Det skulle kräva en utredning för att avgöra vem som faktiskt använder bilen.

Amanda: Ja, det stämmer. Mycket grundliga utredningar genomförs innan något kan utmätas. Om du är den som använder bilen, trots att den är registrerad i någon annans namn, kan den fortfarande bli föremål för utmätning. Det kan dock leda till juridiska tvister och dessa utmätningar blir ofta överklagade.

Caroline: Jag är fortfarande osäker om pensionen. Är den inte skyddad?

Jan: Om jag skulle gissa, trots att jag inte är expert, skulle jag säga att pensioner troligtvis är en av de tillgångar som drabbas minst. Som vi tidigare nämnde, en individuell pensionssparplan är inte helt skyddad, men jag tror att den är mer skyddad än många andra tillgångar.

Amanda: Jag ber om ursäkt, men jag kommer inte ihåg exakt, så jag skulle inte vilja gissa.

Jan: Vet du vad, Amanda? Låt oss ta en paus och du kan kolla upp det med din kollega. Sedan kan vi skriva det i beskrivningen. Vi behöver inte gissa. Låt oss gå vidare till en annan fråga. Kunna du berätta lite om preskriptionstider för olika typer av fordringar?

Amanda: Visst, vi nämnde det lite tidigare när vi pratade om statliga fordringar. Om du är skyldig Skatteverket eller CSN pengar, preskriberas dessa skulder efter fem år. Gällande privata fordringar, finns det olika preskriptionstider, och vissa skulder har ingen preskriptionstid alls och förblir kvar, som till exempel skulder till banker. Det finns också vissa konsumentfordringar som har en preskriptionstid på tio år.

Jan: Jag kommer ihåg när jag hjälpte personer med detta, att det är viktigt att bland annat prata med inkassobolag. De är skyldiga att svara på dessa frågor. Om skulden har varit utestående en längre tid men fortfarande kvarstår, måste de kunna bevisa att de har försökt uppehålla kravet och att det inte har preskriberats.

Amanda: För att lösa dessa frågor bör du ha dialog antingen med inkassoföretaget eller med företaget där skulden kommer ifrån.

Exekutiv auktion

Jan: Ja, precis. Nu tänkte jag att vi kunde prata om exekutiva auktioner. Det är ett ämne som ibland kommer upp i media. Kan du förklara vad det innebär, när det sker och hur det fungerar?

Amanda: En exekutiv auktion kan äga rum om, till exempel, en bostadsrätt utmäts. Fram till dess att försäljningen sker har personen alltid möjlighet att reglera skulden. Men när beslut om en exekutiv auktion tas och själva auktionen äger rum, sköts det av jurister för att säkerställa att allt går rätt till. Objektet som ska säljas värderas först och sedan hålls en visning, precis som vid en vanlig bostadsrättsförsäljning. Dock, för att respektera ägarens personliga tillhörigheter, är det inte tillåtet att fotografera under visningen. Efter visningen har spekulanterna möjlighet att antingen delta vid auktionen på plats eller lägga bud via telefon.

Jan: Och så måste man betala 10 % kontant på plats, stämmer det?

Amanda: Vi hanterar inte lika mycket kontanter som tidigare. Idag går betalningen mestadels via kort och sedan reglerar man resten av summan senare. När man köper på en exekutiv auktion, köper man objektet ”som det är”, vilket ibland kan orsaka problem, till exempel om gäldenären vägrar att flytta ut när köparen anländer.

Jan: Men de vet att de kan få din hjälp.

Amanda: Ja, vi kan erbjuda hjälp, ett förfarande vi kallar för handräckning. Det involverar att vi assisterar med att förflytta den person som behöver hjälp.

Jan: Vi har nu pratat i en timme. Tiden går snabbt. Är det något mer du vill dela med oss, Amanda? Något annat du vill folk ska veta, förutom att ta kontakt och be om hjälp? Det finns ingen skam i det.

Amanda: Jag vill gärna betona att vi verkligen förstår att det kan vara jobbigt att ta kontakt med oss. Vi förväntar oss inte att folk bara ska ringa oss utan tänkande. Men jag vill lova er att det kommer att kännas lättare efter att du har kontaktat oss. Även om vi inte kan lösa hela din situation kan jag garantera att du kommer att känna dig lite lättare. Jag tar verkligen tillfället i akt att understryka det.

Jan:Jag tolkar också det som att man kan kontakta oss om man har en nära anhörig och behöva information om vad som gäller, hur det fungerar, och till vem man kan vända sig.

Amanda: Ja, information kan ses som makt. Med information vet man åtminstone vad nästa steg blir, och kan därmed göra mer genomtänkta val, oavsett om man agerar på det eller väljer en annan väg.

Caroline: Behöver man legitimera sig på något sätt när man ringer, antingen som anhörig eller för sig själv?

Amanda: Nej, det är inte nödvändigt. Om du ringer för dig själv eller en anhörig är det viktigt att du har någon form av engagemang i ärendet.

Jan:Så om jag hörde rätt, har ni gett generell information, men den relevanta personen måste ringa? Det är bra om jag är med under mötet, men ni kommer inte att ge mig information om den personen, vilket är helt klart.

Amanda: Ja, det stämmer. Det bästa är att alla inblandade parter sitter i samma rum, och att man kan företräda personen i fråga. Trots detta är det den relevanta personen som ange sitt personnummer och protesterar om situationen blir för jobbig. Vi kan inte ge ut den informationen eftersom vi inte kan verifiera att det verkligen stämmer. Men, vi kan försöka prata igenom det tillsammans, speciellt om vi alla är i samma rum.

Jan: Jag har observerat att man ofta antar en projektledarroll när man engagerar sig i sådana här situationer. Man blir inte bara hjälpen till hands, utan också den som hjälper till att fick saker gjorda. Men det är viktigt att komma ihåg att det är inte jag som gör hela jobbet, det är personen i behov. Jag har sett att människor växer när de tar det första steget till att prata med inkassobolaget eller banken.

De utvecklar självförtroende genom att ta tag i problemen och se resultaten. Det är otroligt givande när de sedan kan säga ”titta, jag gjorde det själv.” Jag skulle snarare säga att jag agerade som en vägledare, det var de som gjorde det faktiska arbetet.

Amanda: Ja, visst är det så. Och det är viktigt att komma ihåg att när det finns två personer involverade, tolkar de ofta informationen annorlunda. Om personen som är drabbad befinner sig i känslomässig upprördhet, kan det vara svårt att ta till sig all information. Då är det bra med någon annan som kan bidra med en mer objektiv synvinkel för att värdera informationen.

Jan:Jag skulle vilja ge ett tips till våra lyssnare. Det finns ett fantastiskt TED talk av Brene Brown om skam och sårbarhet. Det är en vacker presentation som belyser det faktum att skam är helt naturlig. Det finns inget dåligt i att visa sårbarhet eller att be om hjälp, tvärtom visar det styrka att inse att man inte är ensam. Människor generellt vill hjälpa till.

Amanda: Absolut, jag tänker tillbaka på tiden mellan 2012 till 2017, som ekonomiskt var en bättre period än nu. Det kanske därför känns lättare att prata om ekonomi nu eftersom fler individer kämpar med sina ekonomiska situationer. Vi har blivit inbjudna till olika TV-program för att prata om skuldsanering och ge privatekonomin råd, vilket även bidrar till samtalet. Det är många som kämpar med en fasad av att de har det bra, trots ekonomiska problem. Jag tror att dessa svåra tider, även om tråkiga, öppnar upp för mer diskussion kring ekonomi, vilket är positivt.

Caroline: Faktiskt, jag tror att det kan bli ännu bättre. När du nu nämner det, är det kanske lättare idag att prata om psykisk ohälsa än att erkänna ekonomiska problem eller att man är skuldsatt hos Kronofogden. Vi har rum för ännu mer öppenhet här.

Amanda: Ja, dessa ämnen hänger absolut samman.

Jan: Exakt. Amanda, stort tack för att du delade din tid och kunskap med oss.

Jan och Caroline Bolmeson

2 juli, 2023

Den här artikeln publicerades söndagen 2 juli klockan 20:38 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden, Vardagsekonomi.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.