Låna för livet - del 2
Sök:

Låna för livet – del 2

Två nya familjer utsätts för oförutsedda ökade kostnader

Låna för livet – del 2

Utbildningsradions serie ”Låna för livet” är en TV-serie som går ut på att låta ett antal svenska familjer genomgå ett ekonomiskt experiment. Experimentet går ut på att förändra de ekonomiska förutsättningarna med t.ex. infört amorteringskrav, höjd ränta eller arbetslöshet.

Som privatekonominörd tycker jag att det är en ganska spännande serie. I onsdags sändes del 2 i serien. Du kan se hela avsnittet fram till november nedan.

Där är väl inte så mycket att säga om den här delen, förutom att det är en introduktion av två nya familjer med lite andra ekonomiska förutsättningar än i första avsnittet. Det som jag reagerade mest på var Claes Hembers distinktion på ”fina” och ”fula”-lån. Enligt honom var ”fina” lån, lån med låg ränta och fula lån var lån med hög ränta.

Jag kan förstår den pedagogiska poängen, men skrapar man på ytan så ställer en sådan definition till det på lång sikt. Särskilt eftersom det då blir ganska klurigt att hålla reda på var nivån i ränta går. Det vill säga när blir det ett fint lån respektive fult lån. Jag själv skulle nog bara definiera det som dåliga lån. Lån med högr ränta är då sämre dåliga lån och lån med bra ränta är då mindre dåliga lån – men de är båda dåliga.

Fördelen med en sådan definition är att vi skapar utrymme för definitionen av ”bra” lån. Ett bra lån är ett lån som man faktiskt tjänar pengar på. Det ger en milsvid skillnad påstår jag. Mer om bra och dåliga lån har jag skrivit i den här artikeln:

Relaterade artiklar på bloggen

  • Låna för livet - Första delen i ett nytt TV-program på UR som handlar om privatekonomi

Kommentera

20 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Ett av de många problemen med att bo i ett land som har bidrag som heligt koncept är att folk i ett sådant land glömmer bort den enklaste av alla ekonomiska förutsättningar: spendera mindre än du tjänar och investera överskottet. Ju mer folk lånar, desto mer spenderar de. För vad? Imponera på sin omgivning?

    Detta är komiskt: rent redovisnings tekniskt är ju lån en ”inkomst”. Hur ett lån kan klassas som en inkomst är för mig en gåta. Visst, pengarna flyter in på ditt konto, men nettoeffekten blir ju att det flyter ut mer än det flyter in. Så i praktiken är det en utgift. Kanske ser många låntagare på saken på samma sätt som en revisor? Att lån är en inkomst? Däri ligger ett stort problem. Kanske ska vi kalla det för en mental bokföring?

    Plocka bort alla era lånekostnader och se hur stora era utgifter är varje månad där efter. Dela den summa ni har tagit bort med er timlön. Så många timmar kan ni ta bort från er ”att göra” lista. Så många timmar extra måste ni arbeta idag för att ha råd bara med lånen. Folk som klagar på att de måste jobba extra timmar för att klara av ekonomin varje månad kanske borde fundera lite på hur de kan få bort sina lån så att de kan jobba ”extra lite” i framtiden?

    I slutänden är det ju tiden till att göra det man själv känner för att göra (när man själv känner för det, så länge man själv känner för att göra det och med vem man känner för att göra det med), som är den ultimata lyxen. Inte hur stor och snygg bil man har eller hur lyxig ”kåken” man vaknar upp i är.

    Jag har själv ingenting emot lyx, men om det krävs lån för att finansiera det, då är jag uppenbarligen inte finansiellt kvalificerad för lyxen. Ganska enkel måttstock. Vilket koncept, eller hur? Revolutionerande :).

    Bruce Lee sa en gång att höjden av softistikering är att förenkla, inte att försvåra. Att låna pengar ökar svårighetsgraden markant. Varför vill man skada sig själv så pass mycket?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mathias
    1. Vit pil

      ”rent redovisnings tekniskt är ju lån en ”inkomst”. Hur ett lån kan klassas som en inkomst är för mig en gåta. ”

      Öööh, va?!?. Det du påstår stämmer inte alls.

      Inkomster redovisas i BAS-kontogrupp 3000-3999 (inkomster/intäkter)
      Motkonto i resultaträkningen är Utgifter som redovisas i kontogrupp 4000-7999

      Skulder, tex LÅN, redovisas i kontogrupp 2300-2999 (skulder)
      Motkonto för skulder är kontogrupp 1000-1999 (tillgångar, tex likvider på ett bankkonto eller investering i en maskin)

      Så att lån inte är en inkomst är klart som korvspad för alla öht förstår ett uns av teknisk ekonomisk redovisning.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    2. Vit pil

      Skall man vara petig så är kanske inte lån samma sak som skuld utan snarare processem med vilken skulden uppstår. Lånet i bokföringens skall isf ses som vissa transaktioner (precis som amorteringar gör det). Sen blir slutsatsen väl liknande den som Stefan nämner. Med lån antas specifikt de transaktioner som bokar skulder mot tillgångar (man ökar skulden samtidigt som man ökar tillgångarna) – någon inverkan på vare sig intäkter/inkomster eller utgifter/kostnader finns ej där.

      Men lån är ju inte någonstans en ”inkomst” i någon standardiserad inkomst, kanske du lärt dig mental bokföring av någon som använder bostaden som bankomat?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    3. Vit pil

      Håller inte med er överhuvudtaget. Jag tror mer på min f d redovisningslärare än er. Sorry. När pengarna flyter in klassas det som en inkomst. När lån + ränta ska betalas tillbaka klassas det hela, helt plötsligt, som en utgift (helt enkelt en fråga om huruvida pengar flyter in på kontot eller ut från kontot. Om man får bidrag från CSN, exempelvis, och man inte studerar som man utlovat (givit falska uppgifter om studietid m m) då kan man få ett återkrav. Helt plötsligt har bidraget, d v s inkomsten, blivit en utgift. Ska man då inte klassa CSN bidraget som inkomst när bidraget flyter in på ens konto? Vad ska man då klassa det som, en utgift rakt av?).

      Om det är något som jag har lärt mig från egna studier i affärsredovisning så är det att allt är lite bakvänt i definieringen. Ta bara det här med skulder som klassas som tillgångar för ett bolag (skuld + eget kapital = tillgångar). Hur kan en skuld vara en tillgång om man själv är låntagaren? Dessutom: eget kapital är ju inte ens bolagets tillgång (det är aktieägarnas). Men så länge bolaget inte behöver betala åter dessa ”tillgångar” är det bolagets ”tillgångar” (så länge), men så fort det är dags att återlämna ”tillgångarna” är det inte längre ”tillgångar” bolaget sitter med utan en massa skulder. När förtroendet försvinner är bolaget värt noll.

      Redovisnings tekniskt är allt en fråga om definition. Ena stunden tillgång eller inkomst, andra stunden skuld eller utgift. Allt beroende på flödet av valutaenheter. Just därför håller jag inte alls med i er syn på saken. Vad något är beror på i vilken riktning pengarna flyter in och ut. Flyter pengar in, då är det en inkomst oavsett ursprunget på medlen som flyter in. Flyter de ut är det utgifter, oavsett syftet. Således kan jag på ett konto redovisa en utgift medan ett annat konto redovisar en inkomst. Sedan huruvida medlen jag för över från ett konto till ett annat är ett lån, ett bidrag, en löneutbetalning o s v är totalt irrelevant. Inflytande medel är ”inkomst”. Man måste kunna hålla isär eventen.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    4. Vit pil

      @Mathias

      Du får tro på din fd redovisningslärare (som du antagligen har missförstått – för annars så inser man ju vad du avser med ”fd”). Kollar du bara efter vad som sägs i olika källor (böcker inom ämnet t.ex.) så ser du nog att de skiljer sig konsekvent från det du hävdar. Jag hoppas för din redovisningslärares skull verkligen att du missförstått honom grovt (för annars är han inte mycket till lärare i det ämnet).

      När pengar flödar in kallas det för inbetalningar och inte inkomster/intäkter (här har du för övrigt en förklaring vad som är skillnad mellan inbetalning, inkomst och intäkt: http://www.ekonomi-info.nu/inkomst_intakt_och_inbetalning_3482.asp).

      Vad är det som är så bakvänt med ”skuld+EK=tillgångar”? Notera att ekvationen avser att man summerar ihop beloppen och jämför dessa och ingalunda att det råder någon slags ekvivalens mellan begreppen. Att blanda ihop likhet med identitet är fullständigt barrockt, om du lånar hundra kronor för att köpa bensin så får du en skuld som är på 100kr, du har innan du köpt bensin för pengarna haft en hundralapp, och sedan bensin för 100kr och har sedan förbrukat bensin för 100kr för att köra och hälsa på din morsa – detta innebär inte att en skuld på 100kr, en hundralapp och 7 liter bensin och ett besök hos din morsa är samma sak (bara att de har råkat värderas/nominerats till likstort belopp på 100kr).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    5. Vit pil

      Skyking:

      inkomst – fakturerat belopp.
      inbetalning – inbetalt belopp baserat på bokförd inkomst.

      Jag kan köpa att jag använt felaktig terminologi. Oavsett vilket leder det hela till exakt samma resultat som jag redan har nämnt (inkomst är ju bara förstadiet till inbetalningen. Om du får in en inbetalning så har du ju per definition klarat av inkomstbiten också). Ditt argument blir därför semantisk i sin natur. Vad är poängen? Inbetalning är trots allt en inbetalning när inbetalning görs lika mycket som en utbetalning är en utbetalning när den görs. Två separata event. Inte samma sak.

      Sedan att det skulle vara barockt att säga att skuld och eget kapital (i ett bolag) bara är tillgångar så länge ”tillgångarna” inte behöver betalas åter, är enligt mitt tycke också högst barockt. Dagen då skulden och det egna kapitalet krävs åter då har bolaget inga tillgångar längre. ”Tillgångar” är därför en högst förtroendebaserad grej för ett bolag. Låt oss kalla det för vad det egentligen är: ”lånade/icke-ägda tillgångar”.

      Förklara sedan, om du vill (för en intellektuellt underlägsen själ), vad du menar med ”Att blanda ihop likhet med identitet är fullständigt barrockt”. Vad betyder det? Betyder det att inbetalningar inte är inbetalningar (kanske är inbetalningar egentligen utbetalningar)? Betyder det att skulder är tillgångar när de i själva verket är medel som måste betalas tillbaka till fullo för eller senare?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    6. Vit pil

      Jag kan bara samstämma med Skyking. Antingen är din lärare totalt inkompetent eller så har du helt missuppfattat allt.

      Detta är dessutom ingen åsiktsfråga. Hur bokföring görs är tydligt reglerat i lagar och förordningar. Man får inte under några förutsättningar hitta på helt egna bokföringsregler som bryter mot god bokföringssed, det är bokstavligen olagligt.

      Det märkliga dock är att du själv förstår hur bakvänt och felaktigt allt du beskriver är, men inte för ett ögonblick ens kan tänka dig att det är fel. Lite som att inse det kommer gå illa att frontalkrocka med tåget, men inte inse att det är man själv som kört upp på spåret istället för att ligga kvar på bilvägen. Logiken har hjälpt dig förstå det är fel, men fallerat i vad du ska göra åt saken.

      I övrigt har jag redan tidigare förklarat för dig att du inte förstår balansräkningens innebörd. Eget kapital + skulder är hur man FINANSIERAT sina tillgångar, inget annat. F.ö. soliditeten är hur mycket man betalt med egna pengar resp lånade pengar.

      Om du väljer att fortsätta tro på din egen bokföringssaga eller ej spelar inte ett dyft roll för mig, men då du investerar i aktier borde du själv vara orolig över att du faktiskt inte förstår den ekonomiska delen i årsrapporten för bolag du äger.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    7. Vit pil

      Stefan H:

      ”Eget kapital + skulder är hur man FINANSIERAT sina tillgångar”.

      Så hur kommer det sig att det är ”skulder+eget kapital = tillgångar” i sådana fall? Hur man har finansierat sina tillgångar är ju knappast desamma som att säga att det ÄR tillgångar för bolaget.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    8. Vit pil

      Stefan H och Skyking:

      jag märker nu att jag inte har förmågan att förklara vad jag menar på ett sätt som ni eller andra kan förstå. Helt enkelt en brist i mina kommunikativa förmåga helt enkelt. Att påstå att jag försöker ändra redovisningsregler så att det blir illegala handlingar är ju absurt (eller ”barockt” om vi ska använda det ord som Skyking föredrar).

      Hade så varit fallet hade jag troligen suttit bakom galler och bom för länge sedan eftersom jag faktiskt har bedrivit eget företag i flera år. Jag har tagit hand om min egen bokföring till stor del också, dessutom. Vad är det nu som är illegalt i det jag har nämnt i mina kommentarer? Vad är det specifikt som jag har nämnt som är illegalt? Låt oss anamma problemet och se vart jag har misslyckades med förmedlingen av ord.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    9. Vit pil

      @Mattias

      Inbetalningar, inkomster och intäkter är begrepp som är ganska skilda. Visst är det normalt att intäkter/inkomster leder till inbetalningar, men det omvända gäller definitivt inte. Om man tar ett lån t.ex. så är det inte frågan om att någon inkomst/intäkt föregått inbetalningen utan inbetalningen sker av helt annan anledning än att man har fakturerat för en tjänst eller vara (eller utfört en tjänst eller levererat en vara). Det följer definitivt inte ”per definition”. Skall man hårddra det så är det inte hugget i sten att händelserna följer alls givet mönster – det finns ju scenarier där kunden inte betalar fakturan t.ex. (då följs inkomsten av en kreditförlust – en utgift).

      Sen att du tycker det är barrockt att kalla skulder och eget kapital för tillgångar håller jag med dig om, men det är inte häller det jag påstått och ej heller så det betraktas inom bokföring – skulder, tillgångar och eget kapital bokförs ju på separata konton t.ex.

      Skillnad mellan likhet och identitet är att identitet är något som avser att det rör sig om exakt samma. Ta t.ex. det slarviga uttrycket ”du har samma bil som jag” vilket innebär att vi på något sätt samäger bilen och att vi turas om att använda det, vad som normalt dock avses är ”du har likadan bil som jag” vilket innebär att din bil är av samma model och samma färg, dock är din bil en annan bil än min. Samma sak gäller belopp i bokföringen som råkar vara lika stora – det rör sig inte om att det är samma sak som är bokförda utan posterna i bokföringen råkar bara dela vissa egenskaper (som att vara lika stora till belopp t.ex.). Skulder är företagets skyldighet att betala fordringsägarna och tillgångar är egendom som företaget äger – två tämligen skillda saker (även om ett konto på skuldsidan skulle kunna vara lika till belopp som ett konto på tillgångssidan).

      Likhetstecknet i ekvationen beskriver bara det faktum att dessa till belopp är lika stora (för övrigt är det ju bara beloppen som låter sig adderas). Ekvationen betyder alltså om du tar bokförda värdet på tillgångarna så är det lika stort som beloppen av alla skulder plus beloppet som egna kapitalet utgör. Någon övrig likhet föreligger impliceras inte, men man kan ju tolka det som att tillgångarna finansierats genom lån (vilket ger skulder) och (tillskjutet) eget kapital.

      Det som gör det viktigt att hålla isär inbetalningar/utbetalningar med inkomster/utgifter (och intäkter/kostnader) visar sig när folk får för sig att lån är ett sätt att öka sina inkomster/inäkter och att amorteringar innebär utgifter/kostnader – man hamnar rätt lätt snett i privatekonomin ifall man sitter med det synsättet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  2. Vit pil

    Ja det är intressant att se hur pengarna bara rullar utan kontroll.
    Kom ihåg i skolan att vi hade en uppgift att räkna på hur mycket det skulle kosta att
    flytta in i ett eget boende typ hyreslägenhet och köpa allt som ingår.
    Vi fick då klippa ut bilder ur Ikea katalogen och summera ihop allt.
    Lite roligare för trötta tonåringar att jobba med och även drömma sig bort från skolan och planera sitt
    framtida boende.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  3. Vit pil

    Visst har skolans läroplan förändrats genom åren, men inte någonstans har den riskjusterats och anpassats för det ”avreglerings-sverige” som har tagit form de senaste 20-25 åren. Som skyking skriver så förväntas det, av samhället, att man håller koll på alla tusentals val varje dag. Då är det en given sak att detta får ta plats i skolan, t. ex. i hemkunskapen. Alla inom skola och utbildning som inte ser detta bör kliva åt sidan.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christjan
  4. Vit pil

    Intressant avsnitt. Något som jag fann anmärkningsvärt var:

    * Båda familjerna hade relativt höga inkomster trots att bara en av dem jobbar heltid. Det framgick ju inte om de hade några sidoinkomster men det är föga troligt. Nån tog visst något extrajobb, men ändå var det hyfsat bra inkomster trots att i ena familjen i Tensta jobbade den ene som brevbärare och hans fru som mer var intresserad av att göra av med pengar än att tjäna dem verkade ha ett extrajobb inom hotell/restaurang, trots det fick de in 27000 netto varje månad. Hos Malmö-familjen kommenterade mannen att ”jag har ett jobb som inte är välbetalt” och hon hade sagt upp sig som sjuksköterska och antar att hennes inkomst då är 0 kr. Trots det fick de in 38000 kr varje månad. Undrar vad hans definition av ”välbetalt” är?

    Här hemma är det andra bullar, för närvarande är det endast jag som jobbar då frun pluggar en 6-månaders vidareutbildning och har 0 i inkomst, och jag som senior-IT-konsult (en av få på firman) med 20 år i branschen och civilingenjör i grunden och drar in runt 32000 kr netto exkl. bonusar, sen ett barnbidrag på det så blir det 33000 kr. Kanske dags för lite aggressivare löneförhandling…? Blir ju nästan brädad av en brevbärare ;=)

    Synd att det inte framgår krona för krona vad deras inkomster i detalj består av… ett ganska vanligt fenomen även i Lyxfällan där personers inkomst är en siffra men sen när de står vid budgettavlan är det helt andra ospecificerade siffror som gäller.

    Sen trodde min fru som kollade med mig på detta avsnittet att detta typ var någon serie i stil med ”Solsidan” och att alla var skådespelare när hon dels fick se f.d. sjuksköterskan yra om att hon inte visste vad amortering var och gjorde sken av att stundtals vara helt borta från verkligheten, och den andres fru som var klädd som hon skulle gå på bröllop och betedde som hon var med i ett avsnitt av Hollywoodfruarna. Tog några försök innan jag lyckades övertyga henne om att det var på ”allvar”. Komiskt eller inte, hmmm. Mest tragiskt att vuxna människor har så dålig koll på det ekonomiska, och att männen i detta fallet låter det passera. Här hemma ser jag till att min fru har koll på precis allting, och förstår hur allting hänger ihop.

    Gillade Claes Hemberg som jag följer på Avanza, han hade handfasta tips. Tycker dock att något är fel i samhället när det ska vara så ”lätt” att få det att gå runt utan att man behöver spotta i nävarna och kämpa lite. Det var dock väldigt tydligt vilka det var som ”bestämde” i båda familjerna… och det var inte männen…

    Ska bli intressant att se tredje avsnittet.

    /H

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Det behövs inte skådespelare för att få ihop lite clowner. Det räcker ju med att göra ett lämpligt urval bland befolkningen och sen kan man fixa resten med redigering av materialet. Så även om man inte har manus kan man styra en realityshow rätt mycket så att det inte får så mycket med verkligheten att göra.

      För att få reda på hur det verkligen ligger till för sig själv kan man ju alltid rigga samma experiment för sin egen ekonomi. Det är bara att starta ett ISK på avanza och låtsas att det är räntor man betalar när man sätter in pengarna. Det är ju en av finesserna med sparande i penningmaskin. Tappar man 20% av inkomsten eller får motsvarande kostnadsökning så är det ingen big deal – man har ju redan vant sig vid att avstå från den summan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  5. Vit pil

    Tänkte också på din definition när jag såg det avsnittet. Samtidigt som jag förstår motivationen att utbilda ej ekonomiintresserade att undvika lån med onödigt höga räntor, så ger man ju samtidigt OK för att låna för konsumtion av hur dumma saker som helst, bara lånet är ”fint nog”. I längden är det egentligen helt fel, men hur stor andel av Svensson skulle förstår och lära sig att förhålla sig till din mer korrekta definition på ett max 2minuters inlägg i ett TV-program? För även om det är ytterst enkelt och logiskt för oss som tagit oss igenom universitetsmatte så såg jag häromdagen i ”inte smartare än en 5:e-klassare” en vuxen person som tog flera minuter på sig att räkna ut att 1 – 1/6 – 1/3 = 1/2. Det säger tyvärr en del om var mångas mattekunskaper ligger. Kanske ”hushållsekonomi” skulle ingå i hemkunskapen i grundskolan, skilt från övrig matte, för att folk skulle få det i rätt kontext och kanske inse hur viktigt det kommer vara för dem hela resten av livet.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan H
    1. Vit pil

      Ja, jag delar din uppfattning. Mitt tips till Claes skulle snarare vara att undvika distinktionen helt hållet och bara prata ”dåligt lån” och ”mindre dåligt lån”. Det gör att göra på 2 minuter. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Det finns en och annan aspekt av lånen och de kräver nog lite mer av en än att kunna dela pizza snabbt i huvet. Poängen är nog lite att man inte borde befatta sig med lån ifall man inte fattar nog. man har ju infört restriktioner på avanza om att man inte får nyttja optioner och hävstångsprodukter innan man åtminstonde klickat i rutan ”jag fattar”, kanske vore det läge att ha liknande barriär innan man använder hävstång på bostadsmarknaden.

      En aspekt man kan ta med bland aspekterna är vad man de facto lånar till och hur det ser ut med lånet när man förbrukat varan man lånat till. Går du på restaurant (nej mcd räknas inte när man stavar så) så äter du på kredit, men när du är färdig så reglerar du skulden, här följer man den principen då krediten bara räcker tills man ätit klart. Samma sak när man köper bil förhoppningsvis – man betalar av i typ tio år och håller bilen längre än så så har man betalat av skulden innan man är färdig med bilen. Liknande skulle kunna gälla bostaden, men utan amortering verkar det isf som att man förväntar sig att den skall stå för evigt. Däremot 300tkr till en resa duger illa, man förväntar sig väl inte att man kan lösa det lånet när man kommer hem igen (att det på pappret är huset man belånar spelar mindre roll).

      Ingår inte lite ekonomi i hemkunskapen? Jag kommer ihåg att man lärde sig lite mer än att laga mat, men väldigt lite har egentligen fastnad. För övrigt anser jag nog att ekonomi är mer fundamental kunskap i vårt samhälle – det borde ges ”högre status” i grundskolans läroplan (bortsett från läsa-räkna-skriva tycker jag vist mått av samhällskunskap, ekonomi och juridik borde ingå som grundläggande kunskap – det är ju trots allt sådana kunskaper som förväntas av var och en av samhället).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    3. Vit pil

      Jag delar din uppfattning helt och hållet.

      Problemet är att vi inte har någon sådan undervisning i skolan vad jag vet – även om man pratar uppifrån att privatekonomi är viktigt och att man borde satsa på den. Jag har för mig det var under tiden som Mats Odell var finansmarknadsminister. I Balansekonomi gjorde vi lite försök att komma in på skolorna – både att inspirera och utbilda elever och lärare.

      Jag kan dock säga att jag aldrig har stött på ett sådant motstånd som bland lärare. Lite grovt generaliserat – ”de kan ju redan allting”… Det fanns inget intresse. Jag fick till och med höra ”Våra elever är inte intresserade av något sådant”… Helt sjukt. Vi lyckades dock motbevisa dem med fulla aulor de få gånger vi fick möjligheten att föreläsa – säg den 18-åring som inte går igång på ”Så här kan du bli miljonär utan större ansträngning över tid”.

      Problemet börjar ju med att inte ens lärarna kan det här med grundläggande privatekonomi. Tyvärr hänger det ihop med den resterande skoldebatten.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    4. Vit pil

      Ja, att en av de som är med i låna för livet är mattelärare tyder ju på att skolans utbildning i privatekonomi inte riktigt räcker till.

      Och ja, många, men långt ifrån alla, lärare lägger nog förmycket prestige i det hela. Dvs ”inte fasen ska ni tro att ni komma in här på vårt revir och undervisa bättre än oss”. Fast det är såklart långt ifrån en egenskap hos bara lärare, väldigt många har den inställningen i samhället, vilket också hindrar dem själva att ta intryck från en annorlunda angreppspunkt på problemet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan H
    5. Vit pil

      Efter att ha fått ett mejl från en lärare – så vill jag nyansera min kommentar lite ovan. Den kommer lite från frustration och besvikelse då jag många gånger har försökt erbjuda skolor och gymnasieskolor att komma och föreläsa, hålla en lektion helt och hållet utan kostnad.

      Jag förstår att skolan får ganska mycket kritik just nu – både förtjänt och en del oförtjänt. Det finns ju alltid eldsjälar som är undantag. Är där någon lärare som vill ha hjälp med material eller lektion så får man gärna kontakta mig, för jag hjälper mer än gärna till. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.