Låna för livet - del fyra, fem och sex
Sök:

Låna för livet – del fyra, fem och sex

Det negativa scenariot är som hämtat ur Riksbankens senaste rapport

Låna för livet – del fyra, fem och sex

Utbildningsradions serie ”Låna för livet” är en TV-serie som går ut på att låta ett antal svenska familjer genomgå ett ekonomiskt experiment. Experimentet går ut på att förändra de ekonomiska förutsättningarna med t.ex. infört amorteringskrav, höjd ränta eller arbetslöshet.

Jag har inte skrivit om de senaste delarna i serien då jag själv inte haft möjlighet att se dem förrän nu. Det händer egentligen inte så mycket mer än att familjerna får det tuffare och tuffare för varje avsnitt. Nu börjar det bli så pass tufft att man börjar låna till normala hushållutgifter. Här är de olika avsnitten hos UR: Låna för livet – del 4

Det är många som avdömmer ett sådant här scenario som orealistiskt, jag är dock inte så säker personligen. Jämför man de ändringar som man infört för familjen:

  • Högre amorteringskrav
  • Minskade jobbskatteavdrag
  • Minskat ränteavdrag
  • Påtvingar pensionssparande för egen företagare

Allt det här ovan leder ju till fallande bostadspriser. Jämför man de åtgärderna med Riksbankens senaste rapport ”Finansiell Stabilitetsrapport 2015:1” som släpptes i början av veckan så är det i princip en identisk lista.

Riksbankens förslag från den senaste rapporten

1. Skärp ”kvar-att-leva-på”-kalkylerna

Bankerna använder schbloner vid långivning för att se vilken motståndskraft hushållen har. Riksbankens förslag är således att skärpa dessa kalkyler.

Kraven på bankernas kreditprövning bör också skärpas för att säkerställa att bankerna till exempel använder rimliga antaganden om levnadsomkostnader i sin bedömning av enskilda hushåll. […]

Finansinspektionen bör se till att sunda miniminivåer införs på de schablonvärden som bankerna använder i sina ”kvar-att-leva-på” (KALP)-kalkyler.

Det här bör nämligen minska den totala summan som hushållen får låna.

2. Ta hänsyn till skuldkvoten vid utlåning

Bankerna bör ta hänsyn till skuldkvoten, det vill säga de disponibla inkomsterna i förhållande till skulderna.

Åtgärder för att begränsa hushållens möjlighet att låna, såsom ett skuldkvotstak, kan vara ett bra komplement till det befintliga bolånetaket för att begränsa kreditgivningen även under perioder med stigande bostadspriser.

Även om de flesta stirrar sig blinda på att den i genomsnitt är 170 % i Sverige, vilket är relativt högt historiskt – men om man tittar på dem med bostadslån så är den faktiskt på över 300 % och över en halv miljon hushåll har en skuldkvot på över 600 %.

3. Amorteringskrav

Amorteringskravet som Finansinspektionen, något pinsamt fick dra tillbaka, behöver införas.

Regeringen och riksdagen bör snarast verka för att det blir möjligt att införa ett amorteringskrav på nya bolån.

4. Sänkt eller avskaffat ränteavdrag

Riksbanken sällar sig till alla internationella experter som föreslår en minskning eller avskaffning av ränteavdraget:

Det behövs reformer för att minska hushållens vilja att skuldsätta sig, som till exempel ett ändrat ränteavdrag och reformer för att öka utbudet av bostäder.

5. Översyn av fastighetsskatten

Många, inkl. t.ex. Boverket, föreslår också en översyn av fastighetsskatten (läs: höja den) för att öka tillgängligheten av boenden.

I samband med detta vore det också önskvärt att göra en bredare översyn av beskattningen av fastigheter

Slutsats

Jag har ju skrivit om det här många gånger tidigare under etiketten bostadsbubblan, men jag tror ju inte att vi har förutsättningar för en bibehållen eller fortsatt ökande bostadsmarknad. Jag tror det är viktigt att precis som i serien nu börja förbereda sig för ett annat ekonomiskt klimat. Det är nu det är goda tider och det är då det är dags att fylla ladorna.

För övrigt släppte bankerna idag genomsnittsräntorna för maj-månad enligt den nya lagstiftningen som jag skrev om häromdagen. Så här såg det ut för förra månaden:

  • SEB: 1,33 %.
  • Danske Bank: 1,47 %.
  • Handelsbanken: 1,56 %.
  • Skandiabanken: 1,58 %.
  • Nordea: 1,59 %.
  • Swedbank: 1,60 %.
  • SBAB: 1,66 %.
  • Ikanobanken: 1,77 %.

Dessa kan ses t.ex. hos Compricer.

Relaterade artiklar

Kommentera

7 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Jag måste säga att det är en fröjd att titta på de senare avsnitten av UR:s teveserie om privatekonomin.
    Första avsnittet med en familjs matinköp på 15 tusen/mån var ju en riktig rysare.
    Kul att se att det går att vända ett negativ ekonomiskt ekorrhjul mot plus om man lägger ner lite tid och ringer några samtal.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  2. Vit pil

    Jag skulle gärna se en reducering av reavinstskatten samtidigt som man inför ovan åtgärder.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Therese
    1. Vit pil

      Notera att endel av kritiken mot ränteavdraget riktar in sig på det faktum att man får dra av mot orelaterade inkomster. Enligt denna kritik vore det helt i sin ordning att få göra ränteavdrag på de inkomster som bostaden ger (som realisationsvinst).

      En annan lösning vore att slå ihop dessa till en schablonbeskattning av bostaden (men då blir det för tydligt att reavinstbeskattning var skatt på boende).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  3. Vit pil

    Hur ser du på SPPs obligationsfond i pengamaskinen nu?
    Såg att Hemberg gav rådet att sälja. Liten nyfiken på ditt tänk.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
    1. Vit pil

      Jag kan inte riktigt hitta var han specifikt rekommenderar sälj av just SPP Obligationsfond.

      Vad jag däremot kan hitta är att han t.ex. skriver att det är fel tid för obligationsfonder. Resonemanget bygger på att obligationers avkastning dels beror på den ränta som betalas, men dessutom på hur räntan utvecklas – sjunker räntan så stiger obligationens värde. Det han pekar på är risken att (den långa) räntan stiger och därmed försämrar lönsamheten (eller till och med vänder det till förlust) med obligationsfonder.

      Jan å andra sidan baserar sin strategi på EMH och att han inte skall kunna förutspå utvecklingen på ett profitabelt sätt. Därför är räntans förväntade utveckling redan inprisad i obligationspriserna och ränteutvecklingen förväntas inte bli värre än att obligationer ger en hyffsad avkastning ändå.

      Specifikt för fonden så har jag för mig att det inte finns så mycket som talar emot den, den har hyffsat låga avgifter och har väl rimligt innehav också – även om det finns fonder som har lägre avgifter.

      Så frågan är nog inte så mycket om ifall SPP Obligationsfond är bra eller dålig som obligationsfond betraktad utan snarare i vilken utsträckning man skall ha obligationsfonder i sin portfölj eller kanske inte alls.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    2. Vit pil

      Tycker det rent allmänt är svårt att placera lågrisksparande såhär i tider med minusränta. Jag har ca 30 % av portföljen i Spiltan räntefond, och den har inte gett många kronor på senare tid, det hade förmodligen varit lönsammare att sälja av den och amortera på huslånet istället (2,8% ränta bundet), då hade jag sparat/vunnit ca 500 kr i månaden vilket är betydligt mer än vad denna fond avkastar i nuläget. Har även kollat på andra typer av lågrisksparande men allt har sina för- och nackdelar hedgefonder typ atlant stability har en hög avgift och ingen jättelysande avkastning den heller, och obligationsfonder varnar alla för att köpa i dessa tider då de kommer att gå ner när räntan stiger.

      Extremt svårt läge tycker jag om man vill göra lågriskplaceringar och ändå få 2-4% avkastning.

      /H

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Henrik
      1. Vit pil

        Henrik: What about fonder som inriktar sig mot t.ex. USA? SPP:s USA-fond (aktiefonden) är väl hyffsat låg risk?

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Therese

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.