Lära barn om pengar, lån, skulder och investeringar

En mycket inspirerande läsarhistoria kring hur barn verkligen kan mer om ekonomi än man tror...

Jan Bolmeson

31 maj, 2016

Det här är en fantastisk historia från en av mina läsare om hur hon har gett sina barn en fantastisk och gedigen utbildning i praktisk ekonomi. Barnen har som tonåringar fått lära sig både om lån, skulder, räntor, amorteringar men också om medfinansiering och investeringar. En mycket inspirerande historia!

Jag håller på och skriver en bok om barn och pengar samt barnsparande och därför samlar jag lite på olika historier om hur du som besökare har gjort med dina barn. Nedan historia fick jag från en av mina läsare och jag tyckte den var helt fantastisk. Min egen dotter har ett par år kvar tills man kan ta liknande resonemang, men det är definitivt något som jag kommer att kopiera.

Att lära barn om pengar

Jag läser din blogg regelbundet och läste idag ditt inlägg om barnloppis. Kul att ni har hittat det. Jag har också låtit mina barn köpa och sälja på loppis. Först var det främst för att de hade lättare för att sälja de gamla grejorna än att slänga dem. Att slänga en gammal kär leksak sitter liksom långt inne. Men jag upptäckte snabbt fördelarna med loppis. De lär sig prissätta och förhandla med olika människor.

Men en annan sak jag gärna delar med mig av när det kommer till att lära barn om ekonomi är något som faktiskt mina barn själva har klurat ut. Efter att de hade lärt sig pengars värde och spara och hushålla med pengar tyckte jag att det var dags att de lärde sig om lån.

Så nästa gång det var något de vill ha som de inte hade pengar till än så erbjöd jag dem att låna pengar av mig. Dottern lånade till en dyrare leksak och sonen till en egen mobiltelefon. Innan köpet satt vi ner tillsammans och gjorde en amorteringsplan. Vi la också dit en symbolisk ränta för att de skulle se att de fick betala lite mer i slutändan än om de hade sparat ihop till sitt köp. Bägge skötte sina lån klanderfritt.

Men det var ju inte så kul att halva månadspengen försvann till att amortera på en sak som man redan hade köpt. De upptäckte också hur svårt det var att spara till en ny sak när det inte var så mycket månaspeng kvar efter amorteringen. Vi hade lagt upp amorteringen över flera månader, så att de verkligen skulle få känna på hur det var att ha ett lån. Dottern valde att önska sig pengar i julklapp av alla som frågade och på juldagen kom hon till mig och betalade av resten av lånet i förtid.

Hon ville inte stå i skuld längre och har efter det aldrig frågat om att få låna till något utan sparar ihop till allt hon vill köpa eller låter hellre bli att köpa. Sonen skötte sin amorteringsplan till slutet, men har inte heller velat låna pengar mer, bara en gång och då lånade han inte mer än att han skulle kunna betala igen det vid nästa månadspeng. Nöjda med oss själva tyckte vi att nu hade vi lärt dem något om att låna pengar. Barnen var nog ungefär 12 och 14 när de lånade pengarna.

De sköter sin ekonomi själva som tonåringar

Barnen är nu 15 och 17 år. De har bägge flera jobb vid sidan av skolan och tjänar en hel del egna pengar. De får också sitt studiebidrag av oss. För att få studiebidraget har vi skrivit avtal med dem om att de själva står för alla kostnader utom sådant som rör boendet, försäkringar, läkemedel och maten som äts hemma och gemensamma familjeresor.

De står alltså själva för sina kläder, nöjen, klippning, restaurangbesök, mobil inkl. abonnemang, transporter osv. Det funkar jättebra. Vad gäller sparandet så delar vi på det. De sparar själva en liten symbolisk slant varje månad och vi fyller på med en lite större slant till samma sparande. Det är ett sparande som är helt öppet. De vet hur mycket vi sätter undan och de kan gå in och kolla saldot. De vet att de kommer få  pengarna den dagen som de slutar gymnasiet. Vårt villkor för att de ska få det är att de har tagit körkort (de får använda av pengarna till körkortet).

Vi bor på landsbygden och är helt beroende av körkort här ute för att kunna få ett arbete. Men som sagt de jobbar och tjänar en hel del pengar för att inte vara äldre. Detta gör ju att de har möjlighet att spara till och köpa ganska dyra grejor. Det var då de själva kom på idén att i stället för att låna pengar när inte deras egna räcker till och de inte vill vänta på att spara så söker de en medfinansiär. Så de köper helt enkelt saker ihop. Ibland har de bägge nytta av saken så att det blir en win-win.

Medfinansiering av investeringar och förhandling

Ibland är det bara ens intresse och då gäller det att övertala den andra om att det är en bra investering. Tex. ville grabben köpa en moppe. Dottern var inte jätteintresserad av att gå in som hälftenägare då hon redan hade en moppe som hon hade betalat själv. De har dessutom en 125:a som de har köpt tillsammans. Då övertalade sonen dottern att det var en bra investering. De tittade tillsammans ut ett renoveringsobjekt. Sonen lovade att plocka isär den och renovera upp den till bättre skick och dessutom stå för delarna om det behövdes köpas till något under renoveringen.

Dottern skulle ändå få hälften vid en försäljning. Så blev det. De köpte en moppe för 7.000:- och betalade halva var. Sonen renoverade den och la nog ca 1.000:- till på den och säkert 50 timmar. Han använde den i 1,5 år och sålde den sedan för 14.000:-. Sonen och dottern tog 7.000:- var. Dottern var nöjd, hon hade ju fördubblat sin insats på 1,5år (med en viss risk förstås). Och sonen var också nöjd.

Han hade inte kunnat köpa moppen till den sommaren om han skulle sparat själv, nu fick han den ju direkt. Han hade lagt 4.500:- och sina timmar och fick nu 7.000:- för den. De har gjort så här på flera grejer, men exemplet med moppen är det som de har tjänat mest på. De har inte förlorat något än, men det kommer ju så småningom. Men det jag tyckte var mest kul med det här var att det är deras egen idé och modell. Det var inte kul att låna pengar och amortera av så hur gör vi då för att få tillgång till ett större kapital när vi vill köpa något.

Denna sommaren kommer nästa steg i deras ”ekonomiutbildning”. Tidigare har de som sagt haft massa olika småjobb och förra sommaren arbetade de som jordgubbsförsäljare. Grabben klipper 5 olika gräsmattor i samhället och så har de ett fast städjobb som de delar på som är ungefär 5 timmar per vecka året runt. Men nu till sommaren har de bägge två fått sina första riktigt sommarjobb på heltid.

Sätta igång pengamaskinerna på riktigt

Dottern som är den äldsta ska jobba i vården heltid hela sommaren. Sonen ska jobba på vårt företag 75% i 6 veckor. Så i sommar ska vi starta deras pengamaskiner och lägga de första viktiga grundstenarna där. Det kanske inte handlar om mer än 3.000-5.000 per person (resten ska de få spendera som de vill, de har ju ändå jobbat ihop pengarna), men summan är inte det viktiga. Det viktiga är att vi börjar med pengamaskinerna. De ska få lära sig hur den fungerar och få se hur den växer. Och jag hoppas att jag kan väcka deras intresse till att i fortsättningen sätta av en del av varje lön till den innan de börjar använda månadens pengar till annat.

Det var lite tankar kring hur vi har tänkt kring barnens ”ekonomiutbildning”. Jag tror att de har fått med sig en ganska bra grund att stå på. Särskilt när man titta på deras jämnåriga kompisar. De flesta av dem har inte ens månadspeng än utan får pengar till allt som de vill ha. I dotterns klass (hon går första året på gymnasiet) så är det bara hon som betalar sin egen mobilräkning! Det tycker jag är mycket skrämmande. Så våra barn har nog fått med sig mer ekonomikunskap än de flesta andra i alla fall. Vi har försökt lära dem både att arbeta för pengar, hushålla med pengar och att investera pengarna för att de sedan ska arbeta åt dem.