Frågor och svar om småbolag, börsen, framtiden, finansiell termometer, indexfonder m.m.

Frågor och svar - del 2 av 2 - med frågor från er på Facebook och Instagram

Eftersom vi fick in så många läsarfrågor på Facebook och Instagram kommer här en fortsättning på förra veckans avsnitt. Vi diskuterar allt möjligt – från varför man inte bara ska ha en småbolagsfond till att aktiemarknaden tycker medan räntemarknaden räknar samt mitt erkännande inför Caroline att vi faktiskt har en halv ETH och därmed har doppat tån i krypto.

Några av poängerna i avsnittet var:

  • Det bästa man fortfarande kan göra är att köpa hela höstacken istället för att leta efter nålarna. Det har även hittills i denna marknaden varit en framgångsrik strategi. Sitter man i en bra båt (=fondrobot, indexfonder) så finns det ingen anledning att göra något. Bara sitta still.
  • Nya rekord (uppåt 😉) kommer att komma på börsen, den stora frågan är bara när. Att äga aktier och en indexfond är att äga företag som fortfarande är lönsamma. Att långsiktigt inte tro på aktier är som att inte tro på människans drivkraft om tillväxt. Med det sagt så kan börsen utan problem fortsätta ner både ett, två och tre år.
  • På frågan om man skulle behöva något mer än en (global) eller riktigt bred småbolagsfond, så finns det viss forskning som tyder på att det är tillräckligt om man är okej med de stora svängningarna. Vi har haft gäster som antytt liknande sak. Det är ju en av anledningarna till att vi kompletterar globala indexfonder med småbolagsfonder då dessa ofta inte ingår. Över tid tenderar att småbolagen ge en bättre avkastning än stora bolag.
  • En annan kommentar som jag fick av en börsbolagsfinanschef var ”aktiemarknaden tycker, räntemarknaden räknar”. Det tyckte jag var väldigt illustrativt och tänkvärt. T.ex. genom att jämföra vad räntemarknaden tycker om ett företag och vad aktiemarknaden tycker kan vara två helt olika saker.
  • I en relation kan det vara värt att hålla kolla på att man kan ha olika syn på ekonomi. Pengar för den ena kan vara trygghet och frihet medan det för den andre är ett verktyg för att skapa harmoni och få saker att fungera. Att inte prata kan innebära att man vill nå samma mål, men drar åt helt olika håll med en god intention.
  • Jag tror vi alla har en finansiell termometer i många olika områden. Allt från för vad som är ”dyrt”, ”mycket pengar” eller motsvarande. Jag själv har tydligt noterat hur min termometer under åren har förflyttats för vad som är mycket, litet eller tillräckligt med pengar – t.ex. för att ha i buffert, att ha i ett enskilt bolag, i en enskild investering eller motsvarande. Det finns ofta t.ex. en emotionell storlek på en position och en rationell storlek. Dessa är sällan samma.
  • Viktigt är att ibland också skilja på vad som är – något slarvigt sagt ”vardagsekonomi” och ”investeringsekonomi”. T.ex. att spara in på att köpa hallon på ICA för 30 kr gör väldigt liten skillnad i en ekonomi som slår med tusentalskronor till följd av börssvängningar, en semester eller liknande. Det handlar om att ställa sig rätt frågor, eller som Ramit Sethi, en amerikan brukar säga: ”Skilj på 30 kr och 30 000 kr-frågorna.”

Vi hoppas att du gillar avsnittet. 😊

Hälsningar,
Jan, Caroline och Caspian

Kom igång och börja investera! Digital workshop under två kvällar i en vecka. Läs mer. Läs mer

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Följ diskussioen i tråden:

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen, idag har jag och min fru Caroline med vår vän Caspian. Det är dags för avsnitt 259, vi började förra avsnittet med att svara på frågor som hade kommit in och idag ska vi fortsätta med det. Det var med frågor och svar vi började med detta om en vecka för 5 år sedan.

Caspian: Det är helt sjukt att det är 5 år sedan.

Jan: Vi har släppt ett avsnitt i veckan i fem år, det är bisarrt. Det ger prestationsångest för nästa avsnitt så det är högst sannolikt att det inte blir något avsnitt nästa vecka. Ska vi fortsätta med frågorna? Förra veckan pratade vi om bostäder, Tesla och om ekonomi.

Caspian: Det är väldigt varierande frågor, högt och lågt. Vi kör!

”Är LF Global fortfarande den bästa globala indexfonden?”

Jan: Man önskar att det var ett enkelt svar. Om vi tar det enkla svaret på frågan så är det ja, det är fortfarande den man sparar i och som är bra.

Ska man nyansera det så har Länsförsäkringar Global fram till nyligen förvaltats som en jättebred global indexfond av BlackRock som är en av världens största fondbolag. Nu gick Länsförsäkringar under våren 2022 ut med att de ska ta över förvaltningen själva, de ska byta index.

På forumet så föll inte det i god jord, vi har en diskussion där på över 400 kommentarer.

De som tycker att det är dåligt säger att de köper en indexfond för att de vill ha allt, man vill inte ha någon som sitter och väljer ut. De som är för menar att det är viktigt med det hållbara sparandet och att Länsförsäkringar kommer ha en mer hållbar aspekt i fonden.

Jag tycker inte att förändringen är så dålig så jag måste gå ut med ett mejl och säga till alla att byta. Jag hoppar inte av glädje, forskningen säger att alla avvikelser från index introducerar en risk som du inte får betalt för. Nu pratar vi om nyanser och marginaler, det korta svaret på frågan är fortfarande ja.

Indexfonder är fortfarande ”the shit” 😊

Jan: Jag tycker att Lysa är det bästa alternativet, det vi inte har på Lysa är 50% i Länsförsäkringar Global och 50% i Avanza Global.

Caspian: Hur stor kommer skillnaden bli på Länsförsäkringar Global?

Jan: Jag tror att fonden kommer innehålla ca 1400 bolag eller så.

Caroline: Är det inte Länsförsäkringar Global som vi tävlar med?

Jan: Jo.

Caroline: Aktiv vs passiv förvaltning. Det är synd att de ändrar mitt i vår tävling men man får leva med det.

Jan: Nu när det var som värst för några veckor sedan tror jag att indexfonden ledde med typ 5–6%. Historiskt sätt så går det trender och moden, de brukar vara 5–8 år och sedan är det index for the win på lång sikt.

Kom igång och börja investera! Digital workshop under två kvällar i en vecka. Läs mer. Läs mer

Rätt sak på rätt sätt

Caspian: Den här exkluderingen som Länsförsäkringar Global gör baserat på ESG kriterier, hur effektfull är den? Det finns väl forskning på hur effektfull inriktningen på hållbarhet är?

Jan: Den är väldigt otydlig angående hur mycket nytta den här exkluderingen spelar roll.

Vissa fonder jobbar inte med exkludering, de tar hellre in bolag i fonden och försöker påverka dem, det finns lågt stöd för att det fungerar.

Caroline: Man kan göra påverkansarbetet på en massa olika sätt.

Jan: Nu har jag inte sett någon ny forskning kring detta det senaste året. Jag och småspararguiden hade en diskussion kring detta och vi var ganska ense om att forskningen ganska bittert säger att man inte ska betala för dyra ESG fonder.

Lägg hellre pengarna i en passiv indexfond med låg avgift och sen tar du mellanskillnaden i avgift och ger den till välgörenhet eller klimatprojekt.

Vi har en artikel som sammanfattar allt med hållbart sparande. Det är klart att vi behöver jobba i linje med klimatmålen men det gäller att göra rätt sak på rätt sätt. Det känns bra, det låter bra, det ser bra ut men vi vet inte påverkan.

Nya rekord på börsen kommer, men frågan är när?

Caspian: Då tar vi nästa fråga.

”Hur lång tid kommer det ta innan börsen är tillbaka på ATH?”

Jan: Bra fråga, detta är en fråga som är helt omöjlig att svara på.

Caspian: Hur långt ner är vi från ett ATH?

Caroline: Det kanske är bra att prata om först.

Caspian: 10–15%?

Jan: Ja men sen är det alltid svårt att mäta, tittar du på teknikbolag så är de ner 30–40% och vissa är ned 50–70%. Du har dessutom en valutaeffekt där vi blev räddade av att den svenska kronan föll i värde gentemot dollarn. Jag tror att den svenska börsen ligger någonstans mellan -15-20%.

Jag tror att det kommer vara stökigt ett tag till men det betyder inte att börsen kommer gå ner mer. Jag kan tycka att det är en ganska sund period vi går in i just nu, nu finns det faktiskt alternativ att investera i. Vi kommer absolut få nya rekord på börsen framöver, frågan är bara när.


Caroline: Varför gick det ner från början? Jag minns inte.

Jan: Jag skulle säga att det var rädslan för högre räntor. Energipriserna under förra året gick upp och då bidrog det till inflationen. När inflationen ökar brukar man bekämpa den med höjda räntor och då brukar man säga som en tumregel att om räntan höjs med 1% så ska aktier ner någonstans mellan 5–10%.

Amerikanska centralbanken pratade om att de skulle höja räntan med 1% och då såg vi första nedgången. Då började tillväxtbolagen att falla för att vi såg det som kallas för en sektorrotation. Man roterade från tillväxtbolag, växande och olönsamma bolag till värdebolag, mer lönsamma bolag.

Sen har inflationsoron legat kvar och sedan spiller det vidare på allt. Folk kanske tog hem vinster efter många bra år.

Jag skulle säga att det marknaden ogillar är oro, just nu finns det jättemycket oro för räntan, bostadsmarknaden, kriget i Ukraina, Covid i Kina som inte är över, oro för leverantörskedjorna.

Caroline: Vi har också politisk oro här i Sverige.

Börsen kan vara en misärig i under en längre period

Jan: Det är inte blodbad på börsen så jag tror inte att vi har nått botten men det känns svårt att kunna säga att det blir party i slutet av året. Jag tror att det kommer vara ganska mycket misär även framöver.

Det är inget ovanligt att börsen är en misär i 2–3 år vilket många har glömt bort.

Caroline: Bra att du säger att det kan hålla på ett tag, då är det inte trist utan då är det bara som det är.

Jan: Ja, hitta en annan hobby i stället för att följa börsen. Just keep buying.

Caspian: Jag tror att det kommer vara jobbigt i alla fall ett år till och vi kommer se nya bottnar möjligtvis nya toppar också.

Caroline: Jag känner att jag behöver begränsa informationen som kommer in, det är oro över hela världen känns det som.

Jan: Jag tror att vi garanterat är högre om 5 år, det är min spå kula.

Varför inte bara investera i småbolagsfonder?

Caspian: Här kommer nästa fråga.

”Om man har en lång sparhorisont, varför ska man inte bara välja småbolagsfonder som verkar gå bättre över tid?”.

Jan: Det är en jättebra fråga och den är helt sann. Om man pallar med volatiliteten så finns det egentligen inte så många anledningar till att äga storbolagsfonder. Vad är ett småbolag för er?

Caroline: De är ganska stora ändå om man tänker.

Jan: Vart går gränsen för ett svenskt småbolag? Vart går gränsen för ett globalt småbolag? Ett bolag som omsätter en miljard och gör ca 100 miljoner i vinst är rimligt värderat på 600 miljoner.

Caspian: 10–50 miljarder kronor i Sverige skulle jag säga är ett småbolag.

Caroline: Jag tycker att det låter mycket.

Caspian: Ja det är skitmycket.

Caroline: Jag gissar på 1 miljard i värde.

Jan: Väldigt få bolag är stora. En global småbolagsfond brukar ha med bolag som är värda mindre än 6 miljarder US dollar.

Ett bolag som är värt 60 miljarder kronor är jättestort. Storskogen är i dagsläget värderat till 40 miljarder kronor och har över 10 000 anställda.

Caroline: Det är svårt att fatta det.

Jan: Det är ganska bisarrt att vi kallar ett bolag med 10 000 anställda för ett småbolag.

Caroline: Varför gör vi det?

Jan: För att de bolagen är större är bisarrt mycket större.

Småbolag tenderar att gå bättre än stora bolag

Caspian: Hur ser ett medelstort bolag ut då?

Caroline: Det finns väl inte en sådan kategori?

Jan: De största bolagen är värda över 1000 miljarder US dollar.

Caspian: Hur många sådana finns det?

Jan: Inte så många, ett 10-tal kanske.

Småbolagsfonder är lätt att man tänker att det är grannens bolag, nej så är det inte, de kommer inte ens med på listan över microbolag.

Caroline: Men det måste finnas rätt många sådana här småbolag i indexfonderna?

Jan: Avanza är ett småbolag till exempel men det är inte så man tänker kring det. Det finns något inom forskning som kallas för småbolagsfaktorn, småbolag tenderar att gå bättre än stora bolag.


Caroline: Jag fattar inte hur det kan vara så för de småbolagen är så himla många så det måste finnas en stor variation i hur det går.

Caspian: Jag tänker att de har en större tillväxtpotential.

Caroline: De har också större potential att gå åt helvete.

Caspian: Jo precis men om du tar indexet så tar du bort de som svänger minst och då får du över tid en större uppgång.

Små bolag har fler verktyg än stora bolag

Caroline: Jag tycker att det här med småbolag känns som på låtsas. De som klassas som små bolag är ju stora bolag med många anställda. Det känns som att man klumpar ihop en stor heterogen massa på något vis.

Jan: Ja det gör man. Ett småbolag kan både höja marginalerna men de kan också öka omsättningen. De stora bolagen kan i stort sett bara höja sin vinstmarginal.

Caroline: Okej så de har inte så många verktyg?

Caspian: Samtidigt kan det lilla bolaget gå i konkurs för att de kanske bara har två butiker.

Jan: En småbolagsfond kommer att gå bättre i bra tider och sämre i dåliga tider.

Eftersom vi förväntar oss att börsen över tid ska gå upp så är förväntan att småbolag ska gå bättre över tid.

Caspian: Med högre risk.

Caroline: Är det därför vi inte sätter så mycket pengar i småbolagsfonderna?

Jan: Länsförsäkringar Global inkluderar tyvärr inte småbolag så det är därför vi i modellportföljerna lägger till småbolagsfonder. Det är därför jag gillar Lysa för de gör detta utan att du behöver tänka på det, du får en exponering mot 10 000 bolag. De lägger till småbolag och regioner just för att småbolag tenderar att dra upp avkastningen över tid.

Aktiemarknaden tycker och räntemarknaden räknar

Caspian: Vi tar nästa fråga.

”När kan aktiv förvaltning innebära lägre risk än passiv förvaltning?”

Jan: Oj. Jag skulle säga att ju mer nischat investeringsuniversum desto större sannolikhet att aktiv förvaltning fungerar. Ju större marknad desto mer effektiv är den. På den stora marknaden har de största bolagen flest aktieägare, flest aktieägare vill anlita flest analytiker, flest analytiker följer de stora bolagen, de stora bolagen som har flest analytiker är mest genomlysta och därför kan man hävda att de är mest korrekt prissatta.

I en korrekt prissatt marknad kan du inte göra en bättre analys av ett bolag än en annan analytiker och då är det bäst att följa index.


Om vi tar motsatsen, en mindre marknad (ex Norden) och sen tar vi en nisch av den (ex Sverige) och sen tar vi ytterligare en nisch av det som är svenska småbolag. Svenska småbolag kommer vara betydligt mindre analyserade än amerikanska storbolag.

Om jag skulle ha en aktiv förvaltare så skulle jag säga att man hellre ska förvalta svenska småbolag snarare än att förvalta amerikanska storbolag.

Sannolikheten att du lyckas av svenska småbolag är mycket större än att du ska överprestera mot index när det gäller amerikanska storbolag. Gör du det ännu mer nischat att du går mot svenska onoterade bolag så har du ännu större sannolikhet. Det blir ännu mindre tyckande och då kan man plötsligt räkna fram värdet på bolagen.

Caspian: Det sänker inte nödvändigtvis risken.

Jan: Nej gud nej.

Caspian: Det sänker vissa risker men inte andra.

Jan: Räntor skulle också kunna vara en sådan. Man brukar säga att aktiemarknaden tycker och räntemarknaden räknar. Man kan räkna ut värdet på en ränta korrekt, jag vet inte om det är lägre risk. Hade du haft en bred portfölj av räntor eller en bred portfölj av en nischad marknad så är det fortfarande bättre med den aktiva förvaltningen. Svår fråga, ska vi gå vidare?

Caspian: Skulle aktiv förvaltning kunna sänka risken vid en nedåtgående marknad?

Jan: Vi har inga bevis för det. Jag svarar nej på frågan.

Olika syn på ekonomi i en relation

Caspian: Nästa fråga kommer här:

”Vad kan man göra om man har olika syn på ekonomi i en relation?”

Jan: Vi har olika syn på ekonomi i vår relation.

Caroline: Ja det har vi.

Jan: Vad gör man då?

Caroline: Man undviker att prata med varandra om det. Nej men man måste väl samköra sig på något vis, vad tycker man samma om?

Caspian: Det är intressant att kolla på vad man har för likheter.

Jan: Jag tror att olikheterna kan balansera.

Caroline: Man måste prata om det och ha respekt för den andra.

Jan: Man säger ju att krig bara är politik men med andra medel. Om man översätter det till ekonomi så skulle man kunna säga att ekonomi eller då investerande egentligen bara är ett annat sätt att nå de mål man har i livet.

Jag tänker att det nog är lätt att ha olika syn på hur och vad man ska investera i. Det är nog enklare att nå samsyn i livet genom att fundera på vad som är viktigt i livet, vad våra mål och viktiga värderingar är. Matchar inte värderingar och mål så är det svårt att ha en relation över tid.

Caroline: Jättebra Jan, man måste berätta vad som är viktigt för en så den andra har förståelse för det.

Jan: Lek med tanken att pengar är olika saker för olika personer. För mig är pengar en trygghet i första hand och i andra hand en frihet.

Caspian: I tredje hand ett spel?

Jan: Ja i tredje hand ett spel.

Den finansiella termometern

Jan: Jag känner väldigt tydligt att jag har en finansiell termometer, när den är på ett visst antal grader så känner jag mig ekonomiskt trygg. När den är på en annan nivå känner jag frihet och på den tredje är det en ball grej. När jag var 20 år så var 20 000 kronor mycket pengar, idag känner jag att 20 000 kronor kan jag ge bort i välgörenhet.

Idag ligger min termometer någonstans på 100 000 kronor, det är jobbigt att förlora 100 000 kronor men det är inte jobbigt att förlora 20 000 kronor. Om Carro skulle shoppa jättemycket och termometern är dålig så skulle jag känna att min trygghet försvinner.

Caroline: Man måste vara okej med att man visar upp sina rädslor och behov om man ska komma överens om ekonomin i ett förhållande. Frågan är hur man får koll på vilka frågor som är viktiga för en i en ekonomi.

Jan: Ofta är det där när känslor kommer in i spelet. När du tycker att det är jobbigt är det ofta att någon gräns har passerat. För några veckor sedan hade vi en situation där jag hade frångått vår strategi och direktinvesterat i en enskild aktie.

I tråden på forumet där vi diskuterar detta så kom det efter några hundra inlägg en kommentar om att jag har tagit rätt position rationellt och matematiskt men emotionellt är den positionen alldeles för stor.

Så var det, när den aktien ändrades i värde med en krona så var det mer än 10 000 kronor för mig så tog funderingarna på om jag har gjort rätt aldrig slut. Även jag som har sparat jättelänge trillar jag dit ibland. Jag fick känna på att passera min gräns som jag hade utan att veta om det.

En distinktion mellan investeringar och pengar i vardagen

Jan: Vad har varit struligt i vår relation kring ekonomi?

Caroline: Det har ändrat sig genom åren tror jag. Jag har varit en trygghetsnarkoman länge och inte velat göra vissa investeringar som du har gjort. Det har inte varit struligt men det har varit ett glapp.

Jag hade bara satt allt i indexfonder om jag hade varit singel och lyssnat på RikaTillsammans. Du är inte lika mycket en trygghetsnarkoman som jag.

Jan: Jag är det men jag kan köra över min känsla när jag tycker att matten ser bättre ut.

Caroline: Jag hade inte ens gjort matten.

Caspian: Jag tänker att alla de här grejerna är viktiga. En viktig distinktion är att prata om det som investeringar vs pengar i vardagen. Ett annat trygghetssymptom är om man känner att det är för lite pengar in. Det är viktigt att reflektera över om det är utgifter jag har känslor kopplade till, hur mycket vi sparar, vad vi sparar eller investerar i.

Jan: Ja att urskilja det, skitbra.

Caspian: Det är lite olika typer av pengar skulle jag säga.

Jan: Jag har olika termometrar för alla.

Jag har en känsla för hur mycket bufferten ska ligger på, jag har en annan känsla för hur mycket det borde komma in varje månad. För mig sätter det sig mitt i magen när jag känner att det kommer in för lite.

Caroline: Min termometer inkluderar också hur mycket av kontot som kan gå till Klarna och sådant.

Caspian: Jag tror att många har lättare att titta på utgifterna också. Jag tittar också på utgifterna innan jag tittar på intäkterna.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Aktiva och passiva utgifter

Jan: Vi tittar inte så mycket på utgifterna, för att utgifterna är ganska konstanta. Det som gör att våra utgifter ibland sticker i väg är aktiva val.

Caroline: Ja det är det absolut.

Jan: Jag är lite emot att dra ned utgifter inte bara med anledning av att det finns en gräns för hur mycket utgifter du kan dra ned.

Jag är emot den generella sanningen om att ju lägre utgifter desto bättre.

Utgifter som du inte får ut något av så som böter och ränta ska du dra ned. Många pratar om aktiva och passiva inkomster man kanske ska ha samma resonemang kring aktiva och passiva utgifter. Har jag höga aktiva kostnader som jag har råd med, go bananas. Har man haft för mycket utgifter kan man alltid stryka de aktiva utgifterna.

Caspian: Nej då köper man inte en ny dator.

Jan: Eller en resa.

”Idag köpte jag inga hallon på ICA”

Jan: För många år sedan hade jag och Carro ett bråk. När min termometer faller så blir jag ganska olycklig och det drabbar dig ganska snabbt. Då ska Carro hjälpa till och så kommer hon hem och säger att ” idag köpte jag inga hallon på ICA”.

Caroline: Jag vill ställa in en massa grejer som vi har som kostnader.

Jan: Vi kan dra ner 1000 kronor på ICA per månad men det är bättre att vi inte åker på en skidresa för 50 000 kronor.

Caroline: Det tyckte jag också.

Caspian: Det är lätt att tänka så.

Caroline: Jag kommer ihåg det senaste jag ville dra ned på och pratade om hur mycket det kostar. Vi hade nyss en sådan diskussion, jag sa att vi inte behöver ha städtjänst.

Jag räknade ut att vi hade sparat 10 000 kronor i månaden, jag tänkte att det är bättre att vi har frihet och att du inte känner att du behöver jobba så mycket.

Jag är inte kapabel till att tjäna mer pengar så mycket vet jag så vi har precis haft denna diskussion. Det var inte hallon på ICA denna gång, det var i stället större utgifter som återkommer.

Jan: Det slutade med att vi har behållit städhjälpen.

Har ni krypto i portföljen?

Caspian: Vi kör på nästa fråga.

”Har ni någon krypto i portföljen än?”

Caroline: Vi har ingen krypto.

Jan: Vi har faktiskt krypto.

Caroline: Vart har vi det någonstans? Varför har vi det ens? Det är sådan skit ju.

Jan: Du kan inte säga att det är skit.

Caroline: Så fort jag hör det så vill jag inte ha det. Jag förstår inte produkten. Det är laddat med testosteron dessutom. Det är bara killar som håller på med det. Lägg dina pengar i en buffert i stället först. Berätta nu vart vi har det så vi kan sälja det.

Jan: I vissa målgrupper så är krypto superviktigt.

Caroline: Ja om man är född 2013 eller något.

Caspian: Det är viktigt för mig.

Jan: Vi har lite krypto på Trijo bland annat.

Caroline: Hur mycket har vi där?

Jan: 10 000 kronor kanske.

Caroline: Okej jag kan leva med detta.

Jan doppar tårna i kryptovärlden

Jan: Jag har haft många människor runt om kring mig som har tyckt att jag ska doppa tårna i kryptovärlden.

Caroline: Det är bara killar. Testosteronladdat.

Jan: Jag kan tycka att det är lite allmänbildning, jag borde fatta detta med krypto. Nej men jag tycker att det är orättvist att säga att vi har krypto i portföljen, vi äger typ en halv Ethereum tror jag att det är.

Caroline: Hur ser ditt ägande ut Caspian?

Caspian: Jag har inget än.

Caroline: Men varför är det viktigt för dig?

Caspian: Det är viktigt att det finns tycker jag.

Med krypto har du en valuta om inte är nationsbunden och som i grunden är digital.

Caroline: Varför?

Caspian: Det digitala livet för mig som ung är på många sätt lika viktigt för mig som mitt fysiska liv.

Det möjliggör att jag kan göra transaktioner med någon på andra sidan världen utan att veta vilka de är.

Caroline: Varför vill du göra transaktioner med någon utan att veta vem det är?

Caspian: En ball grej som har uppstått med krypto är det man kallar DAO. Det innebär att du har ett projekt för en digital produkt och så sätter du upp en digital tavla för vad man behöver hjälp med. Varje uppgift har ett pris på sig, man kan få ett visst antal Ethereum om man löser en uppgift. Det innebär att vem som helst i hela världen som har en internetuppkoppling kan jobba med projekten och få betalt. Det hade inte fungerat utan krypto.

NFTs och kopplingen till verkligheten

Caspian: En annan ball grej med krypto är NFT´s.

Caroline: De digitala konstverken?

Caspian: Precis. Där finns det ett gäng intressanta grejer man kan prata om kring konst som investering. Ännu ballare och något som kommer upp mer nu NFT´s som certifikat.

Det kan vara NFT´s med olika fördelar och nivåer. Du kan köpa NFT´s där du får 5 minuters FaceTime med Gary Vaynerchuk exempelvis, då börjar du få kopplingen till den riktiga världen.

Caroline: Det är bra att du är med här Caspian. Vad tänker du Jan?

Jan: Jag har hört talas om dessa NFT´s också. Jag upplever hela den här NFT grejen som It-bubblan -99. Alla idéer som kom -99 finns idag men då hade man inte listat ut hur man skulle använda det. Jag ser att hela NFT världen är en utforskning där man närmar sig det här problemet kring hur man ska använda detta. Vad är den praktiska nyttan.

Caroline: Det kanske måste vaskas fram, de guldkornen som går att använda.

Finns det någon chans att vi skulle kunna förstå vad det guldkornet skulle kunna vara?

Jan: Inte i förväg.

Caroline: Men när det håller på att hända?

Jan: Det kan man nu.

Caspian: Man kan se tendenser, vad som fungerar bättre och sämre.

Jan: Man ska inte investera, det är för tidigt. Jag skulle inte ens säga att det är en investering. En investering för mig är för mig kopplat med ett kassaflöde in, som ett bolag.

Caspian: Jag tror att vi har mycket att se inom krypto framöver.

Polisen Jan, förhörsledaren Caroline och arkitekten Caspian

Caspian: Vi går vidare med nästa fråga.

”Om ni skulle byta sysselsättning idag, vad hade ni gjort i stället?”

Jan: Tidigare har jag alltid svarat programmerare men jag vet inte. Ibland har jag tänkt att polis verkar ballt.

Caroline: Du vet om att polis är ett serviceyrke Jan?

Jan: Jag fattar inte hur det var en invändning.

Caroline: Varför vill du bli en polis? Du har ingen kontakt med yrket så jag tänker att du har en romantiserad bild kanske.

Jan: Garanterat.

Caspian: Idén har funnits i minst ett år i alla fall.

Jan: Precis, det är något helt annorlunda och det är en samhällsinsats.

Hade jag varit 20 år yngre hade jag satsat på Försvarsmakten.

Caroline: Förhörsledare hade jag nog velat bli eller så hade jag sysslat med paketering av kommunikation.

Jan: Vad hade du gjort Caspian?

Caspian: Arkitekt verkar as ballt, ingenjör eller programmerare hade också varit as ballt. Socionom verkar också coolt.

Jan: Det hade inte jag kunnat vara, jag hade gått under för jag tar mig ann andras problem.

En nyförälskelse i indexfonder

Caspian: Vi går vidare.

”Varför direktinvesterar ni inte i aktier?”

Jan: För att oddsen är så kopiöst emot en. Den vanligaste livstidsavkastningen för en aktie är -100%. Det är bara 4% av alla aktier som står för 100% av hela vinsten.

Det emotionella svaret är att investera professionellt i enskilda aktier ger en konstant och oändlig ström av frågor som är svåra att svara på. Har jag rätt? Vad har jag missat? Osv. Du vet aldrig om du har rätt.

Nu har vi hamnat i en situation där andra analytiker säger att eftersom bolaget går bättre men aktiekursen går ner så sänker de riktkursen. Hur kan en analytiker med självaktning säga att bolaget ser bättre ut och sänka riktkursen? Det blir det här ständiga ifrågasättandet och jag pallar inte med det.

Jag kan inte släppa ett problem förrän jag har löst det och det fungerar jävligt dåligt med aktier. Nu har jag löst det genom att inte kolla på aktiekursen och följer inte bolaget mellan kvartalsrapporterna.

Det blev en ny förälskelse i indexfonder, indexfonder har aldrig ställt några frågor till mig.

Caspian: Nej precis.

Jan: Det är svaret på den frågan.

Caroline: Från dig. När jag har köpt aktier så har det varit av emotionella skäl, så som när jag köpte Tesla aktier. Jag har haft tur, det kunde lika gärna gått åt skogen. Jag gör det av emotionella skäl, att jag vill stötta någonting. Jag skulle aldrig göra jobbet, aldrig någonsin.

Stöttar man ett företag genom att köpa dess aktier?

Jan: Man stöttar inte ett företag genom att köpa dess aktier.

Caspian: Jo men det gör man.

Caroline: Jag äger ju.

Caspian: Absolut.

Jan: Okej emotionellt stötta bolaget.

Det kommer inga pengar till bolaget för att jag köper en aktie.

Caroline: Jag känner att jag stöttar det bolaget. Om alla skulle sälja eller blanka Tesla skulle inte det vara att stötta Tesla.

Jan: Tesla påverkas inte av det.

Caroline: Jag funderar på det här med vad som egentligen stöttar ett företag.

Jan: Det är när de gör emission, när ett företag behöver pengar.

Statens bank borde kunna höja räntan mer

Caspian: Nästa fråga kommer här.

”När kan man förvänta sig att inlåningsräntorna stiger baserat på historik?”

Jan: Det är en fråga om när man får mer ränta på bankkontot. Nu är jag lite partisk för vi är ganska stora delägare i en bank. SBAB hade en reklam om att de höjer räntan till 0,75% eller något sådant.

Statens bank borde kunna höja räntan mer, jag vet att det var en diskussion om att den här andra banken som vi är engagerade i kunde höja räntan mer än vad svenska statens bank kunde. Jag vet att det finns marginal för bankerna att höja räntan, men varför ska de höja om ingen protesterar?

Varje procentenhet som de kan höja utlåningsräntorna och inte behöva höja räntorna på sparkonton så tjänar de mer pengar. Det ligger inte i deras intresse att göra detta, det finns inget incitament.

Caspian: Möjligtvis från andra banker i så fall.

Jan: Ja precis.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Vad gör ni om 10-15 år?

Caspian: Vi kör en sista fråga.

”Vad gör ni om 10–15 år?”

Caroline: Jag har publicerat en bok då tror jag.

Jan: Jag är polis. Nej jag vet inte, förmodligen samma sak. Jag är skitdålig på mål.

Jag tror att den största skillnaden om 10–15 år är att vi inte bor i hus.

Caroline: Ja barnen är större, vi kanske bor utomlands och jobbar utomlands ifrån.

Jan: Vad gör du om 10–15 år?

Caspian: Jag har ingen aning. Förmodligen kommunikation och digitalt jobb.

Caroline: Man märker också vad som fungerar för en.

Jan: Vi får återkomma till frågan om 10–15 år.

Caspian: Då har vi gått igenom alla frågor.

Jan: Grymt, tack för sammanställningen och tack till dig som har ställt frågorna. Om du har fler frågor, ställ dem i forumet. Tack till dig som har lyssnat.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök