Frågor och svar | Allt från roligaste investeringen till hyperinflation

I dagens artikel svarar vi på några av alla de frågor som ni har skickat in här på bloggen, på Facebook och på Patreon. Det blir både högt och lågt, personligt och makroekonomiskt i en härlig kompott. ?

Nedan följer frågorna i den ordning vi tar upp dem i artikeln:

• Var det här med Corona allt?
• Kommer Corona leda till mer hemarbete?
• Vad händer med bostadsmarknaden?
• Om det blir lågkonjunktur vad kan man förvänta sig?
• Vad kan man göra för att skydda sig mot hyperinflation?
• Var inte ett avsnitt om pensioner på gång?
• Vad händer med avsnittet om livförsäkringar?
• Är det lönsamt med löneväxling?
• Har ni unnat er något lyxigt på sistone?
• Hur spenderar ni pengar för att maxa lyckan för dem?
• Vad har varit den roligaste investeringen på sistone?
• När handlar man aktier om man har ett stressigt jobb?
• Hur gör man för att ha ett sparande utanför Sverige?
• Hur hjälper man en 14-åring igång med sparande?
• Vilka är era tips när det gäller flytta pengar mellan banker?
• Ska man sälja Nybörjarportföljen och välja LYSA?
• Varför ska man ha halva sparandet på LYSA och halva själv?
• Om jag vill byta till en bättre fond, ska jag göra det nu eller vänta?
• Hur går hållbara fonder jämfört med breda?

Vi hoppas att du finner glädje och värde i vår diskussion och att vi ses även nästa vecka. Tack än en gång för alla frågor. Vi hoppas få återkommer med våra tankar även på de frågor som inte kom med den här veckan.

Många hälsningar,
Jan och Caroline

Transkribering av hela avsnittet

För dig som hellre läser än lyssnar eller tittar följer nedan en komplett transkribering av hela avsnittet.

– START TRANSKRIBERING –

Jan: Idag är det dags för avsnitt #154 och jag tänkte att vi ska köra en gammal favorit i repris. Vi ska ta frågor från våra följare och svara på dem. Jag vill verkligen tacka för engagemanget. Jag la upp det på Facebook och Patreon och det bara öste in frågor. Jag tror inte att vi kommer hinna med alla frågorna, men jag tänker att vi gör ett uppföljande avsnitt där vi tar resten. Jag tycker detta ska bli jättekul för det blir högt och lågt, personligt och tekniskt.

Caroline: Ja, absolut. Detta är kul. Du har döpt detta avsnittet: ”Fråga oss vad som helst”.

Jan: Ja, precis. På nätet har man ibland AMA – ask me anything – och jag gillar det! Sedan måste jag ändå säga att jag fick den roligaste kommentaren på YouTube av en läsare som skrev: ”Jan, du borde göra en graf över Carolines förhållningssätt till grafer.”

Caroline: Jag gillar grafer. Jag har jobbat med grafer hela mitt professionella liv. Men jag gillar inte när det är 16 små på en slide.

Jan: Det roligare var att någon föreslog att vi skulle göra merchandise. En t-shirt med de här 16 graferna. Men i alla fall, min poäng var att jag ville uppskatta er som lyssnar och följer. Det är många gånger som jag verkligen bara sitter i kontoret och skrattar till när jag läser kommentarerna. Det är lite we love you. Det är så himla roligt att läsa de här. Så tack. Men nu tänker jag att vi kör!

Var det här allt?

Per-Martin på Patreon frågar:

”Var det här (börskraschen med hänvisning till Corona) allt?”

Per-Martin på Patreon

Jan: Det har blivit lite konstigt. Jag upplever att det har varit ett ganska stabilt läge de senaste veckorna på börsen. Det har väl inte rört sig supermycket.

Caroline: För någon vecka sedan sa du att enligt börsen så är krisen över nu.

Jan: Ja, i stora drag. Man har liksom prisat in att det kommer vara två dåliga kvartal. Att jobbsiffrorna kommer se jättedåliga ut. Sedan tänker man att det kommer lösa sig, så då har man tagit höjd för det där. Jag tycker detta är super spännande för kommer du ihåg att jag sa att jag ångrade mig, att precis som vanligt så gick jag förmodligen in för tidigt, när vi månadssparade in pengar för två månader sedan.

Jag kommer ihåg att jag ångrade mig. Dumt, dumt att gå in med så mycket pengar just nu. Vi gick in när det var -10%, -20%, -30% och sedan månadssparar vi. Så tänkte jag att det kommer fortsätta och jag har lagt in pengar för tidigt. Och nu ett par veckor senare så tänker jag tusan också, vi skulle ha lagt in ännu mer pengar. Den började gå upp. Jag tror att det var någon som skrev – jag har inte verifierat det själv – att börsen hade sin sämsta månad någonsin och sedan hade den en av sina bästa månader månaden efter.

Caroline: Det låter helt sjukt.

Jan: Det är detta som gör det så svårt med att försöka tajma marknaden, som vi har pratat om i ett helt avsnitt, att sluta försöka tajma marknaden. Man vet aldrig hur den här börsen kommer att reagera. Jag kommer ihåg för det var en annan ganska inflytelserik twittrare som jag ser upp till, som när vi släppte avsnitt #146 kring om det är dags att köpa nu. Då fick jag en kommentar i stil med ”är du dum i huvudet, det kommer gå ner nu”. Det var en som jag ser upp till och har följt i många år och då kände jag att det kanske var dumt av mig.

Lönlöst att försöka tajma marknaden

Caroline: Jag tycker så här, fy fan att säga så på Twitter. ”Är du dum i huvudet?” Det tycker jag inte är ok. Det tycker jag bara är så dålig stil. Jag hoppas du inte följer den här personen längre. Men strunt samma. Det som kom ut av detta resonemanget är att alla har trott att börsen ska gå ner mer och över längre tid.

Jan: Ja, precis, och efter den kommentaren hade börsen en av sina bästa månader. Jag tänker att de vet inte heller. Jag har inte skrivit något svar på det där, även om jag var lite sugen. Det korta och ärliga svaret är så här, jag har ingen aning om detta var allt. Jag tycker det är väldigt fascinerande att följa det, men att försöka ha en strategi baserat på vad som händer på marknaden, det är jätte, jätte svårt. Det är i princip lönlöst.

Det korta och ärliga svaret är så här, jag har ingen aning om detta var allt.

Så, där lutar vi oss mot avsnitten vi gjorde om vad forskningen säger om tajming och om att investera långsiktigt. Jag tror att några av våra portföljer är 3-5% ner, en portfölj ligger plus. Så Per-Martin, jag har ingen aning och det roliga är att alla som kommer säga att de har någon aning vet inte om att de inte vet. Så jag tänker ändå att jag har levlat till att jag vet att jag inte vet.

Vad händer i framtiden?

”Kommer Corona leda till att vi får mer hemarbete, som leder till mindre utgifter på resor, utelunch och påverkar hela privatekonomin?”

Mats på Facebook

Jan: Jag tycker att det är jättespännande fråga. Men bara ett sidospår och ni som lyssnar och tittar får gärna skriva en kommentar. Jag skriver aldrig ut efternamnen, för att respektera er integritet, men sedan tänker jag man å andra sidan kanske vill ha en liten shout out. Vad gör man? Ska man säga/skriva ut efternamnet?

Caroline: Jag tycker det är rätt att man bara skriver förnamnet, men vi får höra vad ni lyssnare och tittare säger.

Jan: Till frågan: Jag tror att det kommer förändras. Vi vet inte vad som kommer förändras. Sedan är det jättemånga som vill få Coronakrisen till att just deras åsikt eller deras område kommer bli annorlunda, oavsett om det handlar om miljön, mindre resande eller mindre resande. Man vill få Corona till att handla om det man själv tycker är viktigt. Jag skulle säga att det blir lite samma svar som till Per-Martin, att ingen vet. Men man kan hoppas. Jag tror att framför allt det som kommer att göra stor skillnad är att vår generation som upplever det här som vuxna, vi kommer alltid ha med oss pandemin som ett ankare.

Caroline: Ja, det kommer vi ha, men jag tänker också framför allt på om företagen märker att de sparar en massa pengar på att ha digitala konferenser eller digitala möten istället för att man ska åka tåg eller flyg, då kommer det sparas in. Att det har gått bra ändå liksom. Men människans natur är ju att vi vill vara tillbaka till hur det var innan, förmodligen.

Jan: Jag skulle ändå säga att människans natur är att vi anpassar oss. Redan nu var du på mig och sa att vi måste fortsätta tvätta händerna. Den här Corona-grejen är inte över. Så jag tror att vi anpassar oss. Jag tror att det är något slags trögläge liksom.

Caroline: Hur menar du då att denna frågan kommer in i trögläget?

Jan: Jag tror att vi anpassar oss. Jag tror att det kommer bli mindre utgifter under en övergångsperiod och sedan kommer vi anpassa oss till det. Det är det vi alltid gör. Vi anpassar oss till den ekonomiska situation vi har. Detta kan man använda både positivt och negativt.

Jag pratar ofta om att man ska spara 10% av sin lön. Det roliga är att när man frågar en person som har sparat 10% av sin lön över en tidsperiod om de saknar de 10% som de nu sparar och då säger majoriteten att de inte gör det.

Det roliga är att om de hade sparat 15% av sin lön så vi inte märkt det. Samma sak som man anpassar sig till högre inkomster. När vi flyttade från lägenhet till hus, plötsligt ökade våra utgifter jättemycket. Så jag vet inte, jag hoppas på att det blir lite mer hemarbete, men det är för att vi gillar hemarbete. Jag tror att företag kommer jobba annorlunda och det blir mindre motiverat att resa runt halva världen om man nu har löst det digitalt. Men ingen aning. Det är lite snillen spekulerar här.

Hur bostadsmarknaden påverkas av Corona

Camilla E på Facebook frågar om bostadsmarknaden:

”Vad händer med bostadsmarknaden och hur ska man tänka?”

Camilla på Facebook

Jan: Jag har haft fel om bostadsmarknaden i så många år. Istället brukar jag tipsa om blogggrannen Lars Wilderäng. Han har en blogg som heter Cornucopia. Han skriver väldigt mycket om bostadsmarknaden och följer ValueGuard och Fastighetsbyråns priser, prisutveckling, etc. Jag skulle väl säga att det är rimligt att anta att bostadsmarknaden kommer gå sidledes eller sjunka och att det beror på att människor blir arbetslösa, till och med de som arbetar inom högavlönade yrken, framför allt i Stockholm, inom IT-branschen. De tappar uppdrag och det blir varsel och uppsägningar. Är man varslad så är man inte sugen på att maxbelåna sig och köpa ny bostad.

Caroline: Nej, då är man inte sugen på förändring. Men varför tappar just den branschen?

Jan: Jag tog upp det för det var det jag läste senast på Cornucopia och för att det är ofta den man brukar prata om håller upp höga fastighetspriser och sådant. De tappar uppdrag som alla andra. Till exempel IT-konsulter eller programmerare. Tydligen ska det vara kris på IT-marknaden i Göteborg för de flesta jobbar på Volvo och de har dragit ner.

Då blir det liksom följdeffekter i ekonomin. Jag brukar säga att bostadsmarknaden handlar mer om att se bostaden som en konsumtion och inte som en investering. Jag brukar alltid säga att man ska ha en lång tidshorisont och att man ska bo i sitt boende i kanske 10 år. Och bor man där i 10 år då spelar inte en sådan här temporär grej någon större roll.

Den stora risken som jag tror folk missar många gånger är att i en bostadskris eller en bostadsbubbla så är inte den stora utmaningen att man får lämna hemmet. Vi har lagstiftning som säger att så länge du betalar räntan så kan du inte bli uppsagd från ditt boende. Banken har inte rätt att kräva in pengarna. Så det är ganska väsentliga skillnader mot hur det är utomlands, som i USA där du får gå ifrån hus och hem. Snarare är det tvärtom, det som hände på 90-talet och lär hända här, det är att man blir inlåst i sitt boende.

Vad jag menar med inlåst är att man kanske köpte den där lägenheten när man var typ 25 och inte hade några barn. Och sedan tänker man att nu skulle vilja ha barn och då inser man att man behöver ett eller två rum till. Då kan man inte byta, för då har den lägenheten fallit i värde.

Jag tror att det är därför man ska ha ett 10-årsperspektiv där man tar höjd för eventuella livsförändringar. Vårt liv kommer se ganska likadant ut de kommande 10 åren och sedan kommer skiftet bli att våra barn flyttar ut. Sedan skulle jag slutligen rekommendera avsnitt #106 och #107 då vi intervjuade Pontus Kopparberg, före detta VD för Bjurfors, som delar med sig en massa tips om bostadsmarknaden och hur man kan göra.

Resonemang kring sin privatekonomi i lågkonjunktur

Sami på Facebook undrar lite om hur man ska förhålla sig till sin privatekonomi i nuläget:

”Om det blir lågkonjunktur och hög arbetslöshet. Vad kan vi förvänta oss i sådan situation? Hur ska man resonera kring sina pengar, investeringar etc. Hur lång brukar sådan vara?”

Sami på Facebook

Jan: Detta är återigen en fråga som är omöjlig att veta svaret på. Det jag kan uttala mig om är att det finns en bok eller en skrift eller en rapport eller vad man ska kalla det av Ray Dalio på hedgefonden Bridgewater, som jag brukar prata om från tid till annan. Han och hans team har gått igenom typ alla börskrascher genom historien, alltså flera hundra år bakåt och sedan har de aggregerat/sammanfattat det i den genomsnittliga börskraschen och den genomsnittliga börscykeln.

De pratar om att den genomsnittliga börscykeln är mellan sju och 10 år. Då har man både uppgång och nedgång, alltså högkonjunktur och lågkonjunktur. Då säger man att en genomsnittlig börskrasch pågår i tre år. Många gånger tror man att en börskrasch är att man lägger sig på tisdag kväll och sedan vaknar man på onsdag morgon och då är pengarna borta. Men så är det inte.

En börskrasch eller en lågkonjunktur är snarare så att det är lite misärigt över tre år. Ungefär som att man drar av ett plåster väldigt långsamt. Så jag brukar alltid själv tänka tre år nedgång med 50-60% från toppen och efter de tre åren så påbörjar en ny resa uppåt, ofta. Har man ett 10-årsperspektiv då är det bara att fortsätta precis som vanligt.

Caroline: Ja, men är vi ens i en lågkonjunktur nu? Vi pratade precis om att börsen har återhämtat sig. Men visst, så är det vissa som inte har samma förutsättningar i sina jobb som tidigare.

Jan: Nu är jag inte nationalekonom, så jag kan inte den exakta definitionen av lågkonjunktur, men jag tror att recession handlar om att det är två efterföljande kvartal utan tillväxt. Eller med negativ tillväxt. Så recession är det vi upplever i realekonomin här och nu medans börsen ofta ligger ett antal månader fram. Det är många länder som går in i recession nu, men börsen tappar inte i samband med recessionen.

Börsen tappar när man börjar misstänka recessionen. På samma sätt ökar börsen när man börjar se högkonjunktur, inte när högkonjunktur kommer. Det är därför börsen kan bli så besviken. Att allt var bra i januari och så plötsligt kom Coronakrisen och ingen visste någonting och börsen kraschade. Just för att det där framåtseendet blev väldigt svårt. Nu har börsen bestämt att vi kommer lösa detta och påverkningen kommer inte bli så stor förutom det som vi redan vet.

Man ska alltid komma ihåg att börsen är en sammanfattning av alla miljoner människors gemensamma konsensus. Börsen har ingen egen entitet och inget företag eller en person. Pengarna styrs av människor.

Caroline: Vissa människor sitter ju på jättemycket pengar.

Jan: Ja, så då är det deras konsensus. Det är inte demokratiskt, det är inte jämlikt eller rättvist över huvud taget. Så skulle jag säga. Hoppas det gav svar på Samis fråga.

Frågor kring hyperinflation

Jan: Vi fortsätter! Peter på Facebook frågar om hyperinflation:

”Jag vill veta mer om hyperinflation och om ett land kan trycka mer pengar utan att öka statsskulden och vad detta får och kan få för konsekvenser för hushållen och vad bör jag göra för att ”skydda” mig.”

Peter på Facebook

Caroline: Detta har jag också undrat. Bra, Peter!

Jan: Det här är en jättespännande fråga. Det var fler som sa att de vill veta mer om det här. Problemet är att nu är vi återigen inne på att sia om framtiden och som jag har sagt innan så är det ingen som vet vad som kommer hända i framtiden.

Caroline: Jo, men det här med hyperinflation och om ett land kan trycka mer pengar. Man har väl ändå en uppfattning om vad som händer?

Jan: Ja, fast det är en spekulation om framtiden. Det finns ju de här Peter Schiff, Mike Maloney och väldigt många som har påstått sedan 2004 att det kommer bli hyperinflation. Att amerikanska riksbanken trycker en massa pengar och svenska riksbanken och alla trycker pengar. Å andra sidan, Japan trycker pengar och har haft en dålig ekonomi i många år. Det har blivit någon hyperinflation förutom i Venezuela de senaste 15 åren. Så grejen är att jag tror att detta är lite en filterbubbla.

Jag tycker detta är så svårt för följer jag då Mike Maloney, som jag tycker på många sätt har bra, alternativa resonemang. Men lyssnar man på honom bara så blir det helt logiskt att tänka att börsen kommer gå åt helvete, man ska bara äga guld. Han är övertygande, påläst, duktig och autentisk med det där. Å andra sidan, så finns det nationalekonomer oftast inom akademin etc. som säger att det där är ”gold bugs” som är ute på extremkanten. Ja, någon dag kanske de får rätt, men under tiden de har haft fel så har de förlorat så mycket pengar.

Där är det många som på andra sidan argumenterar att ja man trycker jättemycket pengar, men å andra sidan har Corona förstört jättemycket värden i ekonomin, så vi kommer inte se någon inflation för att folk plötsligt har en massa extra pengar. Utan, inflationen hamnar då i vissa tillgångar eller sådant. Själv tänker jag att Mike Maloney har inte 100% rätt och nej, centralbankerna har inte 100% rätt.

Så vad är mellanpositionen? Mellanpositionen, den klassiska, konservativa är att ha 5-10% guld och är man kanske lite mer aggressiv, kanske 10-20% guld. Så tänker jag att det blir balanserat. Då har jag inte gått all in Mike Maloney och jag har inte gått all in centralbanken, utan försökt resonera vad som funkar för någon som inte har någon aning.

Krockkudde med reella tillgångar när pengarnas värde urholkas

Jan: Mike Maloney har gjort en serie som heter ”Hidden Secrets of Money”, som är jätte bra. Det är typ sex, sju dokumentärer på en halvtimme som pratar om hur pengasystemet fungerar. De är korrekta, sedan kan man ha lite olika åsikter om slutsatserna han drar. Men han beskriver det väldigt bra. Dem skulle vi kunna göra recensioner utav.

Sedan är det faktiskt en video som Ray Dalio har gjort, som heter ”The Economic Principles”, som också går igenom hur ekonomin fungerar. Det vi ofta glömmer bort är att en persons inkomst är en annan persons utgift. Så det hänger ihop. Så, jag är inte så rädd för den här hyperinflationen, som jag kanske borde.

Caroline: Men Eric Strand pratar också om det ibland, att det kan komma en stor kris på grund av en massa lån.

Jan: Ja, men hyperinflationen är att pengarna plötsligt blir helt värdelösa. Alltså, typ det som hände i Tyskland. Förtroendet för pengarnas värde faller. Jag såg någonstans att lönearbetare i Tyskland på 30-talet begärde lön två gånger om dagen, för att pengarnas värde förändrades mellan förmiddagen och eftermiddagen. De som t.ex. sålde ägg, det var ju en real vara, ville ha mer pengar, för de kunde inte vara säkra på att de skulle kunna använda de pengarna i nästa steg.

Caroline: Jag fattar att förtroendet för pengarna har urholkats, men vad är det som kan leda fram till det?

Jan: Till exempel att staten pumpar ut en massa bidrag. Om det är så att du och jag har sparat ihop en varsin hundralapp. Vi har jobbat i 100 dagar och sparat en krona om dagen och sedan kommer staten och ger hundra spänn till allihop. Då är inte den hundralappen lika mycket värd, för det jobbet är förgånget. Eller hur? I en sådan situation, eftersom man kan trycka pengar, då är det bättre för oss att inte ha hundralappen utan att ha en reell tillgång. Till exempel ett hus, en skottkärra, ett ägg, eller någonting annat som inte är kopplat till de där pengarna.

Caroline: Man behöver reella tillgångar, Peter.

Jan: Ja, eller lån. Alltså, många tänker ofta på guld som skydd mot inflation, men det finns fler skydd mot inflation. Det finns t.ex. realräntefonder där man tar hänsyn till inflationen. Ökar inflationen så kommer värdet korrigeras på det där. Det kallas ”tips” på engelska Sverige har vi två bra realräntefonder: Handelsbankens och Öhman realräntefond.

Tankespjärn: Kanske ett bolån med fast ränta?

Jan: Men eftersom pengar blir värdelösa – det är egentligen det som händer när det blir inflation – då är det andra alternativet att ta ett lån. Om du har ett lån med bunden ränta på säg 100 kronor och så kommer staten och ger alla en hundralapp, då är vårt lån borta. Så lån är också ett skydd mot hyperinflation, givet att det är en fast ränta. Så t.ex. någonting jag har funderat på, som inte går än om man inte är kund på Danske Bank, det är att de erbjuder 30-årigt bolån på en ränta på kanske 2-2,3%, bundet på 30 år.

Då tänker jag att istället för att man har en massa pengar i t.ex. guld, upplåst, då kan man lika gärna ha det där lånet bundet på 30 år. Ja, jag kommer få betala 1% högre ränta per år, men då kan jag se det som en den där försäkringskostnaden som jag kanske annars hade förlorat pengar på. Så jag tror att många missar att ett lån är egentligen också ett skydd mot inflation eller mot politikers klåfingrighet. För det är ofta politikerna som sabbar med inflationen, för att man vill göra mer än vad man har råd med.

Caroline: Men du har funderat på det lånet, i alla fall? Vad ska man ha det lånet till?

Jan: Om jag vill skydda mig mot inflation så kan jag ha realräntefonder, guld, reella tillgångar eller ett lån. Idag så har vi guld och vissa reala tillgångar och vi har vissa realräntefonder, men vi har inget långsiktigt bundet bolån. Då tänker jag så här, om vi tar ett långsiktigt bundet bolån, då kan man minska på de andra tre delarna. Detta var lite överkurs, det var inte meningen att vi skulle hamna där.

Min förhoppning är egentligen inte att ge rätt svar, utan att ge tankespjärn. Tankespjärnet här är tänk om de har rätt, tänk om de har rätt, vad man kan göra? Men Danske Bank erbjuder just nu bara sina kunder att ta det lånet, så man måste bli kund där och det har jag inte pallat.

Vad hände med avsnittet om pension?

Tomas på Patreon efterfrågar ett pensionsavsnitt:

”Jag minns att det var på gång med ett avsnitt gällande pensioner. Ligger det på is eller…?”

Peter på Facebook

Jan: Ja, det ligger lite på is och det är lite så som min mentor Claes-Eric brukade säga, att när ambitionen överstiger kompetensen, så får man jobba extra. Just nu när jag i en period där jag har lite för hög ambition för min egen kompetens. Vi har jobbat med webbkursen och vi har den här appen Spirecta som är ett ekonomiverktyg där vi är i slutförandefasen, så jag tror att pensionerna kommer därefter.

Men jag har inte glömt bort det och senast igår pratade jag med en person som har skrivit en bok, utifrån småspararnas perspektiv, som handlar om pensionsplanering. Han sa att pension är egentligen lätt, men att det är så många företag och parter som tjänar pengar på pensioner ska vara komplicerat. Jag känner att den boken måste jag läsa och om den är bra och vi får till det så ska vi bjuda in den författaren.

Jag tänker gud vad skönt att kunna prata om pension med någon som är pensionär och har funderat på vad som är bäst för mig. Tydligen var det fjärde upplagan på boken. Så det kommer. Det är inte bortglömt. Sedan ska jag säga att vi snöade ju in lite på det här med arvsrätt så det kände jag tog musten ur mig här om veckan, faktiskt.

Vilken livförsäkring ska jag välja?

Si Ma på Facebook efterfrågar en jämförelse av livförsäkringar:

”Jämförelse av livförsäkringar!”

Si Ma

Jan: Det var egentligen tänkt att det avsnittet skulle komma denna veckan, men det var så himla intressant. En ganska enkel fråga är vad kostar en livförsäkring? Så tänkte jag att det fixar jag på måndag. Ringer runt till bolagen. Du vet jag har hållit på i två veckor. Nu har till och med vår assistent Caspian hållit på i två dagar och ringt runt och chattat för att försöka ta reda på vad totalkostnaden är för en livförsäkring. Från det att man börjar betala premien och sedan under hela försäkringsperioden.

Det är det som är relevant. Att jag får reda på att den kostar 69 kronor i månaden nu det är för att jag är 39. Vad kommer den kosta sedan? Det höjs jätte mycket i slutet och då vill man ju räkna ut vad den kostar över hela tidsperioden. Men – detta är så roligt – då skickade jag ett mejl till ett av Sveriges största försäkringsbolag och frågade vad min totala kostnad kommer vara och då svarar de att vi är inga spådomstanter här så vi kan inte sia om framtiden.

Caroline: Det känns som att man inte behöver vara spådomstant för det. Det är bara att titta i sin Excel-fil.

Jan: Ja, lite så och det finns inga jämförelsesajter för livförsäkringar. Jag tänkte att det blir ett soft avsnitt om livförsäkringar, men det har blivit ett sådant mastodontavsnitt. Det slutade med att jag och Caspian övervägde att ringa innan och skicka ett script där det står hej jag är 39 år gammal, vad kostar en livförsäkring för mig? Och så skickar man en minut senare hej jag är 40 år gammal, vad kostar en livförsäkring? Det året. Så får man ihop alla åren till slut för den totala kostnaden idag åtminstone. Det här är grejer man ibland hamnar i diket på, men jag lovar att det kommer vara Sveriges första sammanställning av livförsäkringen, när den väl kommer. Det jobbas på den just nu.

När är det värt att börja löneväxla?

Anders på Facebook undrar om löneväxling:

”Hej vet inte om ni har haft uppe frågan om löneväxling. Om eller när det är lönsamt.”

Anders på Facebook

Jan: Vi har gjort ett avsnitt om det och vad jag vet så har inte slutsatserna förändrats. Så vi kan länka till det annars kan du bara googla rikatillsammans och löneväxling. Tumregeln är att om du tjänar under 43 000 i månaden så är det inte lönt. Löneväxling är att arbetsgivaren avsätter en del av din lön i pension.

Alltså, en extrainsättning till din lön och då är det vissa skattemässiga regler som gör att det är mer förmånligt än att få ut det i lön. Men då måste man kolla att arbetsgivaren följer de här reglerna, men innan 43 000 så är det inte lönt. Det är tumregeln. Vi har ett helt avsnitt om det där.

Lyxkonsumtion i Bolmeson-huset

Kim undrar om vår konsumtion:

”Har ni unnat er något lyxigt på senaste tiden?”

Kim på Facebook

Caroline: Jag måste säga att hela vår vardag är lyxig. Så här, jag vill gärna äta växtbaserat. Det har varit oerhört svårt för mig att få till det där, för det kräver en insats i vardagen och det är inte så poppis hemma ännu. Jag måste testa recept och så har vi två små barn. När jag får köpa eko-nötter och fina grönsaker, så känns det som lyx. När jag kan göra mina växtbaserade måltider.

Jan: Ja, jag kan säga att det är inte konstigt att matkontot är vår största utgift, som vi har löpande. Det är roligt att du säger det faktiskt, för min tanke var också när jag skrev den här frågan, då tänkte jag på det här avsnittet när vi recenserade Ramit Sethis nya bok. Då sa han att man ska spendera extravagant på det som är viktigt i ditt liv. Och lika extravagant du spenderar på det som är viktigt, lika brutalt snål är du i de områden som inte är viktiga. Jag gillar det jätte mycket och vi spenderar extravagant i att få ha en bra vardag. Det ska vara smidigt i vår vardag.

Det är allt från Linas Matkasse, till eko-varor, vi har aupair sedan några veckor tillbaka och det är helt fantastiskt. Vi kan träna tillsammans nu och det har vi inte gjort på hur många år som helst. Sedan är det saker vi är brutalt snåla på, som bil. Vi har inte tvättat den, inte bytt däck. Vi har lagliga all around-däck, men vi har sommardäck i någon verkstad. Jag vet inte ens om de har var dem. Sedan kläder en också en grej jag inte spenderar mycket på. Men sedan handlar du ju väldigt mycket begagnat på Tradera och Blocket och sådant. Så vi unnar oss vår vardag. Vi går inte på restaurang, vi reser inte så mycket, utan det är vardagen som är viktig för oss.

Caroline: Ja, inga Louis Vuitton-väskor. Det kommer aldrig bli sådana väskor hos oss.

Att spendera pengar för att bli lycklig

Henrik på Patreon undrar hur man kan spendera på rätt sätt:

”Jag har tänkt mycket på avsnitt 116, hur man ska spendera pengar ”på rätt sätt” för att bli lycklig. Senast reflekterade jag över det, när jag för drygt en månad fick för mig att jag ville köpa en iPad. Jag beställde iPad:en, men under tiden den levererades insåg jag att den kommer ju inte ändra något i mitt liv. Jag kommer ju inte kunna göra något nytt och häftigt.

I slutändan skickade jag tillbaka den och brände pengarna på kajak-utrustning istället. Jag har fortfarande spenderat pengarna, men nu har jag spenderat dem på något som ger mig nya upplevelser i livet, och förhoppningsvis lite lyckligare.

Så min fråga blir: Hur arbetar ni för att spendera pengar så att ni blir lyckliga? Ps. Jag spenderade helgen paddlandes med friluftsfrämjandet i Färnebofjärdens nationalpark, en missad pärla endast en dryg timme från Uppsala.”

Caroline: På sistone har det varit maten och aupairen och sedan har vi börjat med virkning och tecknande jag och vår dotter. Jag märker att jag måste göra någonting kreativt varje dag, annars är jag inte lycklig. Det är bara så. Det kan vara virka, teckna, skriva eller laga ny mat. Och det kostar mig pengar. Vi har en bok som vi gav till Freja när hon fyllde år där man lär sig att virka jätte söta djur i japansk stil. Den boken var på engelska och när vi skulle beställa garnet till det så fanns det inte i Sverige, så vi beställde det från UK. Så vi spenderade pengar på det.

Jan: Vad roligt. För mig, jag blir nog inte så lycklig av att spendera pengar. Jag blir lycklig av att få jobba och få vara kreativ och skapa och programmera.

Caroline: Men det kostar dig pengar när du ska få vara ifred med det, för du slipper gå och laga mat, för det gör ju vår aupair nu och what else? Ja, du slipper det.

Jan: Jag gillar den här andra sidan. Att tjäna pengar. För mig är pengar ett spel. Förr blev jag lycklig av att köpa grejer, men inte så mycket längre.

Caroline: Men du har ändå en sladdfetisch. Ibland så blir du jätte lycklig när du får sladdar med posten. ”Titta här Carro, vilken kvalitet detta är!” Vi ska inte glömma detta.

Jan: Ok. Ja, det är lite roligt. Jag och Caspian är lika nördiga på det här med tekniska prylar. Jag har vad jag kallar för ”magiska skåpet” och i det finns det alla möjliga sladdar. Så behöver man en USB-kabel då finns det i det skåpet. Så jag har en uppsättning. Det är bekvämt. För när jag ska sitta och göra någonting, som till exempel koppla ihop nu när vi spelar in till webbkursen, då behövde jag ett annat upplägg är det vi har när vi spelar in podd. Då var det så himla skönt att kunna koppla om kamerorna utan att behöva åka till Kjell & Co. För mig hamnar det i bekvämlighetskategorin.

Caroline: Jag tror inte att vi ska underskatta lyckan i att saker inte är jobbiga för oss.

Jan: Absolut, och vi har jobbat i 20 år för att komma hit. Eller det är 17 år.

En kul investering från Lekhinken

Markus på Facebook undrar:

“Vad har varit den roligaste investeringen på sistone?”

Markus på Facebook

Jan: Vad har det varit för dig? Du satt ju innan det här avsnittet och för en gångs skull loggade in på ditt Avanza-konto. Och du bara ”Åh, titta här!”

Caroline: Jag letade efter mina Tesla-aktier.

Jan: Redan den formuleringen ”Jag letade efter dem”, och så kunde du inte hitta dem.

Caroline: Det är lite olika konton där och jag tycker det är svårnavigerat på Avanza. Jag är inte van vid det, men så hittade jag dem, och de hade gått upp 500% sedan jag köpte dem. Och det var roligt att se det. 13 000 kronor, två aktier. Och så var du en party pooper och sa att nu ångrar jag väl att jag inte köpte flera. Vissa grejer måste få jobba över tid för att man ska bli glad och känna att det var en bra investering.

Jan: Det roliga är att du är den bästa investeraren på det sättet. Du köper någonting och sedan glömmer du typ bort det. Och så har du haft dem i flera år. Det är så roligt att logga in på dina konton för det är typ 107% upp, 473% upp och då är det inte att du har spekulerat i aktier som rört sig flera hundra procent, utan du har bara varit enträgen i flera år. Glömt bort dem. Sedan var du in på Frejas.

Caroline: Ja, Freja har ju också månadens aktie och jag bara oj, har hon så mycket pengar där. Hon hade rätt många aktier som inte har gått ner ens nu.

Jan: Ska vi bara titta på vem som har brutalt bäst avkastning så är Freja den bästa investeraren av oss. Jag tror att hon ligger 20% plus i år. Det är helt sjukt. Månadens aktie är att varje månad pratar vi med Freja och frågar vilken aktie hon vill köpa och så köper vi en aktie i det bolaget. Syftet är inte att tjäna pengar utan det är rent pedagogiskt. Att lära henne om aktier och att aktier kan ge inkomster och vad det är för någonting. Det är inga analyser eller PowerPoints. Vi bryr oss inte om det är bra eller dålig aktie. Hon är 9 år och säger att hon vill ha YouTube och då fick hon Alphabet. Sedan ville hon ha Netflix och Apple för hon har en iPad och så vidare. Så nu ville hon ha en Tesla-aktie, så nu köper vi den efter 500% uppgång. Sjukt jobbigt.

Caroline: Men vad har varit den roligaste investeringen för dig på sistone?

Jan: Det beror på vilken tidshorisont man tar. Om man tar kort, kort, senaste veckan, så på Patreon brukar vi erbjuda extramaterial och börstips, för det var en av önskningarna det här året på Patreon. Folk ville att vi skulle dela mer om lekhinken och börstips. Då har vi lite fler sådana frekventa tips som bara kommer ut på Patreon, inte på bloggen, och ett av de tipsen förra veckan var Pexip Holding, ett norsk videokonferensbolag som gjorde en börsintroduktion. Den kostade 62 kronor och jag sålde på 94 kronor samma dag. Det var teckna-sälj. Det som var schysst var att alla som hade tecknat fick aktier, tror jag. Så det var 4 000 spänn på några minuters jobb. Det är roligt.

Tips för Lekhinken

Olle på Patreon vill ha roligare i lekhinken:

”Hej, här kommer en fråga som jag funderat på att ställa under en lång tid. Frågan kan verka enkel i sin natur, men har över åren visat sig vara relevant. Förutsättningarna är ett stressigt jobb med fulla dagar, sällan lunch och en familj som också vill ha ”sin” tid.

Frågan är: När ska jag hinna köpa aktier på börsen? Dvs, när och hur under dagen ska jag lyckas ta mig tid att köpa eller sälja på börsen? I detta fall pratar vi om ”lekhinken” och individuella aktier och inte om ett långt stabilt sparande. Skulle gärna höra era tankar, erfarenheter kring detta. Kanske även andra där ute har ett förslag?”

Jan: Jag tänker att det ska bli jättespännande att höra om någon annan har en kommentar till den här frågan. Nu gör inte jag det här på daglig basis, utan det är 15 års erfarenhet, att de största rörelserna på börsen sker första halvtimmen och sista halvtimmen. Mellan 9:30 och 17:00 är börsen till största del en transportsträcka.

Ofta är min upplevelse att nybörjarna eller småspararna köper på morgonen och börsproffsen köper på eftermiddagen. Man vet flöden och vart det är på väg när siffror har kommit in och proffs gillar inte att spekulera, men det gör småsparare. Min spontana grej är att det är bara att välja ett av de här tillfällena, morgonen eller kvällen, och sedan bara ignorera det under dagen.

Vissa proffs förbereder veckans aktieaffärer helgen innan

Jan: Ett tips jag fick för många år sedan är att man ska förbereda sina aktieaffärer på helgen. En kompis som var fondförvaltare han gjorde så att han förberedde alla veckans affärer. Då satte han regler och sedan satte han det i små kuvert och sedan gav han kuverten till sin partner och sedan exekverade partnern affärerna. Så man behöver inte göra det under dagen, utan man kan låta någon annan göra det. Eller så kan man lägga in ordrarna i förväg.

Caroline: Då måste man ändå ha tid att sitta med det. Men jag tänker så här också att man skulle kunna göra det tillsammans med familjen vid något tillfälle. Ett förmöte med familjen där man säger att vi ska köpa aktier till lekhinken, vad vill vi köpa någonting? Fundera över det så gör vi det på söndag.

Jan: Det är ett bra råd. Du är ju väldigt strukturerad. Vi har haft många diskussioner om spontan versus planerad. Och att det är tråkigt att planera, men jag tror att jag har i alla fall landat i att jag behöver planera för att kunna vara spontan. Där har vi t.ex. vår söndagsmiddag, alltså vi har söndagsmöte där vi alltid pratar om vad som händer nästa vecka, vad har varit bra, vad vill man uppskatta med någon annan. Då är det en sådan grej som man kan ta upp där.

Sedan tänkte jag säga att en av mina orättvisa fördelar är att jag jobbar mycket på kvällar och nätter, så jag går sällan upp innan 9:00 och då har börsen precis öppnat. Så då gör jag det det första jag gör och sedan glömmer jag bort det. T.ex. den där Pexitgrejen, vi fick två tilldelningar och då sålde jag den ena på torsdagen men sedan glömde jag bort den under fredagen för att det var mycket på jobbet, så då fick jag göra det igår, på måndagen.

Fråga om utländskt sparande

Vi fick in en fråga om att spara pengar utomlands också:

”Kan man som svensk ha ett sparande i tex Tyskland (Euro) eller USA (dollar) för att dels valutasäkra, och dels undvika att svenska staten av någon anledning skulle frysa tillgångarna? Alltså, utanför det svenska bankväsendet, inte tex en USA fond?”

Jan: Både jag och nej. Det är väldigt klurigt att skaffa sig konton utomlands och i många fall så avråder Skatteverket det. Man måste till och med anmäla transaktioner och om man gör en internationell betalning så måste man rapportera till Skatteverket. För det är många som använder det för att skattesmita. Men om vi tittar på det så, ja, jag förstår detta. Det är lite som det där med guldet och hyperinflationen. Om det skiter sig. Jag har också haft den i min preppinghåla när jag tänker att allt kan gå åt helvete, då vill man ha pengar utomlands. Men hur gör man?

De bästa sätten som jag har kommit på som är relativt tillgängliga faktiskt, det är Revolut, som vi har pratat om innan. Det är det där bankkortet/appen där man kan ha pengar i olika valutor. De pengarna är de fakto utomlands också.

Det andra sättet, som är ett ganska dyrt sätt, är typ en tjänst som BullionVault eller liknande, där du köper guld i England. Helt ärligt är det de två sätten som jag har kommit på. Sedan är också frågan hur reglerna funkar med insättningsgaranti utomlands och det är väldigt meckigt.

Om det bara handlar om valutasäkring utan att man flyttar pengar utanför den svenska staten, det är att skaffa sig ett valutakonto på sin bank. Både Swedbank och Avanza eller Nordnet erbjuder valutakonton där du kan ha pengar i USD eller Euro. Men återigen, då får man kolla upp hur det funkar med insättningsgaranti. Vill man utanför svenska staten då tror jag att Revolut is the way. Vi har en sponsrad länk, som just nu inte är sponsrad, för Revolut ger ingen ersättning, men ni får gärna använda den i alla fall.

Hur hjälper man en 14:åring igång med sparande?

Lillian på Facebook undrar hur hon på bästa sätt kan hjälpa en ny sparare igång:

”Tack för en toppenpodd!? Hur hjälper man en 14-åring komma igång med sparande? Kan de ha ett eget konto på Lysa? Avanza?”

Jan: Ja, det kan man och jag tänker att det här är två frågor. Är det att 14-åringen har ett intresse då brukar jag säga att man ska skilja på sparandet till barnen från sparandet med barnen. Så man kan ha ett sparande till barnen som kan sköter själv, där man kan informera barnet, och sedan kan man ha ett sparande med barnen med månadens aktie. Då kan man ha det på Avanza eller Nordnet eller Lysa.

Men jag brukar säga att det viktigaste är att fånga de här lärotillfällena om barnet vill lära sig. För med den kunskapen och den erfarenheten kommer barnet tjäna så mycket mer pengar på över tid, för den har en hel livstid framför sig, även bortom vår egen livstid. Så då burkar jag rekommendera Unga Aktiesparare. Att man går med där för att träffa ungdomar i sin egen ålder, som också har samma intresse. Jag tror inte att någon har blivit framgångsrik på egen hand.

Jan: Sedan brukar jag säga alla fattar vi att man behöver träna fotboll för att bli bra på fotboll. Man behöver träna på aktier för att bli bra på aktier. Där tror jag att det handlar mycket om att som förälder inte ha så mycket åsikt om vad man ska köpa. Det ska vara lustfyllt och reflekterande. Ok, du förlorade pengar, vad spännande. Vad lärde du dig? Så att man är bollplank och lite coach.

Caroline: Man kan lära sig väldigt mycket själv också när man pratar med ett barn om aktier och vad det är och varför de går upp och ner och varför vill du ha den och hur funkar bolag och så.

Jan: Ja och låt dem göra misstag. Jag brukar säga att en framgångsfaktor är att man låter barnet göra så många misstag som möjligt, så tidigt som möjligt. Ju mer pengar de förlorar som 14-åring, desto bättre. Det är bättre att de förlorar några hundralappar när de är 14 än att de förlorar några hundra tusen när de är 55.

Caroline: Ja, jag tänker också på det att vi sparar ju alltid med något slags syfte. Man kanske också ska ha det när man 14.

Jan: Ja och man ska inte glömma bort att fira också. Har de då tjänat pengar, som t.ex. på den där Pexit-grejen, ta ut 10-20% och konsumera det. Fira. Gör någonting kul så att det blir på riktigt. Sedan brukar jag rekommendera böcker. Men som sagt, Unga Aktiesparare är mitt första tips. Sedan gillar vi boken ”Rich Dad, Poor Dad”. Den kan man ta till sig som 14-åring. Och ”Rikaste Mannen i Babylon” är också en bra bok.

Att flytta pengar mellan depåer/institut

Anderas på Patreon undrar om flytt av pengar:

”En relaterad fråga är att jag efter de stora börsfallen insett att jag tycker ombalansering är ganska jobbigt så jag har börjat att avveckla en nybörjarportfölj och lägga över pengarna på en Lysa 60/40. Har plockat upp i era forum beroende på när man gör detta kan påverka skatten. Har ni tips på vad man bör tänka på när man omfördelar pengar mellan olika depåer/institut?”

Andreas på Patreon

Jan: Någonting som de flesta inte vet om – detta är lite överkurs – är att man kan låta bankerna föra över pengar mellan olika ISK-konton. Om jag har ett ISK-konto på Lysa och jag har ett ISK-konto på Avanza, så kan jag be Avanza och Nordnet prata och föra över de pengarna utan att det ska bli en skatteeffekt. Problemet är att banker generellt inte är så glada i att flytta pengar från sig själva till någon annan, så det där tar ofta administration och det kan kosta pengar, det kan ta tid, de kan vägra. Jag har varit med en bank som har vägrat göra det där.

Jag brukar säga så här att om det är mycket pengar så är det värt att fightas för det så att det inte uppstår en skatteeffekt. Är det så att skillnaden i skatt blir hundra spänn då är det bara att sälja och betala skatten. De pengarna går ändå till något bra och sedan flyttar man det manuellt. Så det är väl mitt tips. Sedan gillar jag jättemycket det han säger att det flesta av oss får ett bättre sparande i en fondrobot än vad vi klarar av att göra själva. Särskilt, som han säger, när man tar hänsyn till både tid och kompetens.

Så jag skulle säga, kontakta då både mottagande och avsändande bank och fråga om de kan göra en flytt. Sedan är det vissa regler jag tror det funkar mellan ISK till ISK, som man själv äger, men det kan vara strul mellan KF och ISK eller AF och ISK. Det kan uppstå sådana grejer. Men många gånger är det också värt att fråga om man ska ha ett ISK konto där man betalar 1% på det totala beloppet eller en aktiefonddepå där man betalar 30% på vinsten. Dvs, ska man flytta pengarna till Lysa så får man betala 30% på vinsten, vilket kan bli ganska mycket skatt.

Här behöver man kolla med sin bank eller någon som kan räkna på det om man inte kan göra det själv. Men generellt är det mer lönsamt att sälja, ta smällen, betala skatt och börja om sparandet rätt. För ett ISK, så fort den förväntade avkastningen är över 1,5% i dagsläget, så är det mer lönsamt med ett ISK eller en kapitalförsäkring än en vanlig fonddepå. Så skulle jag säga.

Ska man sälja för att byta till ett bättre sparande?

Britta på Facebook undrar om att byta till ett bättre sparande:

”Ni pratar mycket om sparande med hjälp av fondrobotar och deras fördelar. Ska man sälja av Nybörjarportföljen och låta en fondrobot ta hand om sparandet? Eller spara i båda formerna?”

Britta på Facebook

Jan: Jag säger så här, om man inte har ett eget intresse med specifika anledningar till att man vill göra det själv, då skulle jag säga använd fondrobot. Precis som Anderas var inne på. Det är svårt att göra en bättre portfölj själv. Det är svårt att göra det billigare. Särskilt om man dessutom tar hänsyn till sin egen tid och kompetens. Vi har en hel artikeln där vi pratar om detta och jämför alternativen.

Det handlar också mycket om att Lysa gör detta för många kunder, de har förhandlat rabatter och de har tillgång till investeringar som man inte har som privatperson. Så de skapar en bättre och mer diversifierad portfölj än vad man kan göra själv.

Mer frågor om att byta till ett bättre sparande

Helena undrar:

”Ni pratar mycket om Lysa och fondrobot och du har nämnt att man kan gå halva sitt innehav i en fondrobot. Varför inte allt?”

Helena på Facebook

Jan: Och det är egentligen samma fråga. När vi började prata om fondrobot för två år sedan så var det så stort steg för många att flytta pengarna från sitt befintliga sparande till en fondrobot. Då sa jag att testa med halva. Du behöver inte flytta allting. Men om man börjar om från början så finns det ingen anledning att ha halva själv om det inte finns specifika skäl, som att man inte kan välja en fondrobot eller att man tycker att det är så himla roligt eller att man inte tror på fondrobotens strategi.

”Om jag ville byta till en bättre fond, är det smart att göra det nu eller vänta?”

Felicia på Facebook

Jan: Man vet ju aldrig hur den specifika situationen ser ut, men generellt sätt är det alltid bättre att byta till ett bättre sparande än att sitta kvar i ett gammalt.

”Hur håller sig hållbara fonder jämfört med breda? T.ex. lysa? Nu under dessa oroliga tider? Vilka av era portföljer har stått i mot bäst nu i dessa tider?”

Felicia på Facebook

Jan: Nu har jag inte kollat exakt idag, men när jag kollade upp det under Coronakrisen så gick de hållbara fonderna bättre, vilket jag tyckte var jätte kul. Hade man det hållbara alternativet på Lysa så slapp man dessutom hela debaclet med Spiltan som låste sin fond, som vi har tagit upp i tidigare avsnitt. Jag tycker det är kul att de hållbara fonderna får bättre och bättre resultat.

Caroline: Men vilken har portföljerna har gått bäst för oss i Coronatider?

Jan: För oss, när jag kollade idag, så ligger RikaTillsammans-portföljen på +6%, Nybörjarportföljen och Försiktiga Portföljen ligger på typ -5%. Försiktiga Portföljen är det stora sorgebarnet den här perioden, men det har vi pratat om. Och Globala Barnportföljen tror jag ligger på -7% eller -8%. Lysa är det svårt att få fram siffrorna på så det får vi utvärdera lite senare.

Nu har vi pratat i nästan en timme så vi får runda av. Vi har fler frågor som jag hade förberett, men jag tänker att vi får kanske ta ett uppföljande avsnitt, lite beroende på om jag får svar från de här försäkringsbolagen. Så det är väl det som ligger i pipen.

Premiär av webbkursen ”Spara och Investera Rätt och Lätt”

Jan: Sedan är det extra roligt för vi har precis lanserat vår första digitala webbkurs, som heter ”Spara och Investera Rätt och Lätt”. Den är till för alla som vill komma igång med sitt sparande. Många av de här frågorna som vi har tagit nu tar vi upp där och den är till för den som har ett befintligt sparande och funderar på att byta. Hur ska jag göra? Har jag gjort rätt? Vilket är det bästa sättet att göra det på?

Vi har lagt jättemycket tid på den här webbkursen. Bloggen i all ära. Det finns över 1 000 artiklar på bloggen, men den är inspirationsstyrd och i vissa avsnitt nördar vi ner oss i olika ämnen, som amortera eller investera. Medans här har vi haft hjälp av Alexandra som är pedagog och förstelärare. Hon sa inget videoklipp bortom fem minuter. Så det är kort, kärnfullt och rakt på sak. Det är ”best of” och väldigt konkret med steg-för-steg-instruktioner.

Vad jag har upptäckt med de som testat kursen är att de har börjat ge bort den till sina barn eller till sin fru eller till folk som inte är intresserade och inte orkar igenom liksom tre avsnitt på bloggen som är 1,5 timme var. Här gör man hela webbkursen på 1-1,5 timme och den är väldigt specifikt gjord. Så jag lägger upp en länk i anslutning till avsnittet och vi tar jättegärna emot er feedback på den här.

Sedan är jag faktiskt också lite nöjd över att vi har lagt den på under 1 000 kronor. Aktiespararnas webbkurser kostar ofta flera tusen kronor, men vi ville att den här skulle vara tillgänglig för alla. Sedan ger vi dessutom 30 dagars öppet köp på den, så man tar ingen risk med det.

• Läs mer om webbkursen ”Spara och investera rätt och lätt” →

Det är lite nervöst att prata om det så här första gången, men jag det ska bli kul att höra vad ni tycker om den. Så ett stort tack för den här veckan. Tack för alla frågor, allt engagemang, alla glada tillrop, så ses vi nästa söndag!

Få våra bästa artiklar till din mejl

En gång i månaden skickar vi ut en sammanställning av bloggen bästa artiklar och tips. Dessutom får du i våra välkomstmejl de bästa tipsen från 10 års bloggande. Självklart är det kostnadsfritt. ?

Jan och Caroline Bolmeson

24 maj, 2020

Den här artikeln publicerades söndagen 24 maj 2020 klockan 21:26 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Läsarfrågor, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.