Vi svarar på några av era frågor

Allt från varför vi inte tror att man kan slå index, om det är ok att tömma sparkontona för att köpa boende till rädslan att inte hänga med... Del 1 av 2

I dagens avsnitt resonerar vi kring de frågor som ni läsare har skickat in. Det blir allt från varför vi inte tror att det går att slå index, vilken strategi vi hade valt om vi inte hade gått på index till frågor om varför Caroline med sin PhD inte har arbetat i sitt område. Vi pratar även om känslan att inte hänga med och känna att man ibland ligger efter. Lite högt och lågt.

Istället för att skriva någon lång introduktion så följer nedan frågorna som vi diskuterar vid de olika tidpunkterna i videon. Kommentera gärna om vi har missat något, om du inte håller med eller har någon annan tanke eller fundering.

  • Varför tror ni inte att det går att slå index?
  • Vilken strategi om inte index?
  • Varför har Caroline, med sin Ph.D., jobbat med det?
  • Om rädslan att inte hänga med
  • Är det OK att tömma sparkontona för att köpa hus?
  • Hur hittar man glädje i ett litet månadssparande?
  • Tror ni fortfarande på LYSA eller ska man köra OPTI?
  • Hur och var ska man placera sin tjänstepension?
  • Vad är den optimala kontantinsatsen?
  • Varför börsnoterar man ett bolag om man inte ska ta in nya pengar?
  • Äger ni några aktivt förvaltade fonder?
  • Vad är era råd kring universitetsutbildning?
  • Hur såg er väg ut från gymnasieåldern?
  • Finns det någon av Roburs fonder som ni rekommenderar?
  • Är det värt att sälja fonder, betala skatt för att flytta till ISK?
  • Innebär det en högre risk att välja hållbart? (då det är färre bolag på LYSA)

Du kan använda innehållsförteckningen om du vill hoppa till de olika frågorna i transkriberingen direkt. 👍

Jag försöker mig även på en sportmetafor i dagens avsnitt trots att sport och framförallt fotboll inte är min starka sida. Men jag tänker att vi kanske kan förfina metaforen tillsammans. Det är mitt bästa försök till att illustrera det här med marknadens aktörer hittills. Så om min metafor om PSG inte håller, be nice och hjälp mig gärna göra den bättre. 🙂🙏

Tack än en gång till dig som följer och läser,
Jan och Caroline

Kom igång och spara rätt och lätt med vår workshop på distans under två kvällar. Läs mer. Läs mer

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av hela avsnittet

Jan: Varmt välkommen idag är det dags för avsnitt 218. Det är lite tillbaka till rötterna, ett avsnitt med frågor och svar, det var där vi började en gång i tiden med podden.

Caroline: Ja precis, frågor och svar från läsare.

Jan: Idag har vi främst tagit in frågor från Facebook och Instagram. Det blev rätt mycket frågor så jag tror att även nästa veckas avsnitt blir frågor och svar. På vårt forum finns över 10 000 besvarade frågor, det är högt och lågt, där finns allt möjligt.

Nu har det varit mycket frågor kring bil till följd av de två avsnitten i hade om bil och bilekonomi. Det finns även frågor och svar kring vart man ska placera sina pengar men även mer kvalificerade frågor med nördiga diskussioner. Forumet är till för dig som vill inspireras, hjälpa andra och lära sig mer.

Caroline: Nu kör vi igång med denna omgången frågor. Ungtuppen_investerar frågar;

Varför tror ni inte det går att slå marknaden?

Ungtuppen_investerar på Instagram

Jan: Detta är en fråga som i sin enkelhet har fått mig att gå och fundera i flera dagar. Vi spelade in detta avsnittet och sen kände jag att vi måste spela om det för att jag tror att jag nu har ett bättre svar.

Caroline: Är det ett bättre svar eller är det för att du tycker att det är ett elegantare svar?

Jan: Jag tror att det blir ett elegantare svar.

Jag säger inte att det inte går att slå marknaden men för de flesta är det högst osannolikt. Det finns undersökningar och forskning som visar att 99% av alla professionella fondförvaltare slår inte index så att det kommer oss sparare till godo.

De professionella investerarna har massvis med verktyg, kunskap och en del information som vi som småsparare aldrig kan införskaffa oss. De har ett orättvist övertag.

Varför tror ni inte att det går att slå index?

Jan: Det var mycket i nyheterna häromdagen om att Messi har bytt klubb. Sådana fotbollsspelare har det som är bäst i världen runt sig.

Caroline: Ja de har ett team.

Jan: De har alla resurser, de har alla verktyg, de har allting. Jag såg på PSG:s hemsida att deras ”supporting staff” består av 27(!) personer. Nästan lika många som spelarna. Att då tro att jag ska komma här efter jobbet och ta med mig fotbollen och lira lite och sen möta Messi och hans kompisar. Det är lite naivt att jag ska tro att jag ska kunna spela med dem.

I fotbollen är jag den som lirar lite två kvällar i veckan så kommer jag realistiskt sätt aldrig möta Messi, vi är i olika ligor. När det kommer till investeringar så är alla på planen samtidigt, så då möter man alla proffsen. Jag ser inte om jag helt plötsligt spelar mot Messi och hans kompisar som har alla förutsättningar i världen.

Som småsparare får jag inte betalt för de timmarna jag lägger i veckan, jag får inte betalat för de timmarna i form av bättre avkastning över tid. Enskilda år kan vem som helst slå börsen, det kan man göra med ren tur, men över tid är det nästan omöjligt.

Motståndarna man spelar mot är så mycket bättre så man får inte betalt för den tiden man lägger ner. I investeringsbranschen har vi den här fantastiska möjligheten med indexfonder.

Genom att jag köper en indexfond eller en fondrobot så blir jag en genomsnittlig spelare i världens fotbollsliga. Jag kanske inte platsar i Messis lag men jag kommer tillhöra det laget som kanske alltid handlar på 5e plats av 10. Hamnar jag på 5e plats i genomsnitt av 10 lag över 10 år då kommer jag vara bättre än Messis lag över tid.

Genom att välja en indexfond behöver jag inte lägga någon tid överhuvudtaget. Jag behöver inte ens spela i korpen och jag kommer ändå få ett bättre resultat än de flesta som är proffs.

Om det nu är en fördel som vi småsparare har varför ska jag då spela ett spel där oddsen är så massivt emot mig?

Caroline: Det var en bra liknelse, jag tror att alla kan hänga med i den.

De flesta underpresterar mot index

Jan: Eftersom de flesta underpresterar mot index, även proffsen, bara genom att få marknadens avkastning gör det att du kan dubbla dina pengar på 10 år. Vi pratar inte om att man måste nöja sig med något som är sämre, nej du får något som med stor sannolikhet kommer vara bättre än de flesta andra.

Inte för att din lösning är så mycket bättre än alla andras men för att det är så många andra som inte har fattat detta, det handlar om ego, intresse, emotionella grejer. För mig var det en jättesvår grej att bara släppa på sin prestige.

Caroline: Ja för mig med. Det är sant, det är mycket ego och känslor inblandat i det där.

Jan: Det är ett långsiktigt spel, det kan se ut som att du gjorde mål men den viktiga frågan är om du gjorde mål för att du var bra eller för att du hade tur?

Caroline: Men hur vet man om man går back på in hobby som börsspelare?

Jan: Med ett aktieintresse kan man lura sig själv och säga att man går plus.

Det intressanta är inte att kolla om du går plus utan om du slår ditt index. Det tar ca 10 år innan du kan se om det finns tillstymmelse till skicklighet i din strategi som investerare.

Caroline: Det finns någonting väldigt fint i långsiktighet.

Jan: Grattis till oss småsparare som investerar i globala indexfonder eller en fondrobot.

Vilken strategi om inte index?

Caroline: Då tar vi nästa fråga. Nybergarenn frågar;

Vilken strategi hade ni valt om ni inte hade gått på index?

Nybergarenn på Instagram

Jan: Detta är nog en av de bästa frågorna som vi har fått under alla frågor och svar avsnitten. Jag har gått och tänkt på den här i två dagar.

Caroline: Jag har inte tänkt alls, jag har tänkt att det är index som gäller och sen har vi lekhinken.

Jan: Om jag inte hade använt mig av indexfonder vad hade jag gjort då? Jag insåg att det är en trappa, på det första steget är indexfonder som vi investerar idag.

Om jag inte hade investerat i index då hade jag satsat på faktorinvesteringar. Det bygger mycket på forskning, jag hade alltså fortsatt i linje med forskningen men jag hade bara gått till nästa trappsteg.

Nästa steg i forskningen säger att det finns vissa faktorer som tenderar att gå bättre än andra på marknaden och det är då småbolag. Jag hade investerat i småbolag.

Småbolag går bättre än börsen när det går bra och sämre än börsen när det går dåligt, de svänger mer. Om man pallar med de här svängningarna och den lite ökade risken så hade vi haft småbolag.

Caroline: Småbolag är ändå ganska stora bolag ska vi komma ihåg.

Jan: Om vi ska ta ett exempel på en svensk fond så gillar jag Plus småbolag Sverige eller Handelsbanken globala småbolag.

Caroline: Det finns andra sådana faktorer också.

Jan: Ja det andra är momentum, att det som tenderar att gå bra fortsätter att gå bra. Sen finns det också värde vs tillväxtbolag då jag nog hade försökt att ta värdebolag.

Hade jag inte valt faktorinvesteringar så hade jag valt investmentbolag och bortom investmentbolag hade jag försökt hitta bolag som har gått bra i alla år, där de har en förutsägbar verksamhet. Utöver detta hade jag kompletterat med räntor eller alternativa investeringar.

Eventuellt hade jag också försökt köra några av de här strategierna som det finns ett visst stöd i forskningen för, exempelvis magic formula.

Caroline: Vad är magic formula?

Jan: Det är en bok som skrevs av Joel Greenblatt som handlade om att man försöker identifiera bolag som har förutsättningar för att växa.

Varför har Caroline, med sin Ph.D., jobbat med det?

Jan: Här kommer en fråga till dig Caroline. Granbers frågar;

Varför har Caroline med sin PhD inte jobbat inom sitt område? Typ på ett läkemedelsbolag?

Caroline: När jag doktorerade jobbade jag med diabetesforskning så jag hade absolut kunnat platsa i ett läkemedelsbolag. Undertiden som jag doktorerade så var det så att jag ibland fick gå ut från föreläsningar för att jag fick en sådan fysisk reaktion över hur dåligt framställt det var.

Det var torrt, det var oengagerande, jag hade åsikter om hur man pratar om sin forskning och sen började jag inse att jag själv var likadan. Jag började hålla på mycket med att förstå hur man pratar om ett svårt koncept, som gör att folk är engagerade och som gör att de fattar.

Jag visste redan när jag doktorerade att jag skulle jobba med kommunikation av forskning efteråt. Jag hade ingen formell kommunikatörsutbildning utan jag satte ihop all min kommunikationskompetens själv genom att gå olika kurser och genom att lära mig själv, så ja det är därför. Då går vi vidare, tack för frågan.

Jan: Du hade modet och du hade möjligheten så du kunde följa ditt hjärta.

Om rädslan att inte hänga med

Jan: Vi går vidare, detta är en fråga från Bowser på forumet. Du får läsa.

Caroline: Jag har lärt mig mycket via Rika Tillsammans poddavsnitt, och nu på senare tid även via forumet. Dock har det en lite besk eftersmak, nämligen känslan av att inte hänga med.

Jag tjänar långt över det svenska snittet, är hyfsat ung och har nog en fin karriär framåt, är frisk, har 2 barn, så livet går fint på många sätt, och säkert “bättre” än det svenska snittet. Dock har vi svårigheter, likt många andra, att flytta från lägenhet till hus då min fru saknar fast anställning.

Förmodligen löser vi det ändå eftersom vi lyckats få ihop nästan 2 miljoner via gnetande, sparande och några hundra tusen på lägenhetsförsäljning. Mycket tack vare Rika Tillsammans som har varit till stor hjälp för att få en fin strategi framåt.

Vidare märker jag att många i forumet har det väldigt gott ställt, ofta till viss del tack vare bostadskarriärer, vilket så klart inte är representativt för Sverige, men man jämför gärna sig som man “umgås” (så som man gör anonymt i forum).

När jag rannsakar mig själv anser jag det inte vara avundsjuka, snarare en känsla av att inte räcka till, och att tåget typ gått, då det framgent förmodligen inte kommer gå att göra bostadskarriär på samma sätt som den som köpte hus tidigare, istället måste vi rensa vårt sparande för att ens kunna köpa något, vilket påverkar vår avkastning på sikt, vilket gör att vi hamnar än längre bakom.

Är det fler som har liknande känslor? Hur hanterar ni det? Det har för mig blivit extra förstärkt nu i bostadsköpartider.

Jan: Jag får jättemycket empati och jag kan verkligen relatera till det här. Jag har faktiskt skrivit ett ganska långt svar på forumet till den här frågan.

Det finns väl några huvudpunkter, för det första man jämför sig alltid med de som är mycket bättre eller längre fram än en själv. Det kommer alltid finns någon som har mer pengar än en själv.

Caroline: Ja eller som framställer det på ett sätt som gör att man tror att det är på ett visst sätt.

Jan: På forumet finns en länk som jag också lägger i anslutning till avsnittet som handlar om hur rik svensken är så att man isåfall jämför sig med Sverige. Bland annat kan man se att 30% av Sveriges befolkning inte har råd med en oförutsägbar utgift på 5000 kr.

Halva Sveriges befolkning har inte 50 000 kr i finansiella tillgångar. Att ha sparat ihop 2 miljoner är inte normalt, tvärtom. Det har jag skriv till Bowser, för det första gå och köp en flaska champagne och fira att ni har sparat ihop 2 miljoner, det är extraordinärt.

Det finns egentligen bara två saker som man ska spara till och det är ett bostadsköp och sin pension, utöver det behöver man ha en liten buffert.

Är det OK att tömma sparkontona för att köpa hus?

När vi köpte vårt hus rensade vi stora delar av vårt sparande, vi tog exempelvis pengar vi hade sparat till barnen. Vad är det för mening att ha 2 miljoner på kontot om man inte omsätter det till att få den där vardagen och boendet man vill ha?

Jag brukar alltid säga att man ska köpa det boendet man vill ha och gör det på ett ansvarigt sätt så att det varken sabbar din pension eller din vardag om något skulle hända. Bortsätt från det gör det inget om det rensar sparandet, det är ingen utgift.

Om du kan sikta på att bo i ditt hus i 10 år så gör de heller inget om bostadsmarknaden skulle krascha.

Man kanske blir inlåst i sitt boende men man blir inte utan hus och hem som i USA. Problemet kommer för de som är inlåsta i ett boende som inte passar deras livssituation. Under en period gör det inget om man bor i en hyresrätt.

Caroline: Vi gjorde det i 12 år.

Jan: Förra eller förrförra sommaren, så intervjuade vi den före detta vd:n på Bjurfors och han sa att hyresrätt är ett lyxboende. Jag tycker inte man behöver känna den här FOMO:n.

Caroline: Ja att alla tjänar pengar på sin bostad utom jag, det är inte så.

Jan: Nej. Tjänar du mer än 39 000 kr i mån innan skatt då tjänar du mer än 90% av den svenska befolkningen. Har du en lön på över 25 000 kr innan skatt så tjänar du top 1 eller 2 % i världen.

Ibland när man pratar om den rikaste procenten så tänker man alltid att det är någon annan jävel men det är faktiskt vi. Sannolikheten att du som lyssnar tillhör den där procenten är ganska hög.

Caroline: Det har blivit mycket de senaste åren att man ska tjäna på att köpa och sälja sitt boende. Det har vi aldrig köpt in oss på.

Jan: Ditt hus beter sig som en skuld om man tittar på det rent ekonomiskt. Det är ingen skuld men det beter sig som en skuld.

Caroline: Ja det äter pengar.

Jan: Det är få saker i livet som driver kostnader så mycket om ett hus, bil och barn.

Caroline: Och det är okej.

Jan: Ja.

Caroline: Men man måste vara medveten om att det är så.

Jan: Det är viktigt att spela sitt eget spel. Jag pratade med Moa som jag hade som coach i många år, det är så lätt att titta på andra som tjänar pengar.

Låt livet kännas lika bra som det är.

Caroline: Det är så otroligt befriande när man förstår att man har sitt eget spel att spela.

Hur hittar man glädje i ett litet månadssparande?

Caroline: Nästa fråga. Nvstling frågar;

Hur får jag tillbaka lusten att att spara när det känns som att jag bara kan spara så lite varje månad?

Jan: Jag tycker att detta är en superbra fråga. Det viktigaste är att man sparar. Pengar är jättedåliga på att tjäna pengar i början, pengar är oerhört trögstartade i att tjäna pengar i absoluta tal.

Caroline: Ja för det är så lite i början. Jag räknade ut vad jag hade haft om jag hade sparat 100-200 kr i mån från studenttiden vilket jag gjorde men slutade med. Om jag hade sparat i 5 år så hade det blivit över 150 000 kr eller något sånt om jag hade haft det i en indexfond.

Jan: Misstaget är att man ofta tänker att man sparar 1000 kr och fick 10% avkastning, det blev bara 100kr. Ja så är det i början, grejen är att om du kan göra 10% på ditt kapital om 10 år eller om 20 år och då kanske du har en miljon, plötsligt är det 100 000 kr istället.

I början har man inte så mycket kapital att spara, då är vana viktigare. Jag tycker att det är bra att ha lite pengar i början, då har man möjlighet att växa med sina pengar. Det finns inget som är så dåligt att få mycket pengar när du inte är van vid att ha mycket, då har man inte det bra beteendet med pengar och sparande.

Hitta lusten i något annat, ställ inte kravet på ditt sparande att det ska vara roligt. Det behöver inte vara roligt att spara, det är okej att det är trist.

Caroline: Det ska bara ske egentligen, varje månad.

Jan: Det är ingen skillnad på hushållning av pengar eller energi. Principen ska kunna tas från ett användningsområde till ett annat. Sparandet är precis som en parrelation, man behöver inte ställa kravet att mitt sparande behöver vara allt precis som jag inte behöver ställa kravet att min parrelation behöver vara allt.

Tror ni fortfarande på LYSA eller ska man köra OPTI?

Caroline: Nästa fråga från Nvstling;

Varför ser man bara reklam och tips för Opti? Tror ni fortfarande på LYSA?

Jan: Jag hänger inte så mycket sociala medier men jag har förstått det på Caspian som gör mycket sociala medier åt oss att Opti är väldigt poppis på Instagram. Jag tror nog att det beror på att Opti betalar bättre än Lysa för reklam och då är det många som väljer att göra reklam för Opti för det ger bäst betalt, inte nödvändigtvis för att det är bäst.

Vi har själva valt att inte göra så, vi har valt att göra reklam för det vi tycker är bäst och vi tycker att Lysa är bättre än Opti för att Lysa kostar ungefär hälften. Opti är på en god andraplats men sen finns det andra aktörer som betalar ännu bättre än Lysa och Opti som jag inte tar i med tång.

Vi har våra egna pengar på Lysa fortfarande. Vi går vidare.

På Patreon får du exklusivt extra-material, konkreta börstips och avsnitt utanför bloggen. Läs mer. Läs mer

Caroline: Kristoffer Bertilsson frågar;

Hur ofta bör man ombalansera? Vad är er åsikt och vad säger forskningen?

Caroline: Det kan till och med jag svara på. Vi ombalanserar en gång om året.

Jan: Vad säger forskningen?

Caroline: Det beror på. Vi har pratat om att man kan obalansera varje kvartal eller en gång om året, det beror helt på vad ens mål är.

Jan: Ja typ. Lysa ombalanserar exempelvis om det är en avvikelse på större än 3% som är i ett par dagar. Forskningen säger att du oftast inte vinner jättemycket på att ombalansera oftare än 1 gång om året. Det kostar ofta pengar att ombalansera.

Caroline: Ska vi bara säga vad det är för något föresten?

Jan: Det är att göra en omstart på portföljen. Om jag har en 60/40 portfölj så glider den, plötsligt är det kanske 70% aktier och 30% räntor.

Caroline: Beroende på hur det har gått upp och ner.

Jan: Om marknaden faller och aktierna faller så kan en 60/40 portfölj blir 40/60 istället.

Caroline: Då är den inte längre det man vill ha.

Jan: Vad forskningen säger är att du inte har någon större vinst av att ombalansera oftare framförallt på grund av kostnaden.

Kan man hålla den kostnaden väldigt låg och effektiv då kan man ombalansera oftare. Det är en av fördelarna med Lysa och Opti att de kan hålla kostnaderna extremt låga.

Caroline: Vad är det för kostnader du pratar om nu?

Jan: Du har ju transkationskosstnader när du köper och säljer. Jag tror att de senaste 7 åren har vi ombalanserat 8 gånger, så det är typ en gång per år.

Hur och var ska man placera tjänstepension?

Caroline: Nästa fråga från Kri17cib;

Hur och var ska man placera tjänstepension?

Jan: Om jag får lov att välja fritt så skulle jag säga Avanza eller Nordnet, de har lägst avgifter och stört utbud. Vi själva har Avanza men Nordnet är lika bra.

Man kan kontakta kundtjänsten på Avanza och säga att man funderar på att flytta sin tjänstepension till dem och så ger de en informationsfullmakt och hjälper till att undersöka vilka tjänstepensioner du kan flytta till Avanza/Nordnet.

Det kan vara lite bökigt för de kräver en underskrift från din arbetsgivare.

Vad man ska köpa i sin tjänstepension är precis vad vi alltid pratar om, billiga globala indexfonder. Normalt sätt rekommenderar vi alltid en fondrobot på Lysa eller Opti men problemet med dessa två är att de inte får lov att placera pension.

Då får man göra en klon av Lysa, jag kan lägga en länk till avsnittet om våra modellportföljer. Majoriteten är en global indexfond och så är det lite tillväxtfond och Sverigefond. På forumet finns det även en tråd där det finns förslag på liknande portföljer hos i princip alla förvaltare.

Vad är den optimala kontantinsatsen?

Caroline: Nästa fråga. Simonsteklund frågar;

Vid köp av bostadsrätt, vad är den optimala kontantinsatsen?

Jan: Mitt spontana svar skulle vara så lite som möjligt om jag använder pengarna för att investera dvs följa amorteringskraven, att du amorterar 2% ner till 70%, 1% från 70-50% och sen inget efter 50%.

Om alternativet är att man tar så lite som möjligt till insats och sen konsumerar pengarna då är det bättre att ha en så hög kontantinsats som möjligt.

Caroline: Vad brukar den vara på egentligen?

Jan: Det beror på, för unga är det ofta 15%, för äldre som har gjort bostadskarriär så kan det vara 50-60% eller vad det nu kan vara.

Caroline: Det är för att de själva vill få ned sina kostnader?

Jan: Det beror på vilken fas i livet man är i. Om man är i en fas där man inte behöver mer pengar, amortera så mycket som möjligt då. Vi funderar på att kanske betala av lånet på vårt hus för att vi har kommit till den fasen i livet där vi inte behöver jättemycket mer pengar.

Är man under en uppbyggnadsfas så är räntan på ett bolån idag på runt 1%, då kan man leka lite bank och ta pengarna från ett ställe där de kostar 1% och lägga in på ett ställe där jag tjänar 7%.

Det förutsätter att jag har en lång tidshorisont, att man klarar sin ekonomi, att man har en buffert för oförutsedda händelser ja då vill du ha en så hög belåning som möjligt för det maximerar din avkastning. Detta gäller oavsett villa eller bostadsrätt.

Varför börsnoterar man ett bolag om man inte ska ta in nya pengar?

Caroline: Då tar vi nästa fråga, den är från Wall3n som frågar;

Vad har ett företag för anledning att vara börsnoterat om de ändå inte tar in några pengar?

Jan: Den vanligaste anledningen till att företag är börsnoterade är för att de vill ta in pengar för att köpa en konkurrent, samarbetspartner eller att de vill expandera.

Livsplanskickoffen ger dig en konkret finansiell och emotionell plan för ditt liv. Läs mer. Läs mer

Ett företag kan ta in pengar på många olika sätt, att ta ut pengar genom aktier är ett ganska dåligt sätt att ta in pengar för det är väldigt dyrt för att vi aktieägare som tar en risk vill ha en avkastning på pengarna. Nyemission brukar vara det sista sättet att ta in mer pengar om man har andra möjligheter.

Genom att vara börsnoterad så får man en massa fördelar genom att man får låna pengar billigare. Ett bra exempel är ett bolag som vi har följt länge som än så länge är onoterat, det är Storskogen.

De tog in 3 miljarder kronor i tre år och fick en ränta på ungefär 3 %. När de blir börsnoterade kommer marknaden uppleva att risken är mycket mindre då de kommer lämna kvartalsrapporter, aktien kommer vara likvid osv och då kommer de få en lägre ränta när de lånar upp nya pengar.

Ett börsnoterat företag får ett annat varumärke och en annan riskklass. Det är mycket finare att vara på börsen än att inte vara det och då får man fördelar och en av dem är att man får låna pengar billigare både när man ger ut obligationer och när man tar banklån.

Det finns många fördelar för ett bolag att vara börsnoterat, det finns också nackdelar men det kan vi ta vid ett annat tillfälle.

Äger ni några aktivt förvaltade fonder?

Caroline: Nästa fråga. Tobbe.se frågar såhär;

Äger ni några aktivt förvaltade fonder?

Jan: Ja det gör vi. Vi äger Coeli Global Selektiv förvaltad av Andreas och Henrik som har varit här, och AuAg Silver Bullet som förvaltas av Eric Strand. Vi har även Proethos och lite SPP Global Solutions som båda har en hållbarhetsvinkel. Har du någon som jag inte vet om?

Caroline: Nej jag har bara aktier. Du har ju tillgång till mitt Avanza, du är där och kollar ibland.

Jan: Nej jag är faktiskt inte det. Jag har tillgången men jag går inte in.

Vad är era råd kring universitetsutbildning?

Caroline: Nästa fråga. Olivermarslatt frågar;

Vad är era råd kring universitetsutbildning?

Jan: Jag kommer säga till våra tjejer att de ska plugga på universitet för att det utvecklar dig som människa men plugga inte på universitet för att skaffa ett jobb. Bygg ett nätverk och jobba lite vid sidan av, läs något som intresserar dig men försök att ha någon slags röd tråd i det.

Caroline: Det är inte säkert att man vet vad den röda tråden är när man är där.

Jan: Nej så är det såklart. Jag kan ångra att jag inte läste mer humaniora.

Caroline: Jag tror också att man ska läsa det man dras till, det är inte säkert att det är på universitetet. Man ska inte tro att universitet är det enda som finns. Jag började ju inte plugga biologi förrän jag var 25 eller 26 år, jag behövde tänka och jobba ett tag innan dess.

Jan: Vi har en spännande tråd på forumet som handlar om man hade rekommenderat sin utbildning med det man vet idag. Det är väldigt blandat, det är många som säger att de aldrig har visat sitt examensbevis eller betyg.

Utifrån ett jobbperspektiv tror jag att engagemang och driv och intresse är mycket viktigare. I Sverige är vi fortfarande ganska konservativa men i USA är det ganska många företag som söker någon med en specifik universitetsutbildning eller ett specifikt specialintresse.

Hitta någon som du tycker verkar göra något roligt och fråga hur de kom dit och fråga om deras 3 bästa tips.

Caroline: Det som jag tyckte var väldigt bra med universitetsutbildning för min del, också när jag doktorerade var att jag var tvungen att hitta resurser inom mig själv som jag inte visste att jag hade.

Jan: En grej jag tar med mig från universitetet är att jag inte är rädd för att ta in mycket information på kort tid, man har lärt sig att plugga och att lära sig saker.

Hur såg er väg ut från gymnasieåldern?

Caroline: Då tar vi nästa fråga här från tobbe.se, den lyder;

Hur såg er väg ut från gymnasieåldern?

Jan: Jag var så inrutad så jag gick direkt från gymnasiet där jag läste natur till att läsa civilingenjör, teknisk fysik till att starta företag, få en mentor och driva företag. Jag var klar när jag var 24 år och sen körde jag mitt eget företag.

Det var inte många sidospår förutom att jag kraschade i 3an på universitetet där jag började treva och kände att ”jaha ska jag nu jobba resten av livet på Ericsson”, det kändes skittråkigt. Det var då jag startade företag och fick hjälp med coaching och terapi.

Caroline: I gymnasieåldern ville jag bli läkare för att få forska men jag kom inte in på läkarutbildningen. Jag var ganska labil och behövde gå massa i terapi och jobba med massa bagage för att kunna förstå mig själv.

Jan: Men du läste teologi också?

CB; Ja det gjorde jag. Det var också lite roligt för jag gick ju en naturvetenskaplig linje och jag var duktig på allt utom fysik och matte. Jag tyckte att teologi verkade kul så då läste jag det i 1 1/2 år tills jag skulle skriva C-uppsats och då valde ämnet ”Hur ser gudsupplevelsen ut kemiskt i hjärnan?”.

Jag kände vad fan håller jag på med, det är biologi ändå så då blev det de.

Jan: Du jobbade också på posten.

Caroline: Ja jag jobbade på posten, det var också jobbigt. Efter min molekylärutbildning började jag jobba i labb och sen började jag doktorera.

Nu när jag tittar tillbaka så tänker jag att jag nog skulle ha gått och pratat med någon i gymnasiet. Jag ville byta till estetisk linje från natur, jag kände att hur kan jag va så dum i huvudet som vill detta.

Jan: Idag är det de kreativa du försöker utveckla.

Caroline: Ja det är det. 20 år senare, det har varit mycket sorg kring det. Jag skulle ha gått och pratat med någon som skulle hjälpt mig med den övergången. Jag hade kanske skrivit böcker vid det här laget annars men det har jag inte än.

Det var inte fel att doktorera och ta den vägen men det var en jävla omväg.

Jan: Det är det som är så svårt, att lyssna på sig själv och inte göra det som omgivningen förväntar sig.

Caroline: Det är mycket rädsla i att tro att framtiden är körd för att man väljer något annat som är känslomässigt rätt. Jag tycker att man ska prata med någon som lyssnar och som inte har ett intresse av vilken väg du tar.

Finns det någon av Roburs fonder som ni rekommenderar?

Jan: Ska vi ta fråga här från Maytheforcebewithyou?

Caroline: Ja,

Finns det någon av Roburs fonder som ni rekommenderar att man har?

Jan: Generellt brukar jag inte rekommendera Roburs Fonder för det finns bättre alternativ. Robur hade en serie som hette Robur access som hade indexfonder. De fonderna som Robur har som kostar 0,2% de är bra.

Ska vi ta nästa fråga här från MikaOstlund?

Caroline: Ja,

Hur fann ni eran drivkraft? Gärna konkreta tips.

Jag tycker ändå att jag fann det på universitetet och när jag doktorerade, då fann jag någon jag aldrig hade sett förut.

Jan: Jag skulle säga att man ska ta hjälp av en coach. Jag påstår att det bara finns två typer av drivkrafter, den ena är hotivation vilket handlar om hotet som motiverar dig. Man kanske är trött på att ha det som man har det, det är det man gör i lyxfällan exempelvis.

Den andra är motivationen som är en önskan om någonting, man önskar att man får vara kreativ eller få starta ett företag. Jag brukar också tänka att hotivation är en bra startpunkt, att få den där komma igång energin.

Så fort hotet försvinner så försvinner drivkraften och då behöver man växla över till motivation istället.

Caroline: Det är en jättestor fråga.

Jan: Ja. Jag har lagt hundra tusentals kronor på personlig utveckling och coaching.

Caroline: Varför har du gjort det?

Jan: För att jag har varit handikappad i det området. Att lyssna på mig själv för jag har i den första delen av mitt liv gjort vad som förväntas av mig och vad andra har tyckt och då varit rädd för en massa saker. Min pappa dog och då lärde jag mig att mattan kan ryckas undan när som helst och då behöver man trygghet.

Få de senaste artiklarna och bästa tipsen till din mejlkorg!

Nyhetsbrevet är kostnadsfritt, kommer en gång i månaden och i välkomstbreven får du våra bästa guldkorn.

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Sen har det gått över till att jag tycker det är roligt att ha de här kanske 3-4 projekten i mitt liv. Det konkreta tipset här är att testa några olika coacher, vill du ha tips så kom till forumet så kan vi säkert tipsa om några.

En extra växel av drivkraft

Caroline: Upplever du att du ibland har en extra växel i ditt driv som du kan ta fram?

Jan: Ja. När det krisar så blir det för mig att världen saktar ned. När många blir stressade så blir jag lugn, jag blir rationell och sekvensorienterad. Baksidan med den här orättvisa fördelen den kommer som när du tankade fel, när du tankade bensin i en dieselbil.

Du va jätteledsen och jag började ringa runt till verkstäder och tog reda på vad som behövde göras och lät dig sitta och gråta i soffan utan att vara där och trösta dig.

Caroline: Ja det stämmer.

Jan: Då saktade världen ned för mig, allt var väldigt konkret, jag var väldigt rationell. När allt är löst då kan jag trösta dig, jag fattar i efterhand att det inte var rätt.

Caroline: Jag har också en sådan växel, den kommer också när det är kris och då är jag hänsynslös. Det är inget som jag är så stolt över men det finns där.

Jan: Ja men den är lägre bort.

Caroline: Ja den är längre bort för att jag inte försätter mig i den situationen.

Jan: Jag har fått turen att ha egenskaper som passar väldigt väl när man ska driva företag. Ska vi gå vidare?

Bit i det sura äpplet nu för att ha det bättre sen

Caroline: Wistrand frågar;

Jag har befintliga fonder med stor vinst, är det värt att sälja och satsa på kapitalförsäkring? Gäller AB.

Vad är frågan här? Jag fattar inte.

Jan: Han har befintliga fonder, de har gjort vinst. Eftersom att det är ett aktiebolag så prata med din redovisningskonsult. I valet att ta en skattesmäll och sen flytta till en mer skatteeffektiv lösning så är oftast svaret ja.

Men man behöver alltid kolla upp när det gäller skatt, speciellt när det rör sig om större belopp så att det inte finns någon undantagsregel eller något att ta hänsyn till.

Caroline: Hur kollar man upp något sådant?

Jan: Man pratar med en redovisningskonsult, skatteexpert eller ringer Skatteverket. Det generella svaret är ja det är värt att bita i det sura äpplet för att få det bättre framgent.

Ökad risk att välja hållbart?

Caroline: Då tar vi nästa fråga. Anna A Bolin frågar;

Har Lysa. Angående riskökning i och med hållbart val med tanke på riskfördelning. Ej rätt med färre bolag?

Jag fattar inte frågan när den ställd på detta viset. Ursäkta mig Anna. Kan du säga frågan, Jan?

Jan: Jag översätter frågan såhär. Jag har lysa, min fråga gäller riskökningen i och med det hållbara valet. Man får färre bolag där, får man en ökad risk då?

Väljer man Lysa bred så tror jag att man får typ 6000 bolag, väljer man Lysa hållbar tror jag att man får typ 600 bolag. Du får alltså 10 gånger fler bolag i det breda alternativet än i det hållbara.

Då har man avvikit från att äga alla bolag så tar man en högre risk som man inte får betalat för. Det stämmer även i detta fallet, du tar en högre risk genom att ha färre bolag.

Det är ändå 600 bolag och man brukar säga att gränsen går vid 30 bolag för att försöka få bort marknadsrisken så jag tycker fortfarande att det är ett bra alternativ.

Anna har en fråga till, jag läser den.

Jag önskar återigen en diskussion angående räntefonder nu när räntan är så låg, är det bättre att ha pengarna på ett sparkonto än i räntefonder?

Jag tycker att detta är en klurig fråga för det beror på vad syftet med räntefonderna är. Om syftet med räntefonderna är att bara ha det som ett komplement till aktier så är sparkonto ett alternativ.

Man kanske vill ha någonting som kommer rädda ens portfölj i tid av nedgång, då tenderar exempelvis långa räntefonder att vara det bästa skyddet mot börsnedgång. I en sådan situation tycker jag fortfarande att räntefonder är motiverat för att balansera risken.

Om man ska följa forskningen så säger den att man ska placera sina pengar i alla tillgångar i hela världen och då ska man ha räntefonder för räntemarknaden är ungefär lika stor som aktiemarknaden eller till och med större.

Det finns inget rätt svar utan det beror på hur mycket pengar man har och vad målet är. Jag tycker inte att man ska byta strategi beroende på hur marknaden är prissatt för då börjar man tajma marknaden.

Vi har massor med frågor kvar.

Caroline: Vi kan köra ett avsnitt till så småningom.

Jan: Ja precis. Ett fantastisk stort tack för alla frågor. Har du någon fråga du vill få svar på, ställ den gärna på forumet då. Gå in på rikatillsammans.se/forum och ställ din fråga där för där brukar jag och många andra svara.
Ett stort tack för att du hänger med oss!

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej. Du som skriver ansvarar själv för innehållet i din kommentar.

Gravatar ikon för användaren

6 kommentarer finns till denna artikel
Kommentarerna nedan förhandsgranskas inte och varje skribent ansvarar för sitt eget innehåll.

  1. Tack för detta avsnitt tyckte det var sympatiskt rakt igenom :)

    Älskade Carolines kommentar till Jan när han sa att amerikanska vds har läst filosofi liksom o caroline snabbt in ”o då är det okej att du också gör det eller?”

    Tack för att ni bjuder på er själva!

    Gravatar för användaren
    Lionandbird
  2. Vad är det för transaktionskostnader Jan menar kommer med ombalansering? När jag ombalanserar säljer och köper jag fondandelar på mitt ISK, och det kostar ju ingen avgift, eller har jag missat nåt? Däremot har man pengar utanför marknaden i några dagar, vilket väl kan vara ett skäl till att inte ombalansera för ofta.

    Gravatar för användaren
    Pär
    1. Undrar samma sak faktiskt

      Gravatar för användaren
      Dennis
  3. En portfölj bestående av FAANG, fastigheter, investmentbolag och en del krypto kommer slå index med hästlängder på 10 år. Detta säger jag med så stor säkerhet som att Real Madrid kommer vinna över Brommapojkarna i bäst av 7 matcher. Tacka mig sen.

    Gravatar för användaren
    Slå inflationen.
  4. När det gäller diskussionen om proffsen gentemot amatören och möjligheten att slå index, så tycker jag att det kan finnas en fallgrop där som gör att liknelsen gentemot fotbollsproffsen i vissa fall kan halta en aning. Som amatör är min första prioritet att öka portföljens värde, alltmedan proffsens första prioritet kan vara att portföljen skall röra på sig eftersom de kan ha procent på affärerna. Sedan håller med om att man gärna kan lägga ned ambitionen att slå index.

    Gravatar för användaren
    Staffan Gildebrand

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök