Låt oss tänka tillsammans – Förslag inför ombalansering

Nu när det har lugnat ner sig lite kring Spiltan och marknaden också verkar försöka hämta andan, låt oss hjälpas åt och tänka tillsammans. Jag tänker framförallt på räntedelen i modellportföljerna. Jag tänker att jag sätt igång diskussionen med mina tankar så hjälps vi åt med hur vi gör med ombalanseringen i nästa vecka. Observera att det här inte berör dig som sparar i en fondrobot som t.ex. LYSA.

Nedan följer några av de insikter och lärdomar som jag har fått och jag tror (tyvärr) många med mig. Låt oss gärna tänka tillsammans i kommentarerna. Jag brukar också vidhålla att marknadens rörelse inte är en anledning till att göra förändringar i portföljen, men jag tycker faktiskt att nedanstående analys kan borga för en omfördelning i åtminstone räntedelen i modellportföljerna.

Den svenska företagsobligationsmarknaden är väldigt illikvid

Något som jag tror har förvånat väldigt många, inklusive professionella investerare, fondbolag och myndigheter, är hur illikvid och liten den svenska företagsobligationsmarknaden är. Den domineras av två stora aktörer Spiltan och Carnegie. När tilliten försvann på den underliggande företagen och deras betalningsförmåga frös i princip hela marknaden ihop. Spiltans framgångsfaktor, storleken, blev sannolikt också dess problem. 

Den underliggande tillgången behöver vara mer likvid än den överliggande produkten

En annan insikt är att om du har en produkt som handlas på daglig basis (läs: en fond) så behöver den ha en underliggande tillgång som är mer likvid än fonden. Det vill säga att det går inte att ha en fond som ska handlas på daglig basis om innehållet i fonden handlas på veckobasis. Än värre blir det med en börshandlad fond som ska handlas på minutbasis men där tillgången handlas på dags- eller veckobasis. 

KIID-riskskalan tar inte hänsyn till andra typer av risker som fondbolags-, likviditets eller kreditrisk

KIID-skalan som är det universella måttet för att mäta risk i en fond fungerar inte särskilt väl. Den tittar på historisk volatilitet men tar inte hänsyn till andra typer av risker. 

Fondbolagrisk även på stora fonder

Jag har tidigare tänkt på risken med ett specifikt fondbolag, men mest tänkt att det är en risk med små och nya fondbolag. Insikten nu är att även stora fondbolag kan få problem, fast av annan typ. 

Vem äger pappren i fonderna

En sak jag inte har reflekterat över tidigare är vem som äger papprena i fonden. Om vi tar Spiltan som exempel så är det högst sannolikt att det var mycket småsparare tack vare deras goda historik och utveckling. Problemet är att dessa är lättrörliga pengar om man jämför med bolag som t.ex. AMF eller SPP som även förvaltar pensionspengar vilka är trögrörliga. Det innebär att dessa bolag sannolikt skulle kunna lösa problemet som Spiltan stod inför på annat sätt med sina mer trögrörliga pengar. 

En enskild fond som inte prissätter spärrar hela konton

Det här är en risk som aldrig har slagit mig någonsin. Att t.ex. hela PPM-valet eller LYSA skulle bli spärrat baserat på att en fond inte prissätter sig själv. 

I tider av kris minskar kronan i värde och USD ökar

Något jag har tänkt på tidigare men inte utnyttjat i räntefonderna är att i tider av kris så tenderar USD stärkas mot SEK. Vilket antyder att man skulle kunna sig lite räntefonder i USD även om det innebär en valutarisk. 

Saker jag har gått och funderat på

Nedan följer lite lösa tankar kring situation som jag gärna skulle vilja ha era tankar kring:

Ha företagsobligationer i portföljen?

Jag tycker fortfarande att antagandet att ha företagsobligationer i portföljen som tillgångsslag är korrekt. Frågorna är snarare: 1) till vilken andel? och 2) genom vilka fonder? 

Fonder med utländska företagsobligationer

Något som jag funderar på är att försöka utöka med en större andel utländska företagsobligationer med motiveringen att det är mer likvida och en sådan ”stängning” som vi upplevde i Sverige borde vara mindre sannolik. Problemet som uppstår är dock att man inte vill spekulera i valutan vilket innebär att de bör vara valutasäkrade mot SEK. 

Få svenska fonder med mer än 20 % svenska statspapper i portföljen

Jag har inte riktigt hittat någon fond som har mer än ca 20 % svenska statspapper i fonden. De flesta fonder har mest hypotekslån vilket inte heller är något fantastiskt att äga. 

Ha likviditetsfonder i portföljen?

De har ju historiskt de senaste 10 åren gett en negativ avkastning vilket gör ju det svårt att motivera att ta in i portföljerna. 

Bankkonto – alternativ?

Bankkonto är som jag tidigare sagt ett bra alternativ på 0 – 12 eller på sin höjd 24 månader sikt. På längre sikt är det inte ett alternativ på grund av inflationen. 

Inte ha för stor andel i en enskild fond

Något vi har lärt oss de gångna två veckorna är att inte heller ha för mycket i en enskild fond då fondbolag kan ta olika beslut även om den underliggande marknaden är samma. Något som dessutom underlättar vid eventuell belåning.

Utifrån era kommentarer och undersökningen häromdagen så är majoriteten (ca 58 %) för att minska exponeringen hos Spiltan men inte ta bort dem helt (=42 %). Jag lutar åt att tänka som följer.

Försiktiga portföljen (låg risk, sparhorisont: 1 – 3 år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 20 % – Globala aktier / SPP Aktiefond Global (Avanza, Nordnet)
• 45 % – Korta svenska företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Korta svenska företagsräntor / IKC Avkastningsfond (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Långa svenska stats- och bankräntor / AMF Räntefond Lång (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska högränteräntor företag / Spiltan Högräntefond (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Globala statsräntor / AMF Räntefond Mix (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

Nybörjarportföljen (mellanrisk, sparhorisont: 3-10 år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 40 % – Globala aktier / Länsförsäkringar Global Indexnära (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska aktier / SEB Sverige Index (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Asien & tillväxtmarknadsaktier / Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A (Avanza, Nordnet)
• 25 % – Svenska korta företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Globala stats- och företagsräntor / AMF Räntefond Mix (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska långa räntor / AMF Räntefond Lång (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Högränteräntor / Spiltan Högräntefond (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

Globala barnportföljen (hög risk, sparhorisont: 10+ år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 55 % – Globala aktier / Länsförsäkringar Global Indexnära (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Asien & Tillväxtmarknadsaktier / Länsförsäkringar Tillväxtmrkd Idxnära A (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Globala småbolag / Handelsbanken Gl Småbolag Ind Cri A1 SEK (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska aktier (alla) / SEB Sverige Indexfond (Avanza, Nordnet)
• 5 % – Svenska investmentbolag / Spiltan Aktiefond Investmentbolag
• 10 % – Korta svenska företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (Avanza, Nordnet)
• 10 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

RikaTillsammans (mellan risk, sparhorisont: 3-10 år)

I ombalanseringen i början av året så såg den ut som följer:

• 22,5 % – Globala aktier / SPP Aktiefond Global (SEK) (Avanza, Nordnet)
• 2.5 % – Svenska aktier (alla) / SEB Sverige Index (SEK) – (Avanza, Nordnet)
• 20.0 % – Svenska korta företagsräntor / Spiltan Räntefond Sverige (SEK) – (Avanza, Nordnet)
• 5.0 % – Svenska kontanter / Kontanter i form av saldo på konto (SEK)
• 5.0 % – Europeiska långa statsräntor / iShares € Govt Bond 15-30yr (EUR) – IBCL (Nordnet)
• 15.0 % – Amerikanska långa statsräntor / iShares $ Treasury Bond 20+yr (EUR) – IS04 (Nordnet)
• 5.0 % – Europeiska långa statsräntor / Xtrackers II Eurozone Government Bond 25+ (EUR) – DBXG (Nordnet)
• 25 % – Guld / Xetra Gold (Nordnet) eller Guld Ava (Avanza)

Mitt förslag på förändring är som följer.

Uppdatering 200404 kl. 09:24

Först och främst ett stort tack för kommentarerna. Jag läser alla, funderar och reflekterar. Jag upplever att man kan koka ner frågorna till följande.

1. Vad är syftet med räntefonderna i respektive portfölj? Skydd eller avkastning?
2. Valutarisk i räntefonderna eller ej?
3. Ta hänsyn till mental bokföring som skydd eller ej?
4. Lång eller kort sparhorisont på räntefonderna
5. Tillit till Spiltan som fondbolag eller ej?
6. Andelen guld och räntors vara överhuvudtaget?
7. (säkert glömt någon fråga)

Om jag sätter igång diskussionen så tänker jag:

1. Vad är syftet med räntefonderna?

Det blir väldigt olika svar på fråga 1 beroende på vilket perspektiv man väljer. 

Skydd – givet att man är ute efter skydd så blir svaret mer eller mindre kontanter och/eller sparkonto med insättningsgaranti. Vi har konstaterat att företagsobligationsmarknaden fungerar dåligt, utländska investerare är skeptiska till svenska bostadslånsmarknaden, likviditetsfonder har varit en garanterad förlust och då återstår egentligen bara statspapper. Problemet är att det finns ingen svensk fond – vad jag har hittat – med mer än 30 % svenska statspapper. Det finns fonder med utländska statspapper men då spekulerar du plötsligt i valutan snarare än i räntor. Därav avvecklingen av försiktiga portföljen. 

Avkastning – tittar utifrån ett avkastningsperspektiv så blir det också knökigt. Avkastning i räntefonder fås idag genom företagsobligationsfonder, men det såg vi hur det gick. Notera att mitt problem inte är att de gick ner primärt. Det är att det är en icke-fungerande / icke-likvid-marknad. Tittar man på lång sikt (>5 år) så vill man då ha något som liknar världsmarknaden, givet att vi utgår från samma resonemang om globalviktat marknadsindex. Där står USA för största andelen räntor och det är ungefär lika mycket statspapper som det är företagsobligationer, grovt sagt. 

Applicerar man då ovan och försöker gör en kompromiss så leder det enligt mig till. Försiktiga portföljen – går bort enligt tidigare anledning. Nybörjarportföljen – en kombination av statspapper, företagspapper, både på lång och kort sikt samt kontanter. Typ 15 % avkastningsträntor, typ 15 % skyddsräntor. I RikaTillsammans-portföljen vill man ju ha skydd (=korta, 3 månaders amerikanska/lokala statspapper enligt originalet). Således blir det 25 % skyddsräntor. I Globala barnportföljen som har mycket risk skulle jag argumentera för skydd som komplement, men då horisonten är så långt kan man argumentera för avkastning och svaret blir något mittmellan. 

---

2. Valutarisk eller ej?

Den här frågan har också gett upphov till mycket diskussion och är klurig. Grundrekommendationen är ju att inte ha räntor i en annan än sin egen valuta på grund av valutarisken. Att ha en räntefond som går +/- 1 procent om året och sedan ha en valuta som svänger +/-10 % runt den känns ju att det kan bli hugget som stucket. 

Argument FÖR valutarisk – det största argumentet som jag ser för valutarisk är att i kriser som nu, så tenderar pengar lämna små valutor som kronor och gå framförallt till USD och CHF samt i mindre del till EUR. Att ha en fond med valutarisk innebär således spekulation i kris och mot den svenska ekonomin – t.ex. en sådan som vi inte har haft på 10 år förrän nu. Är det motiverat de rörelserna vi har under tiden?

Argument MOT valutarisk – Att ha en fond med valutarisk innebär således spekulation i kris och mot den svenska ekonomin – t.ex. en sådan som vi inte har haft på 10 år förrän nu. Är det motiverat de rörelserna vi har under tiden? Sedan upplever jag dessutom att vi redan i alla portföljerna har valutarisk genom aktierna och gulder.

Jag landar i att det faktiskt INTE är värt att ta valutarisk i räntefonderna i någon större utsträckning. Det finns redan gott om valutarisk i portföljerna (60 % av en globalfond är i USD, 20 % är i EUR och bara ca 1 % är i SEK). I RikaTillsammans-portföljen är även de långa räntorna i USD/EUR. 

---

3. Ta hänsyn till mental bokföring eller ej?

Här hamnar frågan om man ska kontanter på sitt ISK/KF-konto eller ej. 

Argument MOT att ha kontanter på ISK/KF – det uppenbara argumentet är att man i ett ISK/KF betalar skatt på hela innehavet och att ha pengar på ett sådant konto innebär att du betalar skatt på pengar som inte tjänar några nya pengar. Det är ju dumt särskilt som man istället kan ha dem på ett konto med insättningsgaranti. 

Argument FÖR att ha kontanter på ISK/KF – argumentet som för mig uppväger en stor del av motargumenten är att jag får en kurva direkt på depån. Det vill säga att när jag loggar in så ligger mina kurvor bättre än index i perioder med nedgångar. Det känns bättre att se att man ligger bättre än index. Det är det ”snabba” systemet i hjärnan som reagerar och vi vet sedan tidigare att förluster värderas dubbelt så mycket känslomässigt än som vinster. Visst är matematiskt bättre att ta värderna, föra in dem i sin excel-fil och se ett annat resultat, men det gör man sällan. Skatten är dessutom inte särskilt hög i dagsläget. 

Jag landar spontant som i argument för. 

---

4. Lång eller kort sparhorisont

Den här hänger ihop med fråga 1 på sätt och vis. Det handlar om, tittar jag på det här utifrån ett marknadsläge idag, eller tittar jag på det utifrån ett 3, 5 eller 10 års perspektiv. 

Kort perspektiv – tittar man på ett kort perspektiv på säg 12 månader då är det svårt att se något case för räntor annat än att de har blivit utbombade och man kan spekulera i att vi kommer att se en snabb återhämtning. Har för mig att Jonas Lindmark på Morningstar argumenterar för det. 

Långt perspektiv – på sikt måste vi få räntemarknaden i Sverige och i andra länder att fungera. Problemen blir nämligen enorma i den reala ekonomin om företag inte kommer att kunna finansiera sig. I ett långt perspektiv gäller ju ”This too shall pass” tänker jag. 

Jag landar spontant någonstans mittmellan här. 

---

5. Tillit till Spiltan som fondbolag?

Jag står en hel del och velar i den här frågan. 

Argument FÖR Spiltan – man kan säga mycket om Spiltan, de har ett fantastiskt track-record (fram tills nu) och de har uppenbart fått en ordentlig läxa. Vill man då chansa på någon som inte har fått den läxan? Det är i grunden bra bolag och man kan argumentera för att de faktiskt agerade i sin andelsägares bästa. Problemet har främst under krisen varit kommunikation. 

Argument MOT Spiltan – här kommer en grov spekulation, så bear with me, men det är en känsla baserat på min egen upplevelse och ett flertal diskussioner med mina kontakter i finansbranschen. Det är således obekräftade rykten. Jag pratade med Finansinspektionen tidigare i veckan och fick höra att de har fått in 10+ anmälningar på Spiltan av varierande karaktär. Jag har begärt ut några underlag och väntar på att sekretessklassningen ska bli klar. Det som oroar mig är att Spiltan verkar ha gjort en egen tolkning av fondlagstiftningen som inte någon annan har gjort. Antingen det eller så har de inte fungerande interna rutiner för värderingen av fonderna. Det handlar således inte om invändningar mot själva förvaltningen. Min oro är för det runt om förvaltningen. Sådant som inte brukar ses med blida ögon av myndigheter. 

Lägger man dessutom till att utflödena har varit enorma i båda Spiltans räntefonder så tycker jag inte det är värt med fondbolagsrisken – oavsett om det gäller räntefonderna eller aktiefonderna. Dessutom verkar ju andra aktörer med ”tröga pengar” som AMF och SPP ha haft fördel med mycket mindre utflöden. 

---

6. Andelen guld i portföljerna och räntors vara överhuvudtaget

Det här hänger ihop med frågan med syftet med räntor. 

Argument för mer Guld mindre räntor – Förvaltaren Eric Strand hade ju en fantastisk förutsägelse förra året om en portfölj med 50 % aktier och 50 % guld. Sedan visar ju forskningen att det är bättre odds med att singla slant än att lyssna på förutsägelser. Men han har en poäng i att 5 eller 10 % guld i en portfölj är för lite för att kompensera för 60 eller 80 % aktier. Studien från Artemis och andra studier som tittar på optimala historiska andelen guld har varit ca 20 %. Jag personligen har upplevt att det är svårt att motivera (för andra) med 10 % guld än mindre 20 % guld. Men med tanke på alla stimulanspaket och alla pengar som kommer in i systemen så avfärdar jag inte lika säkert alla argument kring inflation och minskning av pengars värde. Dessutom har vi ju problemen med räntor enligt hela artikeln. Tittar man på guldefterfrågan just nu så är den – framförallt utanför börsen – enorm. Vissa pratar om 10 gånger större efterfrågan utanför börsen som på den. 

Argument mot Guld – Argumenten mot guld är ju de klassiska – det är en sten som ligger i en låda och det kostar pengar att ha stenen i lådan. Det blir inte mer av den, den ger ingen utdelning, den praktiska tillämpningen är marginell och dess värde beror bara på vad någon annan är villig att betala för den. Guldet tenderar ju också underprestera i de initiala skedena i en kris. 

Jag lutar åt en liten ökning av guld på bekostnad av räntorna i Nybörjarportföljen och Globala barnportföljen. Särskilt nu när det dessutom blir enklare att köpa det i och med att guldfonderna även ska lanseras på Avanza inom kort. 

Ja, så tänker jag. Hur tänker du?

Komplettering till ovan (200404 kl. 15:15)

Givet ovan så tänker jag att man kan titta på det som:

Vad tänker du om ovan? Låt oss hjälpas åt… ?

Låt oss se ovan som en början till en diskussion. Vad tänker du? Är det något du skulle gjort annorlunda?

Jan Bolmeson

2 april, 2020

Den här artikeln publicerades torsdagen 2 april 2020 klockan 16:26 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Kommentar på aktuella händelser, Nybörjarportföljen.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.