Att starta, driva och utveckla ett eget företag som gör livet rikare

Del 1 av 2 där vi intervjuas av Monika Molander en medlem i RikaTillsammans-communityn

Vilka är de bästa tipsen när man ska starta, driva och utveckla ett litet eget företag som ska göra ens eget liv rikare? Det är temat för dagens avsnitt där vi blir intervjuade av vår lyssnare Monika Molander. Även om avsnittet fokuserar på företagande så kan man använda många av principerna som anställd också. 😊

Det hela började med att Monika mejlade oss och undrade hur vi hade gjort när vi startade vårt bolag. Som vanligt försökte jag hjälpa till men bad henne återkomma med ett par konkreta frågor (något de flesta aldrig gör). Men Monika återkom med ett helt frågebatteri som jag upplevde var så bra att det förtjänade ett eget avsnitt.

På många sätt och vis är dagens och nästa veckas avsnitt en sammanfattning av tips, saker att göra, misstag att undvika om man vill starta sitt eget företag eller redan driver ett litet företag. Även om de flesta av tipsen är har fokus på det som jag brukar kalla för ”livsstilsentreprenörskap” så är många av tipsen högst relevanta även för andra typer av mindre bolag. Det är således ingen sanning som gäller alla typer av företagande.

Det är en sammanfattning av alla de tips och råd som jag har fått under åren, men också egna erfarenheter och subjektiva åsikter. Några av koncepten som vi pratar om:

  • Hur kommer man igång?
  • Hur bör man tänka kring t.ex. bokföring och skatt?
  • Sälj skinnet innan björnen är skjuten
  • Prissättning och hur man skiljer sig från andra
  • Målet att tjäna mer och jobba mindre än motsvarande roll som anställd
  • Att våga ta hjälp av de som kan mer än en själv
  • Om vikten av den personliga resan
  • Vad ska man outsourca och inte?
  • Hur kan man tänka kring finansiering?
  • Vilken bolagsform ska man välja?
  • Vad är viktigast att få rätt på från början?
  • Konceptet ”Good enough” vs perfektionism
  • Hur skapar man passiva inkomster?
  • Hur affärsutvecklar man sitt företag?

Vi ser fram emot frågor, kommentarer och funderingar i forumet. 😊

Många hälsningar,
Jan, Caroline och Monika

Guldkorn och koncept från intervjun

Nedan följer en kort sammanfattning av de viktigaste koncepten som har gjort mest skillnad för oss:

Våra guldkorn
  • Sälj skinnet innan björnen är skjuten – genom att först fokusera på försäljning så minskar man risken drastiskt för att lägga tid, pengar och resurser på en vara eller en tjänst som kanske ingen vill köpa. De flesta gör misstaget att man ska först utveckla, fixa och sedan sälja. Tricket är att göra tvärtom.
  • Outsourca så mycket som möjligt – din uppgift i alla organisationer är att göra mer av det som du är duktig på. Det som ingen annan kan eller kan göra lika bra som du. Därav bör man alltid försöka renodla, delegera och anlita andra för stödfunktioner såsom t.ex. bokföring och redovisning.
  • Välj AB i 99 fall av 100 – i majoriteten av alla fall bör man välja att starta ett aktiebolag (AB). Framförallt ger det en separation mellan din privata och företagets ekonomi. Det ger även ett juridiskt skydd och är guldstandarden för företagande i Sverige.
  • Ta mer betalt än andra – när det gäller prissättning finns bara tre alternativ. Billigare än alla andra, men då blir man till slut alltid utkonkurrerad av någon som kan göra det ännu billigare. Man kan ligga där alla andra ligger, men då är det ju ingen skillnad på en själv och andra. Det bästa är att vara dyrare än alla andra och leverera ett högre kundvärde. Pris spelar inte så stor roll som man initialt kan tro.
  • Rätt prisnivå – min mentor brukade alltid säga att man ligger rätt i pris när man förlorar 20 % av offerterna med den uttryckliga motiveringen att kunden gärna hade valt en, men att det var för dyrt.
  • Arbetssökande med F-skattsedel? – målet med att driva företag måste över tid vara att tjäna mer och jobba mindre än om man gjort motsvarande arbetsuppgifter som anställd för någon annan.
  • Driva företag är kreativt och utmanande – att vara företagare är både kreativt eftersom man får lösa väldigt mycket olika problem, men det är också klurigt och utmanande eftersom man får mycket feedback direkt – om någon inte vill köpa eller betala för det man erbjuder, så är det ju något fel på ens idé, presentation eller gneomförandesätt. Det går ju inte skylla på någon annan och därför kräver det mod, uthållighet och personlig växt.
  • Hattleken – chefen och arbetaren – en rekommendation för alla är ju att ta leken ”chefen” och ”arbetaren” på allvar. Att relatera till sig själv som chef ibland som är planerande, strukturerande och strategisk. Sedan får man ta på sig arbetarhatten och genomföra det chefen har planerat. Är chefen kass så får man ge feedback till chefen och leka med de olika rollerna.
  • Passiva inkomster handlar ofta om affärsmodellen – en framgångsfaktor är att många gånger fundera på hur man kan skapa ett större värde på det man redan gör. Det är ju olika värde på att t.ex. programmera åt någon, utbilda på programmering eller göra en webbkurs i programmering.

Tips! Bästa kreditkortet är enligt oss Komplett-kortet. Det är kostnadsfritt, ger 1 % bonus och andra fördelar*.
(*) Rekommendationen förutsätter att du betalar hela räkningen i slutet av månaden. Läs mer

Följ diskussionen i RikaTillsammans-forumet

I RikaTillsammans-forumet finns det en specifik tråd där vi diskuterar det här avsnittet. Följ diskussioen i tråden:

I forumet kan du även ställa en fråga, få svar, hjälpa andra och träffa likasinnade. Välkommen. 🙂

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Transkribering av Monikas intervju med oss

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans Monika! Detta ska ju bli ett jätte-spännande avsnitt, för vi får ju rätt många läsarfrågor kring just det här ämnet. Monika, du skickade ju ett frågemejl till mig, där du skrev att du är intresserad av att starta eget, och dessutom skickade du över tjugo frågor.

Kan du inte börja med att berätta vem du är, vad du gör idag och hur tankarna på starta företag dök upp?

Monika: Ja, jag bor i Stockholm och jobbar inom marknadsföring och försäljning i ett tech-bolag. Ända sedan jag tog examen från Handelshögskolan har jag jobbat inom olika tech-bolag, och har väl alltid drivits av prestation och ”nästa grej”.

Jag kommer ihåg mitt första år på Handels, att alla ville bli investment banker eller management consult. Jag ringde hem till pappa för att fråga vad det var för yrken, och han förklarade lite.

Men jag kände hellre att jag ville jobba med marknadsföring och försäljning för då får man jobba med människor. Lite på ett bananskal halkade jag in på tech-bolagen och det har gått bra. Men de senaste åren, och speciellt under pandemin, accelererade de tankarna ganska rejält; att jag har mer att ge världen, och mig själv också.

Jag tycker att det här med att bygga bolag skulle vara kul. Det handlar om att få mer frihet, mer tid att utveckla andra intressen, att bygga fuck-off-kapital, mer tid i naturen och att leva helt enkelt.

Jan: Ja, precis. För många som startar bolag handlar det om en önskan om frihet, att få bestämma själv, en önskan om kreativitet och att få skapa. Mina kompisar säger att jag är helt oanställningsbar i dagsläget. För så här är det; om jag har en idé så vill jag genomföra den, eller åtminstone testa att genomföra den. Skräckscenariot för mig är att ha en chef som säger nej. Eller som säger att det är en riktigt dålig idé, eller att budgeten inte räcker till eller att idén inte är i linje med strategin.
Jag hade nog dött lite inombords.

Caroline: Jag tror att det händer människor hela tiden.

Jan: Ja, eller ta semester-diskussionen. Man får inte ta semester när man vill eller behöver det. Men såklart är det inte en dans på rosor att jobba med eget företag, det finns ju andra typer av utmaningar. Jag är dock en stark förespråkare för att man ska starta företag om man är sugen på det, man kan ju alltid gå tillbaka och vara anställd.

Företagande som livsstil

Monika: Anledningen till att jag hörde av mig är ju för att det här är en dröm, men den känns ungefär som att bestiga Mount Everest. Det känns svårt och det ligger en massa rädslor i vägen. Man tror att man måste jobba dygnet runt, och att man har aldrig en ledig stund.

Jag tror också att det skrämmer många kvinnor, om jag får generalisera. Jag kommer ihåg en kurs i entreprenörsskap på Handels, då ett stort bolag kom på besök. Grundarna till bolaget hade gått där, och nu återvände de för att berätta om sin framgångsresa. De visade upp en bild när de satt i en källare, helt svettiga. De jobbade dygnet runt utan att gå hem eller duscha. Och så höll de på i tre år, innan de blev stora.

Caroline: Är inte det där en krigshistoria som män brukar tycka om att dra? Det finns ju dessutom gott om kvinnliga entreprenörer som de skulle kunna bjuda in. Som inte sitter i en källare och svettas men som lyckas ändå.

Jan: Ja, det blir lätt en machopryl att ha en sådan där ”founding story”.

Monika: Precis, och när man själv sitter där som osäker 20-åring blir det lätt att man känner sig skrämd och väljer hellre managment consult-vägen istället. Men jag tänkte att jag ska våga fråga om det här med företagandet istället för att sitta och undra. Jag hamnar lätt i att ”själv är bäste dräng” och har inte heller många i min närhet att fråga om företagande. Jag lyssnar på er podd, och innan jag fick ordning på min privatekonomi, så trodde jag att det var jättesvårt. Men nu tycker jag inte alls att det är svårt längre. Jag gjorde som ni sa och det har gått bra! Så därför mejlade jag er.

Caroline: High five, Jan! Tack för att du säger det Monika.

Jan: Det är rätt, jätteroligt att du hörde av dig. Man är ofta modigare än man tror. Vi kommer ju att ta upp dina frågor idag, och jag ska dessutom redan nu lägga in en brasklapp. När det gäller företagande, så är det ju väldigt olika vad man tycker. Tricket med företagande är att skapa det utifrån sina mål och sin livssituation. Lyssna gärna på andra företagare, för vi sitter inte på något facit. Det som du Monika, och alla som lyssnar, kommer att få från oss är att jag och Caroline är vad man skulle kunna kalla livsstilsentreprenörer. Vårt företag finns där för att vi ska kunna ha ett bra liv. Vi har ingen ambition att bygga nästa Spotify, inte heller att ta in kapital, eller att göra en start-up eller liknande. Hade du pratat med Daniel Ek eller någon av Klarna-grundarna, så hade de kanske sagt helt andra saker. Vi har alltså inte rätt svar, utan ett svar.

Caroline: Bra att du säger det Jan. Det beror ju helt och hållet på vilket företag man vill bygga, och märker att man vill ha med tiden.

Jan: Ja, för oss blir vårt företag inte något som vi säljer och gör en stor exit på. Vårt företag ska bidra till vårt rikare liv, och att vi kan jobba på det som vi för tillfället tycker att kul och spännande.

Monika: Bra, för det är nog lite det jag är ute efter. Spotify-historierna finns därute och det är dem man hör, för att de är så coola och roliga.

Jan: Jag kom att tänka på en artikel om Warren Buffet, en av världens rikaste män. Artikelförfattaren skrev att vi känner till den storyn om Warren Buffet eftersom den är så extraordinär. Men hade det funnits tusentals Warren Buffets så hade den typen av story inte varit lika intressant, och vi hade inte känt till dem. Så jag vill bara säga att vi ju känner till Storytel, Klarna och Spotfy på grund av detta. Då kanske man tänker att det ju bara är att starta företag, och klarar jag inte av att göra det till nästa stora grej, då är jag dum i huvudet.

Caroline: Det är viktigt det du säger. Vad roligt om vi får berätta storyn om det lilla livsstilsföretaget! Det finns ju många sådana.

Jan: Ja, men de små livsstilsföretagen är inte extraordinära så de får inte det utrymmet. Det är också därför som jag blev så glad att du ville vara med i avsnittet, Monika. Låt oss prata om dina funderingar som nu står i startgroparna, och om det lilla företaget. Det lilla företagandet är för den sakens skull inte oseriöst och det går definitivt att tjäna pengar på. Vi pratar idag om hur man kommer igång, hur man kan tänka, do´s-and dont´s och erfarenheter.

Vilken bolagsform ska man välja?

Monika: Ja, vi börjar med en enkel fråga. Hur ska man tänka när man väljer bolagsform?

Jan: I korthet tänker jag att det finns två bolagsformer i Sverige som man väljer mellan; enskild firma och aktiebolag. För tio-femton år sedan var det större skillnad mellan de två bolagsformerna och då brukade man rekommendera att man börjar med enskild firma. Det var lägst tröskel. Man behövde inte ha revisor och skulle man ta steget att starta aktiebolag, så behövde man lägga in 100 000 kronor in i bolaget.

Ett sidospår; när man sätter in pengar i sitt aktiebolag idag, 25 000 kronor, så kan det verka som om man gör det som en utgift. Men man får aktier i sitt bolag för de pengarna, så pengarna har inte försvunnit.

Förr var den summan 100 000 kronor, och det var svårt att få ihop en så stor summa för många. Men eftersom det ligger i statens intresse att vi ska ha företagande i Sverige, så har man sänkt kraven och idag är de nästan samma för enskild firma och aktiebolag. Du behöver i båda göra bokföring men ingen revisor behövs. I aktiebolaget behöver du göra bokslut, om man ska nämna någon ”nackdel”. Fördelarna med aktibolag är många, och jag tycker att den viktigaste är en total separation mellan din privatekonomi och bolagets ekonomi.

När det gått snett för företagare gällande just ekonomin, så har det ofta varit för att den enskilda firman och du är samma sak. När man loggar in på sin internetbank så har man inga separerade konton för enskild firma, inte separat inloggning heller. Det går i princip att föra över pengar fritt mellan kontona. Det kan bli stökigt.

Ett aktiebolag är en egen juridisk person. Om du behöver skjuta till kapital till bolaget, så kan bolaget ta ett lån av dig och därmed betala ränta till dig. Det blir tydligt, enkelt och strukturerat. I enskild firma klassas alla inkomster som lön, och det är ganska hög skatt på lön. Däremot om du har inkomster i aktiebolaget, så kan du själv bestämma vad som är lön och vad som är kvar i bolaget, till exempel som utdelning eller framtida uttag. Jag och mina kompisar skojar att man inte borde få starta enskild firma förrän man har haft aktiebolag ett par år.

Monika: Det är just historier kring enskild firma som jag antar att jag fått höra om, och man säger att det är en stor ekonomisk risk att starta företag.

Jan: Separationen mellan din privatekonomi och företagets ekonomi är viktig. Rent strukturellt gör det den enklare för dig som ny företagare. Man har ju förstått att människor behöver få testa idéer och starta företag utan att riskera hus och hem, och därmed initierat just företagsformen aktiebolag. Sen skulle jag också säga att den reella kostnaden för ett aktiebolag är 1 900 kronor när du startar det och skickar in papper till myndigheterna.

Visst finns det färdiga paket med företag som man köper för 7 000 kronor. Jag är inte positiv till det. De svenska myndigheterna Bolagsverket och Skatteverket är de med bäst kundtjänst och bäst hemsidor i Sverige. Det är lätt.

När man sitter vid datorn och ska starta företag så går man in på Verksamt.se. Man loggar in med sitt BankID. Sedan är det nästan helt på allvar att man väljer nästa, nästa, nästa, nästa, för det är standardsvar på allting och det går att ändra i efterhand. Efter det kommer man till den absolut svåraste frågan och den är; vad ska bolaget heta? Man ska skicka in två eller tre alternativ.

Caroline: Namnen ska skilja sig från bolag som redan finns.

Jan: Enklaste knepet är att ta sitt eget namn, eller bolagsnamnet man valt och så lägger man till ”i Stockholm AB”. Det roligaste bolagsnamnet jag har sett är en redovisningsfirma i Stockholm som heter typ ”Svarta pengar redovisningsbyrå”. Märkligt att det gick igenom :)

Monika: Okej, det var tydligt kring bolagsformerna.

Jan: En sista grej att skicka med är att man inte ska vänta till januari eller nästa år för att starta bolag om man går i seriösa tankar redan nu. Det är bättre att få iväg alla papper innan årsskiftet och få igenom processen nu, så får man det som alla företagare pratar om; utdelningsutrymme. Det vill säga att om du tjänar pengar i bolaget så får du ta ut pengar till lägre skatt även för det innevarande året. Det sparar man pengar på framgent.

Caroline: Det är ju lätt hänt i detta läget att man tror att det finns tusen knep som man inte känner till, och att man kommer att förlora pengar om man inte vet om dem. Men så ska man inte tänka.

Jan: Typiskt för mig som nördar i regler och så vidare att vilja prata om dem. Vi kan prata om skatteoptimering senare kanske. Man ska betala skatt och göra rätt för sig, men man kan använda de regler som finns.

Hur finansierar man sitt företag?

Monika: Bra, nästa fråga. Hur finansierar man sitt företag i uppstartsfasen? Ska man ha det som en hobby vid sidan av så att man lever på sin lön, eller kanske ta starta-eget-bidrag? Eller rent av ta in kapital? Och därifrån, hur kommer man till ett stadium där man tjänar pengar?

Jan: Nu kommer såklart ett subjektivt svar igen. Pratar du med någon på startup-scenen så kanske de säger något helt annat än det jag nu kommer att säga. Jag hade en mentor, Claes-Erik, som var i sextioårs-åldern. Han hade varit småföretagare sedan 1950-talet. När vi fick kontakt, gick jag på universitetet och hade samma frågor som du. Där var det mycket kring startups och man skulle söka stipendier. Claes-Erik skiljde sig från allt det där och han sa: Man säljer.

Han menade att alla företag ska tjäna pengar, och man tjänar pengar genom att sälja. Man har en vara eller tjänst som löser någon annans problem, något som skapar värde för kunderna. Då löser sig allt annat med.

Jag gillar att sälja och skapa värde. Men det tar ju tid att bygga upp en kundbas, att hitta kunderna som man skickar fakturor till. Därför brukar jag säga något som är helt ointuitivt: sälj skinnet och skjut sedan björnen. Det är ju tvärtemot vad man brukar säga. Ägnar du dig åt försäljning, och du ändå inte får skinnet sålt, ja då behöver du inte skjuta björnen. Man kanske springer runt och skjuter en massa björnar….

Caroline: Men vänta…vad kan det vara då i realiteten?

Jan: Man skapar material, fixar visitkort, utvecklar en utbildning, skriver en bok, tar fram en maskin, man kanske bygger en affärsmodell etc. Allt det där som inte är försäljning. Krasst sett så har ju Sverige alltid varit ett producerande land, vi har råvaror till exempel. Vi har alltid kommit undan med att göra först. Sedan kan vi mycket väl ha åsikter, som till exempel Ericsson hade i början på 2000-talet. De tyckte att de bara behövde göra en tillräckligt bra telefon, och då skulle den sälja sig själv. Och så kom iPhonen som de skrattade åt och sa; ”Den har ju inte ens några knappar”. The rest is history.

Vad jag tycker är viktigt är att träffa kunderna få de där nej-en, feedbacken som man får i början så att du får en uppfattning om vad kunderna vill ha. Vad är det de är beredda att betala för? Det sparar dig mycket tid och pengar.

När jag säljer in en utbildning så har jag inte tagit fram en enda slajd, utan pratar om utbildningen och går in på vad man kommer att få ut av den, och lyssnar på kunden. Om jag inte ens får tjugo intresseanmälningar är det ju helt onödigt att ta fram kursen.

Monika: Just det.

Jan: Försäljning kan man göra på olika nivåer dessutom. Vissa säger till potentiella kunder att de kommer att starta företag om sex månader, och kollar av vilket intresse kunden har för tjänsten eller produkten. Får man då ett avtal, ja då är man ju home-safe. Då behöver man ju inte ens riskkapital. Har man en massa kunder och behöver köpa en maskin, så kan man gå till banken och visa sina avtal och får sannolikt lån för maskinen.

Går man till en riskkapitalist med en idé om att bygga en maskin, så tycker riskkapitalisten att hen tar en risk för är det osäkert att du får den såld. Då vill denne kanske ha halva ditt bolag för att ta den risken. Jag är inget fan av externt kapital. Vänta så länge som möljligt med det och ha isåfall ordar på maskinen i förväg. Tyvärr är det riktigt dyrt och man förlorar kontrollen av att ta in externt kapital.

Caroline: Du har ju lärt upp mig också i detta, när jag skulle starta företag. Jag ville göra en kurs för forskare i forskningskommunikation på universitetet. Men först fick jag kolla av om de ens var intreserade av mina metoder, och det var de. Då hade jag inget utvecklat material.

De var intresserade av skinnet. Det visade sig att jag behövde ha licens för att lära ut en av metoderna och en sådan kurs och licens kostade 12 000 kronor. Så det var utmanande att få ihop det där precis i början.

Jan: Jag är jätteglad Monika att du tycker försäljning är kul. Det är lite sorgligt att man ser ner på försäljning i Sverige. Det handlar ju inte om att övertala eller argumentera. En bra försäljning är att vi båda tjänar på det, både jag och kunden. Och kundens kund!

Monika: Det har varit en resa för mig med. Länge hittade jag på att jag jobbade konsulterande, eller som kundansvarig. Men så lyssnade jag på något som Tony Robbins sa: ”Sales is service”. Det kunde jag identifiera mig med. Det är ju resursslöseri att sitta inne på något som kan hjälpa andra och då inte sälja det, och föra ut det till de som vill har det.

Caroline: Jan, du sa i början på min resa att man ska ägna femtio procent av sin tid åt försäljning och marknadsföring. Det blir rätt mycket tid. Det fungerar väldigt bra dessutom. Jag gjorde just detta under en tid och fick mycket jobb och kurser inbokade.

Jan: Javisst funkar det. Men för att gå tillbaka till din fråga, Monika, så är jag lite risk-avers. Så jag har startat nya idéer vid sidan av mitt befintliga jobb. Då har det blivit kvällar och helger, och allteftersom har det gått att trappa upp de nya idéerna och trappa ner på det andra jobbet. Det är bra att vid något tillfälle berätta för sitt dagjobb att man har något vid sidan av som går bra, och då kanske man kan få deltidsjobba på femtio procent. Så länge man inte gör konkurrerande verksamhet såklart. Det finns regler kring det.

Jag ska också säga att kunder visst kan tycka att en idé är bra och kul, men det är en sträcka till att få dem att köpa. Beviset på att du sålt, är inte att kunderna gillar det du försöker sälja muntligt bara, utan när de verkligen köper.

Hur får man saker gjort i företaget på ett smart sätt?

Monika: På tal om att produktutveckla, så är jag nog lite av en perfektionist. Jag kan sitta och tweaka en slajd tills den är perfekt, och jag har insett att det är ett sätt att prokrastinera. Det kan gå timmar åt att jag ska få något att bli top-notch. Hur vågar man släppa på det?

Jan: Jag gillar ju verkligen en diskussion som pågår i vårt Rikatillsammans-forum, som knyter an till det du frågar om. Där har vi en kille som har jobbat i försvarsmakten, Jonathan Stoltzenberg. Han jobbar mycket med principer som ska gå att tillämpa inom alla områden, och en av de principerna är ”tillräckligt bra”. Om du ska lösa tio problem samtidigt, och lägger all din tid på att lösa ett av dem, så blir nio problem olösta. Då har jag misslyckats. Det gäller att vara ärlig mot sig själv, och kanske ta hjälp av vänner. Vad tycker jag är kul egentligen? Vill jag starta detta företaget och ta de problemen/utmaningarna som kommer kommer med det? Är jag beredd att göra den personliga växten? Eller vill jag pilla med det här som en hobby?

Detta är en del av svårigheten i att bli egen, att starta eget företag. Det är ju ingen som kommer att tala om för dig vad du ska göra. Nu ska du få ett tips. Oavsett om man har anställda eller sitter själv med sitt företag, så kan man leka ”hattleken”. Den går till så att man har på sig olika imaginära hattar beroende på vilken postition i företaget man representerar just i den stunden. Till exempel Jan – aktieägaren (företagsägaren), Jan – styrelsen, Jan – VDn, Jan – utföraren/arbetaren. Vid mer än ett tillfälle har jag själv hamnat i situationen att jag på strategisk nivå borde ta beslut eller göra något. Men så har Jan – arbetaren tyckt att han redanhar mycket att göra, och då blir det strategiska arbetet inte gjort.

Vill man göra det enkelt för sig och bara ha två hattar, så är det Chefen och Arbetaren. Då får man vara schysst mot chefen, om man har arbtarhatten på sig, och göra det som chefen planerat. Och chefen planerar i sin tur och resursfördelar så att arbetaren har en chans att lyckas.

Det där är också en bra fråga att ställa sig: Sätter jag upp mig själv för att lyckas?

Caroline: Ja, så att man inte sätter för höga mål. Det är inte kul att ständigt ligga efter.

Jan: Det är bra att ha en kompis som man berättar för vad man har för hatt på sig under dagen, och vad man ska göra. Oftast märker man att man har en preferens för någon av hattarna. Jag har själv en preferens för arbetshatten, och tycker att det är härligt att komma in på kontoret och se efter vad jag har feeling för att göra idag. Men sen så börjar chefen må så dåligt att jag till slut måste ta tag i den hatten.

Caroline: En sak som blev tydlig när jag jobbade mycket i eget företag, var att jag behövde utveckla sidor hos mig själv som jag inte är så stark inom. Till exempel att göra, och inte låta det gå så lång tid mellan tanke och handling. Det har jag märkt bland entreprenörer generellt att det är snabba puckar. Man har tänkt en grej och då är det någon som redan har ringt det samtalet. Men det går att träna upp!

Jan: Jag har det draget väldigt starkt. Caroline kanske funderar på Thailand…

Caroline: Ja, då sitter Jan direkt vid tangentbordet och ska beställa biljetter. Medan jag vill först brainstorma lite.

Jan: Nackdelen med mitt sätt är att det kan bli fort och fel. Caroline går ju sällan ett steg i onödan, men det blir oftast rätt. Dock tar det en evinnerlig tid :) Jag är en duktig arbetare, och Caroline är bättre på det strategiska.

Caroline: Monika, varför tror du att du prokrastinerar då?

Monika: Jag tror att, om man ska gå djupt, så är det rädslan för att lyckas. Vad händer om allt det jag vill ska hända, verkligen sker? Vem blir jag då? Då är det lättare att sitta och drömma.

Jan: Ja, och man har åtminstone drömmen kvar. I forumet har vi en diskussion kring det. En farhåga som många har är att drömmen ska försvinna om man startat företag kring sin hobby, och det inte inte funkar, och sen har man inte ens kvar sin hobby. Men det behöver man oftast inte vara rädd för. Företaget växer med behoven därute och är oftast inte exakt samma nu som det var när man startade det.

För att svara på in intiala fråga, så är svaret tre-delat. Lek hattleken. Nu till helgen ska chefen på spa med sig själv för kickoff och strategisk planering. På måndag har chefen serverat en frukost till arbetaren, en ostfralla och kaffe och informerar om vad som rent konkret behöver göras. Det är ett sätt.

Det andra sättet är att gå Jonathans väg och se det för vad det är att vara perfektionist; det är en sub-optimering.

Det tredje sättet känner du säkert igen från försäljning: Om kundens förväntning ligger på 100, leverera då 103. Du får inget värde av att leverera 150. Detta kanske låter lite dumt, men det finns så mycket mediokritet därute. Är man bara beredd att göra de extra två millimetrarna, så får man ofta mycket mer betalt. Man behöver oftast inte jobba dubbelt så mycket som någon annan för att få dubbelt så mycket betalt.

Caroline: Jag tänkte på rädslan att lyckas. Vi fattar oftast inte hur mycket bättre resultatet kan bli, än hur våra drömmar ser ut. Vi har ingen koll på var ribban egentligen ligger.

Jan: Jag har en sådan historia från när Caroline jobbade med sitt företag. Jag hade själv jobbat i sex-sju år med föreläsningar och jobbat upp min arvodesnivå. När Caroline skulle föreläsa för IKEA frågade hon mig vad hon skulle ta betalt och fick igenom typ 43 000 kronor.

Caroline: Inte riktigt den summan.

Jan: Hursomhelst, så tyckte jag att Caroline skulle köra i princip samma föreläsning för andra företag, men det ville hon inte. Hon ville göra något nytt.

Monika: Jag gillade er kommentar, att man ska våga ta emot det som kommer. Människan är ju duktig på att tänka rätt kort framåt och inte så högt.

Hur skapar man passiva inkomster i företaget?

Monika: Det är ju en sanning för många att man får lön från sin arbetsgivare och för den lönen har man arbetat ett antal timmar. Men hur skapar man en verksamhet där åtminstone en del av inkomsterna inte kommer från att man sitter sina timmar och jobbar, det vill säga är passiva?

Jan: Det där är en chefskonversation för det första. Det enklaste sättet att ta betalt, är att ta betalt per timme. Du kanske konsultar för 1 000 eller 2 000 kronor per timme. Nästa nivå är att fundera över om du kan göra samma arbete för flera samtidigt. Du kan till exempel hålla en utbildning, sänka timtaxan lite men ha tio personer som betalar 500 kronor för samma timme. Då har du tjänat 5 000 kronor för den timmen. Du har skapat mer värde.

Och det ska man komma ihåg, att i företagande får du omedelbar feedback. Gillar inte kunderna det du gör så vill de inte betala. Gillar de inte dig så tackar de inte ja till ditt erbjudande.

Nu säger vi att du åker runt och håller utbildningen. Nästa nivå skulle kunna vara att digitalisera den, vilket ju är vanligare nu. Du behöver inte åka runt och kan ta ännu fler deltagare.

Nivån efter det är ju att du själv inte behöver vara med. Kursen har blivit en e-kurs. Nivån efter det skulle kunna vara att fundera över vilkas kunder som skulle värdera kursen, så att du har en aktör som erbjuder kursen till sina kunder i sin kundklubb gratis, men betalar dig en fix summa. Passiva inkomster kan man jobba mer med om man låter chefen gå till jobbet och hela tiden funderar över sin affärsutveckling.

Man kan också ta betalt på andra sätt än vad man är van vid. Som konsult kan du jobba med ett annat företag och begära en viss procent av deras omsättning för det jobbet du gör åt dem. En kompis till oss är inköpschef och älskar att förhandla. Han sa till ett annat företag att han kunde sänka deras inköpskostnader med tio procent, och då ville han ha 25 procent av de tio procenten, dvs. två och en halv procent av det insparade kapitalet. Företaget sparar 7.5 miljoner på detta, och då är det ganska lätt att betala 2.5 miljoner till den som gjorde jobbet. Vissa människor skapar den typen av värde på sitt jobb, men de får inte betalt för det i paritet.

Caroline: Det är mindblowing och säkert något som man inte tänker på som anställd.

Jan: Det är så det funkar i marknadsekonomin. Jag fick en insikt för några år sedan, då jag var med i ett nätverk för företagare. Alla pratade om antalet anställda och omsättning, och det skvalpade för mig ända till jag kom på varför. En företagare jag pratade med omsatte 100 miljoner och hade 70 anställda och gjorde tre miljoner i vinst. Det är inte fy skam med tre miljoner i vinst. Men jämfört med mig själv vid den tidpunkten som hade fyra miljoner i omsättning och tjänade två. Jag hade alltså 60 procent av hans vinst men slapp allt arbete med anställda och 100 miljoner i omsättning. Till syvende och sist, så spelar slutresultatet roll för mig, vad som hamnar i fickan.

Det är ju en chefskonversation, arbetaren behöver inte bekymra sig om detta. Men som chef behöver man fundera över hur man kan tjäna pengar och hur man gör det smart. En sådan smart grej kan vara återkommande inkomster, som till exempel prenumerationsmodellen, om man jämför med konsultmodellen.

Säljer jag timmar får jag betalt för de timmarna och sedan är de timmarna borta. Fördelen är att det går snabbt att starta, jag kommer igång fort för det är låg tröskel. Prenumerationsmodellen kräver mer tid och arbete, men lönar sig i längden om jag sköter mina kort rätt och skapar värde för kunderna. Den passiva inkomsten blir då mycket högre i slutet. Det är därför många texh-bolag värderas till de där galna siffrorna, på grund av de återkommande inkomsterna från en stor kundbas. Tänk Netflix, eller Apple som får löpande intäkter från Apple store.

Hur prissätter man sina produkter/tjänster?

Nu kommer vi in på prissättning, som man kan göra en hel poddserie om. Mycket av det jag kommer att säga nu kommer från Claes-Erik. Det finns bara tre ställen man kan ligga i pris: billigare än alla andra, det är ofta där man börjar för man kanske inte har byggt självförtroende än. Problemet är att det alltid kommer någon annan som gör det billigare, eller så kanske det outsourcas.

Sen kan du ha en prissättning där alla andra också är. Problemet är att då är du som alla andra och sticker inte ut på något sätt.

Det sista alternativet är att vara dyrare än alla andra. Då kommer du alltid att få berätta varför du är dyrare än alla andra. Du kanske kan motivera detta med att du kan lägga mer tid på projektet, vara mer tillgänglig, du kommer att leverera i tid, inte cut corners etc. Vad som brukar ske är att du kommer att ha tiden att skapa mervärde.

Caroline: Man har också det mentala utrymmet som kommer av att du inte känner att du får betalt för lite.

Jan: Kolla här. Om du höjer din prisnivå med 33 procent, så har du råd att tappa 33 procent av kunderna och behålla samma intjäning. Det innebär att du får 33 procent mer tid. Jag hörde om en rörmokare som var tre gånger så dyr som alla andra, för han var tillgänglig alltid och kom i tid etc. Priset är oftast inte viktigast om man frågar och låter folk ranka sina prioriteringar. Claes-Erik brukade säga att man ligger rätt i pris om man tappar tjugo procent av sina offerter med den uttryckliga motiveringen att det var för dyrt.

Detta är till alla företagare; har du aldrig tappat kunder, så är du för billig i pris.

När jag var student och hade mitt första företag, så började jag jobba i Claes-Eriks management consult-företag. Jag hade tänkt ta 150 kronor i timmen, men han sa att det var helt oseriöst. Inte ens 350 kronor i timmen var seriöst, utan jag behövde komma upp i minst 800. Jag trodde jag skulle förlora alla mina kunder. Men han sa att jag egentligen bara behövde behålla två för samma intjäning. Och mycket riktigt så stannade tre kunder kvar med mig.

Monika: Som anställd tänker man oftast inte på sådana saker.

Jan: Nej, man tänker inte på kontorsplats, dator, mobil, försäkring etc. Som företagare behöver man ligga på 80-100 000 kronor per månad. En miljon om året.

Caroline: Vad ska få plats i den miljonen? Det är ju lön, sociala avgifter….

Jan: Lön, sociala avgifter. Tumregeln är att din lön kostar dubbelt så mycket som det du får ut i handen. Om du ska ta ut 30 000 kronor så måste du fakturera 60 000 kronor exklusive moms. Sen får man lägga på 20-30 procent för omkostnader, som kontor, bokföring etc.

Ska man göra allt själv i företaget?

Jan: Många tänker att de ska göra allt själva i företaget, till exempel lära sig bokföring. Nej. Outsourca det, för det får inte bli fel. Det är ju heller inte en redovisningsfirma du hade tänkt skapa. Du ska ju göra det som du är bäst på och som skapar värde för kunderna. Allt annat blir då de facto en distraktion. Och då blir det ju ofta så att man prokrastinerar.

Momsredovisning och sånt kommer du ändå inte behörska lika bra som din redovisningskonsult. Då är det bättre att du har någon du kan ringa, eller ännu hellre att de hör av sig till dig. Jag får mejl av min redovisningsfirma när det är dags att betala in moms etc. Efter tjugo år som företagare vet jag fortfarande inte exakt när det är dags för vissa inbetalningar till Skatteverket.

Monika: Det var exakt min fråga, vad man ska göra själv och vad man ska outsourca. Man behöver kanske en hemsida, något mjukvaruprogram, redovisning etc. När är det dags att outsourca sådant som inte är core business och försäljning?

Jan: Om man siktar på att försörja sig själv, och leva på, sitt företag. Då anser jag att man ska göra det.

Caroline: Jag tänkte flika in att det är viktigt att ha en mentor som kan hjälpa en i sådana här frågor. Det accerlerar ens process och sparar tid och pengar. Du hade Claes-Erik och jag har haft dig som mentor.

Jan: Ja, förr var man ju lärling, så har människor gjort i alla tider.

Men tillbaka till penga-diskussionen, så är vi som anställda väldigt vana vid att pengar är en brist-vara. Tid upplever man också att det är brist på, och man känner att man måste jobba hårdare och anstränga sig mer. Då är det naturligt att man inte vill lägga 600 kronor på en redovisningskonsult, utan anstränga sig själv. Så lägger man tre timmar på att försöka lära sig bokföring. Det är tre timmar som man kunde ägnat åt försäljning och dra in 3 000 kronor. Vi hamnar i tankefällor och tror att pengar är så mycket värda, eller att det är brist på dem. Som företagare behöver man skifta och tänka att det finns ett överflöd på pengar därute, och som företagare är det min uppgift att hämta in dem.

Jag älskar ju affärsutveckling. Det ökar intjäningspotentialen. Det finns säkert någon företagare i ens omgivning som man kan lära sig av.

Caroline: Jag tycker att man ska umgås med andra företagare. Då lär man sig tänket och vilken stil som passar en.

Jan: De blir också väldigt glada om de får hjälpa en.

En sak som provocerar skiten ur många är det här; Om du på sikt tjänar mindre på att jobba med ditt företag än vad du gör på ditt arbete som anställd, då gör du något fel i ditt företag. Målet över tid är alltid att jag tjänar mer, jobbar mindre eller något annat värde för mig. Ska man ha ett livsstilsföretag måste jag ha möjligheten att tjäna mer och jobba mindre.

Monika: Det som har hållt mig ifrån att starta företag är just den här myten om att man jobbar 80-timmarsveckor, att det är ett slit. Men sen började jag fundera över vem det egentligen är som säger de här sakerna. Det är inte företagare, utan ofta vanliga anställda.

Jan: Det blir kanske en rationalisering över varför man inte startade företag själv.

Caroline: Det kan ju också vara så att man startade företag och misslyckades, och sedan gick tillbaka till att bli anställd. Det finns ingen som helst skam i det. Man får lov att misslyckas.

Jan: Grattis till den arbetsgivare som får tag i en sådan person, som är van vid att ta ansvar och är proaktiv. Man är väldigt mån om att skapa värde, och gör man inte det, så vet man också det.

Monika: Mer om outsourcing. Jag vill veta mer, för det är inte helt tydligt när man ska ta in hjälp.

Jan: Jag har ju insett om mig själv att jag inte ska anställda, för jag är inte så intreserad av att utveckla dem även om de skulle vara bra för mitt företag. Jag jobbar gärna med andra ensam-konsulter, eller andra experter. Vi behöver ofta inte kallprata om hur katten mår, eller sockerkakan man bjöd på i helgen. Jag har en uppgift, och mina experter jag hyr in, har en uppgift. Det är tydligt vad de ska göra utan att jag behöver arbetsleda dem.

Gillar man team, så kör man ju på det.

Caroline: Vad tror du att du är själv för person, Monika? Vad föredrar du?

Monika: Jag gillar ju inte det administrativa. Jag coachar gärna anställda kanske, men att hålla på med deras löner i admin-roll lockar inte.

Jan: Sånt kan man ju oursourca också. Ett bra boktps är ju ”4-hour workweek” av Tim Ferriss. Han pratar om outsourcing till folk utomlands till exempel. Det finns svenskar runt om i världen. Jag har haft en svensk kille i Thailand för min kundtjänst, och det kostade mindre samtidigt som vi hade kundtjänst dygnet runt med både honom och mig. Grafiskt arbete är också billigare utomlands.

Var kreativ kring vad du kan outsourca. Det finns ju till och med virtual assiastants.

Vår poäng är inte att utnyttja billig arbetskraft. Våra indiska programmerare betalar vi gärna en högre lön än vad genomsnittslönen för programmerare är i Indien, och de är superduktiga. Den som klipper våra youtube-avsnitt sitter i Serbien och kan inte ett ord svenska, men han kan klippa på de rätta ställena ändå. Nu har vi jobbat tillsammans i fem år och han skojade om att han börjar lära sig svenska nu. Vem i Sverige hade klippt en och en halv timme film för 400 kronor?

Jag försöker att inte ta in allt i penga-perspektivet. Jag programmerar bara det jag själv tycker är kul. Man får lov att lämna det man själv inte tycker är kul åt andra.

Nu tycker jag att vi rundar av för idag. Vi återkommer i uppföljande avsnitt med Monikas resterande frågor!

Monika: Tack för idag! Jag tar med mig massor.

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök