Man, 33 år, dog under överlevnadskurs?

Om att vara utanför sin komfortzon - på väg till Karlsborg för att delta i en överlevnadskurs

Jan Bolmeson

11 juni, 2015

Nu sitter jag i bilen på väg upp till Karlsborg från Malmö för att imorgon ge mig ut på överlevnadskurs i skogen med en grupp främlingar. Flera gånger har jag tänkt att avboka, men nu sitter jag här nervös och utanför komfortzonen.

Jag vet inte om det är så för dig, men för mig kan det ibland vara som så att jag kommer på en bra idé – som att i januari anmäla sig till en flera dagar lång överlevnadskurs ute i skogen. Då verkade det en kul och spännande idé. Jag gillar ju vara ute i naturen, i höstas tog jag jägarexamen som jag skrev om i inläggen:

• Det är svårt att lära sig nya saker och se snygg ut samtidigt - En delning och historia om att lyckas missa
• Mästarna skapas inte på mästerskapen, mästarna skapas på träningarna - Mina tankar kring att misslyckas och processen att lyckas

Men så här när man precis ska genomföra idén, så känns det inte lika genomtänkt längre. Jag tänkte på det förrförra helgen då jag var ute och vandrade med några vänner vid Balsbergsgrottan (Skånes största grotta), sov under en presenning i sovsäck och vaknade 06:00 på morgonen och tyckte det var ganska kallt eftersom det bara var 5 grader. Min första tanke var – om tre veckor ska jag göra det här utan sovsäck…

Jag fick hem välkomstbrevet för några dagar sedan och redan det kastade mig utanför trygghetszonen. Det första jag ser är inte ens en normal samlingsplats, utan det är två stycken koordinater i form av latitud och longitud. Först en timme senare har jag lyckats översätta dem till decimaler så att jag kan mata in dem i Google Maps.

Jag kollar på packlistan som man ska ha med sig och konstaterar att jag måste ha blivit av med en sida. Allt som stod som man skulle ha med sig var typ oömma kläder, toalettartiklar, arbetshandskar, kängor, mössa man kan dra ner över ansiktet och anteckningsmaterial. Där är väldigt många saker som jag upplever mig sakna på listan (kniv, tält, sovsäck, vattenflaska, etc) så jag hittar på en ursäkt och ringer kursledaren.

Han är trevlig men lite barsk, och hänvisar mig till att ringa Darheden. Jag kopplar inte direkt. Jag minns att jag tänker – vad är det för ett konstigt namn? Ända tills jag inser att det förmodligen är efternamnet. Vilket det mycket riktigt var. Det blir väldigt uppenbart för mig att jag inte har gjort lumpen.

Jag kan inte låta bli och googlar på namnen i välkomstbrevet och det visar sig mycket riktigt att alla är f.d. militärer – den ene av dem till och med f.d. chef för arméns överlevnadsskola. Tydligen är det även i Karlsborg försvarets tuffa grabbar hänger. Jag berättar det här och om mina tankar om ironin i rubriken ”Man, 33 år, dog under överlevnadskurs” för min kompis Max som bara skrattar åt mig med kommentaren att ett par dagar är för kort tid att dö. Man klarar sig till och med utan vatten i ett par dagar. Med tanke på väderutsikterna till helgen så verkar det inte heller att vatten lär vara ett problem…

Det här har också gjort att jag de senaste två månaderna inte har nått mitt mål om att spara en del av min månadslön eftersom den har gått till att subventionera Naturkompaniet och deras vinst istället. Det har blivit både en ny kniv, byxor, jacka, regnponcho och andra prylar. Fina grejer som jag gillade ända till jag pratade med en annan kompis som berättade att det första man får göra på överlevnadskurser är att tömma sin ryggsäck och lämna kvar grejer som inte är tillåtna.

Jag läser vidare i välkomstbrevet och ser målen för kursen – lära känna sina egna reaktioner vid:

• Hunger
• Kyla
• Värme
• Påfrestning

Och jag som varken gillar att vara hungrig, frusen eller trött. Som sagt – det hela verkar inte längre vara en sådan lysande idé. Men alternativet att ge upp och skita i det finns ju inte heller på kartan. Så nu sitter jag på vägen upp – det kittlar i magen och jag svettas på överläppen. Även om jag befinner mig en bra bit utan komfortzonen så är det ju här man känner sig levande (i alla fall ett tag till).

Oavsett vilket så vet du käre läsare nu, att om där inte kommer några inlägg i nästa vecka så är undertecknad vilse i skogarna runt Karlsborg.

Trevlig helg!

Relaterade artiklar

• Jag överlevde överlevnadskursen... :-) - Hemma igen efter en 3-dagars kurs i Bushcraft i Karlsborg
• Det är svårt att lära sig nya saker och se snygg ut samtidigt - En delning och historia om att lyckas missa
• Mästarna skapas inte på mästerskapen, mästarna skapas på träningarna - Mina tankar kring att misslyckas och processen att lyckas