Framgång kommer inte gratis

Framgång kommer inte gratis

Du kan inte ha resultat och ursäkter eller förklaringar samtidigt...
Framgång kommer inte gratis

Igår fick jag följande fråga i ett mejl av en läsare som jag tyckte var intressant och som kanske kan vara av värde för flera:

Tänkte så fröet till förändring hos min partner, men hen kontrade med och sa att din ekonomi säkerligen varit mycket bättre när du började än vad vår är nu.

Det här tyvärr en ganska vanlig fråga – eller rättare sagt invändning – som jag får. Den gör mig ibland lite ledsen för att det blir nästan som en ursäkt för att inte sätta igång. Det är mycket enklare att avdömma det hela med att säga; ”Det är enkelt för X, han har/hade Y medan jag har en helt unik situation för jag har Z”. Sedan har jag verkligen hört allt under de senaste åren när det gäller Y och Z. Ett av de bästa (mest tragiska?) exemplet har jag beskrivit i artikeln: ”Brister i mitt Kiyosakis/Babyloniernas koncept”.

Oavsett så har det har varit förklaringar kring:

  • Ålder
  • Barn
  • Utbildning
  • Startförutsättningar
  • Kontakter
  • Tur
  • etc

Grejen är att inget av det är särskilt sant. Särskilt det med barn är roligt. För när jag började bloggen 2008 så hade jag inga barn. Då fick jag alltid höra ”Vänta tills du får barn så ska du se att det inte är så lätt. Då har man minsann någon annan man ska ha ansvar för. Då kan man inte göra det som du gör…”. Grejen är att sedan 2011 så har jag barn. Dessutom gör jag EXAKT samma sak – tvärtom skulle jag säga att jag gör dessutom mer av det nu, eftersom det är ännu viktigare för mig – t.ex. med barnsparande.

Det argumentet om barn fungerar ganska dåligt numer av uppenbarliga skäl. Däremot så hindrade det inte en person att berätta för mig: ”Vänta bara tills du har två barn, då ska du få se att det inte är så lätt…”. Ja, jag vet inte, jag har ju inte två barn så det är svårt att uttala sig. Men där är något som säger mig att det inte handlar om antalet barn som man har…

Saker kommer inte gratis

Som jag har skrivit många gånger innan. Jag har inte fått några saker och gratis och jag tror inte heller på att det finns. Problemet många gånger är att man bara ser resultaten hos andra (framgångsrika) människor. Man ser sällan arbetet bakom. Ett av mina ”ordspråk” eller attityder som jag nästan alltid kommer tillbaka till är:

Champions are not made in tournaments. Champions are made in trainings.

Det är bara det att träningarna syns sällan. Det är sällan man är sugen att ställa sig upp och berätta om alla gånger man har misslyckats, trillat och slagit knäna. Det är inget kul. För ett par veckor sedan skrev jag om det här och här i samband med att jag misslyckades 6 gånger i rad(!) med skjutprovet på min jägarexamen.

I lördags sa Avanza upp samarbetet där jag var med på deras blogglista på grund av nättroll och mitt engagemang i Better Globe där jag försöker göra världen till en lite bättre plats. Det gjorde ont, riktigt ont. Inte minst eftersom där verkligen inte finns någon substans och jag inte har gjort något fel. Det kändes så orättvist att jag var av banan och är det fortfarande delvis. Det enda som just nu håller mig på banan är att jag fick så översvallande respons av er/dig som läser bloggen.

Jag tror att skillnaden således är att jag är ute på spelplanen mer än de flesta. Det gör att jag också får stryk mer än de flesta. Samtidigt har jag människor som bryr sig väldigt mycket om mig och hjälper mig upp när jag trillat och frågar mig som min fru gjorde i lördags:

Så vad är det mest fantastiska med allt det som händer just nu?

Istället för att berätta för mig att jag borde sluta. Det går inte att ”inte trilla av hästen”, det enda man kan mäta är hur snabbt man kommer på hästen igen. Det är det här jag egentligen önskar att folk berättade mer om, särskilt framgångsrika människor – för de har alla, utan undantag, jobbat hårt för sin framgång. Men det känns som att det i samhället idag lever en sanning om att vi ska få, uppnå eller lära oss saker utan ansträngning. Jag tror inte inte på det, eller i alla fall har det aldrig fungerat för mig.

Det handlar om att jobba hårt. Riktigt hårt.

Ska jag vara helt krass, så tror jag att min framgång beror på att jag verkligen tog till mig min amerikanske coachs råd för att bli framgångsrik, det löd:

Work hard. Really hard.

Jag jobbar hårt. Jag jobbar mycket och jag har gjort det konsekvent de senaste åren. Där är vissa saker som jag gör och andra jag inte gör. En stor insikt för mig 2008 var när jag tog mig an att tidrapportera hela min vakna tid (inte bara tiden som konsult) och insåg att jag lade 3 timmar om dagen på TV. Jag började titta på TV på TV4-nyheterna kl. 1900 och sedan fortsatte jag titta fram till 2200 när jag gick och lade mig.

Det låter inte mycket men t.ex. 3 timmar TV om dagen är över 1 095 timmar på ett år. Sätt det i relation till en normal arbetsmånad som är 167 timmar. Det betydde att jag mer eller mindre tittade 6.5 månader (heltid!) på TV per år. Tro fan att man kan göra andra saker 6 månader om året. Där slängde vi ut TV och har inte haft en sådan sedan dess. Det är bara ett exempel.

I sammanhanget här vill jag betona det här ”jobba hårt” inte är jobba hårt som att ”förlora energi” eller ”ta energi”. Många av de ”jobb” som jag har – t.ex. att blogga är inte ens ett jobb utan något jag älskar att göra. Det är något jag skulle göra (och har gjort länge) utan att få betalt för det. Så det ger andra värden också. En mer korrekt översättning kanske skulle vara ”Ansträng dig. Ansträng dig mycket” eller gör ditt bästa.

Kort kommentar kring mina förutsättningar

Ålder

Ja, jag började min resa som ung. Dock kan jag säga att det inte alltid har varit en fördel. Jag har till och med fått kommentaren från banken ”Du, lilla gubben, den där typen av affärer är till för våra mer seniora kunder.”. Jag är alltid yngst i nästan alla sammanhang jag rör mig oavsett om det är Connects Affärsänglar, min korta sejour i Rotary eller motsvarande. Jag tror inte där finns någon perfekt ålder. Antingen är man ung och då har det sina för- och nackdelar eller så är man äldre och det har sina för- och nackdelar. Gräset är inte grönare på andra sidan.

Utbildning

Sedan jag var 5 år gammal har jag fått höra; ”Var duktig i skolan så att du kommer in på ett bra gymnasium, var duktig på gymnasiet så att du kommer in på en bra utbildning, var duktig på din utbildning så att du får ett bra jobb, var duktig på jobbet så att du får behålla det…” . Klart som tusan att jag var duktig. Jag tror jag hade 4.6 i snittbetyg från grundskolan, jag hade 19.2 i betyg från gymnasiet och jag läste civilingenjörsprogrammet med inriktning mot teknisk fysik på LTH i Lund (F00).

Om jag ska vara krass – det enda som jag använder den utbildningen till idag är att imponera på folk. Jag skulle inte valt om den. Inte för att den var dålig, verkligen inte, utan för att grejen var att jag brann inte för det utan jag gjorde det för att jag trodde att jag var tvungen och jag vågade inte hoppa av. Hade jag valt om skulle jag idag valt psykolog, nationalekonomi eller en egen kombination av kurser. Du som känner mig vet också att det är väldigt få saker från utbildningen som jag använder förutom kunskapen att kunna sätta sig in i nya saker snabbt och insikten ”Klarade jag tentorna i Elektromagnetisk fältteori och Fasta tillståndets fysisk så klarar jag vad som helst.”  för det var verkligen en pärs för mig med måånga omtentor.

Grejen är snarare att jag idag är duktig på att be om hjälp. Det är långt viktigare än någon utbildning. Jag ber om hjälp nästan varje dag. Aktivt och medvetet. Det är nämligen bara att gå tillbaka till dig själv. När bad du om hjälp senast?

Mina (ekonomiska) startförutsättningarna – vi började med -450 000 kr (alltså en halv miljon back)

När jag började min ekonomiska resa, så började jag på noll. Rent krasst så började jag inte ens på noll, jag började på minus på grund av CSN-lånet.

Efter studierna flyttade jag och min flickvän till Malmö och vi hade inte råd med bostadsrätt för att vi hade inte pengar till handpenningen och vi hade inte riktigt möjlighet (och viljan) att låna av våra föräldrar (och jag hade vissa åsikter om bostadsbubblan redan då). Min frus första jobb var som doktorand med en lön på ca 20 000 som var på stipendie, det vill säga inte ens pensionsgrundande eller inom socialförsäkringssystemet. Min första lön var på 25 000 kr. Vi fick ett bidrag från min mor på 30 000 kr för att möblera lägenheten. Balansräkningsmässigt låg vi ca -450 000 kr med avseende på CSN-lånet. Så började vi 2005.

Jag inser också att det finns folk som har det värre, men det finns lösningar på det också. Lösningar som dessutom ofta går ganska snabbt – jmf. t.ex. Lyxfällan på tv.

Andra förutsättningar

Ett litet sidospår när det gäller förutsättningar. Jag tror att det viktigaste är att man inser och värderar de förutsättningar som man själv har och gör det bästa av dem. En kompis som är yrkesmilitär han sa till mig vid ett tillfälle: ”Jag får utkämpa striden med den armé som jag har, inte den jag önskade att jag hade.” . Det vill säga att vi har fått en uppsättning kort i vårt liv och det är bättre att spela den handen än att ha åsikter om den.

Där finns en helt fantastisk bok på det här ämnet som heter ”David and Goliath: Underdogs, Misfits, and the Art of Battling Giants” av Malcolm Gladwell. Jag kan verkligen varmt rekommendera den. Den handlar just om det här att utnyttja sina egna förutsättningar till max. Den visar människor, som de flesta av oss hade tyckt har fått riktiga skituppsättningar av kort i livet, har vänt det till att verkligen få fantastiska resultat i sina liv.

Ska jag titta på mina ”orättvisa fördelar” eller mina kort som jag har fått i mitt liv så skulle jag säga att de egenskaperna är:

  • Jag vill vara omtyckt och jag gillar hjälpa andra
  • Jag har relativt enkelt för att förklara svåra saker på ett förståeligt sätt
  • Det är viktigt för mig att ta hand om dem som jag bryr mig om (därav t.ex. barnsparande, pengamaskin etc)
  • Min pappa dog när jag var liten så jag fattar att jag inte kommer att leva för alltid
  • Jag är skiträdd för att dagen innan jag dör tänka tanken ”tänk om jag hade gjort X då…”

Det är vad som brukar komma fram i olika personlighetstester, där jag ofta får profilen ”The Guardian” och olika kombinationer av entreprenör/hjälpare.

Kontakter

Det här har faktiskt varit en av mina stora ”ursäkter” när jag varit oansvarig. Jag har tänkt ”Det är enkelt för X för de har föräldrar som driver företag, känner X och så vidare”. Särskilt kring personer i min egen ålder som kommit längre än jag själv.

Mina föräldrar kommer nämligen från gamla Tjeckoslovakien och kom hit i början av 80-talet. De hade ingenting och byggde upp allt från scratch. Vi hade inte det supergott ställt när jag och min bror växte upp, men vi saknade aldrig något heller. Jag kan idag inte ens föreställa mig hur det måste ha varit för mina föräldrar – det enda jag minns är att när jag var riktigt liten så jobbade de hemma extra på kvällarna så att vi skulle ha lite extra pengar.

Min pappa gick dessutom bort 1994 i hjärtinfarkt, knall och fall över en natt och mamma har jobbat i kommunen i snart 30 år. Det betyder rent krasst – jag har inte fått en enda kontakt gratis. Jag har ingen släkt här i Sverige och de mina föräldrar kände har jag inte kunnat utnyttja. Det betyder att hela det kontaktnät jag har idag på över 1 000 människor som jag mer eller mindre kan ringa idag har jag byggt upp över åren helt och hållet själv. Jag har gått på mingel, jag har socialiserat, jag har engagerat mig, jag har hjälpt till, jag har varit och är i olika nätverk, jag har lunchat och en massa andra saker.

Har jag gjort det medvetet? Absolut. Men, återigen – inget har kommit gratis.

Tur

Finns inte så mycket att säga om tur annat än Stenmarks: ”Det verkar att ju mer jag anstränger mig, desto mer tur verkar jag få.”. Jag själv tror inte så mycket på tur som jag tror på hårt arbete.

Slutord

En annan av mina favorit attityder eller ”sanningar” lyder så här:

Antingen har du resultat i ditt liv eller så har du ursäkter och förklaringar.

Det är verkligen något som är sant för mig. Jag har hittat på att jag är ansvarig för allt som händer och inte händer i mitt liv. Det är ett tveeggat svärd – samtidigt som det ger mig möjligheten att påverka allt eftersom det är upp till mig, så gör det också att jag från tid till annan mår ganska dåligt när det går mig emot. Jag ser dock inget annat alternativ än att leva på det här sättet eftersom fördelarna ändå är större än nackdelarna.

Samtidigt så blir det också så svårt att ibland hjälpa andra människor eftersom vi generellt sätt är väldigt glada för och har ett samhälle där normen är att man kommer med ursäkter och förklaringar. Det är bara att verkligen lyssna på folk du möter under en dag. Enklaste exemplet är, när hörde du någon säga sist: ”Jag är ledsen att jag är sen. Jag planerade dåligt.” Det som i 9 fall av 10 följer är alltid en ursäkt eller förklaring som skyller på någon annan till varför man är sen.

Problemet här är att det ofta dyker upp som ursäkt till att inte göra något – att inte sätta igång ett sparande till sig själv eller barnen. Det är enklare att avdömma och förklara än att ta ansvar. Det gäller både i stort och smått. I skrivande stund så spelar våra folkvalda politiker det här spelet med ursäkter med avseende på extra valet 2015. Samma sak i det lilla med de hot och tråkiga kommentarer jag fick i förra veckan.

Det är enklare för folk att peka på mig, säga att jag har fel, att jag är dum, att det inte går, att jag har X som inte de har och en massa andra saker istället för att se det från ett annat perspektiv. Hjärnan och således även vi tar alltid den enkla vägen. Den enkla vägen är att fortsätta att göra samma sak som man alltid har gjort (även om det på sikt inte kommer att ge de resultat man önskar).

Kombinerat dessutom med den generella kortsiktigheten i vårt samhälle där allt ska ske nu, nu, nu så blir det att man kommer inte igång. Det är extra synd, särskilt i området ekonomi, sparande och investerande, där den absolut viktigaste faktorn är ”kom igång idag”. Jag har hundratals exempel i det här området. Tyvärr.

Det bästa tillfället att plantera ett träd var för 20 år sedan. Det näst bästa tillfället är idag.Kinesiskt ordspråk

Ovanstående citat såg jag på en Malmö Aviation-flight till Stockholm och jag gillade det så himla mycket. Saken är nämligen att vi ofta kommer på tanken: ”Det där skulle jag gjort för 10 år sedan.” och sedan avfärdar vi den. Vad vi många gånger glömmer bort är att, om vi om 10 år tittar tillbaka, så kommer vi ju att titta på dagen som är idag.

Someday never comes.

Det finns ingen bättre eller viktigare dag än idag. Så mitt tips, min inbjudan och starkaste rekommendation är – sätt igång med det som är viktigt och gör det idag. Det kommer inte att komma något bättre eller sämre tillfälle. Ta ett första steg och lita på de resterande stegen kommer att ge sig längs vägen.

Lycka till!

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

personligt

Kommentera

26 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej! det ger mig energi att läsa din blogg och din historia! Jag vill börja med att plantera ett träd idag som följare av din blogg/ vänligen Carolee Stewart

    Gravatar ikon för användaren
    carolee
  2. Vit pil

    Jan!
    Jag har för mig att jag sett ett ett alldeles utmärkt av dig utarbetat exceldokument rörande preferensaktier. Var kan jag finna det?
    Tack för en bra sajt!

    /Åke

    Gravatar ikon för användaren
    Åke Mandell
  3. Vit pil

    Jag vet inte riktigt hur jag fann din blogg och dina kåserier, det jag vet är att jag suttit i flera timmar och bara läst och läst och kanske lärt mig något. Nu måste jag sluta för i kväll, dels är jag trött, dels har jag lite svårt för att se för ögonen blir lite tårfyllda. Det är fint det du skriver!
    Så måste jag vara lite löjlig och agera språkpolis: Jag ser att du slösar med ”m” i ordet ”döma”.
    Hej då och tack för i kväll!
    Per (78)

    Gravatar ikon för användaren
    Per
  4. Vit pil

    Oerhört intressant och stimulerande läsning – som jag borde ha läst förra sommaren då jag missade uppgången sedan dess. Detta har gett mig stora sömnproblem under veckan som har gått. Några frågor:
    1) Vi har sålt en bostad och tjänade ca 1.6 miljoner på den och har via redan tagna lån möjlighet att betala delar av eller hela reavinstskatten – men sedan är de pengarna slut. Vi har lite mindre uppskov redan nu, drygt 400 000 tillsammans. Det skulle kännas väldigt dåligt att betala skatten nu och sedan uppleva att den försvinner. jag vet att det idag är fördelaktigt att låna billiga pengar och betala skarren pga den relativt höga skatten.
    2) Därutöver har vi tillgång till ca 450 000 kr via en gåva som skall placeras på ett ”bra” sätt – och inte försvinna/ riskeras etc. Horisont – mer än fem år. Detta är dock pengar som rent teoretiskt skulle kunna tas delvis i anspråk för resor med ca fem personer. Således skulle jag vilja ha en avkastning på dessa pengar så att det vore möjligt att trots vissa (förhoppningsvis) mindre uttag kunna ackumulera ett kapital.
    3) Vi bor i en bostad som är värd ca. 3.5-4 miljoner (kanske mer) och har lån på 2.35 M och har inkomster på ca 70 K/ mån. Därutöver har vi ett fritidshus värt ca 500 K
    4) Vi lever, tyvärr, ur hand i mun – vilket är ohållbart då vi är ca 45 år och har tre varn.
    5) Lös mina problem så sover jag bättre, får tillgång till pengar även under ålders höst och blir mer harmonisk.

    Putte

    Gravatar ikon för användaren
    Magnus
  5. Vit pil

    Tjena,
    Vilken fantastisk blogg! Pedagogisk, personlig och riktigt intressant!
    Denna personliga artikel var nyttig och bra att reflektera över. Ursäkter och tv-tittande… Den sved lite.
    Dina artiklar har precis fått mig att räkna på avgifterna på mitt pensionsspar-konto.. Jag har precis fyllt i en flyttblankett till Avanza, helt galet.
    Hoppas du orkar fortsätta med bloggandet för du gör det jäkligt bra och jag är ytterst tacksam att du tar dig tid att dela med dig av dina kunskaper!

    Kör hårt!

    Gravatar ikon för användaren
    Henrik
    1. Vit pil

      Tack för de uppmuntrande orden! Och grattis till dig som väljer att göra något baserat på insikten också! :-)

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Hej!

    Jag är en 22 år gammal studerande tjej, som så många andra unga människor, drömmer om något fantastiskt i framtiden.
    Bland alla bloggare och olika skribenter som får allting att framstå som väldigt enkelt och okomplicerat, tycker jag att det är härligt inspirerande att få läsa att det som verkligen kommer att ta en någonstans: det är hårt arbete och återigen hårt arbete!

    Tack för inspirerande ord!

    Gravatar ikon för användaren
    Anna
  7. Vit pil

    Hej Jan och God fortsättning på detta nya år.
    Ville bara skriva och tacka dig så hemskt mycket för din blogg och ditt skrivande om ekonomi, sparande och livet.
    Är så otroligt tacksam över att du delar med dig av allt detta och imponerad över att du orkar! Har gett mig väldigt mycket i form av tänkande kring ekonomin och varandet.. EN RIKTIGT FIN NYSTART HELT ENKELT!1
    Har visserligen sparat lite konstant genom de sista åren men inte särskilt strukturerat och har när jag läst igenom dina sidor använt mig av ungefär samtliga ursäkter i tänkandet du nämnt :) Inte så smickrande och har märkt att ”ursäktsgropen” är ytterst lätt att ramla ner i igen!! Är ofta i ”jagbordehabörjatför10 årsedan-gropen”. Har nämligen alltid önskat mig ett eget litet hus men pluggade sent i livet, är nu 50 år och ensamstående, ja du hör…fina förklaringar/ursäkter att falla tillbaka på :) Har rekommenderat din sida till flera vänner och arbetskamrater och har fått många glada tack tillbaka! Och dem ska ju inte JAG ha, det är ju DU! Så nu skickar jag dem vidare till dig :) Faktiskt rätt ovärderligt i bankrådgivningsdjungeln att kunna något själv…
    En fråga? Tänkte mig göra en buget/kalkyl där jag får lite mera överblick men där jag också kan se mitt sparande. Har du något tips på en bra sådan? Är inte en fena själv på datorer och excelark så förenkling underlättar.

    Så än en gång tack! / Mvh/ Ingrid Sjögren

    Gravatar ikon för användaren
    Ingrid Sjögren
  8. Vit pil

    Bra jävla text. Visst, alla har vi unika förutsättningar, men den gemensamma nämnaren är hårt arbete och målmedvetenhet. Så är det.

    Stort tack för det här blogginlägget. Det inspirerar mig.

    Gravatar ikon för användaren
    Peter
  9. Vit pil

    Tack för en inspirerande blogg!
    Började kika in för ett halvår sedan och nu läser jag varje kväll. Köpte boken Alla svenskar kan bli miljonärer, och nu månadsparar jag i indexfonder sedan 3 mån tillbaka.

    Gravatar ikon för användaren
    Annika
  10. Vit pil

    Vill tacka för en ett bra inlägg, en bra blogg och en grymt bra attityd! Är själv relativt ny i sparsvängen sen något år tillbaka och nybliven far vilket satte igång det hela. Du samt andra sparbloggare ska ha en massiv eloge för att ni orkar vara publika med era tankar och erfarenheter!

    Lustigt nog så delar min fru en någorlunda liknande familjehistoria med dig. Hennes pappa flydde undan ryssarna -68 och bosatte sig här i Sverige.

    Gravatar ikon för användaren
    Mounir
  11. Vit pil

    Om dina föräldrar är tjecker så heter du egentligen Honza kanske? ;-)
    Bolmeson låter inte som ett tjeckiskt efternamn, bytte de?

    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Jonasson
    1. Vit pil

      Haha… ja, jag gör ju det… men det är en hemlighet då jag aldrig har gillar det. :-)

      Efternamnet kommer från att min pappa, när han flydde 1968, bosatte sig i Ljungby, nära sjön Bolmen. Han hette urprungligen var Němec. Något som var svårt för de flesta svenskar att uttala. Han ville byta och insåg att alla svenskar heter något med ”-son” i Sverige så det blev ”Bolmenson” och sedan ”Bolmeson” på inrådan… Ganska kul historia faktiskt.

      Den mer spännande frågan, vad är din koppling till tjeckiska smeknamn?

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson