Multilevel marketing (”MLM”), pyramidspel och ponzibedrägerier
Hur du känner igen och skiljer seriösa bolag från pyramidspel och ponzibedrägerier
De senaste dagarna har jag flera gånger fått möjligheten att förklara skillnaden på seriösa företag som har valt att bygga sin försäljning enligt principer multilevel-marketing (MLM) och ett pyramidspel eller det som brukar kallas för ponzibedrägeri. I den här artikeln går jag genom de olika skillnaderna samt några rekommendationer att titta extra nog på.
För ett par dagar sedan var jag inblandad i en ganska intressant debatt på Facebook (62 kommentarer!). Där drog många slutsatsen att MLM är samma sak som pyramidspel eller pyramidspelsliknande. Tyvärr är det inte helt ovanligt. Jag har ju till och med fått förklara mer en gång när ett par journalister i Dagens Nyheter skrev felaktigheter på samma ämne.
Tyvärr tror jag att det många gånger beror på att människor har blivit presenterade för på ett felaktigt sätt. Man har lovat guld och gröna skogar när i verkligheten att arbeta som distributör är som att driva vilket företag som helst – det tar tid att bygga upp och det kräver både energi och resurser. Gör man det på rätt sätt däremot så kan belöningen vara stor. Sedan kan det också vara så att det i verkligheten varit ett pyramidspel som marknadsfört sig som ett seriöst företag. Utan kunskap i ämnet kan det vara svårt att se skillnaden, men den fins där och den är väsentlig.
För pyramidspel gäller följande
När den senare har fått in alla “sina” pengar lämnar han pyramiden och en person på nivån under tar hans plats. Vid ett hastigt betraktande kan det förefalla som alla spelare tills sist kommer att nå pyramidens topp. Problemet är att systemet bygger på en orealistisk föreställning om att deltagarantalet ökar obegränsat och exponentiellt.
I praktiken är det endast de personer som gick med tidigt – och framför allt de som startade pyramiden – som vinner. Går du med sent har pyramiden kollapsat långt innan du når toppen. Pyramidspel är alltså bedrägeri och därmed olagligt. Således;
1. Pyramidspel är olagligt enligt svensk lag
För det första – pyramidspel är olagligt enligt lag. I Sverige är det främst Brottsbalkens stadgande om dobbleri (BrB 16:14) som i förarbetena är avsett att tillämpas på pyramidspel.
Enligt 3 § andra stycket punkt 3 lotterilagen (1994:1000) utgör kedjebrevsspel och liknande spel lotteri. Av prop. 1981/82:170 avsnitt 2.6 och sid. 116 framgår att med liknande spel avses bl.a. pyramidspel. Definitionen av kedjebrevsspel i 7 § lotterilagen omfattar således även pyramidspel.
Således är det svenska Lotteriinspektionen som har som uppgift ansvara för lagen. Övriga tillämpliga lagar i sammanhanget är Konsumentköplagen (1990:932), Distans- och hemförsäljningslagen (2005:59) och även avtalsvillkorslagen (1994:1512).
2. Fokus är på att endast att värva nya distributörer. Inget eller litet fokus på slutkund eller produkten
Givet det som står i punkten ovan blir det i ett pyramidspel väldigt litet fokus på slutkunden eller produkten. Det enda som är intressant är fler personer som ska bli distributörer eller deltagare i pyramidspelet eftersom det är det som generar inkomster. Att bara sälja produkten till slutkunder är inte intressant – antingen för att det inte är en bra affär för slutkunden eller för att det inte ger lika bra betalt.
3. Vad får du betalt för?
Ett varningstecken i att identifiera och skilja ett seriöst företag bolag är att titta efter – vad är det som du får betalt för? Ett varningstecken är provision på startpaketet eller för nya kunder, vilket innebär att inkasserande av startavgifter blir viktigare än försäljning. Det är alltså viktigare att skaffa nya kunder som köper startpaket än att sälja till slutkunder.
För Ponzibedrägerier gäller följande
Ytligt sett kan ett ponzibedrägeri tyckas vara ett slags pyramidspel, men det finns flera avgörande skillnader. I ett pyramidspel är varje deltagare beroende av att själv rekrytera nya deltagare för att kunna täcka sin egen insats, men i ett ponzibedrägeri erbjuds deltagarna avkastning utan några rekryteringskrav.
Ett pyramidspel växer snabbt i omfattning och det är de som anslutit sig sist som blir de största förlorarna, medan ett ponzibedrägeri i värsta fall kan växa i omfattning under lång tid och endast de som dragit sig ur före kollapsen kan undgå att bli förlorare.
Spelet Ebberöds bank där man ger åtta procent i ränta på inlåning och tar fyra procent i utlåning beskriver i grunden ett klassiskt ponzibedrägeri. Då kostnaderna för inlåning aldrig går att täcka med inkomster från utlåning av samma kapital uppstår ett underskott som betalas med insatta medel.
För seriösa ”MLM-bolag” gäller följande
Vad är ett ”MLM-bolag”?
För det första så handlar det här om att urskilja vad det som kallas för ”MLM-bolag” är egentligen. Jag personligen gillar inte termen ”MLM-bolag” eftersom det antyder att det är en bransch eller en speciell typ av bolag vilket inte är fallet.
Multi Level Marketing (”MLM”) är nämligen enligt mig bara ett sätt att organisera en försäljningsorganisation på. Det är inte en affärsmodell och inte heller en affärsidé – det är en modell för hur man arbetar med sina säljare. De flesta företag som du känner till säljer någonting och en stor del av dessa företag har anställda säljare som avlönas på månadsbasis eller på provisionsbasis. Företaget lägger pengar på marknadsföring och försäljning och försöker på det sättet få ut sina varor och tjänster på marknaden.
Företag som organiserar sin försäljning enligt direktförsäljning, relationsmarknadsföring, nätverksmarknadsföring eller MLM (kärt barn har många namn) finns inom de flesta branscher även om de är koncentrerade till produkter som många gånger vänder sig till slutkonsument av förklarliga skäl. Det finns företag inom hälsa, förbrukningsprodukter, råvaror som skog och ädelmetaller, telefoni, kosmetika m.m.
Ett företag som har valt MLM som försäljningsmodell behöver också säljare. Till skillnad från det vanliga företaget som anställer sina säljare så utgår man från att de bästa säljarna man kan ha är kunderna som köper och använder produkterna själva. Man utgår från att mun-till-mun metoden är effektivare än att t.ex. lägga pengar på marknadsföring och en stående försäljningsorganisation. Istället väljer man att ge sina kunder möjligheten att bli säljare (distributör, ambassadör, återförsäljare etc) av företagets produkter och man betalar provision på den försäljningen säljaren gör.
En bra jämförelse är att man blir en ”franchisetagare” i företagets koncept. Som säljare behöver du (som i ett vanligt företag) inte tänka på produktion, leverans, garantier etc utan du behöver bara tänka på försäljningen. I utbyte mot att du arbetar som säljare så får du utbildning, provision och stöd från företaget och företagets mer seniora säljare. Eftersom säljorganisationen på det sättet är mer decentraliserad kan företaget ofta betala en god ersättning för uppnådda resultat – eftersom arbetet oftast helt och hållet resultatbaserat.
Det som sedan är unikt för MLM-modellen är att man resonerar som följer. Om du arbetar som säljare och hittar en ny kund som köper produkten då får du provision. Inget konstigt. Om däremot kunden sedan också gillar produkten och bestämmer sig för att bli säljare, då får du en procent på den säljarens försäljning också. Resonemanget går som att om inte du hade sålt till din nya kund, så hade ju inte den kunden kunnat sälja vidare i nästa steg, vilket motiverar att du får en liten del av den ersättningen. Överfört till en klassisk verksamhet så är det ju inget konstigare än att försäljningschefen får en del av sin lön baserat på det som säljs i olika varuhus i landet. Inget konstigt således tycker jag.
Det innebär att rollen man har i den försäljningsrollen följer ungefär samma försäljningsroll som man har i en klassisk verksamhet. Man börjar med att man gillar och är passionerad för produkten – ofta genom att man köper och använder den själv. Sedan kan man söka jobb som säljare och man får ersättning på provisionsbasis. Är man duktig på att sälja på provisionsbasis så kan man bli befordrad och man får ansvar för ett par säljare som är nyare än sig själv. Dessa säljare har man till uppgift att utbilda och göra dem framgångsrika. Gör man det tillräckligt bra blir ens uppgift till slut att utveckla ledarna i organisationen så att de i sin tur kan leda sina grupper som i sin tur leder sina säljare. Det pågår på många nivåer – därav namnet ”multi-level”.
Att organisera sina försäljning på det här sättet är fullständigt lagligt och det finns många bra och seriösa exempel på företag. Det mest kända svenska företaget som använder sig av en direktförsäljningsorganisation är Oriflame. Oriflame är dessutom börsnoterat vilket innebär att det står under en ganska rigorös kontroll.
Vilka är fördelarna med att arbeta som säljare i ett försäljningsnätverk?
Eftersom man arbetar helt och hållet på provision och allt arbete är resultatbaserat så kan man välja att arbeta hur mycket man vill eller hur lite man vill. Det ger den enskilde säljaren en stor frihet. Man bestämmer sin egen insats av tid och arbete och kan också lägga tyngdpunkten på försäljning och nätverksbygge efter egen smak och talang.
Det andra som jag gillar med direktförsäljning förutom friheten är att man får gratis utbildning. Jag själv har lagt flera hundratusen kronor på olika sorters utbildningar förutom min formella och vad jag sett i flera bra bolag är möjligheterna till utbildning och egen personlig växt. Det ligger ju nämligen i företagets intresse att du som säljare är så duktig som möjligt eftersom det gynnar deras försäljning. Utbildning är också ett av de billigaste sätten att höja kompetensen och resultaten vilket gör att många företag investerar mycket i olika sorters internutbildningar.
Det tredje handlar om att man bygger upp en verksamhet över tid som är skalbar från grunden. Jag har genom åren träffat på väldigt många nystartade bolag, inte minst genom mitt engagemang i Connect som är en halvstatlig svensk organisation till för att främja tillväxtbolag i Sverige. Problemet som många företag har är att det inte går att skala upp verksamheten och göra den större. Genom att arbete i ett bolag med en MLM-modell i sin försäljningsorganisation så är det skalbart från dag ett. Du kan göra samma sak som de säljarna som varit där innan dig och dina säljare kan göra precis samma sak som du.
Den fjärde och för många okända fördelen är att du faktiskt bygger en riktig tillgång över tid. Istället för att springa med hinkar så bygger du faktiskt en vattenledning. Ja, du kommer få jobba hårt initialt, lägga in mycket tid, mycket energi och man kan kommer få många nej. Men när väl vattenledningen är byggd så kommer den att fungera – inte 100 % av sig själv. Den kommer fortfarande kräva lite underhåll – men det är verkligen försumbart i förhållande till med att springa med hinkar som när man går till ett vanligt jobb.
Här följer några punkter som jag och många med mig skulle anse identifierar seriösa bolag
1. Skäliga startkostnader
Eftersom att arbeta i ett MLM-företag är som att vara ett personligt franchiseföretag, eller att starta ett eget litet företag som bara behöver arbeta med försäljning så är det intressant att titta – vad kostar det att komma igång? Är det skäligt?
Jag tycker att det ska vara enkelt att komma igång – det ska ju vara ett samarbete mellan dig, de andra säljarna och företaget. Pratar vi flera tusen kronor för att komma igång skulle jag dra öronen åt mig i alla fall.
2. Återköp av sålda produkter
En annan aspekt att titta på är köper företaget tillbaka eventuella produkter som inte har sålts? Min åsikt är att ett företag inom rimliga ramar naturligtvis, borde erbjuda en möjlighet att köpa tillbaka produkter som inte har använts och som kan säljas vidare.
Kommande från ett investeringshåll så kan det också vara intressant att titta på det som kallas för spread – vad är skillnaden på priset som de säljer varan till dig för i förhållande till vad de köper tillbaka den för. Ju mindre spread desto bättre.
3. Vad säljer man egentligen? Kan man bara vara kund?
En fråga som jag personligen är intressant är att titta på vad är det företaget säljer primärt. Säljer man produkten eller säljer man nätverket (affärsmöjligheten)?
Jag har en personlig invändning mot företag som säljer nätverket mer än de säljer produkten. Ta t.ex. Oriflame som exempel. Går du in på Oriflames hemsida så möts du först och främst av produkterna som företagen säljer. Det går alldeles utmärkt med att ”bara” vara kund och köpa produkten – man behöver inte sälja för dem för att det ska vara bra.
5. Vad betalas provisionen ut för?
En viktig sak att titta på är vad får man provision och bonusar för. Jag påstår att det är superviktigt att provisionen räknas och baseras på sålda produkter och en försäljningsvolym. Det ska alltså vara bättre att ha en kund som köpt 100 produkter än ha 50 kunder som köpt 1 produkt var.
6. Hur ser utbildningen och stödet för dig som säljare ut?
Ett seriöst bolag förstår ju vikten av sina medarbetare. Jag tycker därför att det är viktigt att titta efter hur stödet ser ut för dig som säljare. Investerar bolaget pengar i dig? Får du utbildning, får du stöd av de tidigare säljarna?
Sammanfattningsvis
Tack så mycket,
//jan
Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.
Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.
