Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande
Sök:

Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande

En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...

Löneväxling innebär i praktiken att man som anställd byter en del av sin bruttolön mot en annan förmån som arbetsgivaren finansierar. Jag påstår att det inte ens är lönt att överväga löneväxling om man tjänar under 40 000 kr per månad.

På senare tid har jag fått flera läsarfrågor kring om man ska löneväxla och sätta av mer pengar till exempelvis pensionen – särskilt nu när man har gjort det privata pensionssparande (IPS) mindre attraktivt med den minskade avdragsrätten som dessutom helt upphör till årskiftet 2015/16. Att löneväxla till pension innebär att du , genom att göra avdrag på bruttolönen (lönen före avdrag för skatt), avstår lön som istället betalas in till en pensionsförsäkring eller liknande. Eftersom arbetsgivaren betalar en lägre skatt på pensionspremier än på lön finns det utrymme för arbetsgivaren – att utan en ökad kostnad – skjuta till extra pengar när du växlar lön till pension.

Min personliga åsikt är att löneväxling, för de allra flesta, trots det INTE är att rekommendera. Min upplevelse är också att reglerna är långt ifrån självklara. Som alltid gäller således, kolla upp det här med din rådgivare eller personalavdelning innan du fattar några slutgiltiga beslut.

Löneväxla INTE om du tjänar under 39 072 kr/mån

Utifrån min erfarenhet och det som jag har förstått kring löneväxling så är de för de flesta inte lönt att löneväxla till pension om man tjänar under 39 072 kr i månaden. Det är nämligen som så att din lagstadgade allmänna pension, sjukpenning, föräldrapenning och andra socialförsäkringsförmåner kan påverkas negativt av att växla lön till pension.

Summan på 39 072 kr är räknad som 8.07 inkomstbasbelopp, vilket i sin tur är räknad på 7.5 inkomstbasbelopp som är taket för den pensionsgrundande inkomsten samt den allmänna pensionsavgiften (som inte är pensionsgrundande). I den räkningen har jag även tagit höjd för den högsta föräldrapenningen som ligger på 10 prisbasbelopp. Sammanfattningsvis; för att undvika att din pension och de andra förmånerna påverkas negativt bör du ha en lön över 39 072 kr efter löneväxling.

Om du har en lön över 39 072 kr i månaden så kan det vara lönsamt. Men då bör följande punkter gälla:

  • Eftersom företaget betalar lägre skatt för pensionspremier än för lön så ska mellanskillnaden tillfalla dig (för företaget ska det vara kostnadsneutralt).
  • Det är din bruttolön före löneväxling som ska utgöra underlag för beräkning av avtalsförmåner och tjänstepension, annars tjänar företaget på det.
  • Vid lönerevision är det lönen före växling som ska löneförhandlas
  • Att bruttolönen efter löneväxling är mer än 39 072 kr.
  • Bind inte upp dig i långa tidsperioder

Brytgränser, inkomstbasbelopp (IBb) och prisbasbelopp (PBb) för 2015

Där är några basbelopp som är viktiga att hålla koll på. Inkomstbasbeloppet för 2015 är 58 100 kr och prisbasbeloppet är 44 500 kr.

Basbelopp Årslön (kr) Månadslön (kr)
8.07 inkomstbasbelopp (IBb) 468 900 kr 39 072 kr
7.5 inkomstbasbelopp (IBb) 435 750 kr 36 300 kr
7.5 prisbasbelopp PBb) 333 750 kr 27 813 kr

Dessa brytpunkter är således viktiga att hålla koll på.

  • Lön som understiger 8,07 IBb  (39 072 kr/mån) gör att ålderspension sänks.
  • Lön som understiger 7,5 PBb (27 813 kr/mån) gör att sjukersättningen sänks
  • Lön som understiger 10 PBb  (37 083 kr/mån) gör att föräldrapenning sänks

Lönesummor, skatter och sociala avgifter

Det första behöver man titta på hur det fungerar med skatter, lönesummor  och sociala avgifter i Sverige. Om vi utgår från en månadslön så är den totala bruttolönesumman, 12 gånger bruttolönen. På denna betalar arbetsgivaren sociala avgifter i vilken arbetsgivaravgiften ingår. För de allra flesta är den 31.42 %. För ungdomar födda 1990 eller senare är den 25.46 % och för pensionärer födda 1949 eller tidigare är den 10.21 % (ingen avgift för dem födda innan 1937). Tar vi några räkneexempel nedan, som är räknat på någon född mellan 1949 och 1990.

Företagets kostnader 25 000 i lön 35 000 i lön 39 100 i lön  50 000 i lön
Bruttolön  25 000 kr 35 000 kr 39 100 kr 50 000 kr
Semesterlön  ∼ 700 kr ∼ 950 kr ∼ 1 050 kr ∼ 1 350 kr
Arbetsgivaravgifter ∼ 7 900 kr ∼ 11 300 kr ∼ 12 600 kr ∼ 16 200 kr
Försäkringsavgift ∼ 1 100 kr ∼ 1500 kr ∼ 1 700 kr ∼ 2 200 kr
Summa 34 700 kr 48 750 kr 54 450 kr 69 750 kr
Årsbruttolön ∼ 308 000 kr ∼ 431 000 kr ∼ 481 800 kr ∼ 616 200 kr
Total lönessumma ∼ 416 000 kr ∼ 585 000 kr ∼ 653 400 kr ∼ 837 000 kr

Det vanliga är att majoriteten av årsbruttolönen kommer in i din ekonomi som lön, men utifrån företagets perspektiv är det ju inte tvunget att det ska vara så. Om du väljer att fördela bruttolönen annorlunda, så är det, ur en ekonomisk synvinkel, kostnadsneutralt för företaget. Det här här löneväxling kommer in som koncept, man växlar alltså en del av den här summan till något annat än vanlig lön för att få ut ett upplevt mervärde.

Om vi sedan för ordningens skull ska ta den skatten som du betalar på din bruttolön för att få ut din nettolön, så ser det ut som följer:

Dina kostnader / Bruttolön:  25 000 kr 35 000 kr 39 100 kr 50 000 kr
Kommunalskatt 4 988 kr 7 202 kr 8 073 kr 10 388 kr
Jobbskatteavdrag – 1 880 kr – 2 190 kr – 2 190 kr – 2 190 kr
Landstingsskatt 2 510 kr 3 625 kr 4 063 kr 5 228 kr
Statlig skatt 0 kr 0 kr 432 kr 2 612 kr
Kyrkoavgift 0 kr 0 kr 0 kr 0 kr
Summa 5 618 kr 8 637 kr 10 378 kr 16 038 kr
Nettolön (månad) ∼ 19 300 kr ∼ 26 300 kr ∼ 28 600 kr ∼ 33 800 kr
Nettolön (år) ∼ 231 924 kr  ∼ 315 600 kr ∼ 343 200 kr ∼ 405 600 kr
Total lönesumma (för jmf.) ∼ 416 00 kr ∼ 585 000 kr ∼ 653 400 kr ∼ 837 000 kr

Utan att gå in på det i detalj kan man konstatera att en hel del av pengarna går till skatt som du och företaget betalar. Tumregeln brukar vara att om man får 1 000 kr i handen så har man själv och arbetsgivaren också betalat ungefär 1 000 kr i skatt.

Fördelar med löneväxling

Löneväxling går således ut på att göra en annan fördelning av pengarna än den i föregående stycken. Att istället för att hälften av den totala lönesumman går till skatt så använder man den till andra förmåner. Löneväxling kan göras mot de flesta skattepliktiga och skattefria förmåner, dock inte mot motion, friskvård och andra så kallade personalvårdsförmåner.

Här är det viktigt att hålla i sär skattefri och skattepliktig förmån. Detta eftersom ett bruttolöneavdrag inte minskar ett skattepliktigt förmånsvärde, vilket många tror. Det innebär att fördelarna med ett byte av kontant lön mot en förmån endast uppstår om förmånen i sig är skattefri (eller har en lägre skattesats). Det innebär att den faktiska kostnaden för att få förmånen är lägre än om förmånen skulle finansierar med beskattad lön.

I korthet kan man säga att skillnaden är att du får förmånen för obeskattade pengar. I vanliga fall tjänar man pengar, skattar och sedan får man sin ”grej”. I det här fallet tjänar man pengar, får sin grej och betalar skatt på det som blir kvar – vilket är lönsamt. Normalt sett brukar man prata om att det finns två tillfällen där det här är lönsamt:

  • Pensionsförsäkringar (t.ex. tjänstepension) som betalas av företaget
  • Vid sjukvård som inte är offentligt finansierad t.ex. IVF-behandlingar och ögonoperationer

För dig som äger eget företag, notera att skattefri förmån inte är avdragsgill, varför fördelen företaget blir mellanskillnaden mellan bolagsskatten och till exempel de sociala avgifterna. Men låt oss ta ett exempel på hur man skulle kunna tjäna på det.

Fördelar med löneväxling – sjukvård

Om du har en månadslön under brytpunkten och t.ex. en IVF behandling kostar 30 000 kr, så blir  den faktiska kostnaden ca 21 000 kronor (=30 000 x 0,69). Du sparar därmed ca 9 000, d v s besparingen blir ca 30 % eftersom behandlingen är skattefri. Vid högre skattesats blir besparingen högre (samma % av behandlingspriset som din skattesats).

Fördelar med löneväxling – pension

Eftersom arbetsgivareavgiften är lägre för pension än för lön, kan du tillgodoräkna dig mellanskillnaden utan att kostnaden ökar för arbetsgivaren. Fördelarna med pensionssparande är att löneskatten på pensionsinbetalningar är lägre än de sociala avgifterna, en skillnad på ca 6 %. För varje 1 000-lapp man avstår i lön får man alltså 1 060 kronor avsatt till pensionen. Eftersom statlig inkomstskatt tillkommer på bruttolön över 35 850 kr/mån (2015), kan löneväxling bli förmånligt, då inkomstskatten (eventuellt) sjunker vid pensioneringen.

Ofta tjänar du mer på att löneväxla ju högre lön du har. Den som har en månadslön på över 35 850 kr betalar statlig inkomstskatt och den som tjänar över 51 340 kronor betalar även värnskatt. Om du hamnar på en lägre skattenivå när du i framtiden tar ut pensionen, så sänker du även din skatt genom att löneväxla.

Den extra pensionsutbetalning som man får vid en löneväxling läggs ofta på tjänstepensionen. Tjänstepension är dock inte någon förutsättning för löneväxling. Vissa företag erbjuder löneväxling istället för tjänstepension. De betalar helt enkelt en högre bruttolön och sedan är det upp till den anställde att välja hur mycket man väljer att avstå till sin framtida pension.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de eventuella fördelarna är:

  • Du får ca 6 % mer i sparandet
  • Du har möjligheten att sänka din statliga inkomstskatt vid löner över 36 000 kr/mån
  • Du har möjligheten att sänka din värnskatt vid en lön över 51 000 kr/mån

En annan fördel är pensionssparande i vissa fall är skyddat mot utmätning. Men jag har inte lyckats få klarhet i vilka fall det gäller och tittar man på Kronofogdens handledning, så är den inte helt tydligt tyvärr.

Nackdelar med löneväxling till pension

Förutom de ovan nämnda nackdelarna med att dina socialförsäkringar urholkas vid en bruttolön på mindre än 39 072 kr efter löneväxling, så påstår jag att där finns ytterligare några nackdelar. Dessa nackdelar gäller löneväxling i allmänhet men faktiskt pensionssparande i synnerhet. Jag är för att man ska spara till sin pension, men jag är mot att man ska göra det i bankernas pensionslösningar. Undantaget är väl en gratislösning med Avanza.

Pengarna är låsta i många år

En stor nackdel som jag upplever är att pengarna är ofta låsta till 65 års ålder. Vissa pensionslösningar tillåter uttag från och med 55 års ålder, men ändå. För mig som mer eller mindre upplever mig lurad att pensionsspara när jag var 25 år gammal, betyder det att pengarna är låsta i minst 21 år till. När jag för något år sedan behövde pengar till en investering var det väldigt frustrerande att uppleva att man hade pengar, men man inte kunde röra dessa. Har man disciplinen att ha en egen pengamaskin enligt t.ex. Nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen så påstår jag att det är betydligt bättre alternativ att spara på.

Dessutom kan pengarna sällan tas ut på kortare perioder än 5 år. Det går alltså inte ens att ta ut pengarna vid ett engångstillfälle.

Många banklösningar är riktigt usla

Den andra stora nackdelen är att många tjänstepensionslösningar är riktigt usla. Jag själv har testat på några olika och ju mer jag har lärt mig, desto mer förbannad har jag blivit. Jag har lämnat bl.a. Länsförsäkringar och SEB Tryggliv för Avanza (annonslänk). SEB Tryggliv har t.ex. en årlig avgift på 0.65 % på hela beloppet som jag inte upplever att man får något som helst värde på. För mig är det i princip en årlig stöld. Uppenbarligen är den inte nödvändig eftersom t.ex. Avanza inte har den.

Det andra är att många av dessa gamla banker har riktigt dåliga utbud på de fonder som man kan välja i sparandet. Återigen med SEB Tryggliv som jag kan bäst, så har de ett väldigt begränsat utbud om man jämför med Avanza och dessutom väldigt höga avgifter. Indexfonder med låga avgifter lyser i princip helt och hållet med sin frånvaro. Så inte bara att de tar betalt en årlig avgift, utan det tar dessutom hutlöst betalt (ca 1.4 %) för fonder som dessutom inte slår sina index.

Då kan man också ställa sig frågan, gör då 1.4 % och 0.65 % någon större skillnad? Låt oss göra en jämförelse i min situation. Jag var 25 år gammal och hade då 40 år kvar till pension. Jag utgår från en genomsnittlig avkastning om 8 % per år, ett sparande på ca 2 000 kr per månad. Jag jämför då SEB Tryggliv med de årliga avgifterna om 0.65 % + 1.50 % + 287 kr med en Avanza-lösning där den enda avgiften är för en indexfond på 0.2 %.

Jämförelse av två olika pensionssparande

Det blir ganska stor skillnad påstår jag… Det fyrtionde året är det en skillnad på 2 400 000 kr! Gissa vem som har naggat dessa under alla år i det andra fallet…

Spekulation i skattesatser

Den sista nackdelen är att man också spekulerar i vad ens skattesats kommer att vara i framtiden. Om du inte redan idag betalar statlig skatt och värnskatt, påstår jag att sannolikheten är stor att din skatt i framtiden kommer vara högre än den är idag. Vilket är ett argument för att ta ut pengarna idag till en lägre skatt än den framtida. Jag själv räknar med att min skatt sannolikt kommer vara högre i framtiden än den är idag.

Ett alternativ som jag har hört, som man kan hävda är en fördel beroende på hur man är lagd, är att man inte plockar ut sin pension i Sverige utan gör det utomlands. I alla fall för några år sedan hade t.ex. Malta och Portugal ingen skatt på pensionsuttag och jag har för mig att Frankrikes skatt låg på ca 12 %. Det vill säga att då kan man sätta in pengar i sin tjänstepension idag för en skatt på ca 24 % och sedan flytta till Frankrike, vara där 183 dagar om året, och plocka ut allting ”skattefritt”. Eftersom vi har lagar som förbjuder dubbelbeskattning i EU och du betalar skatten där du är bosatt så ska det dessutom vara lagligt. Men som sagt, det här är en hörsägen.

Slutsats

Som sammanfattning så skulle jag säga att för de allra flesta av oss är inte löneväxling ett alternativ som är lönt att överväga. Det är först om man tjänar över dessa 39 000 kr, vilket motsvarar mindre än 9 % av Sveriges befolkning, som det ens är lönt att fundera på det. Men då hamnar man i nästa fallgrop som är pensionssparandet, som om man gör det via de traditionella lösningarna är mindre bra affär. I de fallen bör man överväga att försöka övertala företaget till att byta tjänstepensionsleverantör till t.ex. Avanza (annonslänk). Om det inte går, se till att få flytträtt på din pension så att du åtminstone kan flytta den när du byter arbetsgivare.

Således skulle jag säga att enda gången det riktigt lönar sig att löneväxla det är om man behöver sjukvård som inte bekostas av det offentliga. Eftersom den också är skattefri så kan det bli en riktigt bra affär. I övrigt, nej.

Relaterade artiklar

Externa källor och räknare

 

Kommentera

35 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej!

    Med reservation för att jag har missat att någon har skrivit detta skriver jag det igen:

    En stor fördel med löneväxling är att man betalar in bruttolön utan att skatta och får därför en högre summa att investera och därmed få avkastning på. Exempelvis får en person med 50 000/mån som löneväxlar 3000 i månaden ca 1500kr mindre i lönekuvertet varje månad. Om man istället skulle ha stoppat in de 1500kr i en ISK i en bra fond är det fortfarande ”bara” 1500kr, medans om den löneväxlar sätter man in ca 3180 (3000kr+6%). Med många år och ränta på ränta blir det förstås en rejäl skillnad även om man måste skatta på löneväxlade pengarna.

    Med det sagt är det inte givet att man ska löneväxla men ovanstående är ett argument för och bör vägas in när man tar sitt beslut.

    I övrigt tack för en bra genomgång.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Anders
  2. Vit pil

    Hej!
    Jag läser och tycker precis som Jan beträffande bankers m.fl pensionserbjudanden.
    Men det finns något som brukar benämnas ” Direktpension” som är ett utmärkt alternativ för sparande till pension utan fastlåsning om den inte kopplas till någon form av försäkring.
    Kan inte se att den lösningen finns med i er information och undrar varför ?
    Vänligen
    Thomas i Skärhamn

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thomas Karlsson
    1. Vit pil

      Jag kommer att prata om direktpension i ett kommande avsnitt, men det är extremt få tillfällen då direktpension är lönsamt. Oftast är det bara ganska omständigt och utan större värde tyvärr.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Jag som har inkomst från dömning( tjänar ca 130 000 året där ifrån) sen mitt vanliga jobb med 36k/mån, är det då värt att löneväxla eller måste inkomsten komma från samma arbetsgivare?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Albin
    1. Vit pil

      Oj, det vet jag tyvärr. Min gissning är att det inte borde spela någon roll.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Erik!
    Pensionsavsättningen göra på överskottet av näringsverksamheten.

    Du har inte missat att du måste betala 24,26% särskild löneskatt på din pensionsinbetalning? Detta är en ren skatt som inte ger dig något.

    Oftast är det bättre att i stället utnyttja lönevlöneväxling eftersom arbetsgivaren brukar ge 6% extra. Jag reflekterade själv aldrig på att pensionsspara i min enskilda firma när jag var i samma situation som du.

    De sex procenten som arbetsgivaren ger är ingen gåva, utan mellanskillnaden mellan den särskilda löneskattelöneskatt och den normala arbetsgivaravgiften. För arbetsgivaren blir alltså utgifter den samma oavsett om du löneväxlade eller ej.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
  5. Vit pil

    Löneväxla inte om du tjänar under 39072 skriver du. Men de pengarna som du då sparar är ju riktiga pengar som med ganska stor sannolikhet kommer att bli till din pension. De pengarna som du betalar in till det allmänna pensionssystemet är ju en osäker fodran och går in i pyramidspelet!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gunnar Nilsson
    1. Vit pil

      Om jag minns rätt går 25% av statsbudgeten till pensionerna. Sverige har en av världens bästa statsfinanser och pensionärerna är en viktig väljargrupp för samtliga partier. Att du skulle bli av med hela din pension är föga troligt. Det finns dock en viss risk att Staten måste höja skatten för att stå för sina utfästelser.
      Om så sker, gör du dubbelfel som löneväxlar under brytpunkten:
      Du missar det extremt förmånliga jobbskatteavdraget och du riskerar att få en hög skatt när du lyfter din privata pension. Mitt absoluta råd är att sluta med löneväxlingen och spara med skattade pengar i ett ISK i stället. Då kan du sedan lyfta dina pengar, oberoende av vilken marginalskatt som det än kommer att bli.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Nestor
  6. Vit pil

    Hej!

    Tack för en bra genomgång. Jag har idag en A-skattad lön på ca 48 tkr per månad. Jag kommer att följa ditt råd att inte löneväxla. Främst p g a nackdelarna med att låsa pengarna på lång tid.

    Jag har dock också en enskild firma som omsätter i storleksordningen 100 tkr per år, med en vinst på i genomsnitt 20-40 tkr per år.

    Givet dessa förutsättningar, bör jag använda möjligheten till privat avdragsgillt pensionssparande via den enskilda näringsverksamheten? Är det i så fall 35% av den årliga vinsten jag kan spara, eller är det 35% av omsättningen/inkomsterna?

    Min spontana tanke är att jag bör använda denna möjlighet, eftersom jag ändå har vanlig lön som gör att jag når upp till max allmän pension.

    Tack för en fantastisk hemsida!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Erik!
      Pensionsavsättningen görS på överskottet av näringsverksamheten.

      Du har inte missat att du måste betala 24,26% särskild löneskatt på din pensionsinbetalning? Detta är en ren skatt som inte ger dig något.

      Oftast är det bättre att i stället utnyttja lönevlöneväxling eftersom arbetsgivaren brukar ge 6% extra. Jag reflekterade själv aldrig på att pensionsspara i min enskilda firma när jag var i samma situation som du.

      De sex procenten som arbetsgivaren ger är ingen gåva, utan mellanskillnaden mellan den särskilda löneskattelöneskatt och den normala arbetsgivaravgiften. För arbetsgivaren blir alltså utgifter den samma oavsett om du löneväxlade eller ej.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Nestor
  7. Vit pil

    Artikeln är gammal men innehållet är lika relevant idag. Grattis till en lysande sammanfattning!
    När jag löneväxlade lade jag mig i och för sig på 7.5% inkomstbasbelopp. Då var jag en frisk 60+ som räknade med att de sista årens statliga pensionsinsättningar inte skulle påverka mig mer än marginellt. Att löneväxla under 7.5 inkomstbasbelopp är helt huvudlöst.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
  8. Vit pil

    Avseende Unionen så är det fall av inkompetens som dyker upp på oroande många ställen när det kommer till sparande och pensioner, många gånger som ett utslag av indoktrinering. Se bara till ”sanningen om låga avgifter”. Plattformar som Avanza och Nordnet har varit extremt effektiva i sin förvanskning av saker, för att locka till sig kunder. Man kan läsa saker som ”det viktigaste är att du har låga avgifter” i allt från aktiesparar-tidningar till pensionsmyndigheten. Det står på fullaste allvar i mitt senaste orangea kuvert att det är viktigt att man har låga avgifter.

    Och det är samma sak med indexfonder. Är det ens någon som förstår hur en indexfond är uppbyggd? Fingerprint i svenska index och nu kinesaktier i världsindexfonder. Det finns ju t.om en flik i min avanza-app som automat-jämför tex indexfonder mot de med högst betyg. Vad vill du ha, lägst avgift eller högst avkastning?

    Och vad var det i SEB Tryggliv, fondförsäkring eller traditionell förvaltning. För vissa med smak för låg risk eller kort tid kvar till pensionen är det mer än rationellt med att betala en avgift för garanterad avkastning. Och jag är mer än villig att betala fondförvaltningsavgifter för att få ut mer nettoavkastning än om jag sparat i Avanza Zero. Är det lätt? Nej. Är det görbart? Ja. Ta valfri top tier Sverigefondsförvaltare och jämför med index på 15; Carnegie, Didner Gerge, Lannebo. Att inte slänga bort sina pengar på dåliga bankfonder är en sak, men man behöver inte slänga ut ungen med badvattnet. Nej, lite mer nyans hade ju inte skadat.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Andre
  9. Vit pil

    En fråga. Jag arbetar hos Skatteverket och löneväxlar just nu. Jag trodde precis som Jan skriver att detta skulle resultera i 6% mer i Kåpan Extra än om jag tog ut pengarna (bruttolön). Nu säger Skatteverket att de sätter in 6% per men de tar istället bort 2,5% + 2% av min lön som vanligtvis sätts in som tjänstepensionsinbetalningar. Ska det verkligen vara så? Borde de inte åtminstone ha förklarat detta? Den enda informationen jag fick att detta var en förmån att jag kunde avsätta delar av min bruttolön direkt in I Kåpan Extra och då satte man in 6% extra för man inte behövde betala arbetsgivaravgifter för denna summa.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Thord
  10. Vit pil

    Tack för tips. Men blir faktiskt lite illa till mots när du pratar om att flytta utomlands för att slippa skatta för dina pensionspengar. Överlag så klingar skatteplanering illa i mina öron. Så löneväxling är väldigt dubbelt för mig. Våra skattepengar behövs till massa viktiga saker. Till exempel dina barns skolgång. Jag hade så himla gärna betalat mer skatt för att slippa oroa mig för vad som händer om jag eller min familj blir sjuk.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emma
    1. Vit pil

      Hej Emma,

      Jag håller med dig till viss del. Jag tycker också att det är viktigt att göra rätt för sig, samtidigt blir det då också superviktigt att ställa krav på att våra skattemedel används på ett korrekt sätt. Jag själv rekommenderar ju inte att pensionsspara, så du förstår ju min ståndpunkt i frågan. :)

      Hälsningar,
      jan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Tyvärr är exemplen väldigt får när högre skatteinbetalningar gjort att vi sluppit oroa oss för någon sak. Leder vanligen bara till just det, högre inbetalningar, det andra får vi vänta på, på obestämd tid. Det som vanligen löser frågorna är produktivitetstillväxt och den befrämjas vanligen av så liten offentlig sektor som möjligt. Då det är svårt att komma på något det offentliga utvecklat för att göra våra liv enklare, bekvämare, trevligare etc. Att de stulit pengar från vissa och gett bort till andra räknar jag liksom inte på deras pluskonto.

      Vad gäller pensionssparande instämmer jag i artikelns slutsatser, ser alltså inte alls poängen med att låsa pengarna i ett så ruttet system och göda bankerna. Samt att man tar en väldigt lång risk på det finansiella systemet och pengarnas värde, då det ju inte går att investera i något icke finansiellt i systemet. Känner inte att jag vill sitta med den risken i 30 år (Undrar t.ex. vad en Venezuliansk pension är värd idag oavsett hur mycket man sparat). Kan komplettera med ett skäl till att inte löneväxla, nämligen om man tjänar för mycket. Alltså så att man även vid pension kommer att komma över brytpunkten för statlig skatt, det förtar också till stor del poängen med det. Det är också lite svårt att veta tidigt i livet om så kommer bli fallet. Dessutom blir det alldeles säkert så att skatterna ticker upp så att fler och fler berörs av detta. För i ett socialistiskt samhälle som vårt finns det långsiktigt bara ett håll skatterna kan gå åt och det är uppåt. Finns nämligen alltid någon som är i större behov av dina pengar än du själv :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Motvals
    3. Vit pil

      Jag är polis och ser en verklighet som gör att jag anser att det är varje individs skyldighet att betala så lite skatt som möjligt. Hade du vetat hur saker och till fungerar så hade du känt det samma. Pengar transfereas från de närande till de direkt törande, lagar och rättsväsende fungerar så att endast de skötsamma straffas. Med det skattetrycket vi har och vad vi får för det så är det inget annat än ett gigantiskt lurendrejeri av folket.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      P
  11. Vit pil

    Hej Jan!

    Tack för ett bra inlägg, svårt ämne detta. Hur ser du på om man tjänar över 40K/månad, t.ex. det dubbla? Enligt beräkningarna ovan och nämnda villkor hos arbetsgivaren verkar det ändå lönsamt. Speciellt kanske om man inte har en aktivt förvaltad pension?
    Tacksam för svar!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hugo
  12. Vit pil

    Hej Jan och tack för en bra blogg!

    Jag är helt enig med dig angående att det inte ens är värt att överväga löneväxling om man ligger under 41000 i grundlön. Jag har gjort ett litet räkneexempel för att se om det lönar sig om man jobbar inom kommunen och tjänar mer än 41000 kronor. Förutsättningarna som gäller inom VGR(västragötalandsregionen) är att man får en premie på 6% på det man löneväxlar (motsvarar nästan hela skillnaden mellan arbetsgivaravgift och särskild löneskatt). Tjänstepensionen räknas på den lön man får innan löneväxlingen, alltså hela bruttolönen.

    Om man räknar med att löneväxla 2000 kr per månad så blir uträkningen som följer:
    2000*1,06=2120 kr/månad som läggs till tjänstepensionen. 25440kr/år.
    Enligt ränta på ränta kalkylatorn och 40 års sparande som det är i mitt fall blir det 4 173 373 kr med 6% avkastning.
    Med 8% avkastning blir det 7 117 630 kr. Sen skall man såklart betala skatt på det vilket innebär att 34% försvinner. Då blir det kvar 2 754 426 kr med 6% avkastning och 4 697 635 kr med 8% avkastning.

    Detta får man jämföra med att ta ut pengarna och spara de själv i en nybörjarportfölj eller liknande. Med statlig skatt som det
    blir på lönen så blir de 2000 kr bara 920 kr efter skatt. Årssparandet blir 11040 kr. Räknar man med skatt enligt ISK och 6% ränta har man efter 40 år 1 648 864 kr. Motsvarande siffra med 8% avkastning är 2 877 064 kr.

    Enligt mina uträkningar så lönar det sig att löneväxla om man lyckas få samma avkastning på pengarna. Pengarna som läggs till tjänstepensionen är dock belagda med olika avtal och kan inte placeras hursomhelst om man jobbar inom kommun eller landsting. Dessutom är ju pengar som ligger i ett individuellt ISK ens egna och tillfaller familjen vid dödsfall. Med tjänstepensionen måste man teckna ett återbetalningsskydd vilket kan kosta pengar eller minska avkastningen. Sammanfattningsvis så kanske det trotts allt lönar sig att löneväxla om man är över brytpunkten men då måste man tro att man kan få ungefär samma avkastning som inom privat sparande.

    Har jag missat något? Tänker jag rätt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emil
    1. Vit pil

      Det låter rimligt. Problemet är att du spekulerar i vad skatten kommer att bli där framme när du plockar ut det. Vågar du ta risken att den kommer vara 34 % eller är du t.ex. beredd att flytta utomlands för att få skatten?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  13. Vit pil

    Jag tjänar över denna brytpunkt och har mitt sparande med nordnet, det är i princip samma sak som att ha det hos avanza visst stämmer det?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    danne
    1. Vit pil

      Ja, Avanza och Nordnet är i princip identiska.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  14. Vit pil

    Grymt bra att du tagit dig tiden att gå igenom detta! Jag har läst tidigare artiklar i ämnet, men de har inte varit så ingående som denna.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Carl Winbäck
  15. Vit pil

    Hej Jan!
    Det är precis som du säger att för många är det inte lönsamt att löneväxla. Jag skulle dock vilja belysa den största fördelen kontra att ta ut i lön.

    Säg att du har 5 000 kr som du växlar och får 10 % i avkastning vilket motsvarar 500 kr. För att få motsvarande uppgång på nettopengar, exempelvis att du först har skattat bort hälfen och har 2 500 kr att placera, så måste du få 20 % avkastning för att det skall bli 500 kr.

    I korta perspektiv så blir effekten inte så stor då uttaget skall skattas i nästa kurva, när du tar ut kapitalet från pensionsförsäkringen. Räknar du på 20 år så blir det otroliga pengar även om du har lika hög skatt vid uttag.

    Du kanske också kan styra ditt uttag i framtiden så att du slipper statlig skatt eller flytta utomlands som du var inne på. Den aspekten blir dock bara spekulation och det sysslar vi inte med eller hur?

    Gör gärna en beräkning och återkom. Jag tog 10 % bara för att det var enkelt. Utgår från att du räknar på 8 %. Glöm inte att lägga till skillnaden mellan sociala och särskilda löneskatten på 6 % ytterligare som placeras. Bra blogg by the way!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mr T
    1. Vit pil

      Fort men fel! Ibland blir det tankevurpor. Skillnaden var liten och äts upp av ev. avgifter. Går du tidigare och får bara kommunalskatt så är det ide’. Sorry!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mr T
    2. Vit pil

      För att förtydliga beräkningarna och tankevurpan kan man t.ex. räkna på 10tkr och att ma tiofaldigar pengarna pga avkastning och räknar på att man får batala hälften i skatt. Tar du dina 10tkr ut och låter dem växa så försvinner först skatt och du har kvar 5tkr som växer till 50tkr. Tar du och låter dem växa först så växer de till 100tkr och när du tar ut dem så försvinner hälften och du får ut 50tkr.

      Detta har bankerna talat tyst om när de rekommenderat avdragsgillt pensionssparande. För att det skall löna sig skattemässigt måste man räkna med lägre skattesats när man tar ut pengarna än nu, eller så måste man räkna med att de kan växa tilll lägre skatt (att man skulle få lägre schablonskatt dvs). Inget av dessa antagandena är troligt att de skall vara sanna för de flesta (som inte betalar statlig skatt).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  16. Vit pil

    Hej Jan!

    När jag läser det här så kommer jag att tänka på Unionens krav på flexpension (kallades i förra avtalsrörelsen för deltidspension). Den består av två delar, en del där man tillåts gå ner i tid innan pension, samt en del där man löneväxlar en del till tjänstepension.

    Jag har skrivit till dom några gånger tidigare med de argumenten som du tar upp i det här inlägget men får ingen vettig respons. Vilket för all del är förståeligt. Nu drar dom igång en ännu hårdare kampanj med utskick och reklam på nätet.

    Skulle det kunna vara en idé att spinna vidare på det här? Du kanske inte vill ge dig in i det politiska gränslandet. Och det är ju förståeligt. Men här behöver man inte ens titta på företagens perspektiv (även om det är intressant i sig). Det är ju faktiskt så att så länge inte arbetsgivarna skjuter till extra medel så är det folk med helt vanliga löner som förlorar pengar på detta. Det vill säga Unionens medlemmar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alex Augustsson
    1. Vit pil

      Hej Alex,

      Jag trodde jag var ensam i min kritik mot Flexpension, bra att vi är flera.

      Jag har räknat på Flexpension och slutsatsen är som Jans ovan, inget för den som tjänar under brytpunkten: http://z2036.blogspot.se/2015/06/flexpension-utraknad.html

      Rent krasst så gäller resonemanget all tjänstepension mot det är nog för kontroversiell slutsats. Upp till brytpunkten så borde man spara i något skatteneutralt och med nettoavdrag. Har ett förslag till en ny produkt som skulle funka bättre för denna grupp, buffertpension: http://z2036.blogspot.se/2015/06/buffertpension.html

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Stefan
    2. Vit pil

      Det låter som att unionen har gått vilse med sitt syfte. Syftet med en fackförening bör ju vara att ta tillvara på sina medlemma (de anställdas) intressen.

      Som jag förstått det så organiserar unionen grupper som skulle betraktas som medelinkomsttagare – dvs jag förväntar mig att en stor del av deras medlemmar inte kommer upp i nivåer som gör sånt här lönsamt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  17. Vit pil

    Jag vill bara lägga till att löneväxla inte behöver betyda att du byter bort din pension. Som Jan skriver först av allt så betyder det att du byter bort en del av din bruttolön mot en annan förmån som din arbetsgivare finansierar. På min arbetsplats tex så har jag löneväxlat. För mig har det inneburit att jag bytt ut semesterersättning mot xtra semesterdagar tex: ville bara påpeka detta så inte alla tror att löneväxla alltid är dåligt!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    drommaren
    1. Vit pil

      Är du säker på att du bytt semesterersätning mot semesterdagar?

      Om du inte viste det så är semesterersättning de pengar du får för outnyttjad intjänad semester när du slutar anställningen. Detta är nog inget man kan byta bort mot semesterdagar – de är ju två sidor av samma mynt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    2. Vit pil

      Är du säker på att du växlat semesterersättning mot extra semesterdagar? Det låter inte som något man kan göra.

      För den som inte vet: semesterersättning är de pengar man får när man slutar pga outtagna, intjänade semesterdagar. Semesterersättning och semester är alltså två sidor av samma mynt, semesterlönen är ju en del av lönen du tjänar som arbetsgivaren sparar åt dig till din semester (och när du slutar får du de hopsparade pengarna som är över).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  18. Vit pil

    Hej Jan,
    tack för info. Beträffande försäkringen du tog som 25-åring: Du kommer statistiskt att leva till ca 85 år och ta ut försäkringen under 20 år (65-85 år)? Alltså genomsnittlig tid 50 år i stället för 40 = ännu högre totala kostnader.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stellan
  19. Vit pil

    Bra skrivet, saknade några aspekter bara:

    Schablonskatten är bara 15% i tjänstepension jämfört med mer än den dubbla för ISK/KF (efter aviserad höjning) vilket ger stort utslag över en lång sparperiod.

    Fallet Portugal stämmer faktiskt om din tjänstepension är i privata sektorn, moraliskt tveksamt i mina ögon med fullt lagligt.

    Nu med höjning av marginalskatt till 60% så blir det än mer lönsamt för de riktigt högavlönade

    Här skrivit lite om detta på min blogg: http://z2036.blogspot.se/2015/04/lonevaxling.html

    /S

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.