Nej, det är INTE värt att löneväxla till ett pensionssparande

En läsarfråga om löneväxling, tjänstepension och pensionssparande i allmänhet...

Jan Bolmeson

18 september, 2015

Löneväxling innebär i praktiken att man som anställd byter en del av sin bruttolön mot en annan förmån som arbetsgivaren finansierar. Jag påstår att det inte ens är lönt att överväga löneväxling om man tjänar under 40 000 kr per månad.

På senare tid har jag fått flera läsarfrågor kring om man ska löneväxla och sätta av mer pengar till exempelvis pensionen – särskilt nu när man har gjort det privata pensionssparande (IPS) mindre attraktivt med den minskade avdragsrätten som dessutom helt upphör till årskiftet 2015/16. Att löneväxla till pension innebär att du , genom att göra avdrag på bruttolönen (lönen före avdrag för skatt), avstår lön som istället betalas in till en pensionsförsäkring eller liknande. Eftersom arbetsgivaren betalar en lägre skatt på pensionspremier än på lön finns det utrymme för arbetsgivaren – att utan en ökad kostnad – skjuta till extra pengar när du växlar lön till pension.

Min personliga åsikt är att löneväxling, för de allra flesta, trots det INTE är att rekommendera. Min upplevelse är också att reglerna är långt ifrån självklara. Som alltid gäller således, kolla upp det här med din rådgivare eller personalavdelning innan du fattar några slutgiltiga beslut.

Löneväxla INTE om du tjänar under 39 072 kr/mån

Utifrån min erfarenhet och det som jag har förstått kring löneväxling så är de för de flesta inte lönt att löneväxla till pension om man tjänar under 39 072 kr i månaden. Det är nämligen som så att din lagstadgade allmänna pension, sjukpenning, föräldrapenning och andra socialförsäkringsförmåner kan påverkas negativt av att växla lön till pension.

Summan på 39 072 kr är räknad som 8.07 inkomstbasbelopp, vilket i sin tur är räknad på 7.5 inkomstbasbelopp som är taket för den pensionsgrundande inkomsten samt den allmänna pensionsavgiften (som inte är pensionsgrundande). I den räkningen har jag även tagit höjd för den högsta föräldrapenningen som ligger på 10 prisbasbelopp. Sammanfattningsvis; för att undvika att din pension och de andra förmånerna påverkas negativt bör du ha en lön över 39 072 kr efter löneväxling.

Om du har en lön över 39 072 kr i månaden så kan det vara lönsamt. Men då bör följande punkter gälla:

• Eftersom företaget betalar lägre skatt för pensionspremier än för lön så ska mellanskillnaden tillfalla dig (för företaget ska det vara kostnadsneutralt).
• Det är din bruttolön före löneväxling som ska utgöra underlag för beräkning av avtalsförmåner och tjänstepension, annars tjänar företaget på det.
• Vid lönerevision är det lönen före växling som ska löneförhandlas
• Att bruttolönen efter löneväxling är mer än 39 072 kr.
• Bind inte upp dig i långa tidsperioder

Brytgränser, inkomstbasbelopp (IBb) och prisbasbelopp (PBb) för 2015

Där är några basbelopp som är viktiga att hålla koll på. Inkomstbasbeloppet för 2015 är 58 100 kr och prisbasbeloppet är 44 500 kr.

Dessa brytpunkter är således viktiga att hålla koll på.

• Lön som understiger 8,07 IBb  (39 072 kr/mån) gör att ålderspension sänks.
• Lön som understiger 7,5 PBb (27 813 kr/mån) gör att sjukersättningen sänks
• Lön som understiger 10 PBb  (37 083 kr/mån) gör att föräldrapenning sänks

Lönesummor, skatter och sociala avgifter

Det första behöver man titta på hur det fungerar med skatter, lönesummor  och sociala avgifter i Sverige. Om vi utgår från en månadslön så är den totala bruttolönesumman, 12 gånger bruttolönen. På denna betalar arbetsgivaren sociala avgifter i vilken arbetsgivaravgiften ingår. För de allra flesta är den 31.42 %. För ungdomar födda 1990 eller senare är den 25.46 % och för pensionärer födda 1949 eller tidigare är den 10.21 % (ingen avgift för dem födda innan 1937). Tar vi några räkneexempel nedan, som är räknat på någon född mellan 1949 och 1990.

Det vanliga är att majoriteten av årsbruttolönen kommer in i din ekonomi som lön, men utifrån företagets perspektiv är det ju inte tvunget att det ska vara så. Om du väljer att fördela bruttolönen annorlunda, så är det, ur en ekonomisk synvinkel, kostnadsneutralt för företaget. Det här här löneväxling kommer in som koncept, man växlar alltså en del av den här summan till något annat än vanlig lön för att få ut ett upplevt mervärde.

Om vi sedan för ordningens skull ska ta den skatten som du betalar på din bruttolön för att få ut din nettolön, så ser det ut som följer:

Utan att gå in på det i detalj kan man konstatera att en hel del av pengarna går till skatt som du och företaget betalar. Tumregeln brukar vara att om man får 1 000 kr i handen så har man själv och arbetsgivaren också betalat ungefär 1 000 kr i skatt.

Fördelar med löneväxling

Löneväxling går således ut på att göra en annan fördelning av pengarna än den i föregående stycken. Att istället för att hälften av den totala lönesumman går till skatt så använder man den till andra förmåner. Löneväxling kan göras mot de flesta skattepliktiga och skattefria förmåner, dock inte mot motion, friskvård och andra så kallade personalvårdsförmåner.

Här är det viktigt att hålla i sär skattefri och skattepliktig förmån. Detta eftersom ett bruttolöneavdrag inte minskar ett skattepliktigt förmånsvärde, vilket många tror. Det innebär att fördelarna med ett byte av kontant lön mot en förmån endast uppstår om förmånen i sig är skattefri (eller har en lägre skattesats). Det innebär att den faktiska kostnaden för att få förmånen är lägre än om förmånen skulle finansierar med beskattad lön.

I korthet kan man säga att skillnaden är att du får förmånen för obeskattade pengar. I vanliga fall tjänar man pengar, skattar och sedan får man sin ”grej”. I det här fallet tjänar man pengar, får sin grej och betalar skatt på det som blir kvar – vilket är lönsamt. Normalt sett brukar man prata om att det finns två tillfällen där det här är lönsamt:

• Pensionsförsäkringar (t.ex. tjänstepension) som betalas av företaget
• Vid sjukvård som inte är offentligt finansierad t.ex. IVF-behandlingar och ögonoperationer

För dig som äger eget företag, notera att skattefri förmån inte är avdragsgill, varför fördelen företaget blir mellanskillnaden mellan bolagsskatten och till exempel de sociala avgifterna. Men låt oss ta ett exempel på hur man skulle kunna tjäna på det.

Fördelar med löneväxling – sjukvård

Om du har en månadslön under brytpunkten och t.ex. en IVF behandling kostar 30 000 kr, så blir  den faktiska kostnaden ca 21 000 kronor (=30 000 x 0,69). Du sparar därmed ca 9 000, d v s besparingen blir ca 30 % eftersom behandlingen är skattefri. Vid högre skattesats blir besparingen högre (samma % av behandlingspriset som din skattesats).

Fördelar med löneväxling – pension

Eftersom arbetsgivareavgiften är lägre för pension än för lön, kan du tillgodoräkna dig mellanskillnaden utan att kostnaden ökar för arbetsgivaren. Fördelarna med pensionssparande är att löneskatten på pensionsinbetalningar är lägre än de sociala avgifterna, en skillnad på ca 6 %. För varje 1 000-lapp man avstår i lön får man alltså 1 060 kronor avsatt till pensionen. Eftersom statlig inkomstskatt tillkommer på bruttolön över 35 850 kr/mån (2015), kan löneväxling bli förmånligt, då inkomstskatten (eventuellt) sjunker vid pensioneringen.

Ofta tjänar du mer på att löneväxla ju högre lön du har. Den som har en månadslön på över 35 850 kr betalar statlig inkomstskatt och den som tjänar över 51 340 kronor betalar även värnskatt. Om du hamnar på en lägre skattenivå när du i framtiden tar ut pensionen, så sänker du även din skatt genom att löneväxla.

Den extra pensionsutbetalning som man får vid en löneväxling läggs ofta på tjänstepensionen. Tjänstepension är dock inte någon förutsättning för löneväxling. Vissa företag erbjuder löneväxling istället för tjänstepension. De betalar helt enkelt en högre bruttolön och sedan är det upp till den anställde att välja hur mycket man väljer att avstå till sin framtida pension.

Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de eventuella fördelarna är:

• Du får ca 6 % mer i sparandet
• Du har möjligheten att sänka din statliga inkomstskatt vid löner över 36 000 kr/mån
• Du har möjligheten att sänka din värnskatt vid en lön över 51 000 kr/mån

En annan fördel är pensionssparande i vissa fall är skyddat mot utmätning. Men jag har inte lyckats få klarhet i vilka fall det gäller och tittar man på Kronofogdens handledning, så är den inte helt tydligt tyvärr.

Nackdelar med löneväxling till pension

Förutom de ovan nämnda nackdelarna med att dina socialförsäkringar urholkas vid en bruttolön på mindre än 39 072 kr efter löneväxling, så påstår jag att där finns ytterligare några nackdelar. Dessa nackdelar gäller löneväxling i allmänhet men faktiskt pensionssparande i synnerhet. Jag är för att man ska spara till sin pension, men jag är mot att man ska göra det i bankernas pensionslösningar. Undantaget är väl en gratislösning med Avanza.

Pengarna är låsta i många år

En stor nackdel som jag upplever är att pengarna är ofta låsta till 65 års ålder. Vissa pensionslösningar tillåter uttag från och med 55 års ålder, men ändå. För mig som mer eller mindre upplever mig lurad att pensionsspara när jag var 25 år gammal, betyder det att pengarna är låsta i minst 21 år till. När jag för något år sedan behövde pengar till en investering var det väldigt frustrerande att uppleva att man hade pengar, men man inte kunde röra dessa. Har man disciplinen att ha en egen pengamaskin enligt t.ex. Nybörjarportföljen eller RikaTillsammans-portföljen så påstår jag att det är betydligt bättre alternativ att spara på.

Dessutom kan pengarna sällan tas ut på kortare perioder än 5 år. Det går alltså inte ens att ta ut pengarna vid ett engångstillfälle.

Många banklösningar är riktigt usla

Den andra stora nackdelen är att många tjänstepensionslösningar är riktigt usla. Jag själv har testat på några olika och ju mer jag har lärt mig, desto mer förbannad har jag blivit. Jag har lämnat bl.a. Länsförsäkringar och SEB Tryggliv för Avanza (annonslänk). SEB Tryggliv har t.ex. en årlig avgift på 0.65 % på hela beloppet som jag inte upplever att man får något som helst värde på. För mig är det i princip en årlig stöld. Uppenbarligen är den inte nödvändig eftersom t.ex. Avanza inte har den.

Det andra är att många av dessa gamla banker har riktigt dåliga utbud på de fonder som man kan välja i sparandet. Återigen med SEB Tryggliv som jag kan bäst, så har de ett väldigt begränsat utbud om man jämför med Avanza och dessutom väldigt höga avgifter. Indexfonder med låga avgifter lyser i princip helt och hållet med sin frånvaro. Så inte bara att de tar betalt en årlig avgift, utan det tar dessutom hutlöst betalt (ca 1.4 %) för fonder som dessutom inte slår sina index.

Då kan man också ställa sig frågan, gör då 1.4 % och 0.65 % någon större skillnad? Låt oss göra en jämförelse i min situation. Jag var 25 år gammal och hade då 40 år kvar till pension. Jag utgår från en genomsnittlig avkastning om 8 % per år, ett sparande på ca 2 000 kr per månad. Jag jämför då SEB Tryggliv med de årliga avgifterna om 0.65 % + 1.50 % + 287 kr med en Avanza-lösning där den enda avgiften är för en indexfond på 0.2 %.

Det blir ganska stor skillnad påstår jag… Det fyrtionde året är det en skillnad på 2 400 000 kr! Gissa vem som har naggat dessa under alla år i det andra fallet…

Spekulation i skattesatser

Den sista nackdelen är att man också spekulerar i vad ens skattesats kommer att vara i framtiden. Om du inte redan idag betalar statlig skatt och värnskatt, påstår jag att sannolikheten är stor att din skatt i framtiden kommer vara högre än den är idag. Vilket är ett argument för att ta ut pengarna idag till en lägre skatt än den framtida. Jag själv räknar med att min skatt sannolikt kommer vara högre i framtiden än den är idag.

Ett alternativ som jag har hört, som man kan hävda är en fördel beroende på hur man är lagd, är att man inte plockar ut sin pension i Sverige utan gör det utomlands. I alla fall för några år sedan hade t.ex. Malta och Portugal ingen skatt på pensionsuttag och jag har för mig att Frankrikes skatt låg på ca 12 %. Det vill säga att då kan man sätta in pengar i sin tjänstepension idag för en skatt på ca 24 % och sedan flytta till Frankrike, vara där 183 dagar om året, och plocka ut allting ”skattefritt”. Eftersom vi har lagar som förbjuder dubbelbeskattning i EU och du betalar skatten där du är bosatt så ska det dessutom vara lagligt. Men som sagt, det här är en hörsägen.

Slutsats

Som sammanfattning så skulle jag säga att för de allra flesta av oss är inte löneväxling ett alternativ som är lönt att överväga. Det är först om man tjänar över dessa 39 000 kr, vilket motsvarar mindre än 9 % av Sveriges befolkning, som det ens är lönt att fundera på det. Men då hamnar man i nästa fallgrop som är pensionssparandet, som om man gör det via de traditionella lösningarna är mindre bra affär. I de fallen bör man överväga att försöka övertala företaget till att byta tjänstepensionsleverantör till t.ex. Avanza (annonslänk). Om det inte går, se till att få flytträtt på din pension så att du åtminstone kan flytta den när du byter arbetsgivare.

Således skulle jag säga att enda gången det riktigt lönar sig att löneväxla det är om man behöver sjukvård som inte bekostas av det offentliga. Eftersom den också är skattefri så kan det bli en riktigt bra affär. I övrigt, nej.

Relaterade artiklar

• Läsarfråga: pensionspara eller inte? - Pensionslösningarna som bankerna erbjuder är mer gjorde för att de ska bli rika än att du ska bli det...

Externa källor och räknare

• Beräkna lön efter skatt – rakna.net
• Räkna ut vad en anställd kostar – verksamt.se
• Löneväxling – Skatteverket.se
• IVF Ställningstagande – Skatteverket.se
• Arbetsgivaravgifter – Verksamhet.se