Nybörjar-portföljen i år: +2.5 % mot börsens -6.3 %

Halvårsuppdatering och ombalansering av Nybörjarportföljen, 8.8 % bättre än index...

Nybörjarportföljen har både hittills i år och de senaste 12 månaderna slagit Stockholmsbörsen med en ganska god marginal. Så här när drygt halva året har passerat är det dags att stämma av hur det har gått och se över eventuella förändringar.

Det finns en nya version av den här artikeln:

För ett par dagar sedan skrev jag en liknande artikel om RikaTillsammans-portföljen som också har slagit index, om än med större marginal. Jag är ju en varm förespråkare för att man inte ska ha alla äggen i samma korg, utan att man ska sprida riskerna – det vill säga diversifiera. Det här är extra viktigt i oroliga tider på börsen på det sättet som det har varit det senaste året.

Det viktigaste är nämligen inte att maximera avkastningen, det är viktigare att hålla förlusterna små. Det bygger på en så enkel princip som att om man har 100 kr och man förlorar 50 %, då har man 50 kr kvar. För att komma tillbaka till 100 kr från sina 50 kr, då räcker det inte med +50 % utan då behöver man 100 %. Man behöver alltså en mycket högre avkastning för att ta igen en procentuell förlust.

Det gör att varken RikaTillsammans- eller Nybörjarportföljen kommer att vara den portfölj som avkastar mest över tid. De kommer däremot att ge en jämnare avkastning med lägre risk, där du kommer att undvika de största nedgångarna och sova lugnt om natten. Det är nämligen relativt vanligt med nedgångar i en ren aktieportfölj på 25 % eller mer. De senaste 15 åren har vi sett två nedgångar på nästan 50 %. Det kräver rätt mycket erfarenhet och is i magen att kunna stå ut när ens portfölj har backat med 50 %. Det är bara att tänka sig in i det nu – hur skulle det kännas om du tittade in i din portfölj och hälften av pengarna var borta. I den här artikeln gör jag tydligt en jämförelse mellan olika typer av portföljer:

För dig som är ny på bloggen så beskriver jag nybörjarportföljen här:

Hur har det då gott för portföljen?

I en intervju nyligen så den legendariske Jack Bogle att man ska sätta upp sin portfölj när man är 20 och sedan inte logga in i den förrän man är 60. Även om jag inte är så extrem, så tycker jag att 6 månader egentligen är en lite för kort tid att utvärdera en portfölj på. Det här är en portfölj som ska fungera över tid och då menar jag, minst fem och helst tio år. Med det sagt, så måste jag säga att det har gått bra. Väldigt bra till och med.

Utvecklingen i år

Utvecklingen i år ser ut som följer, den gäller för perioden 160103 – 160713. Utvecklingen är +2.49 % men hela 8.74 % mot Stockholmsbörsen.

160714-nb-iar

Utvecklingen för de senaste 12 månaderna

Utvecklingen i år ser ut som följer, den gäller för perioden 1507014 – 160713. Utvecklingen är -1.43 % men det är fortfarande 14,65 % bättre än mot Stockholmsbörsen.

Nybörjarportföljens utveckling mot Stockholmsbösen de senaste 12 månaderna

Utvecklingen sedan start, januari 2015

Jag började nybörjarportföljen på Shareville den 27 januari 2015. Utvecklingen är: +3,46 % och hela 9.92 % bättre än Stockholmsbörsen.

Nybörjarportföljens utveckling mot Stockholmsbörsen sedan start

Kommentar till utvecklingen

Den huvudsakliga kommentaren är ju att portföljen beter sig precis så som den ska. Den ska ha en lägre risk och svängningar (volatilitet) än vad Stockholmsbörsen har och det har den också. Det syns tydligt på graferna ovan att svängningarna nedåt är mindre än Stockholmsbörsens svängningar nedåt. Den andra sidan av myntet är ju så klart att då blir även uppgångarna lägre.

Förklaringen till de lägre svängningarna (den lägre volatiliteten) beror främst på:

  • 40 % ränte- och obligationsfonder – det vill säga pengar som inte är i aktiemarknaden
  • Global exponering snarare än endast svensk exponering

Det gör att t.ex. vid brexit, det stora tappet i slutet av juni blev ganska marginellt i nybörjarportföljen. Både på grund av de tryggare ränte- och obligationsfonderna, men också på grund av att där fanns världsdelar som inte berördes särskilt mycket av Brexit.

Så jag är väldigt nöjd med utvecklingen och beteendet i portföljen. Den gör helt enkelt vad den ska och att vi ligger på plus är en bonus. Dock ska jag vara tydlig med, som jag skrev innan, att skillnaden mot index blir bättre i sådant här osäkert klimat som vi har nu.

Nyckeltal

Det jag också tycker är intressant är att jämföra andra nyckeltal än bara avkastningen och det är just volatliteten och Sharpe-kvoten på rullande 12 månaders basis

Nybörjarportföljen Stockholmsbörsen
Avkastning -1.43 % -16,8 %
Volatilitet (std. avvikelse) ±8.0 % ±22.6 %
Sharpe-kvot -0.20 -0.6

En negativ Sharpe-kvot är ju inte bra, men den är bättre än Stockholmsbörsen. Sharpekvoten är ju ett mått på hur mycket du får betalt för varje procent risk som du tar. I det här fallet är den negativ eftersom det skulle varit bättre att ha pengarna på bankkontot än i den här investeringen under de senaste 12 månaderna.

Att risken är relativt låg bekräftas också av Nordnets egen riskkalkylator:

Risknivån i nybörjarportföljen enligt Nordnet.

Så man kan säga att nyckeltalen bekräftar teorin ovan.

Innehaven i Nybörjarportföljen

Nybörjarportföljen består av två typer av tillgångar – aktier och ränte- och obligationer. Aktier är ju andelar i företag och ränte- och obligationsfonder är lån till olika länder och företag. Poängen i nybörjarportföljen är att fördela pengarna 60 % i aktier och 40 % ränte- och obligationsfonderna.

Det här är en av de mest klassiska tillgångsfördelningarna och en väldigt bra modell-portfölj som har visat sig bestå tidens tand mer än en gång. Det är inte den bästa tillgångsfördelningen, men i förhållande till sin enkelhet så är den väldigt bra – tillräckligt bra för att många andra som t.ex. Norska oljefonden använder den. Den överavkastning men kan göra med andra tillgångsallokeringar är sällan värda den tiden och kompetensen som krävs. Så har du denna så kan du vara stolt över den och jag själv har ju som synes en hel del av mina pengar fördelade enligt samma princip.

Del 1. Aktieindexfond-delen

Den första delen består av exponering mot företag i form av aktiefonder. Det som jag har gått på här är att försöka välja fonder enligt principerna:

  • Den ska vara billig, max 0.4 % i avgift
  • Den ska följa stora och breda index
  • De ska ha minst 4 och helst 5 stjärnor på Morningstar
  • De ska vara med på min lista över de bästa fonderna

Fördelningen på fonderna så här efter ombalanseringen ser ut som följer:

Fond Andel
AMF Aktiefond Europa 2,2 %
Didner & Gerge Aktiefond 3,2 %
DNB Global Indeks 19,4 %
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Index 9,4 %
Nordnet Superfonden Danmark 1,9 %
Nordnet Superfonden Sverige 3,1 %
Nordnet Superfondet Norge 1,7 %
Nordnet Superrahasto Suomi 1,8 %
Spiltan Aktiefond Investmentbolag 6,2 %
SPP Aktiefond USA 3,7 %
Swedbank Robur Access Asien 7,6 %
Summa 60.0 %

För dig som har Avanza så finns alla fonderna där förutom Nordnet Superfond X. Det som du kan göra då istället är att byta ut dessa mot Avanza Zero.

Del 2. Ränte- och obligationsfond-delen

På samma sätt har jag fördelat pengarna enligt följande i ränte- och obligationsfonderna:

Fond Andel
Swedbank Robur Penningmarknadsfond 3,3 %
AMF Räntefond Lång 6,6 %
Catella Avkastning 6,7 %
SEB Likviditetsfond 3,3 %
Spiltan Räntefond Sverige 6,7 %
SPP Obligationsfond 6,7 %
Ålandsbanken Cash Manager B 6,6 %
Summa 40.0 %

Morningstars X-ray analys av portföljen

För dig som också är lite nörd så kan jag rekommendera att använda Morningstar för att få en sammanställning av din portfölj. De har nämligen ett verktyg som de kallar för portföljhanteraren. När man har gjort det initiala jobbet av att sätta in alla fonderna och deras respektive vikt, så kan man få fram följande sammanställning.

Tillgångsallokering

Det första som Morningstar visar är ju själva tillgångsallokeringen som ser ut som följer:

Fördelning av tillgångarna i nybörjarportföljen

Det ligger ju ganska nära det som vi försökte åstadkomma ovan med 60 % aktier och 40 % ränte- och obligationsfonder. Jag har även med de fonderna som jag har valt, med flit, försökt hålla det ungefär hälften-hälften mellan de långa och korta räntorna.

Fördelning per region

Det som jag t.ex. blev lite lurad av förr var att jag trodde att när jag köper en global fond då får jag en fond för hela världen. Det visar sig nämligen inte stämma eftersom en global fond fördelas enligt storleken på världens börser. Eftersom den amerikanska börsen är absolut störst så får man därmed också en exponering på över 62 % mot USA. Mitt mål är att få en lite större vikt mot Asien där jag tror att tillväxt kommer ske framgent.

Så här ser fördelningen ut i skrivande stund:

Nybörjarportföljens fördelning per region.

Det som jag själv tänker om ovan är att jag skulle gärna ökat i Östeuropa och Ryssland, men det är svårt att hitta bra fonder med en sådan exponering. Eventuellt kommer jag under hösten att ta in en börshandlad fond med exponering mot Ryssland och Östeuropa. Men det är en liten spekulation i att jag tror att de närmsta åren kommer den ryska börsen gå bättre än det som jag sänker och jag försöker normalt hålla mig borta från sådana spekulationer.

Utifrån ett rent geografiskt perspektiv kan man också anse att där är en överexponering mot Sverige som är en liten pyttebörs i det globala sammanhanget. Samtidigt så är Sverige ett väldigt export-beroende land vilket gör att den svenska exponeringen är en sanning med modifikation.

Fördelning per typ av bolag

Tittar man på vilka typer av bolag som man äger via sina fonder så är det framförallt de största bolagen i världen och en mix av dessa.

160714-stil

Det här har både fördelar och nackdelar. Fördelarna är att risken är begränsad och relativt låg. Inget bolag i portföljen har en större vikt än 2 %. Tittar man på de största innehaven så ser de ut som följer:

Företag Andel
Investor AB 1.8 %
Industrivärden AB 1.6 %
Lundbergsföretagen 0.6 %
Tencent Holding 0.6 %
Samsung Electronics 0.6 %
Taiwan Semi-conductors 0.6 %
Danske Bank 0.5 %
Apple 0.4 %

Då ska man i listan ovan notera att de tre första bolagen är investmentbolag som i sin tur äger en mängd andra företag. Man har helt enkelt spridit riskerna oerhört mycket. Det gör ju att risken som sagt är låg, men det gör ju också att där inte finns samma potential för tillväxt som i de minsta företagen. Ett förslag framgent skulle kunna vara att kompensera upp med en småbolagsfond.

Branscher

Morningstar visar även fördelningen per bransch som ser ut som följer:

Nybörjarportföljens fördelning per bransch

Det är inte så mycket att säga här. Men det visar också styrkan med att inte välja enskilda aktier, eftersom man här får en exponering mot alla branscherna, vilket återigen sänker risken.

Risk och avkastning

Det sista som Morningstar hjälper till med är en graf över risken i förhållande till standardavvikelsen. För Nybörjarportföljen ser den ut som följer:

160714-risk-avkastning

Det är inte så mycket att säga än att aktiefonderna har en hög risk i förhållande till ränte-fonderna och att det är kombinationen här som är intressant.

Förenkling av portföljen

Jag får från tid till annan frågor kring hur man kan göra om man vill förenkla portföljen av olika anledningar, t.ex. om inte sparandet är särskilt stort eller man inte har tillgång till alla fonder. Skulle jag bara få välja tre fonder, så skulle jag valt följande:

Fond Andel
DNB Global Indeks 60 %
Spiltan Räntefond Sverige 20 %
SPP Obligationsfond 20 %

Det skulle ge i stora drag samma portfölj som ovan. Utan att räkna på det så skulle jag säga att de till >90 % skulle bete sig exakt likadant.

Ombalansering

Ombalansering är ett koncept som går ut på att gå tillbaka till den ursprungliga fördelningen mellan olika tillgångar. Om aktiefonderna skulle ha ökat mycket i värde så skulle de växt över 60 %, t.ex. 66 %. Då skulle jag sålt av de 6 % och placerat dem i räntefonder, eller vice-versa. Fördelen med det här sättet att resonera är att du blir tvungen att sälja dyrt och köpa billigt.

I det här fallet var läget i princip oförändrat i portföljen och det behövdes ingen ombalansering. Det som jag gjorde istället för dig som följer mig på Shareville, var att jag ökade mängden pengar i portföljen genom en insättning och använde det här tillfället för att köpa fler fonder av samma. Därav inget före-efter i den här artikeln.

En annan anledning att ombalansera kan vara om du har använt regeln om att ha lika mycket ränte-fonder som du är år gammal. Om du t.ex. är 25 år gammal, då har du 25 % ränte- och obligationsfonder och 75 % aktieindexfonder. Det gör i sin tur att du vid ombalanseringstillfället kan behöva ändra fördelningen på grund av den regeln också.

Sammanfattning och riskparitet

Det är inte så mycket att säga mer om portföljen än det går bra och att jag inte gör i princip några förändringar. Jag fortsätter månadsspara in i portföljen och nästa gång jag kommer göra något i portföljen är till nyår.

Det som man skulle kunna invända mot portföljen också är en analys av risken utifrån ett risk-paritets perspektiv. Det här är ett ganska avancerat koncept som handlar mer om att istället för att hålla en fördelning mellan tillgångar baserad på ett penga-perspektiv, så borde man istället hålla risken jämn i portföljen.

Om man tittar på varifrån risken kommer i portföljen så kommer den till ca 90 % från aktie-delen och bara till 10 % från ränte- och obligationsfonderna. Det som man skulle rekommendera utifrån ett risk-paritets-perspektiv för att sänka risken och höja avkastningen något är att belåna portföljen och höja andelen ränte-fonder.

Då brukar man prata om att räntefonderna borde bestå av 150 % av portföljens ursprungliga värde och aktierna för 50 %. Då får man en risk som är lika stor i aktierna som i räntefonderna. Jag har medvetet valt bort att göra det här då jag tycker att det är överkurs och jag vill kunna fortsätta kalla det för en nybörjarportfölj. Men för dig som känner dig som expert, så rekommenderar jag att googla vidare på ämnet kring riskparitet och 60-40-portföljer.

Slutligen så vill jag betona det som jag har skrivit flera gånger – det här är ingen helig graal. Det finns portföljer som är bättre och som kommer ge en högre avkastning över tid, men de kommer alla förmodligen kräva mer tid, kompetens och intresse än den här. Den här tar mindre än 1 timme att skapa och väldigt lite tid att underhålla på årsbasis. Du kan jämföra den med både RikaTillsammans-portföljen och en 100 %-aktier portfölj här:

Om du har frågor, skriv dem i kommentarsfältet så ska jag försöka svara på dem så gott jag kan. :-)

Följ portföljen på Shareville

För ett tag sedan lanserade Nordnet funktionen Shareville som gör att du kan följa min portfölj i realtid. Du kan även se när jag gör köp och försäljningar (även om det inte kommer ske något fram till jul). Jag gillar verkligen deras funktion och du får gärna lov att följa mig där. För att kunna använda Shareville behöver du först bli kund på Nordnet.

Vill du ha e-post när ändring sker?

Om du vill ha ett mejl när jag gör förändringar i den här portföljen så kan du anmäla dig till mitt kostnadsfria nyhetsbrev nedan:

[mc_newsletter_form]

Relaterade artiklar

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök