Uppföljning av Nybörjarportföljen för 2017: +7,7 procent
Utvärdering av Nybörjarportföljen för det gångna året och sedan starten 2015
Nybörjarportföljen är en variant på den klassiska 60 % aktieindexfonder och 40 % räntefonder-portföljen. 2017 var ett väldigt bra år för Nybörjarportföljen (+7,7 %) där den till och med slog Stockholmsbörsen med utdelningar (+6,2 %). Något som egentligen inte ska hända då majoriteten av utvecklingen i en portfölj ges av tillgångsslaget och en 100 procent aktier (Stockholmsbörsen) ska alltid slå en portfölj som bara består till 60 procent av aktier.
Så här i början av ett nytt är det alltid roligt att logga in på sina Avanza och Nordnet-konton för att se hur det har gått. Jag gör ju i princip inga transaktioner per år, loggar sällan in på mina konton och när jag väl gör det så gör jag inga större analyser förrän vid den här tiden på året. Till skillnad från många andra är min strategi långsiktig och portföljerna är så pass bra så att de klarar av i princip allt som kan hända på marknaden. Det gör att där finns verkligen ingen anledning till att hålla på och pilla på dem.
Tvärtom visar många undersökningar att pillar man på portföljen så brukar det oftast resultera i att man sänker sin egen årsmedelavkastning med upp till 2.1 procent per år. Det låter inte mycket, men det blir väldigt mycket om man tar hänsyn till längre tidsperioder och ränta-på-ränta-effekten. Du kan själva testa och se det i min uppdaterade kalkylator där du kan räkna ränta på ränta.
Du kan läsa mer om Nybörjarportföljen nedan:
- Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen
Men för dig som är ny så bygger den på den klassiska uppdelningen om att fördela värdet:
- 60 procent i aktier
- 40 procent i räntor och obligationer
Jag har valt att göra några mindre förändringar i den här portföljen.
- aktierna får i det här fallet representeras av aktieindexfonder
- räntorna och obligationerna motsvaras av en mix av korta ränta och långa räntor (obligationer)
Man kan även, som många av er läsare gör, vikta om räntedelen så att den motsvaras av ens ålder i procent. Det vill säga om man är 30 år gammal, så har man 30 procent ränte- och obligationsfonder och därmed 70 procent aktieindexfonder. Det gör att man ökar risken och avkastningen lite när man är yngre och sänker den när man äldre, vilket är fullt rimligt.
Portföljen innan 2018 års ombalansering
Under året när portföljen löper så förändras fördelningen eftersom framförallt andelen aktier ökar i portföljen då de tenderar att öka mer i värde än ränte- och obligationsfonderna som är krockkudden i portföljen. Innan januari månad är slut så kommer jag att ombalansera tillbaka till 60 procent aktieindexfonder och 40 räntefonder så att jag har samma risknivå och samma portfölj. Även om jag inte skulle behöva göra det då fondportföljen just nu är inom ±10 % av sin målfördelning. Om man inte skulle ombalansera överhuvudtaget så skulle skulle risken med portföljen öka över tid och krockkudden med räntefonderna skulle bli allt mindre. Anledningen till att jag inte ombalanserar idag är att jag vill vänta in min sammanställning av de bästa fonderna för 2018 som jag inte är klar med, men räknar vara det i mitten av månaden.
Om man tittar på hur portföljen ser ut i skrivande stund så är de största innehaven som följer:
Aktieindexfonder | Fondtyp | Andel |
DNB Global Indeks | Globalfond | 10 % |
Länsförsäkringar Global Indexnära | Globalfond | 19 % |
Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära | Tillväxtmarknad | 6 % |
Nordnet Superfonden Sverige | Sverigefond | 6 % |
SPP Aktiefond Global A | Globalfond | 10 % |
Spiltan Aktiefond Investmentbolag | Sverigefond | 6 % |
Swedbank Robur Access Asien | Asien fond | 6 % |
Summa | 63 % | |
Ränte- och obligationsfonder | Fondtyp | Andel |
Spiltan Räntefond Sverige | Räntefond | 9 % |
AMF Räntefond Lång | Obligationsfond | 10 % |
Swedbank Robur Penningmarknadsfond | Kontanter | 8 % |
IKC Avkastningsfond | Räntefond | 10 % |
Summa | 37 % |
Jag anser att Sveriges börs är en pyttemarknad med mindre än 1 procent av det globala börsvärdet och dessutom med en väldigt hög risk i form av svängningar (volatilitet). Det är därför jag investerar mina pengar globalt med en slagsida mot Tillväxtmarknader och Asien. Jag har dock med lite Sverige som en krydda i portföljen (läs: möjlighet till hög avkastning med hög risk).
Hur gick det för Nybörjarportföljen under 2017?
Tittar vi på hur Nybörjarportföljen gick under förra året så slutade den på +7,7 procent vilket jag tycker är bra. Så här ser förra årets utveckling ut i en graf.
I grafen ovan har jag jämfört Nybörjarportföljen med två andra index:
- Den ljusgrå och streckade är Stockholmsbörsen inkl. utdelningar i form av Affärsvärldens generalindex (AFGX)
- Den mörkblå och streckade är en approximation av det globala indexet MSCI World
Det man kan konstatera är att Nybörjarportföljen under förra året höll ställningarna bra och hamnade avkastningsmässigt mitt mellan dessa två. Problemet är dock att den här jämförelsen är djupt orättvis då man jämför äpplen och päron. Undersökningar visar nämligen att runt 85 % av värdet i en portfölj ges av den så kallade tillgångsallokeringen – det vill säga den procentuella fördelningen av tillgångstyper.
Den tillgångstyp som alltid har gett högst avkastning över tid är aktier. Eftersom vi jämför Nybörjarportföljen som bara innehåller 60 procent aktier mot två index som består av 100 procent aktier så betyder det att nybörjarportföljen alltid kommer att hamna på efterkälken.
Nybörjarportföljens styrka är att den är enkel att komma igång med och är enkel att förstå, men det är på intet sätt en portfölj man måste ”uppgradera” från. Där finns många stora fonder, bland annat norska oljefonden, som investerar på precis samma sätt. Fördelen med nybörjarportföljen är att den svänger mindre än aktieportföljerna under året. Det syns också tydligt i bilden ovan där höjden mellan den högsta toppen och den lägsta botten är mindre än för de andra två.
Min | Max | Differens | |
Nybörjarportföljen | 99,97 | 108,76 | 8,78 |
Stockholmsbörsen | 99,30 | 112,08 | 12,78 |
Globala börsen | 97,54 | 112,23 | 14,68 |
Det är upp till en själv att bestämma om man tycker att hög volatilitet (=svängningar) är bra. Jag personligen gillar inte hög volatilitet. Det är ju trevligt när det går upp, men det kan lika gärna gå ner. I en 100 procent aktieportfölj kan svängningarna eller nedgång vara över 50 procent.
När jag har räknat på det så är det tvärtom mycket sannolikt att under en 15 års period så kommer ens 100 procent aktier-portfölj att falla i värde med minst 50 procent två gånger. Det är därför jag gillar nybörjarportföljen som dämpar det fallet tack vare ränte- och obligationsfonderna. Men det gör som sagt att en jämförelse med 100 procent aktieindex är orättvis.
Några nyckeltal för nybörjarportföljen
Nyckeltalen enligt Nordnet för portföljen är följande:
- Sharpe-kvot: 1,7
- Volatilitet i portföljen: 4,0 %
Det här är extremt bra nyckeltal för den här typen av portfölj och de räknar jag inte med att kunna behålla över lång tid.
Nybörjarportföljen i jämförelse med sitt eget 60/40-index
Därför har jag skapat ett eget jämförelseindex som består av:
- Globala börsen i form av MSCI World som innehåller 1 000 – 2 000 av världens största internationella bolag
- De svenska korta (12 månaders) räntorna
Min motivering till att det är just det här indexet är att jag tänker att om jag skulle investera i den renaste formen av Nybörjarportföljen så skulle det vara en globalfond med låga avgifter och en svensk kort räntefond med låga avgifter. Det betyder att eventuella ändringar som jag gör i portföljen som avviker från ovan måste generera en överavkastning.
Det vill säga att de val jag gör måste motiveras av att portföljen kommer att gå bättre än om jag hade valt de två fonderna ovan. Tittar man på Nybörjarportföljen i förhållande till sitt ”eget” jämförelseindex så ser det ut som följer:
Det här visar att tydligt att nybörjarportföljen har med sina +7,7 procent överpresterat mot sitt index som slutade på +5,9 procent. Det ligger ju väldigt nära de 6,5 procent som jag brukar räkna att nybörjarportföljen ska göra under ett genomsnittligt år. Det betyder att viktningen mot Asien, Sverige och Tillväxtmarknaderna har i år gett resultat med en överavkastning mot sitt index. Kul!
Nybörjarportföljen i jämförelse med förväntad utveckling för 2017
Ibland får jag frågan vad jag tänker om framtiden och man inte borde anpassa nybörjarportföljen i förhållande till rådande marknadsläge. Jag tror inte att det går att förutsäga framtiden. Det är därför jag investerar mer statistiskt (även om historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning).
Jag vet att Nybörjarportföljen ska ge ungefär 6,5 procent i årsmedelavkastning över perioder om 5 – 10 år. Med den informationen så kan man använda statistiska så kallade konfidensintervall och påstår olika saker med t.ex. 68 % eller 95 % sannolikhet. I nedanstående graf har jag ritat in ett 68 procents konfindensintervall. Det betyder att ett enskilt slumpmässigt år så ska avkastningen för Nybörjarportföljen sluta någonstans i det här intervallet med 68 procents sannolikhet.
Tittar man på årets utveckling så ligger den väldigt nära den teoretiskt förväntade avkastningen och helt klart inom konfidensintervallet. Allt enligt plan således.
Nybörjarportföljen sedan starten 2015
Jag lanserade Nybörjarportföljen i sin nuvarande form på bloggen 2015 och sedan dessa har jag ordentlig statistik och data tack vare Nordnet (annonslänk) och deras tjänst Shareville (gratis) (annonslänk). Det gör att om vi tittar på Nybörjarportföljen sedan start i förhållande till sitt eget jämförelseindex så ser det ut som följer:
Utvecklingen i portföljen följer indexet och överpresterar. Idag ligger Nybörjaportföljen på +19,7 % sedan start mot 17,2 % sedan start för jämförelseindexet. Men det här behöver man räkna om, eftersom det är tre års avkastning. Tyvärr kan man inte bara dela på 3, utan man behöver räkna om det med hänsyn till ränta på ränta (CAGR). Då blir årsmedelavkastningen 6.18 % per år för nybörjarportföljen och 5,43 % för jämförelseindexet. Vilket ligger helt i linje med vad det bör vara. Det syns också tydligt i konfidensintervallet sedan start:
Det är i princip bara i början av 2016 som portföljen och jämförelseindexet sticker utanför sitt konfidensintervall, något som den ska göra 1 av 3 år. Så inget konstigt med det. I övrigt så kan man se att vi ligger väldigt nära den förväntade årsmedelavkastningen.
Slutord samt spekulation kring vad man kan förvänta sig framgent
Jag gillar ju inte att förutsäga framtiden, men just med statistik så vågar jag mig på följande prognos för Nybörjarportföljen:
I grafen ovan har jag helt enkelt dragit ut konfidensintervallet och den förväntade årsmedelavkastningen fem år framåt i tiden. Slutsatsen man kan dra från ovanstående bild är att Nybörjarportföljen kommer med 68 % sannolikhet att röra sig i intervallet och med 16 procent sannolikhet antingen gå nedanför eller ovanför.
Det är den här typen av resonemang som jag investerar mina pengar enligt. För mig handlar investeringar om att acceptera marknadens genomsnittliga avkastning. Jag kan inte styra avkastningen, men jag kan styra tidshorisonten och tillgångsfördelningen. Med Nybörjarportföljen har jag en portfölj som innehåller en balans mellan risk och avkastning. Det är en portfölj som fungerar bra på en tidshorisont mellan 5 till 10 år. Det är kul att se att teorin och mina antaganden håller 3 år in och jag ser fram emot att uppdatera grafen ovan om 12 månader igen. :-)
Inom ett par dagar kommer liknande uppföljningar för både RikaTillsammans- och den Globala barnportföljen. Därefter kommer jag att göra en sammanställning av de bästa fonderna för 2018 och därefter kommer en ombalansering. Väl mött imorgon när jag och Caroline släpper avsnitt 31 av podden med våra viktigaste insikter för 2017.
Disclaimer
Det är värt att notera att ovanstående prognoser har vissa statistiska brister. För det första utgår jag från en normalfördelad utveckling, vilket börsen inte har i verkligheten. I verkligheten tenderar extremfall inträffa oftare än de borde vara sannolika. Nassim Taleb har en bra bok om svarta svanar på ämnet. Men jag tycker ändå det är tillräckligt rimligt att använda ovanstående resonemang för långa tidsperioder.
Följ globala Nybörjarportföljen via Nordnet
Du kan följa Nybörjraportföljen och dess utveckling och transaktioner via Nordnet (annonslänk) och deras tjänst Shareville (annonslänk) (gratis):
Missa inte uppdateringar i framtiden
Jag har även ett månatligt nyhetsbrev om privatekonomi, där jag förutom liknande uppdateringar även tar med de bästa tipsen, verktygen och råden för din privatekonomi. Du kan prenumerera nedan. Självklart är det gratis.
[mc_newsletter_form]
Relaterade artiklar
Om du uppskattade den här artikeln, så gillar du förmodligen även:
- Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen för 2017: +3,4 procent - Utvärdering av RikaTillsammans-portföljen för det gångna året och sedan starten 2014
- Uppföljning av Globala barnportföljen för 2017: +10,4 procent - Utvärdering av Globala barnportföljen sedan start förra året
- Så här kommer börsen gå 2018 med 95 % sannolikhet - En inte lika rolig förutsägelse, men ganska säkert betydligt mer användbar...
Här kan du läsa mer om de olika portföljerna
- Mina fondportföljer 2018 | Spara pengar långsiktigt i indexfonder - Tips på hur du kan bygga en passiv fondportfölj för att få en god avkastning på ett enligt forskning bevisat sätt
- RikaTillsammans-portföljen - ett sparande som alltid ska gå plus - En portfölj för alla väder som nästan aldrig går back
- Globalportföljen | Ett bra sparande för dig, barnen eller pensionen - En komplett genomgång av globala barnportföljen
- Nybörjarportföljen | En klassisk balanserad fondportfölj - En komplett uppdatering och genomgång av Nybörjarportföljen
Hej Jan!
Har månadssparat i Globala barnportföljen ett drygt år och undrar över ombalansering en 2018? Har jag missat den nånstans eller är den på g?
Tack på förhand.
Kan man tänka sig att ett bankkonto med en ränta (låg, men ändå ränta) kan stå för ränte och obligationsdelen i portföljen istället för att lägga det i fonder som ändå skvalpar kring 0-strecket?
Ja, på kort sikt.
Hej!
Jag väntar med spänning på att du ska lägga upp en ombalansering av nybörjarportföljen nu för 2018, jag skapade min första portfölj med hjälp av nybörjarportföljen.
Du sa att du skulle vänta tills du visste de bästa fonderna för 2018 och att en ombalansering skulle göras innan månadens slut, jag undrar är den på gång?
Mvh Anton
Den kommer imorgon, måndag 29 januari. Den är färdig, men det är ingen söndagsartikel. Får ju sprida ut dem lite. :-)
Varför AFGX som jämförelseindex? Vore det inte mer rimligt med SIXRX som jämförelseindex?
Har inte hittat dagsdata på SIXRX tyvärr. Vet du om det finns?
Hej Jan,
Jag letar efter en globalfond som följer DJ world index. Det indexet hade ingen nedgång juli-september som de globalfonder som har med i nybörjarportföljen. Min egen spekulation är att DJ world index har tyngre vikt på börser utanför USA och europa än de vanliga gloablfonderna.
Vet du någon fond som följer DJ world index?
Måste bara först tacka för alla dina bra inlägg. Läser varje som kommer. Ska bli intressant att läsa om de fonder du tror kommer vara bäst 2018. Jag har nyligen startat en nybörjarportfölj (oktober 2017) och skaffade då också ränte och obiligationsfonderna då jag gillar iden med krockkuddar i portföljen, men förstår nu i efterhand att de inte är bra att ha på sitt isk då inflationen äter upp avkastningen. Vart har du dina?
Hej Jan !
Jag har en fråga gällande val av globalfonder. Hur kommer det sig att du köper in dig på 3 st globalfonder. De korrelerar ju. Jag har fått till mig att det egentligen räcker med att ta 1 globalfond och resten är överflödigt.
Hur motiverar du det ?
Själv har jag också 3 st globalfonder och jag fick nog bara efter hur du hade placerat.
Sedan undrar jag hur du ombalanserar. Alltså säljer du av samtliga fonder , väntar 2-3 dagar tills du får alla pengar och sedan köper om ? Eller hur gör man, jag har aldrig ombalanserat (började spara höst 2017)
https://rikatillsammans.se/ombalansering-av-nyborjarportfoljen-2017/ Här har han skrivit om det tidigare. Riktigt bra excel ark där. Jag brukar spara ett för varje gång jag har ombalanserat på datorn, så kan man gå tillbaka och se hur man gjort tidigare.
Jag undrar bara,varför räntefonder och Spiltan Räntefond Sverige som inehåller bara företagsobligationer som höjer risken betydligt om konjukturen faller.
Hej Jan!
Mycket intressant som vanligt.
En sak jag undrat över ett tag och nu ännu mer. När jag började följa dig för 2-3 år sedan vill jag minnas att du pratade om en förväntadavkastning på 8%, även i din kalkylator (ränta på ränta) använder du 8% (som ett standardmått) och i en del andra artiklar på bloggen. Ovan har du en förväntadavkastning på 6,5%, vore bara kanon att få en förklaring för jag vet inte riktigt vad jag har att förvänta mig av portföljerna?
Med vänliga hälsningar
Hampus
Jag har förmodligen kunnat vara tydligare, men så här tänker jag:
– 100 % Svensk indexfond (100 / 0) – ca 8 – 10 procent per år med 50+ % volatilitet
– 100 % global indexfondportfölj (100 / 0) – ca 7 – 9 procent per år med 40+ % volatilitet
– Globala barnportföljen (90 / 10) – ca 7 – 8 procent per år med 40+ % volatilitet
– Nybörjarportföljen (60 / 40) – ca 6,5 procent per år med ca 30+ % volatilitet
– RikaTillsammansportföljen – ca 5 procent per år med ca 15+% volatilitet
– Ränte- & obligationsportfölj (0 / 100) – ca 2-4 procent per år med ca 10 % volatilitet
Sedan kan använda belåning som jag gör från tid till annan upp till ca 30-40 % som höjer avkastningen och risken med motsvarande. Så t.ex. en 10 % årsmedelavkastning med 30 procent belåning ger ju 13 procent i årsmedelavkastning.
Jag kommer att skriva en tydlig artikel om det framgent.
Som vanligt ett väl utfört svar. Tack Jan, jag ser fram emot artikeln.
Med vänliga hälsningar
Hampus
Jag ser ingen anledning till varför man skulle förvänta sig högre avkastning på sverigefonder än globalfonder.
Sen anser jag som vanligt att innan man börjar med belåning skall man dra ner på räntebärande investering. Ett lån är ju egentligen att man har en negativ position på räntebärande.
Jag håller med dig om belåningen, men inte om Sverigefonderna. Sverigebörsen har historiskt nästan alltid haft en högre avkastning (och högre volatilitet) än den globala börsen. Därför tycker jag att det är fullt rimligt att räkna med en högre avkastning och risk på Stockholmsbörsen.
Hej igen..
När du som ovan svarade att du har en förväntad avkastning på ca 6,5% har du räknat av inflation då? om vi utgår ifrån att inflationen är 2% har du då räknat 8,5-2=6,5 eller är på det ovanstående 6,5% man ska räkna av inflationen, det vill säga 6,5-2=4,5?
Med vänliga hälsningar
Hampus
Nej, jag räknar inte bort inflationen. Så alla mina siffror är nominella.
Jag har tycker inte man skall stirra sig blind på historisk avkastning utannman bör ha en förklaring till den också. Det är på den punkten jag inte ser någon förklaring till överavkastning på svenska börsen.
Jag menar att sånt här torde vara en indikation på att det råder/rådit obalans i värderingen och förr eller senare så torde den jämna ut sig. I så fall kan man inte förvänta sig att situationen består…
Om jag skulle spekulera i varför den svenska börsen har en högre volatilitet skulle jag säga att efterfrågan är större än tillgången på grund av den lilla storleken på börsen, att vi kör beggar thy neighbour genom att devalvera från tid till annan, att vi har egen valuta, att våra bolag är till stor del exporterande etc. Det är vad jag som amatör tänker. Vad tänker ni?
Gustav jag upptäckte detta nyligen också! Alla fonder ser ut att kosta mer än vad deras ”avgift” alltid legat på tidigare!
Detta måste vara efter de nya EU-reglerna, där fonder och ETFer MÅSTE redovisa samtliga kostnader. Fyfan vad illa av bolagen om de hela tiden haft dolda avgifter tidigare!
Det verkar som att denna kostnadsökning gäller alla vanliga aktiefonder. Alla verkar nu redovisa en dyrare kostnad än tidigare.
Tyvärr ser det dock inte ut som att det kommer att skilja sig så mycket från t.e.x. Länsförsäkringar Global Indexnära och andra liknande globala indexnära fonder.
Det enda som kan vara billigare är globala aktieETFer från t.ex vanguard men dessa går i dagsläget inte att köpa via avanza eller nordnet.
Tack för inlägget! Det var tack vare dig som jag började investera! Följer dig glatt på podden, kul att du har börjat ha med Caroline också!
Jag har en liten undran. Nyligen uppdaterade Avanza sin app så att man får en helt annan översikt på hur dyr avgiften på fonderna faktiskt är. Jag ser exempelvis på ”Länsförsäkringar Global Indexnära” som jag själv äger, att förvaltningsavgiften må vara 0.20%, MEN produktens totala avgift visar sig nu vara hela 0.35%! Så frågan är helt enkelt: bör man fortfarande ha en så stor vikt av ”Länsförsäkringar Global Indexnära” i sin portfölj? Självklart undrar jag motsvarande på övriga fonder i portföljen, det visar ju sig faktiskt att mer eller mindre alla fonder är dyrare än vad man faktiskt trodde att de var!
Ett annat exempel är ju ”Länsförsäkringar Tillväxtmarknad Indexnära” som istället för en avgift på 0,4% som varit utgångspunkten så är fondens faktiska avgift 0,63%, alltså 57,5% dyrare! Det är ju helt sinnes att de inte redovisat detta innan??!
Det verkar som att den extra kostnaden är någon form av ”transaktionsavgift” som fonden har. Till exempel står det såhär i avanzas ”Se räkneexempel och specifikation”, på höger sida.
”Transaktionsavgifter: 15 SEK / 0,15%
Producenternas transaktionsavgifter. T.ex. fondbolagets kostnader för att köpa och sälja värdepapper.”
Jag vet inte om detta påverkar oss också. Ska skriva till både nordnet och avanza och fråga vad den nya kostnaden innebär.
Av just den anledningen bör jag mina Länsförsäkringar global indexnära till Swedbank Robur access global (dom följer samma index). 0,25% mot 0,35% är ju kanske inte något att haka upp sig på, men många bäckar små… :)
Hej,
Du nämner att nybörjarportföljen har en förväntad avkastning på 6.5%, är detta pga räntefondernas krockkuddeeffekt? Normalt vill jag minnas att du brukar prata om en 8% genomsnittlig avkastning / år, men detta gäller kanske vid rena aktiefonder?
Mycket bra inlägg. Alltid lika kul att läsa dessa :). Jag undrar varför du har flera olika globalfonder? Är inte riskspridningen tillräckligt stor med en enda globalfond tycker du?
Instämmer med Johan! Intressant och lärorikt då du så pedagogiskt förklarar dina resonemang och nyckeltermer inom området. Ser fram emot uppföljningen av Globala barnportföljen som jag själv följer via Sharville och månadssparar i (trots att jag rent åldersmässigt i alla fall, inte räknar mig som barn;-))
Ser alltid fram emot dessa uppföljningar och analyser. Fortsätt med ditt lärorika och intressanta arbete Jan!
Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök
Läs och lyssna vidare på andra relaterade avsnitt och artiklar
Målet med RikaTillsammans-portföljen är att på årsbasis alltid gå plus och skydda dina pengar mot förlust. Något som den har lyckats väldigt bra med. Sedan 1978 har den bara gått back fem gånger. De senaste 20 åren, har den som mest gått back med 2,98 procent, trots en IT-bubbla och en finanskris med förluster på […] Läs mer.
Den globala barnportföljen introducerade jag i samband med lanseringen av boken ”Gör ditt barn rikt (annonslänk)”. Det är en portfölj som lämpar sig för långsiktigt sparande (10+ år) och den består av 90 % indexfonder och 10 % räntefonder. 2017 var ett väldigt bra år för globala barnportföljen (+10,4 %) som slog Stockholmsbörsen med utdelningar […] Läs mer.
RikaTillsammans-portföljen är den portfölj som jag har haft längst. Den bygger på den klassiska ”Permanent portfolio” som Harry Browne lanserade på 70-talet och på Ray Dalios ”Allvädersportfölj”. För portföljen var 2017 ett ganska mediokert år som slutade på +3,4 procent. RikaTillsammans-portföljen är både den strategi som jag har investerat mest av mina egna pengar i […] Läs mer.