Hur vi älskar en bra story och tenderar dras med i bubblor

Vi människor älskar bra historier. Det är genom berättelser vi kommer ihåg, förstår och sorterar ut fakta. Problemet är dock att ibland faller vi för en bra historia även om den kanske inte har en koppling till verkligheten. I avsnittet tittar vi därför på hur vi tenderar att dras med i aktiebubblor till följd av bra berättelser, hur vi ibland gör investeringar för att vi gillar vad de (omedvetet) säger om oss samtidigt som det kan vara en fördel att ibland anta den tionde mannens uppgift om att ifrågasätta sanningar.

Som vi diskuterar i avsnittet så har jag en tro om att t.ex. Tesla eller Ny Teknik-fonder har hamnat i en så kallad mikrobubbla. Det är dock inte det väsentliga i avsnittet, utan poängen är att ibland ta sig tiden att stanna upp och ifrågasätta de antaganden eller saker som man upplever som sant. Ungefär som man på engelska brukar säga:

Assumptions are the mother of all fuckups.

Det sägs att det var israelerna som kom på konceptet om den tionde mannens uppgift. I början av 70-talet råkade man nämligen ut för ett spektakulärt misslyckande. Under ett helt år fick man underrättelser om att bl.a. Egypten planerade att starta ett krig med Israel. Man fann det orimligt och utgick från andra antaganden – ända tills den dagen man faktiskt blev anfallna.

I utvärderingen efteråt införde rutiner för att alltid ha någon som ifrågasatte den rådande meningen. Om det var 10 personer i en grupp, så var det den tionde mannens uppgift att spela djävulens advokat. Något som för övrigt illustrerades i filmen World War Z med Brad Pitt då han besöker Jerusalem.

De senaste åren har nämligen en av de vanligaste frågorna varit:

Men varför rekommenderar du inte teknikfonder? De är ju bäst!

Tittar man på historiken så är det onekligen en högst relevant fråga. Ny Teknik-fonder har sprungit cirklar runt det mesta andra. Om jag tolkade artikeln ”Techfonder glödheta bland småspararna” rätt på BreakIT så har dessutom varannan nyinvesterad sparkrona under 2020 gått till teknikfonder. Eftersom i princip alla tycker att teknikfonder är bra upplever jag att det är min roll att ta den tionde mannens uppgift.

Tänk om det är så att:

• teknikfonder befinner sig i en bubbla?
• vissa aktier som t.ex. Tesla är kraftigt övervärderade?
• det just nu finns en väldigt övertygande berättelse om teknikfonder och teknikaktier?

För att vara säker på att du har fattat ett klokt beslut, har du:

• använt checklistor som Warren Buffetts parhäst Charlie Munger rekommenderar?
• gått på data istället för anekdoter?
• kompletterat historik med din egen och andras erfarenhet?
• identifierat och skiljt vad du vet från vad du tror eller hoppas?
• verifierat att det som varit historiskt kommer fortsätta framgent?

Det vill säga i grunden handlar det om att ställa sig frågan:

Hur vet jag att inte jag också har dragits med av bara farten?

Tittar man på en börsbubblas olika faser ser man att det finns en enorm kraft i börsbubblor. Likt sirénerna i de grekiska sagorna tenderar de dra till sig allt och alla. Till och med skeptikerna ger till slut upp och dras med. Sedan svänger det ofta över en natt. Det är så vanligt att Dr. Jean-Paul Rodrigue har kunnat göra en graf över en klassisk börsbubbla som återkommer om och om igen. Jämför gärna den med t.ex. ny teknik-fonder, Tesla eller andra populära investeringar.

Precis som jag säger i avsnittet så är det här inte en argumentation för att man ska göra något annat än att stanna upp och reflektera. Jag ser heller ingen större poäng i att agera eller göra något annorlunda. Särskilt eftersom forskningen är tydlig med att försöka tajma marknaden är ett lönlöst och kostsamt misstag. Personligen är jag ganska nöjd med att en global indexfond eller fondrobot som LYSA ger ca 15 procent exponering mot IT och teknik-aktier.

För den som inte har en väl avvägd åsikt om marknaden är det alldeles utmärkt. Med den här exponeringen behöver man varken mer eller mindre. Det är precis den andelen som enligt forskningen ger rätt avkastning till rätt risk. Att ta en större eller mindre exponering medför en risk som man sällan får betalt för.

Tack för den här veckan!
Jan och Caroline

PS. Det pågår arbete i kulisserna med tail-risk-avsnitten. Hoppas att få återkomma med en uppdatering om någon vecka. Bollen behöver bara rulla lite först. DS.

Transkribering av hela avsnittet

Nedan följer en full transkribering av hela veckans avsnitt för dig som hellre läser!

—START TRANSKRIBERING—

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen på YouTube, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. Vårt mål är att du varje vecka ska få konkreta tips, råd och inspiration för att ta din privatekonomi och ditt sparande till nästa nivå, på ett enkelt och på ett roligt sätt. Jag heter Jan Bolmeson och detta är min fru Caroline.

Tankespjärn till dig med teknikaktier eller fonder

Jan: Idag är det dags för avsnitt #168 och idag så tänkte jag att vi ska ha lite tankespjärn om att våra ifrågasätta de tankarna man har, se på de antaganden man har gjort från ett annat håll och detta handlar specifikt om Ny Teknik-fonder och ekonomi. Jag kommer inte försöka göra något case och argumentera med siffror eller så, utan som många andra gånger så tittar vi på det från ett beteendemässigt perspektiv.

Jag tänker att vi ska börja med en kort repetition om vad värdet på en aktie är, hur det uppstår, vi kommer titta på två klassiska beteendemisstag, som man brukar kalla för ”the narrative fallacy” och ”conjunction fallacy”. Det här avsnittet är till för alla som äger en Ny Teknik-fond eller Tesla-aktier.

Men avsnittet ska också vara lite evergreen, alltså aktuellt oavsett när du lyssnar på det – för jag gillar när våra avsnitt fortfarande är relevanta om två år. 2017 hade man kunnat koppla det här avsnittet till tankar kring Bitcoin, nu med tanke på börsuppgången och Ny Teknik och Tesla. I framtiden kommer man ha nytta av det när vi har nästa bubbeltendenser.

Det är ett sätt att ifrågasätta sina antaganden på och dubbelkolla att man inte har ramlat i två av de här fällorna som är så lätta att hamna i. Vi kommer titta på en börsbubblas anatomi och hur den tenderar att se ut. Man kan aldrig säga att det är en bubbla förrän i efterhand.

Eugene Fama, som fick nobelpriset i ekonomi, han säger att börsbubblor inte ens existerar, för om de hade existerat hade man kunnat förutsäga dem.

Caroline: Det låter väl vettigt på något vis, men det har bevisligen varit många bubblor av olika karaktär.

Jan: Absolut. Jag har vissa åsikter här, men återigen, detta handlar inte om att man plötsligt ska sälja av sina fonder eller aktier. Det här är bara ett sätt att tänka på och framför allt identifiera vad som pågår. Om man kan identifiera vad som pågår så kan man ofta känna sig mycket lugnare.

Sedan ska vi snart ha ett avsnitt med frågor och svar igen. På Patreon var det en person som frågade hur man ska göra för att locka någon tillbaka ”från den mörka sidan”, alltså när folk blir som hypnotiserade av Ny Teknik-fonder och vill sälja av resten.

Gå med i vår blomstrande community

Jan: Patreon är en av de grejerna som jag tycker är roligast i livet just nu. Det är vår RikaTillsammans-community och vi är ganska många personer där nu – flera hundra stycken. Det är för dig som vill ha mer, till exempel gör vi ett till två poddavsnitt i månaden som inte kommer ut på bloggen. Vi har haft ett populärt där vi pratade om tips och trick kring företagsstart och att investera via företag.

Vi har haft ett avsnitt där vi gick igenom alternativa investeringar och tips och tricks kring börsintroduktioner. Vi har kommit med tips på börsintroduktioner och även gjort investeringar tillsammans och vi har våra FikaTillsammans. Gå in på Patreon.com/RikaTillsammans för att gå med i vår community.

Jag ska faktiskt ge ett tips till dig som redan är med och som lyssnar, vilket är att Patreon precis har infört att man kan gå med på ett helt år i förväg. Man väljer som vanligt hur mycket man vill bidra med och det är det som gör det möjligt för oss att ha avsnitt som det här som varken är sponsrat eller har någon reklam, osv.

Innan vi kör igång ska vi ta lite villkor och ansvarsbegränsningar, som vår jurist säger att vi måste ta. Det här avsnittet är inte sponsrat och detta är inte personlig rådgivning. Vi säger inte ”sälj det där, köp det där” och ni på Patreon vet att jag har blankat Tesla och man kan då förlora pengar. Jag tror att vi har förlorat 40% av det vi har blankat i Tesla, men jag gör det för att jag är lite dum i huvudet och jag vill ha rätt.

Vi rekommenderar alltid att ni börjar med avsnitt #99 och avsnitt #190, som är basen i sparandet. Denna information är sammanställd från många olika böcker, artiklar, Wikipedia och lite sådant. Vill du veta mer så går du till RikaTillsammans.se/Villkor.

Den tionde personens uppgift i samhället

Jan: Det finns ett koncept som heter ”the tenth man” – den tionde mannen – och jag tror att det kommer från den Israeliska underrättelsetjänsten.

Caroline: Jag trodde att den kom från filmen World War Z med Brad Pitt när han ska besegra ett virus som gör människor till zombier. Är det inte någon som blir kallad för den tionde mannen för att han ska ifrågasätta allting? Han kommer till Israel och pratar med någon från den israeliska underrättelsetjänsten. Men researchen är inte tagen från filmen?

Jan: Nej, den är inte tagen från filmen. Jag tror snarare att filmen har tagit det från samma källa som jag och det var en rapport från den israeliska underrättelsetjänsten. De skrev:

“Following the recommendation of the Agranat Commission in 1973-1974, Military Intelligence established a Control Unit that was expected to play this role of the devil’s advocate. Its responsibility was to produce a range of explanations and assessments of events that avoided relying on a single concept, as happened in 1973.”

rapport från Israeliska underrättelsetjänsten

Jan: Det som hände våren 1973 var att den israeliska underrättelsetjänsten fick väldigt mycket information om att Egypten höll på att planera ett anfall mot Israel. Men eftersom ingen i Israel trodde på Egyptens förmåga att skapa en allians i regionen så antog man bara att det var desinformation. Att man försökte lura dem.

Problemet var då att under hösten 1973 så anföll Egypten och då var Israel mer eller mindre oförberett. De var fullständigt oförberedda och det var ett katastrofalt misslyckande för Israel som faktiskt hade blivit varnade, men alla hade avfärdat det som en helt osannolikt och orimligt.

”Brooks puts it a bit more dramatically: if ten people are in a room, and nine agree on how to interpret and respond to a situation, the tenth man must disagree. His duty is to find the best possible argument for why the decision of the group is flawed.”

Jan: Så den tionde mannens uppgift i en grupp med 10 personer är att hitta argument för att de andra nio har fel. Tar du då kvalitetsfilmen World War Z så var tesen att alla andra trodde bara att det var ett virus som skulle gå över och att det var helt orealistiskt att det skulle vara zombier, men då sa han i filmen att han var den tionde mannen och han utgick från tänk om det är sant att det är zombies, vad skulle vi behöva göra då?

Nu är det lite extremt, men jag vet att Ray Dalio använder detta i Bridgewater också. Han säger att verkligheten är inte så som jag ser den, utan jag måste omge mig med människor som ser verkligheten på ett annat sätt än vad jag ser den och genom att då har thoughtful disagreement så kan jag få den bästa bilden av verkligheten.

Vanliga grundläggande idéer och beteenden

Jan: I detta avsnittet tänker jag att vi kan utgå från den här tionde mannen, att tänk om det är Ny Teknik-fonder som har över hundra tusen andelsägare på Avanza, tänk om deras resonemang är bristfälligt? Jag gillar detta och det finns faktiskt ett nyhetsbrev som heter ”The 10th Man” från den amerikanska ekonomen Jared Dillian. Jag läser det som jag läser Expressen, från tid till annan. Det är väl lite underhållning.

En grundläggande tro som jag fortfarande har är att det inte går att förutsäga marknadsrörelser, det går inte att göra bättre analyser än andra på kort sikt, marknaden är till en hög grad effektiv och människor gör beteendemisstag. Sedan har vi detta som vi introducerade i avsnitt #166 och #167 med Mediocristan och Extremistan.

Det mesta i världen sker i Mediocristan. Det är lugnt och man kan förutsäga det, men ibland inträffar extrema händelser som terroristdåd, pandemier eller bubblor. Då tenderar saker att bli lite överdrivna. Detta handlar återigen inte om att ändra basen i en strategi enligt avsnitt #99 eller våra modellportföljer, utan detta är tankespjärn.

Jag tror det handlar om FOMO, alltså fear of missing out, att man är rädd att man missar någonting om man inte äger en Ny Teknik-fond, för att alla andra gör det.

Jag tror att om man redan har då t.ex. Lysa eller en global indexfond då har man redan en ganska stor exponering mot IT-aktier eller Ny Teknik-bolag. Nu förenklar jag lite grovt, men säg att den amerikanska börsen står för 60% av börsvärdet. D.v.s. köper man en indexfond så kommer man normalt sätt få ungefär 60% i USA och ungefär 25% av den amerikanska börsen består av ny teknik-aktier. Det betyder att 15% redan är IT-aktier eller ny teknik-aktier i ditt sparande. Då kan man fråga sig om det motiverar att man ska ha mer än 15 av 100 kronor när man redan har den exponeringen.

Aktiens komponenter och hur värdet influeras

Jan: Låt oss återbesöka det här om vad en akties värde består av. Jag upplever att man många gånger glömmer bort att en aktie egentligen är en andel i ett företag, det har vi ju pratat om tidigare. Genom att jag äger en andel i ett företag så äger jag de facto en del av alla det företagets tillgångar och skulder.

Det är det som man brukar kalla för eget kapital – vad är bolagets egna kapital? I det enklaste fallet, skulle vi ha ett företag som bara är ett skal. De har ingen verksamhet utan det är bara 10 000 kronor i kassan. Inga skulder och jag äger 1%. Då äger jag ju 100 kronor av de 10 000 kronorna, väldigt förenklat. Det är basen i ett företags värde.

Sedan har man vissa förväntningar om framtiden för det företaget; hur det ska utvecklas i framtiden. Då säger man att det här företaget som har 10 000 kronor har en så pass bra affärsidé eller produkt att om de säljer 100 produkter för 100 kronor det kommande året, så kommer de tjäna ytterligare 10 000 kronor och då säger man att det har ett lite högre värde för om ett år kommer det egna kapitalet att vara högre.

Den sista delen i aktiens värde kan man kalla för spekulationen i det framtida värdet. Där handlar det om vad man tror att aktien kommer vara värd i framtiden, som egentligen inte har så mycket att göra med företagets tillgångar, skulder, eget kapital eller förväntningar om företaget. Jag skulle väl säga att de första två står för det fundamentala värdet i bolaget.

Om man ska titta på varför aktier ökar över tid så är det att det egna kapitalet ökar i värde över tid med den vinsten som företaget gör, minus den utdelning som företaget gör. Nu blir det naturligtvis följaktligen så att om företaget gör förlust så minskar det egna kapitalet och hur mycket detta ökar brukar man räkna som avkastning på eget kapital, alltså hur duktigt är bolaget på att förränta sina egna pengar.

Från tid till annan är det ganska intressant att titta på en aktie och försöka definiera var värdet i den ligger. T.ex. Tesla så upplever jag att den stora delen handlar om spekulation i framtida värde. Det är inte det egna kapitalet. Medan det finns bolag som ibland verkligen inte är populära, de är tråkiga och aktiemarknaden gillar inte dem, då kan du köpa ett företag för under dess bokförda värde.

Så det är egentligen den första frågan man kan ställa sig kring vissa IT-aktier eller Tesla. I vilken av de här tre påsarna ligger det mesta av värdet just nu? Köper jag detta för att jag tror att någon annan kommer köpa den dyrare? Vi tar Tesla som exempel för att det är så illustrativt. Idag är Tesla värt mer än Toyota – Toyota producerar 11 miljoner bilar per år, Tesla producerar 300 000 bilar per år.

Toyotas och Teslas berättelser

Jan: Jag skulle säga att Toyota värderas ganska mycket på eget kapital och mindre på förväntningar om framtiden. Det är ingen som tänker att Toyota kommer vara dubbelt så stort nästa år, utan det är ett moget företag som är duktiga. Men Tesla har en hajp med förväntningar om framtiden och alla de här berättelserna om Elon Musk och Tesla. Om spekulation i framtiden är väldigt liten i Toyota, så är spekulation i framtida värde väldigt högt i Tesla.

Caroline: Ja, fast hur högt är svårt att säga. Toyota har också försökt ha sina berättelser.

Jan: Ja, men de är inte i närheten så bra som Teslas. Du som brukar prata om att saker ska vara sexiga, berätta om en sexig historia om Toyota?

Caroline: Jag kommer inte ihåg någonting nu.

Jan: Nej, men det finns ju inte! Men det är ganska lätt att berätta en sexig historia om Tesla. Du vet han skickade ut en Tesla i rymden med radion på och spelade David Bowie. Han har förändrat en hel bransch. Elbilar är framtiden. Det finns en massa historier och jag tror att man bara kan reflektera på det här för sig själv. Var någonstans ligger värdet i aktien.

Caroline: Ja, men jag känner mig ändå inte superklar över ifall det är något fel med det eller inte. Var blir det osunt? Jag tänker att Toyota har ett sunt värde, men samtidigt kan det vara så att de tar fel beslut som gör att de inte hänger med i svängen.

Jan: Ja, min argumentation är inte att Toyota är en bättre aktie än Tesla. Men om man tycker att det är kul med aktier så kan man kolla på försäljningsprognos, tillverkningsprognos, finansiering, track record etc.

Jag upplever att konsensus någonstans – om man tittar på fundamentala faktorer snarare än värdeförväntningar i framtiden – ligger på ungefär 1 300 US dollar per aktie för Tesla.

Jag tror att kursen bara här om dagen var över 2 000 dollar. Jag upplever att nästan 50% av värdet i Tesla just nu är spekulation av framtida värde. Eftersom det bygger på förväntningar, vad händer om det värdet inte uppfylls? Bitcoin var samma sak. Det skulle förändra världen och så vidare. Det är en spekulation.

Caroline: Jag bara undrar om det är fel med spekulationen. Jag har Tesla-aktier och de har köpt för länge sedan för att jag gillade själva idén. Att det ska vara sexigt att vara miljövänlig eller att gå den vägen i alla fall. Det var inte det på den tiden när jag köpte dem. Det var inte en enda mulltoa eller elbil som var det och jag håller fast vid aktierna för att jag gillar hela tanken med det. Ja, det är väldigt bra historier kring det och vad Elon Musk håller på med på andra plan också.

Jan: Det viktiga där är att du äger inte aktierna primärt för att tjäna pengar på dem. Då spelar det dig egentligen inte roll hur aktien går. Du gillar berättelserna och du gillar vad den aktien säger om dig. Att ”Jag är en person som äger Tesla-aktier.” Jag kan också säga att jag gillar att blanka dem för det talar rakt in i mitt signifikansbehov, att jag är annorlunda från alla andra. ”Jag kan minsann tänka själv. Jag har minsann en annan åsikt och jag beredd att sätta pengar bakom den.”

Caroline: Jag förstår varför du har tagit upp ”The 10th Man”. Jag tycker också det är viktigt med sådana oppositioner och människor som inte håller med. Det är jätteviktigt.

Likheten mellan Swedbank Robur Ny Teknik och TIN Ny Teknik

Jan: Ja och det är också en spännande story, att vara den som går emot alla andra. Jag började tänka på detta för ett litet tag sedan när jag såg en artikel på Breakit med rubriken ”Techfonder glödheta bland småspararna – ’En bra krydda’” Jag tror att under året så har varannan investerad krona gått i de här Ny Teknik-fonderna. Tittar man på det så är det inte så himla konstigt, för på fem år så har t.ex. fonden ”Swedbank Robur Ny Teknik” gjort någonstans runt 273% avkastning och jag tror att börsen i sig kanske har gått 20-30% under samma period. Så det säger sig självt.

Fonden följer ett IT-index, alltså ett branschindex för IT-aktier. Sedan finns det olika IT-fonder eller Ny Teknik-fonder som investerar i t.ex. biotech eller i bara de här stora IT-aktierna, typ Apple, Facebook, Amazon, Netflix, Google etc. Sedan är det vissa som bara gör det i Sverige och andra gör det utomlands. Så de har lite olika.

Det som jag tycker är intressant är att om man börjar titta på dem, vi tar Swedbank Robur Ny Teknik som exempel, så har den en sjukt bra story kring sig. Nu tittar jag på en graf på 10 eller nästan 20 års sikt, alltså sedan 1998, så har vi över 10 gånger pengarna trots att vi har IT-bubblan 1999-2000. Så vi har sett en enorm uppgång. Detta är inte relevant för dig som bara lyssnar, men om du vill titta så har vi alltid bildspelet i samband med avsnitten.

Det som jag tycker är så fascinerande är då t.ex. att Swedbank Robur Ny Teknik hade två förvaltare som då hade den här stora uppgången och de har blivit hyllade. Jag vill också vara jättenoga med att säga att jag har ingenting emot de här två fondförvaltarna. De har säkert gjort ett bra jobb, men samtidigt, alltid när jag tittar på aktiva fondförvaltare, så jämför jag alltid med indexet och börjar vi jämföra Swedbank Robur Ny Teknik med ett IT-index så skiljer det sig inte så himla mycket. Det är det här som vi har pratat om i tidigare avsnitt; hur mycket är skicklighet och hur mycket är tur?

I en story så brukar vi nervärdera saker som tur. Hade de bara varit fondförvaltare i en verkstadsteknisk fond så hade de aldrig haft 10 gånger pengarna under den perioden, oavsett hur duktiga de är.

Caroline: Men jag tänker också att det måste ha funnits en uppsjö av aktier inom tech genom de här åren, som man kanske inte skulle ha satsat på.

Swedbank Robur Ny Teknik går lika bra utan de hyllade förvaltarna

Jan: Precis, men då hade man avvikit från index. De avviker inte. De hoppade av Swedbank Robur Ny Teknik och startade ett eget fondbolag som heter TIN Fond och det har blivit jättepoppis. Avanza, som är ett vinstdrivande företag, startade en ny fond som heter TIN World Tech och sedan har de haft en fond som heter TIN Ny Teknik.

De hoppade alltså av och sa varför ska vi göra detta för Swedbank när vi kan starta ett eget fondbolag och ta hela avgiften själva. Tittar vi då på TIN Ny Teknik så har de gått i princip exakt som den gamla fonden Swedbank Robur Ny Teknik.

Om det handlade om att fondförvaltarna var så himla duktiga, borde inte Swedbank gå sämre då när de har lämnat? Återigen, det handlar inte om att bärsa dem, utan att leka den här tionde mannen, djävulens advokat. Jag ifrågasätter hur mycket handlar om skicklighet kontra tur.

Eller om vi översätter det till lite mer tekniskt fondspråk; hur mycket handlar detta om Alfa och hur mycket handlar detta om Beta? Beta är den avkastning som marknaden ger och alfa är över- eller underavkastningen som jag betalar för.

Jag kan köpa en teknikfond med en avgift på kanske 0,2 eller deras för 1,6% som är flera gånger högre. Som investerare så vill jag – om jag nu ska betala för aktiv förvaltning – ha ett högt alfa. D.v.s. det ska skilja sig mot marknaden och mot andra fonder. Men jag upplever inte att det är någon massiv skillnad mellan Swedbank Robur Ny Teknik före och efter att de lämnade.

Caroline: Det finns så mycket som talar för att Swedbank kanske bara behöll allt som de hade tagit in där. De har väl inte förändrat särskilt mycket antar jag. Säkert körde de på i samma spår.

Jan: Eller så är det bara så att eftersom man äger samma aktier så påverkar marknaden (Beta) mer.

Caroline: Men vad är en massiv skillnad då? Vad skulle det vara för dig?

Jan: Jag hade velat ha en avvikelse från hur andra teknikfonder går för att betala för aktiv förvaltning. Jag gillar mina indexfonder och jag har redan 15% IT-aktier genom att ha en indexfond. Och sedan kommer jag tillbaka till forskningen som säger att om du väljer bort någonting från ett index så tar du en risk du inte får betalt för. Min poäng är inte att göra en analys på TIN Ny Teknik kontra Swedbank Robur Ny Teknik. Jag tog bara ett exempel för att illustrera att en story kanske i vissa fall bara är en bra story.

Man brukar säga att bolag som inte klarar av att digitalisera sig kommer få det jobbigt under 2020-talet. Makes sense, eller hur? Under 2010-talet hade vi en massiv teknikutveckling och världen har blivit allt mer digitaliserad. Det kommer inte bli mindre av den varan framöver.

Hur narrativ påverkar våra tankeprocesser

Caroline: Förlåt mig. Jag håller med dig här nu att så kan det vara eller det kan vara samma. Ingen vet. Jag gillar inte sådan bullshit. Man tror att det kommer bli mer digitaliserat och absolut, det kan det bli, men det kan också vara samma som innan.

Jan: Ja, eller utvecklingen kommer snarare accelerera och det borde innebära att det kommer många nya saker att investera i och områden som blir allt viktigare i framtiden i spåren av teknisk innovation. Eller t.ex. då Placera, som Avanzas rådgivnings- och nyhetstjänst, lyfter fram TIN-förvaltarna Erik Sprinchorns och Carl Armfelts historik i att hitta framtida vinnaraktier och pekar på att fondens 32-procentiga uppgång hittills i år är betydligt bättre än snittavkastningen i fondkategorin.

Det bygger en bra story, att de är mycket bättre än andra och flera av dessa uttalanden är deras. Men om vi tittar på hur det har gått i år så har de t.o.m. gått sämre än Swedbank Robur Ny Teknik. Men det är en bra story att de var på Swedbank och hoppade av och nu har de startat sin egen fond. De har gjort det tillsammans med Avanza och nu ska de hjälpa småspararna att hitta de här bästa vinnaraktierna inom IT-sektorn framgent.

Caroline: Jag gissar att det finns många sådana här exempel inom olika sorters aktier. Liknande stories.

Jan: Absolut, det finns stories om Evolution Gaming och Fingerprint. Min poäng är inte att bärsa de två fonderna, utan jag vill bara ge exempel. Jag har också andra exempel.

Nu får du var min försökskanin och jämföra känslan i dessa uttalanden. Och du som lyssnar eller tittar på detta – när jag nu kommer ge två exempel, sitt inte och logiskt utvärdera att nu vill Jan sätta dit mig, utan bara spontant gå på den första känslan som du får när du hör dessa två påståenden:

1. Drottningen dog och kungen dog.
2. Drottningen dog och kungen dog av sorg.

Vad är din känsla mellan de två? Vilken känsla är mest tilltalande eller tydligast?

Caroline: Den andra för i den första måste jag själv fundera på varför kungen dog. Dog de tillsammans? Jag tänker så snabbt. Jag tror alla tänker så snabbt faktiskt. Varför dog han också? Dog de i en bilolycka tillsammans? Men i tvåan får jag en förklaring.

Jan: Du är helt rätt inne på det. Den första meningen har två faktum som är helt oberoende av varandra och vår hjärna tycker att det är jätteklurigt. ”Drottningen dog och kungen dog.” Vi vet inte när, vi vet inte vem som dog först eller sist och nu börjar vi nysta i det som kallas för narrative fallacy. Varför är detta jobbigt? Jo, för att vi inte har någon kausalitet i det – vi vet inte varför eller i vilken ordning. Det blir extremt jobbigt för vår hjärna, för då måste den lagra det som två oberoende händelser.

Ett par illustrativa tankeexperiment

Jan: Jämför det med att lagra den andra meningen där du har mer information och en koppling – ”Drottningen dog och kungen dog av sorg.” Mycket enklare att komma ihåg för vi förstår varför kungen dog. Men egentligen ger den andra meningen mindre information än den första, vilket är lite ologiskt.

Den tar bort en massa andra faktorer. Om vi tar det ur ett investeringsperspektiv så skulle jag säga att den andra är sämre för den första kommer ge upphov till fler följdfrågor och förmodligen en bättre analysprocess. För syftet med att investera är inte att tjäna pengar, utan att fatta ett bättre beslut.

Nu ska du svara på vilket som verkar mest sannolikt:

1. Peter verkade lycklig. Han mördade sin fru.
2. Peter verkade lycklig. Han mördade sin fru för att få hennes arv.

Jan: De flesta av oss föredrar tvåan för att vi får en förklaring.

Caroline: Det är för att hjärnan är lite lat. Den vill gärna veta så att den kan avfärda och gå vidare till nästa sak. Om den inte får en förklaring då uppehålls man i det och lägger energi på det.

Jan: Sista exemplet: “Linda är 31 år gammal. Hon är singel, smart och säger vad hon tycker. Hon har en universitetsexamen i filosofi. Som student var hon väldigt engagerad i frågor som gällde jämställdhet, diskriminering och deltog också i demonstrationer mot kärnkraften.”

Vad är mest sannolikt?

1. Linda jobbar på bank
2. Linda jobbar på bank och är engagerad i feministrörelsen

Caroline: Jag vill säga tvåan, men jag tror inte på det. Bankbranschen är konservativ och jag tror inte att det är så många som är ute efter att förändra den heller.

Jan: Om det hade varit att hon jobbade på universitet istället för på bank då?

Caroline: Ja, då hade tvåan känns mer trolig, även om jag hoppas att det finns så engagerade bankanställda i verkligheten.

Jan: Det skulle vara spännande att höra vad ni som lyssnar eller tittar valde. Daniel Kahneman och Amos Tversky gjorde det här experimentet, som kallas för ”The Linda Experiment”. Utgången är att det är fel. Det som är mest sannolikt är nummer ett, att hon jobbar på bank. Tricket är att första alternativet är A och B och det andra bara B, och sannolikheten för att något är både A och B är alltid mycket lägre eller samma som A. Frågan var om det var mest sannolikt.

Om vi tar ett enkelt räkneexempel och sätter en ganska låg sannolikhet för att Linda jobbar på bank – säg att sannolikheten är 5% – så har är det 95% sannolikhet att hon är engagerad i feministrörelsen. Men en kombination av både A och B kommer ändå vara lägre än A på egen hand. Om multiplicerar de två sannolikheterna så blir det 0,05 x 0,95 vilket är 0,0475.

Så sannolikheten att hon jobbar på bank är i det fallet 5%, men att hon jobbar på bank och är engagerad i feministrörelsen är bara 4,7%. Även professorer och statistiker svarar fel på det här och går i fällan. Det här hänger ihop med det här att om vi hör en bra berättelse som hänger ihop så gillar vi den och vi kommer ihåg en berättelse med fakta mycket bättre än att bara komma ihåg fakta för sig självt.

Kausalitet och tempus gör hjärnan glad

Caroline: Här kommer en parentes: När jag jobbade med forskare för att få dem att paketera sina budskap lite bättre så att folk förstod vad de sysslade med och förstod alla svåra begrepp och så vidare, då sa jag till dem att använda sig av storytelling. Men jag fick höra av forskare att det inte var elegant. Det ville de inte syssla med.

Sorry, men forskningen talar emot er. Jag är fortfarande bitter för det, att ha blivit så motarbetad av människor på universitet. Inte alla, vissa gjorde det jättebra. Vi kan gå vidare nu. Det gäller alla faktiskt, att om man vill få någon att komma ihåg fakta så ska man väva in det i en story.

Jan: Ja, och en story med kausalitet och tempus, som gör att det ena leder till det andra i en viss ordning. ”Det var så för att och sedan hände det”.”

”The narrative fallacy addresses our limited ability to look at sequences of facts without weaving an explanation into them, or, equivalently, forcing a logical link, an arrow of relationship upon them.”

Citat från Nassim Taleb i Black Swan 2007:

Jan: Så narrative fallacy handlar om att vi har en begränsad förståelse för att titta på ett antal faktan utan att väva ihop dem och sätta ut likhetstecken mellan dem, som med kungen och drottningen som dog. Det är mycket enklare när vi har en förklaring. Vi vill också gärna lägga på ett tempus: ”Drottningen dog och sedan dog kungen av sorg.”

Caroline: Nu adresserar vi detta för att vi vill lära känna oss själva, eller?

Jan: Eller för att detta är det mest använda tricket av försäljare. Titta på en hemsida om Ny Teknik-fonder t.ex. och läs texten och se hur olika fakta bara vävs ihop.

Caroline: Det kanske är därför som forskarna inte ville jobba på det viset. Men det är inte fel, det är bara det att vi måste vara kritiska till vad vi läser och vad vi får berättat för oss. Om man förstår hur fakta presenteras så kan man också bli mer kritisk till vad man får serverat.

Jan: Ja, det är också klassiskt i valsammanhang. Vi har val om två år och då kan ni kolla på journalister och experter. Man tar en politiker som vill förändra A-kassan och den kommer vara bra för 99% av befolkningen, då drar motståndaren dit det är ena fallet som det inte blir bättre för och så drar man den anekdoten och säger titta vad synd det är om Ulla här, som kommer att hamna mitt emellan. Vad skulle du säga till Ulla? Bra story kring Ulla, trots att faktamässigt så är det ett bra beslut. Anekdotisk bevisföring.

Vi föredrar begränsande (och missvisande) information

Citat från Nassim Taleb i Black Swan 2007:

”Explanations bind facts together. They make them all the more easily remembered; they help them make more sense. Where this propensity can go wrong is when it increases our impression of understanding.”

Caroline: Absolut. När vi tror att vi förstår mer än vad vi gör då är vi illa ute.

Jan: Ja, särskilt när vi tror på berättelsen. Fick in en kommentar på bloggen som sa att jag inte förstår Tesla och att Tesla äger även SolarCity och de har ingen overhead med en massa ingenjörer som bara kan fossilbilar och de har en massa andra projekt… Vi hittar på ett narrativ utan att titta på de här bitarna. Ska man sammanfatta narrativ fallacy och den här conjunction med hur saker hänger ihop, när det egentligen känns bättre när det verkar som att det hänger ihop, så är det någonting som egentligen bara minskar sannolikheten för att det ska vara sant.

Men vi tänker tvärtom. Vi älskar berättelser och vi tenderar också att förminska fakta som inte har en förklarande roll – som att kungen dog och drottningen dog. Det hänger inte ihop. Det finns också regler i filmskapande, att man inte ska hänga upp ett gevär på väggen i första scenen om man inte avser att använda det i sista scenen. Då plockar du bort det där, eftersom det bara stör. Det som vi ofta tenderar att plocka ihop är faktorer som tur. Alltså, slumpens inverkan på en händelse eller vi tenderar att plocka bort det som kallar för ”regression to the mean” på engelska.

Jim Collins skrev en bok för några år sedan som heter Good to Great. Hans tes var att vissa företag utmärker sig, och han tog fram faktorerna som gjorde dem bättre. Vad som händer där ett antal år efter var att företagen inte var så great längre, utan då hade vi regression to the mean. Det finns en massa sådana exempel. Som Steven är en lång person som är duktig på sport och han har en mamma som inte accepterar att han ligger på sängen hemma och han kommer bli en NBA-spelare.

Det låter väl klart. Han är lång, duktig, atletisk och jobbar hårt och hans mamma pushar på. Men om vi bara tar ett steg bakåt; det faktumet gäller flera tusen människor, men det är inte alla som kommer spela i NBA för det. Man kan ha skador, otur, talangscouten kom på fel dag, man är inte på ett universitet som gjorde att man kunde spela basket.

Vi tenderar att ogilla slump och tur. Det är därför jag är ganska tydlig med att det är vissa saker som bara är ren tur. Jag önskar att jag kunde säga att det var skicklighet, men det kan ha handlat om tur.

Caroline: Men till och med när det gäller slump och tur så vill vi förklara det med att hårt jobb leder till mer tur. Så kan det vara, men jag vet inte.

Checklistor, data och experiment istället för berättelser, anekdoter och historier

Jan: Jag tror att det viktigaste är, som vi strax kommer att titta på, är att man inte bara lyssnar på storyn. Warren Buffets vapendragare Charlie Munger är ett fan av checklistor, som gör att man systematiskt kvantifierbart går igenom det innan man investerar i någonting, istället för att bara lyssna på en bra story.

En annan som borde tilltala dig är att lyssna på data istället för anekdoter, eller experiment istället för historier. Att värdera erfarenhet istället för historik, för jag kan alltid dra fram en graf under någon tidsperiod som visar på det jag vill illustrera.

Jag tror det handlar om att försöka identifiera vad man vet i förhållande till det som man bara tror.

Det kan vara lite klurigt. Jag som älskar försäljning vet att det som säljer är en bra story. Det kan man komma ihåg, att alla som kommer vilja ha dina pengar kommer ha en bra story. Vi jobbar på att göra ett avsnitt tillsammans med en polis som jobbar med bedrägerier. Han hörde av sig till oss för ett par veckor sedan. Ett tips till er som lyssnar som är poliser, ni vet att när ni skickar ett mail med er signatur så skapar det en viss reaktion hos oss mottagare?

Som när man blir stannad av polisen i en alkoholkontroll då är min första tanke: ”När drack jag senast?” Och då kan det vara sex månader sedan. Jag berättade det för vår kollega Caspian och han sa att det finns ett uttryck som heter att man rodnar som bara en oskyldig kan. Det blev jättekul och tack till er som jobbar inom försvar och vård och polismakt. Jag tycker att ni gör ett fantastiskt jobb. Men i alla fall, vi ska försöka göra ett avsnitt med honom och jag tror att det är en av de frågorna vi ska ställa då, för jag tror att alla som jobbar med att luras är sjukt bra på att väva ihop historier. Master storytellers.

Caroline: Ja, och just när det gäller storytelling så handlar det också om att man inte berättar hela historien. Då är det bättre, när man ringer i alla fall (jag bara gissar här) och ska lura någon att ta fram sitt BankID, då måste man ta en halv historia och så utspelar sig resten i den uppringdes huvud att nu har det värsta hänt.

Jan: Det sista vi ska ta här kort, apropå den tionde mannen, är att det finns en kanadensisk professor som heter Jean-Paul Rodrigue som 2008 blev ganska känd för sin aggregerade graf över en börsbubblas anatomi. Alltså, hur en börsbubbla tenderar att se ut. han sa att det är fyra distinkta faser och den här grafen kan man mer eller mindre applicera på nästan alla bubblar. Han konstaterade att oavsett om det är Bitcoin eller Tesla eller Ny Teknik-aktier eller IT-aktier på 90-talet, så tenderar de att se likadana ut.

Caroline: Ja, jag är intresserad här nu när du ska lägga upp Teslas aktieuppgång bredvid den här aggregerade anatomin av en bubbla.

Börsbubblans anatomi

Jan: Det känns som att det är lite förakt i rösten, älskling. Han säger att det består av fyra stycken faser och vi kommer att lägga ut en länk till detta, för det är en ganska intressant bild. Den första fasen kallar han för stealth-fase eller smygfasen och det rör sig ofta om smarta pengar. T.ex. här investerar man i bolag som kommer börsnoteras eller man köper bolag med rabatt. Det finns en väldigt tydlig anledning till varför man köper en hundralapp för under 100 kronor. Ofta brukar man kalla det för smarta pengar.

På Patreon gjorde vi en sådan affär under 2020 när vi investerade i ett onoterat investmentbolag. Den andra fasen är uppvaknandefasen och här kommer de mer institutionella investerarna in. Det är ofta pensionsfonder, stiftelser, m.m. Den initiala uppgången har skett och nu ser man att långsiktigt kommer detta bli en bra affär och man ersätter ofta de smarta pengarna så man gör ofta en vinsthemtagning.

Det leder ofta till att vi får se en första nedgång. Det är en liten, liten nedgång då det sker en vinsthemtagning och det kallas för björnfälla. Folk tror att det kommer björnar och björnar river ner aktiekursen och tjuren drar upp den.

Men här kommer vi hamna i fas tre, som är den så kallade bubbelfasen. Här är den främsta aktören allmänheten. Här är det då några olika saker som alltid händer. Media vaknar och säger att Tesla har gått upp från 300 till 600 dollar. Du köpte i uppvaknandefasen, alltså innan det blev populärt att äga Tesla, vilket märks på börskursen. Sedan blir det entusiasm när det går bra och sedan kommer girigheten att ”Jag vill också tjäna pengar!”, ”Det går alltid upp!” och ”Det är annorlunda nu” och man ser lite ner på de som inte köper.

Det som är så spännande med en bubbla är att den tenderar att dra in folk. Den drar in de här som är skeptiska och negativa. Sedan kommer den fjärde fasen, som är själva kraschfasen. Den är också ganska intressant för den sker nästan alltid i två steg. Först kommer en nedgång där den första fasen är förnekelsefasen. Man tänker att det går snart upp igen och det är bara temporärt. Det kan ibland ske på uppgången också, att det går ner och upp och ner och upp igen, så folk har lärt sig att det går upp igen.

När den går upp så blir det återgång till normalläget och man får bekräftat att det bara var temporärt. Sedan kommer den stora kraschen med den här rädslan och kapitulationen, när man skiter i det helt och slutar logga in. Man tänker att det här mer aktier är inte till för mig och till slut blir det en fas av förtvivlan där det faller under sitt fundamentala värde och sedan börjar det stiga igen. Det är en ganska tydlig graf.

En graf över Tesla-aktiens utveckling

Jan: Om du tittar på grafen här över Tesla-aktien sedan anm. var god dubbelkolla, inte säker på hur många år ser du den första toppen. Kursen är ganska jämn och underpresterar mot index, sedan kommer den första toppen, liten nedgång och sedan en ganska stor uppgång, liten nedgång, stor uppgång.

Caroline: Detta måste man ju se på många, många olika aktier att det kan se ut så här, Jan. Att de går upp. Det finns en förväntan.

Jan: Ja, inte så här exponentiellt. Kolla här, Tesla har fyrdubblats i värde på ett år. Den har gått från 500 dollar per aktie till över 2 000 dollar per aktie på ett år. Du ser så skeptisk ut?

Caroline: Jag måste vara i en förnekelsefas. Bubblan har inte smällt än, men jag är i förnekelse över att detta skulle vara något konstigt. Men det betyder inte att jag kommer sälja mina aktier, eller… Vi har haft den här diskussionen ju. Ska jag sälja dem nu och köpa tillbaka dem senare eller?

Jan: Du äger inte dem för att tjäna pengar.

Caroline: Men om jag kan det så är det ju ett stort plus.

Jan: Sälj dem nu på 2 000 då, du har gjort tio gånger pengarna. Du har två Tesla-aktier så det spelar ingen roll. Hade det varit 100% av din portfölj då hade jag garanterat rekommenderat dig att sälja av. Det handlar om att se det i relation.

Det svåra är inte att fatta ett beslut, utan det svåra är att bestämma storleken på positionen och affären.

Här har jag dragit ut ett Ny Teknik-index. Det ser i princip likadant ut.

Caroline: Då hade jag ändå rätt, att detta kan man tillämpa på många aktier. Så då ser hela teknikbranschen ut som Tesla-aktien. Så vad dillar du om att det skulle vara någon bubbla? Att Tesla skulle vara en bubbla? De ser ju likadana ut.

Jan: Sedan 2015 har det gått 300% så jag påstår att det är bubbla…

Caroline: Jag kan fatta om man pratar om en bubbla i en specifik aktie, absolut.

Jan: Det kan vara en bubbla i en sektor också.

Caroline: Hur kan det vara det, Jan? Finns det exempel på bubblor i sektorer? Jag tänker att det bara brukar vara enskilda aktier.

Jan: Det är klart det kan vara en bubbla i en bransch eller en sektor. IT, finans. Men betyder detta att man ska göra någonting med det här? Nej, har du en global indexfond eller en basstrategi låt det vara. Detta händer konstant. Det händer vart femte, sjätte eller sjunde år. Det går aldrig att förutsäga när det händer.

Problemet är att det är många som sa att Tesla var övervärderat på 900 dollar och hade man sålt av då hade man missat uppgången från 900 dollar till 2 000 dollar. Det är det som är så svårt att spekulera och därför bör man inte ta några större positioner. Det här är ju lekhinken. Jag har blankat för 40 000, ungefär lika mycket som du har i dina aktier.

Reflektera över dina egna tankegångar

Caroline: Kan du också se att du har ett speciellt beteende som försöker peka ut bubblor som sker eller inte sker? Jag har hört det här innan att det är nog en bubbla och sedan har det kanske inte varit det ändå.

Jan: Ja, ni som har följt mig länge vet ju att jag har tyckt att det är en bubbla i bostäder de senaste 10 åren. Men jag har haft fel. Det är det som också är det kluriga, ska jag agera på det eller inte? I majoriteten av fallen kommer jag ha fel, så i mitt stora bassparande agerar jag inte på detta, men jag agerar på det på marginalen. Jag tror vi kommer ha ett podd-avsnitt om det i framtiden att det handlar om den här strategin med haren och sköldpaddan.

Tricket är inte att vara en sköldpadda eller hare, utan tricket är att vara en skuttande sköldpadda. Du ska kunna göra både och men du ska aldrig hamna i en situation där du kan explodera. Att om jag har fel så kommer hela vår portfölj att explodera. Det är det man behöver hålla sig från.

Sammanfattningsvis, för jag tänker att vi ska runda av nu när vi har pratat i nästan en och en halv timme, tricket är att fundera antingen själv eller på din omgivning som äger t.ex. Tesla-aktier eller Ny Teknik-fonder och som pratar om det här. Vilka är dina egna argument för att äga dessa? Och de här argumenten som jag har, är det fakta eller tro eller en förhoppning eller anekdoter eller är det att jag har sett andra tjäna pengar och jag vill inte vara idioten i rummet eller är det den här fear of missing out? Vad är det som gör att jag fattar beslut på de här?

Jag funderar också på vart värdet ligger i aktien. Ligger det i det egna kapitalet? Eller är det i värdet om förväntningar om bolagets framtid eller är det en spekulation i det framtida värdet? Sedan att återigen vila tryggt i basen. Det är därför jag älskar de här fyra hinkarna. Jag gör inga förändringar i min buffert-, mellanrisk- eller min passiva hink, men jag kan däremot göra förändringar i min lekhink.

Sedan, beroende på hur stor del så klart, men vi kommer ändå ha de här IT-aktierna och snart kommer jag förmodligen ha Tesla-aktier också via en indexfond om Tesla då väljs in, om de inte redan har valts in i det här indexet. Så det handlar väl om att fundera i andra banor. Det var egentligen det jag tänkte att vi skulle prata om. Vad tar du med dig från dagens avsnitt?

Caroline: Det var kul att prata om den tionde mannen och jag tycker vi kan nog diskutera det vidare, faktiskt.

Jan: Ja, det finns en väldigt bra fråga: ”Vad är det min hjärna gör för att lura mig nu?” eller ”Vad är det andra vet som inte jag vet?” eller ”Om detta går åt helvete om ett år, vad är det som har gjort att det gick åt helvete då?” Och det kan man fråga i vilket projekt eller vilken situation som helst. Tack så hemskt mycket till dig som har lyssnat och tittat. Vi ses förhoppningsvis nästa vecka igen. Ha det så bra!

Relaterade artiklar

• Går det att konsekvent slå börsindex? - Del 4 i serien: Vad säger forskningen om sparande och investerande?

Vill du ha artiklar som den här till din inkorg?

En gång i månaden skickar vi ut vårt nyhetsbrev, som självklart är kostnadsfritt, med bloggens bästa artiklar och tips. Dessutom får du de guldkornen från 10+ års bloggande i ett par välkomstmejl. ?

Jan och Caroline Bolmeson

30 augusti, 2020

Den här artikeln publicerades söndagen 30 augusti 2020 klockan 13:44 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.