Om ekonomiskt självförtroende, ekonomi i skolan m.m.
Sök:

Om ekonomiskt självförtroende, ekonomi i skolan m.m.

RikaTillsammans #115 - En intervju med författaren och gymnasieläraren Erik Wennstam

I dagens avsnitt intervjuar vi gymnasieläraren och författaren Erik Wennstam som skrivit boken ”Du och dina pengar”. Det är ett samtal om ekonomiskt självförtroende, varför vi inte riktigt pratar om pengar med varandra, om varför vi inte lär oss ekonomi i skolan, att det trots allt finns hopp tack vare engagerade lärare som ger bonuslektioner och mycket mer. En av mina behållningar från avsnittet var när vi hamnade i diskussion om både målsättning och budget. Två områden som är viktiga men där vi faktiskt hade olika åsikt – både kring värdet med det och genomförandet av det.

En väldigt vanlig kommentar jag får höra är att ”det här borde man lära sig i skolan”. Jag håller helt och hållet med. Vi får lära oss floder, årtal med döda kungar och en hel mängd andra saker, men inte en så grundläggande kompetens som ekonomi. Ekonomi är dessutom så mycket mer än bara pengar. Det handlar om hushållning eller ”managering” (=min egen försvenskning av ”manage”) av en resurs. Vilken resurs som helst faktiskt – oavsett om det handlar om tid, pengar, energi, kärlek eller något annat.

Det var en stor anledning till att vi bjöd in Erik till podden. Inte bara är han gymnasielärare som inspirerar och belönar sina elever med bonuspass om ekonomi, dessutom har har han skrivit en bok på ämnet och sett den vitala kopplingen till beteende och den personliga utvecklingen. Vårt ekonomiska resultat är nämligen en följd av vårt beteende. Nya ekonomiska resultatet kräver minst lika mycket växt i beteende som i teknisk färdighet i pengahanteringen. Därför pratar vi om ekonomiskt självförtroende, om att inte vara dumpositiv och andra saker som är minst lika viktiga som själva portföljen. Att vi sedan inte håller med varandra om allt – t.ex. genomförande av budget, hoppas jag bara leder till spänst i diskussionen.

I veckan släppte vi ett ”mini”-avsnitt om det bästa valet man kan göra i sitt premiepensionssparande (PPM) på Youtube och Facebook. Det handlar om korta tips som är lite för små för att kvalificera som ett riktigt veckoavsnitt, men som ändå förtjänar att nämnas då de kan göra stor skillnad i ens ekonomi. Tanken är att dessa mini-avsnitt ska vara ungefär 10 minuter långa och vara väldigt konkreta. Du får gärna titta och kommentera om du tycker att vi ska göra fler sådana.

Slutligen vill jag passa på och tipsa om årets sista RikaTillsammans-workshopar som kommer äga rum nu i september. Det är en heldagsutbildning för dig som är intresserad av att ta din privatekonomi och sparande till nästa nivå, vill känna ett större lugn och trygghet i ditt sparande, skapa en finansiell ekonomisk plan, ställa frågor och träffa andra likasinnade. Datument är den 7 september i Malmö, den 21 september i Stockholm och den 22 i Göteborg. Du som är medlem i Unionen kan dessutom få utbildningsbidrag för i princip hela summan och gå gratis.

Tack för den här veckan och vi hoppas att vi ses även nästa. Då kommer det handla om: ”Om pengar inte gör dig lycklig, då spenderar du dem sannolikt fel!” :-)

Jan och Bolmeson

Lyssna eller titta på dagens avsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning:

  • 00:00:50 – Du & dina pengar : den enkla vägen till bättre ekonomi
  • 00:03:07 – Om resurssmart bränsleekonomi
  • 00:05:41 – Våra energitillgångar och energiskulder
  • 00:08:16 – Varför är privatekonomi ett tabu?
  • 00:09:43 – Inkomsten reflekterar värdet du skapar
  • 00:11:34 – Hur man kan få ett ekonomiskt självförtroende
  • 00:13:35 – Ekonomiskt självförtroende för allmänt välbefinnande
  • 00:16:35 – Våga göra fel, som Columbus
  • 00:18:22 – För många funkar det bäst med små steg
  • 00:21:03 – Om otillräckliga steg och att bara jämföra med sig själv
  • 00:24:26 – Sätt igång hjärnan med rätt frågor
  • 00:27:47 – Barnens ekonomiska självförtroenden
  • 00:30:38 – De vanligaste ekonomiska misstagen
  • 00:33:41 – Målsättningar och levnadsstandarder
  • 00:37:49 – Erics modell för SMART målsättning
  • 00:41:35 – Skolan sviker – lär inte unga ha koll på sin egen ekonomi
  • 00:43:41 – Ekonomisk medvetenhet bland ungdomar
  • 00:46:27 – Ekonomi är ett tabu på skolorna
  • 00:49:20 – Skolungdomar är intresserade av ekonomi
  • 00:53:07 – Tips till tonårsföräldrar
  • 00:55:50 – Tips till småbarnsföräldrar
  • 00:58:23 – Tips för smarta köp
  • 01:01:51 – Veckans återkommande frågor
  • 01:08:06 – Budgetering med öronmärkta konton
  • 01:12:07 – Tjäna mer eller begränsa utgifter?
  • 01:15:13 – Ett bankkonto för varje utgiftsområde
  • 01:18:15 – Viktigt att följa upp sin ekonomi, med eller utan budget

Precis som vanligt matchar tiderna bättre med videon än med poddavsnittet på grund av klippningen.

Läs artikeln istället för att se videon/poddavsnittet

För dig som är som jag och hellre läser än lyssnar eller tittar, följer nedan en komplett transkribering av hela avsnittet:

— START TRANSKRIBERING —

Du & dina pengar : den enkla vägen till bättre ekonomi

JB: Varmt välkommen Erik Wennstam. Du är ju gymnasielärare i Uddevalla, du undervisar i svenska och psykologi. Du är också föreläsare och framförallt har du skrivit boken ”Du & dina pengar: den enkla vägen till bättre ekonomi”. Idag tänkte jag att vi skulle prata om boken, om dina erfarenheter och tips, men framförallt ska vi också prata om ekonomiskt självförtroende. Lite också det här med utbildning och skola – varför vi inte pratar om pengar i skolan.

Hur kommer det sig att det blev privatekonomi och att du dessutom tog ett ganska stort steg att skriva en bok om det.

EW: Ja, det är lite otippat. Jag har alltid varit intresserad av pengar, egentligen, sedan jag var liten. Jag sålde jultidningar, julkort, letade pant och sådant. Men jag har inte varit engagerad i min ekonomi förrän i vuxen ålder i alla fall. Då, när jag själv tyckte att det var kul, och började prata med kollegor och vänner och så, märkte jag att det är väldigt många som är väldigt osäkra på det området. Att det blev en bok var att det rann över någon form av frustration att det finns så mycket att prata om, så jag måste skriva detta.

CB: Varför samlade du pant när du var liten?

EW: Det är ju jättekul att samla pant och panta det och få en peng. När man är liten så behövs inte så mycket för att göra en glad heller. Det kan ju vara kul med en femma, så kunde jag köpa en godis för det. Men det var kul att se pengar växa. Man kunde räkna dem och föra lite kassabok och så. Men det gör en egentligen inte ekonomisk. Det var mest att det var kul med pengar.

JB: För det skiljer du också på i boken. Det var någonting jag tänkte på. Nu kommer jag beskriva det som en nybörjarbok, och jag hoppas att det är ok att jag beskriver den så. Den tar verkligen grunderna och där en sak att du skiljer på ekonomi och pengar. Kan du ta det kort för den som känner sig oklar på skillnaden?

EW: Ja, det kan jag göra. Pengar har vi ju alla att göra med varje dag; våra inkomster, våra utgifter. Men att du har mycket eller lite pengar säger ingenting om hur bra du är på att hantera dem och vad du får ut av dem. Om du tar de pengar som vi jobbar ihop och ger ut i olika utgifter, så vill vi ha någon form av värde tillbaka helst. Då är man mer ekonomisk om man lyckas pricka det, än om man bara låter det hända från månad till månad.

Om resurssmart bränsleekonomi

JB: Jag gillar också det här sättet att se ekonomi mer som en managering eller hushållning. Jag tror du nämner termen ”bränsleekonomi” i boken, men jag brukar ibland tänka också tidsekonomi eller kärleksekonomi.

Man kan egentligen applicera ekonomibegreppet mycket mer brett än att bara tänka att ekonomi och pengar är samma sak. Ekonomi handlar om hushållning eller ”managering” av en resurs. Vilken resurs som helst faktiskt.

EW: Det handlar om att vara resurssmart tänker jag. Det är ork, energi, pengar, relationer, allt möjligt. Det går ju att, det låter snålt, men betala så lite som möjligt i onödan, men ändå få så mycket värde som möjligt.

CB: Jag kan också känna så att när vi pratar om att man ska vara duktig på ekonomi eller ”kunna” ekonomi, så blir det som att man får associationer till att man ska vara sparsam och dygdig på något vis. Vi pratade ju om Ramit Sethis bok för ett tag sedan och då framgick det att man kan vara väldigt medveten ekonomiskt, men ändå bara spendera jättemycket pengar på uteliv och restaurang och sådant. Men spendera väldigt lite på annat, som inte betyder så mycket för en. Det känner jag är så himla skönt, att då kan man också vara ekonomiskt medveten.

EW: Ja, det är väl två ben: ett – få det att gå ihop, två – var medveten i dina val, så lägg pengar på det som ger dig värde och glädje.

JB: Nu tänkte jag vara lite jobbig, för nu har ni snöat in på pengar båda två. Och jag tänkte hålla ekonomiperspektivet. Om vi tar energi… Ekonomi för mig handlar då om hushållning då till exempel av energi och precis som du säger, att du vill ha så lite energitjuvar som möjligt, det är ett ganska vanligt begrepp, men vi kan också prata om energiskulder. En energiskuld kan vara en person, till exempel, som är arg på en eller som man själv är arg på, eller det kan vara ett löfte man har gett, som man inte har hållit. Det kan vara någonting i trädgården som inte är färdigt och som ger upphov till en energiutgift i form av dåligt samvete eller skuld eller skam.

Våra energitillgångar och energiskulder

JB: Eftersom vi då pratar om energitjuvar och skulder, då tänker jag att då har man energitillgångar också. Man pratar ofta om att man ska göra sig av med energitjuvarna – men varför inte investera i energitillgångarna? Alltså, det som verkligen ger, om det är något husdjur, eller familjen, eller barnen. Sedan kan barnen – här kan vi vara opolitiskt korrekta – kan både vara energitillgång och energiskulder, faktiskt. En energitillgång som träning det känns bra, jag får gott samvete, jag blir glad, jag blir inspirerad. Så jag gillar, precis som du är inne på, att ekonomi inte är ett begrepp som bara behöver handla om kronor in och kronor ut. Det var mitt lilla brandtal här.

EW: Jag tycker mer det handlar om livskvalitet och jag pratar mycket om att ha ett ekonomiskt mind-set. Det handlar inte om att räkna allting i kronor och ören, utan just då att det mesta man kan göra kan man se som en investering eller en kostnad, även i ork, energi eller tid. Jag tror man får ut betydligt mycket mer av mycket i livet om man tänker så. I många fall, inte alltid.

Det gick upp för mig att ekonomi handlar om valmöjligheter. Jag tror många kan känna igen sig i att livet inte är exakt som man skulle vilja. Man vill göra någonting mer, eller om det bara var si eller så, och det är inte mycket mer till det än att man får nog göra en förändring för att nå dit man vill. Eller, i alla fall närmare dit man vill. Då kommer ekonomibiten in, både i hårda och mjuka värden.

JB: För du var inne på att det var någon slags frustration som ledde till boken?

EW: Jag tyckte att det var så roligt att prata om detta med vänner och kollegor och så vidare. De här sakerna angår allihopa. Vi håller på med pengar varje dag, på olika sätt och det har att göra med hur vi kan leva vårt vardagsliv. Men det är en vit fläck på mångas karta. Det hänger nog ihop med ganska många saker. Dels det här att vi har ett klimat där vi inte pratar ekonomi. Vi kan prata pengar, litegrann, men man pratar inte med folk om vad de har för räntor eller hur de gör i sin privatekonomi, kan man säga.

Varför är privatekonomi ett tabu?

JB: Jag förväntar mig inget svar, men jag blir nyfiken…. Hur kommer det sig? Vi har suttit på middag med bekanta där vi har insett att det är mer ok att prata om sex än att prata om pengar. Jag pratar mycket hellre om pengar.

EW: Det är märkligt egentligen, men jag håller helt med dig. Även med om du tänker på bussen, du kan höra folk prata om vad som helst där också.

CB: Det har mycket att göra med vårt egenvärde, det här med hur mycket man får i lön. Det har vi pratat om tidigare. Man kan koppla sitt värde till lönen, även om det egentligen inte hänger ihop.

EW: Det är väl mycket fokus på just siffran. Vi vet om att en hög lön automatiskt är någonting bra och en låg lön skulle vara någonting dåligt. Men det säger ingenting om vår ekonomi egentligen – alltså hur jag hanterar pengar och vad jag får ut av det. Men kan jag lära mig av en kompis hur de förhandlade räntan eller vilka abonnemang/kreditkort/upplägg de har och så. Det är ju fantastiskt att kunna dela det.

Nästan alla har någonting att ge. Vi gillar att få komma med någonting och vi har mycket att lära också, så det blir ju ett väldigt stimulerande ämne att prata om.

Inkomsten reflekterar värdet du skapar

JB: Någonting som slog mig nu när du pratade, som jag inte har tänkt på innan… För även om vi har pratat om värdet, och att man inte är värdet på sin lön, och eftersom vi inte får så mycket feedback i andra sammanhang så blir lönen typ den enda feedbacken vi inte pratar om. Det är som du säger – hög lön bra, låg lön dåligt. Men grejen är, varför tänker inte jag så? Eller hur har jag lärt mig tänka annorlunda? Jag tror att det är Claes-Erik igen, min gamla mentor, för han sa:

Din ersättning är en feedback från dina kunder på vilket värde du skapar för dem. Inget annat.

Skapar du mycket värde kommer de att betala mycket. Skapar du lite värde så betalar de lite. Då är det inte mig det handlar om, utan det handlar om värdet jag skapar. I samhället har vi valt att värdera vissa saker lägre, men det handlar inte om personen. Jag kan också utföra en tjänst som har väldigt lågt värde, eller hur? Och sedan tror jag att det också är för att jag har lärt mig att om du skapar ett värde som hjälper människor att få det de vill ha, så kommer de hjälpa dig att få det du vill ha.

EW: Jag tänker att ekonomin hänger ihop med våra möjligheter att förverkliga olika delar av livet som vi vill ha, och det är man ju värd, tänker jag. Och även om man inte själv tycker att man är värd det så är kanske ens barn värda det, eller ens partner. Man har ju dels sig själv idag, men man har också sitt framtida jag. Det finns så mycket man kan göra om man börjar tänka framåt litegrann, för att ge sig själv en bra framtid.

Hur man kan få ett ekonomiskt självförtroende

CB: Hur tycker du att man kan göra då om man kanske inte har ett ekonomiskt självförtroende och inte tycker att man är värd högre lön, till exempel, eller pengar på sparkontot. Så kan det vara, att man inte känner att man är värd det. Vad gör man då för att ens framtida jag ska få ha det?

EW: Det är knäckfrågan.

Det finns undersökningar som visar på att otroligt många, alltså nästan var tredje svensk, har lågt självförtroende kring ekonomi.

Erik Wennstam

Man känner oro och ångest. Och det verkar som att kvinnor har generellt sätt ännu lägre ekonomiskt självförtroende och det är inte så lätt att bara börja. Du kan också ha en bakgrund som hindrar dig, social bakgrund eller dåliga erfarenheter. Och det är inte lätt att bara börja. Det kan låta så lätt att säga det.

Samtidigt är det så att ganska små förändringar kan göra väldigt stor skillnad, som man märker ganska fort. Det är inte så att man kanske vänder om sin ekonomi på en femöring. Jämför det med om du ska ut och börja springa eller träna, till exempel. Det som krävs är att du måste börja intressera dig för det du vill uppnå. Man måste bestämma sig. Vill jag i den riktningen så måste jag nog ta mig dit, eller ta ett steg i den riktningen. Sedan ska man inte vara så rädd att misslyckas. Eller misslyckas… Man ska våga testa.

JB: Jag brukar säga ”våga lyckas missa”. I boken skriver du om att ett ekonomiskt självförtroende är förknippat med ett allmänt välbefinnande och att äga sitt liv. Kan du utveckla hur du tänker där?

Ekonomiskt självförtroende för allmänt välbefinnande

EW: Eftersom så mycket kokar ner till ekonomin och pengar, även om vi kanske inte vill erkänna det alltid, men som sätter ramarna för vad vi kan göra. Så det är mycket lättare att nå någonstans om du vet vart du vill och är på väg. Och vågar tro på att du är värd det.

JB: Jag tror precis som du säger, att det handlar många gånger om att våga ta beslutet. Att liksom veta varför det är viktigt. Där är min upplevelse att ibland handlar det om att jag är trött på att ha det så som jag har det och där kan jag hitta energin till att göra en förändring. Och ibland så kan det handla om att jag är inspirerad av att jag vill ha en annan framtid, och därför tar jag tag i det.

EW: Jag tror att det många som fastnar i just det här med att jag är trött på att ha det som jag har det, men man tänker kanske inte lika mycket på hur man skulle vilja ha det istället. Därför börjar jag tänka i de banorna… att så här skulle jag vilja att det är och så här skulle jag vilja att det är, och jag kanske inte kan nå dit den här veckan, men vad skulle första steget för att komma i den riktningen vara? Då är man på väg.

JB: Jag tänker två grejer när du säger det. Det första är att när man inte vet sina mål så vill vet man vad man inte vill, då blir det som om någon skulle fråga vart vill du resa på semester, så svarar man att man inte vill till Ica.

CB: Jag tror också att det är en träningsfråga och när man har tränat upp det här med att inspireras av sina mål och sätta upp mål, så kan man göra en double whammy; jag vill inte ha det så som jag har det nu, jag skulle vilja ha det på det viset. Det är en träningsfråga.

JB: Jag tror också att det är det vi var inne på innan, att man behöver prata med andra människor. Våga ta hjälp, faktiskt. Jag måste också säga att jag satt och läste på en blogg som jag har hittat, ”Barking up the wrong tree” av Eric Barker, fantastisk blogg, där han intervjuar en amerikansk soldat som desarmerar bomber. En EOD-technician.

Då pratar de om hur håller man sig lugn i en stressad situation eller en jobbig situation, och då säger de att man ska fokusera på det som funkar i ditt liv. Hur litet det än är. Han berättar att den höll på att sprängas och det var femton sekunder kvar och han var insnöad under vatten och men han sa att han kunde fortfarande andas.

Så sa han att detta är bra, då kan jag ta nästa steg. Fokusera på det positiva och fokusera på nästa steg. Inte tio steg fram. Det är ofta så vi gör… Alla trafikljusen ska vara gröna innan vi sätter oss i bilen, på en ekonomisk resa. Men vi gör inte så nere i stan, att nu ska jag ner till Centralstationen men jag startar inte nyckeln förrän alla trafikljus är gröna.

Våga göra fel, som Columbus

EW: Sedan är det så här också att nästan alltid är det så att gör du någonting så kommer du få ut någonting av det.

De flesta väljer kanske att inte göra någon förändring alls, och då sker det ingenting. Det skriver jag om i boken att Columbus till exempel, han var helt fel ute. Han tog fel kontinent, men det blev ju någonting i alla fall. Det är bra att veta vad man vill, men man kanske inte alltid vet vart man hamnar. Men det blir ju någonting.

JB: Precis, men jag måste säga att jag höll en föreläsning typ i Umeå vid något tillfälle, och så sa jag att vi sätter oss i bilen och så kör vi till första trafikljuset och hanterar det som behöver hanteras. För ni provpackar väl inte bilen förrän ni åker på semester? Men då var det naturligtvis en då som räckte upp handen och sa: ”Jo, det gör jag.” Men i boken också så skriver du så här att det finns olika sätt att träna sitt ekonomiska självförtroende. Och då skriver du att det handlar om att: ett – sluta skjuta upp, två – intressera sig, tre – avdramatisera och så skriver du våga, våga, våga att tänka om och inspireras av andra men jämför med dig själv. Kan du kommentera varje punkt? Om vi börjar med den första, att sluta skjuta upp.

EW: Ja. Man kommer inte ifrån det, utan någon gång måste man ta steget. Precis som jag sa här med träning eller ut och springa. En klassisk grej är att man ”skulle vilja” spara, men man har inte gjort det, eller jag vet att jag ”borde ta tag i det där”, eller ”jag borde hålla bättre koll på min ekonomi, så att jag inte får det här månadsslutet som jag brukar ha”. Ofta vet man vilka frågetecken man har eller vad som är problemet och det är jättebra. Folk kanske brukar ducka för dem, men jag tänker att frågetecken eller problem är det bästa, för du vet du faktiskt vad ditt första steg skulle kunna vara.

För många funkar det bäst med små steg

JB: Kan det också vara så att ett vanligt misstag i detta läget är att man tar för stor grej? Detta är typiskt mig: nu har jag inte tränat på tio år, nu jäklar, nu ska jag träna fyra gånger i veckan. Not gonna happen, liksom.

EW: Det är som alla nyårslöften. Alla blir pigga och köper gymkort. Vi är ganska olika, nu är jag igång, men jag tyckte om att ta ett stort helhetsgrepp, men jag kände mig inte heller hotad av situationen, även om det var utmanande. Men tycker man att det är lite hög tröskel att gå över så ta någonting väldigt litet. Alla har olika situation, men sätt ett jättelitet sparmål på en vecka då och försök få ihop det och ge dig en klapp på axeln för att du fick ihop femtio eller två hundra kronor eller fem hundra kronor.

JB: Ett tips jag brukar ge dig där…

Jag gillar ju de här gratiskreditkorten med mikrosparfunktion, där man kan ställa in att spara exempelvis fem kronor om dagen, så drar de fem eller tio kronor om dagen till ett annat… Då märker man liksom inte ens det och över tid blir det supermycket.

Jag gillar mikrosparande och trots att vi har mycket pengar så håller jag fortfarande på med mikrosparande. Så det var sluta att skjuta upp. Nummer två: intressera sig.

EW: Ja, man måste välja att intressera sig. Det är lite samma ska där som att sluta skjuta upp. Ta tag i det. För det mesta är svårt när vi inte har förstått grejen, då blir det tråkigt. Men om jag tar den här saken som hur funkar pensionen eller hur skulle jag kunna mikrospara och börjar intressera mig för saken… Ta reda på mer så att jag förstår vad det handlar om, då är sannolikheten att det blir lite kul också, därför det kommer bli kopplat till att jag kan klara saker och jag kan uppnå det här, det här och det här.

JB: Ibland så kan det vara svårt att veta vad det innebär rent konkret att intressera sig. Men ett tips jag brukar ge när jag får den frågan det är att man kan prata med en annan person. Säg så här: ”Vet du vad, jag tycker detta med sparande är skittråkigt, men nu har jag bestämt mig att den här månaden så ska jag lära mig någonting. Vad är ditt tips? / Hur gör du?” Bara samtalet kommer göra att det blir roligare, för plötsligt är man inte ensam, man har en dialog, man kan fika om det.

EW: Precis, man kan fika om det. Man behöver inte ha så mycket svar. Man behöver inte kunna komma med så mycket, utan att snacka gör ju att det sätter igång någonting i huvudet.

Om otillräckliga steg och att bara jämföra med sig själv

JB: Jag har gjort vartenda misstag i boken, men jag kommer ihåg när jag skulle köpa Runners World och det första jag läste handlade om ett ”ultramaraton”, och då kände jag att jag kan inte ens springa fem minuter. Jag vet inte om det var Moa som sa det, min coach, att:

Jan, sätter du upp dig själv för att lyckas, eller sätter du upp dig själv för att misslyckas? Alltså, har du ett track record i detta område? Förtjänar du att köpa Runners World eller Dagens Industri eller gå med i Aktiespararna. Har du det track-recordet?

Alltså, har du den historiken, eller pratar vi ladda ner ett kort och sätt igång och mikrospara?

EW: Det är rätt nivå. Det är därför vi har trappor egentligen. När vi ska upp till en våning från en annan så är det ingen som ger sig på att hoppa. För det går inte. Vi tar steg för steg och man märker knappt hur högt man kommer. Men vänder man sig efter fyra-fem steg så är det ett ganska stort hopp ner om man ska hoppa. Så är det mycket även i personlig utveckling och ekonomi också, att ta man de här små stegen och vänder sig om efter ett tag så ser man att man har kommit en bit.

JB: Vår vän Niklas Delmar han pratar alltid om ”lilla stegets kraft”, för han säger att tricket är att ta otillräckliga steg. Han säger att ett otillräckligt steg med att ta tag i räkningar, sa han, det kan vara att flytta pappret från köket till skrivbordet, och det är helt good enough. För han säger att om du gör ett otillräckligt steg per dag, så på ett år har du tagit 365 otillräckliga steg. Och 365 otillräckliga steg tillsammans blir väldigt tillräckliga. Jag tror till och med att du har det citatet i boken, på en vänstersida. Att framgång är summan av många små… något åt det hållet.

EW: Och sedan kom vi in nästan på sista punkten där också, att ta inspiration av andra, se hur andra gör för poddar, bloggar, kolla på insta och så vidare och se hur andra gör. Men man ska inte jämföra så mycket med andra, det är väldigt också. Vi tittar gärna på de som har lyckats bättre och automatiskt så kommer du känna dig sämre. Så inspireras men jämför bara med dig själv, de här trappstegen. För ganska så snart får man självförtroende och mer pepp att ta mer steg, för man märker att det går ju.

JB: Jag håller helt med. Vi är så himla sneda när vi jämför oss. Vi jämför oss alltid uppåt och alltid på ett sätt så att vi mår dåligt. Och helt ärligt, vi har ingen aning. Jag brukar ta det här exemplet… Jag tror att genomsnittslönen i Sverige är 28 000 kronor, eller något sådant, och då kan vissa tycka att det är mycket och vissa tycker att det är lite, men med 28 000 kronor tjänar du mer än 99,2% av jordens befolkning.

Tjänar du 38 000 kronor i Sverige tjänar du mer än 92% av alla svenskar och mer än 99,8% av jordens befolkning.

Det där är roligt för ibland hör man på nyheterna att man protesterar mot Wall Street – den där ena procenten – och jag tror inte att det är så ofta vi tänker att den ena rikaste procenten det är vi här i Sverige. Vi vill ju alltid tro att det är någon annan.

Sätt igång hjärnan med rätt frågor

CB: Jag tycker att de här punkterna är jättebra och jag tycker att den som är mest spännande är det där att bestämma sig för att intressera sig. För det tror man kanske inte att man kan, att man kan ha herravälde över sin hjärnas intressen, men det går ju.

EW: Ta en relation. Så fort förälskelsen är över så bygger den på att man väljer att intressera sig. Man väljer att fortsätta bygga på kärlek, eller hur? Det är samma grej som vi gör hela tiden. Vi kan det egentligen, om allt nästan, men inte pengar. För det ska vi inte prata om.

JB: Det är en grej vi inte har tagit och det är den fjärde punkten för ekonomiskt självförtroende, att tänka om.

EW: Yes. De mesta banorna vi tänker i är automatiserade och tar man från mitt liv som lärare… nu raljerar jag litegrann, men ”jag är trött”, ”jag fattar inget”, ”jag fryser”, ”när slutar vi?”. Det är det här automatiska tänket som är igång hos många och det skapar kanske inte de bästa förutsättningarna för att bli pepp eller lyckas så bra som man skulle kunna göra i skolan. På samma sätt är det i ekonomin också då. Så där skulle jag vilja ha det, men vi har inte råd. Istället för att tänka: ”Hur kan vi få råd med det där?”

Man behöver inte vara så här ”dumpositiv”… ibland är livet skit och ibland är det besvärligt. Jag gillar kanske inte alltid att säga positivt tänkande, men jag gillar att säga konstruktivt tänkande.

Erik Wennstam

Vi kan ta makten över de här automatiska tankarna som kommer upp och tänka annorlunda. Om vi nu tar den här skolsituationen… Om jag säger att det är svårt eller jag fattar inte, då har du sagt till hjärnan att det här förstår du inte och därför är den smart nog att stänga ner. Varför slösa energi på någonting som inte kommer gå? Istället för att säga att det här var lurigt, hur ska vi kunna lösa den här biten? Då sätter du igång hjärnan istället. Du har ofta mer kapacitet och mer svar än vad man tror att man har, om man ställer rätt frågor till hjärnan.

JB: Det finns en fantastisk bok på det där. När jag skulle bli chef fick jag en bok av barnpsykologen Jesper Juul, som handlar om ditt kompetenta barn. Och min mentor sa att den funkar lika bra för vuxna som för barn. Och där vet jag också att han skrev att istället för att säga att det är svårt, ska man säga att det är ovant. Det kör vi med våra barn och med varandra, att detta är inte svårt, det är bara ovant. Jag blev så glad för Freja kom här om dagen och sa: ”Pappa, jag kan inte detta än.” Och jag ville göra en liten victory dance där.

EW: Yes, och då har man redan sagt till sig själv att man kommer kunna det. Så det är konstruktivt tänkande eller växande eller flexibelt mind-set, som det kallas.

Barnens ekonomiska självförtroenden

JB: Är det någonting mer du kommer att tänka på kring ekonomiskt självförtroende?

EW: Jag tycker nog att vi har summerat det ganska väl där. Välja att intressera sig, våga testa litegrann, även göra fel, och våga fråga. Våga snacka och våga ta upp det. Också det med att träna sig i att tänka konstruktivt. Det gör man kanske inte heller över en dag, men man kan göra det över tid. Sedan också att vara försiktig med vem man mäter sig med. Ta intryck av andra, inspireras, men tävla eller jämför dig bara med dig själv. Då är oddsen att man kommer nästan alltid bli bättre.

JB: Jag blev så himla glad när jag läste detta i din bok, för detta är typ den enda andra boken än min egen där jag har sett detta med ekonomiskt självförtroende. För vi tog upp det mycket i sammanhanget av barn och nu när vi var ute och käkade lunch så sa du att det handlar inte bara om barn, utan att det handlar minst i allra högsta grad både om ungdomar och även vuxna. Och att det här ekonomiska självförtroendet egentligen är långt mycket viktigare än summan pengar, faktiskt.

EW: Du ger dina barn en mycket större, eller viktigare, gåva, om du har gett dem ekonomiskt självförtroende och tillit till sin förmåga där, än att de får någonting på kontot.

CB: Jag tror också att det börjar med en själv, mycket. Om man har barn är man nästan skyldig att själv skaffa sig ekonomiskt självförtroende, om man vill ge det till sina barn. Det går inte att tro att de bara ska få det om jag gör någonting, som att ge dem pengar.

EW: Pengar är alltid färskvara. De kan du förbruka fort, egentligen. Medans kunskapen sitter för livet. Har du både kunskap och pengar så kommer du kunna förvalta dem väl och då kommer de kunna ge dig förutsättningar att uppfylla drömmar.

CB: Jag tycker också som vuxen att man kan ha ett helt annat samtal med sina barn om man själv har det ekonomiska självförtroendet, istället för att bara önska det för sina barn.

JB: Men kan man vända på det? Hur vet man att man har ett bra ekonomiskt självförtroende?

EW: Jag skulle nog säga lite snabbt så att det är väl när ekonomiska frågor är en kluring eller ett problem, snarare än ett hot. När man kan ta som att det är någonting man ska lösa. Man vet inte hur, men man ska fixa det. Då kan man säga att man har gott självförtroende.

De vanligaste ekonomiska misstagen

JB: Vad ser du som de vanligaste misstagen som människor gör i sin ekonomi?

EW: Dels så ser jag att man inte tar vara på den som man skulle kunna göra. Alltså, pengar är egentligen lika med möjligheter. Man är värd att ta vara på det. Men de allra flesta är ganska passiva i hur man hanterar sin ekonomi, både det här med utgifter kontra inkomster, men även vad man gör av till exempel sparande och investeringar. Att man inte tar tag i de möjligheterna som man faktiskt har på bordet.

JB: Jag tolkar det som att du säger att man låter ekonomin leva sitt eget liv. Det är som att ha en hund. Den finns där, men det är inte man själv som håller i kopplet och bestämmer vart man ska gå. Eller ännu värre, att den drar en.

EW: Visst är det så. Det är många som är jagade eller dragna av sin ekonomi. Jämför man med en hund, tänk vad kul man kan ha med en hund, egentligen. Vad bra den kan må, om man är med och styr upp den.

JB: Vilken konstig metafor detta blev, men väldigt rolig. En sak som jag tänkte, som faktiskt slog mig med din bok, det var att du skrev det här med matsvinn.

EW: Ja, det är galet.

Det finns statistik som talar för att ungefär var femte matkasse som köps hem, slänger man i form av rester eller att det inte äts upp.

Erik Wennstam

Som jag skriver i boken, handlar du mat för 4 000 så kastar du en tusenlapp. Om du köper för 5 000 så äter du upp 4 000 och kastar en tusenlapp i soporna. Det är helt barockt. Och inte minst miljöaspekten i det.

CB: Det är nog det att vara passiv i sin ekonomi då, att man kanske inte har planerat ordentligt.

JB: Ja, men för mig blir det så väldigt illustrativt det där du sa nu med matsvinnet. För jag har pratat om liknande när vi ger rådet till folk att automatisera 10% sparande. Sedan frågar man de här människorna tre månader senare eller sex månader senare om de saknar de sista 10% i sitt liv. För då lever de på 90% av sina inkomster – det är som att du har fått en lönesänkning – men folk märker ingen skillnad. Då kan man fråga sig vad de pengarna gjorde innan.

EW: Det är det som är lite skillnaden, det här med att man kanske har tillräckligt med pengar, men man har inte haft någon bra koll på sin ekonomi, för att man inte har optimerat den. Man klarar sig tydligt bra på de där 90% och de 10% har bara flödat iväg. Jag hävdar till och med i boken att de flesta sjabblar bort ungefär 20%.

Målsättningar och levnadsstandarder

JB: Ja, precis, så det finns mycket potential. Är det något mer misstag som du skulle säga? Förutom att man inte pratar med varandra, man tar inte hjälp av varandra, man är passiv…

EW: Ja, man borde ju våga drömma större. Sätta mål. Inte bara i här och nu eller detta året, utan hur man vill ha det om tio år eller fem år eller tjugo år. Det är nästan nyckeln till att få en bra ekonomi, att ha någonting att bygga emot.

JB: Ja. Får jag fråga vad dina mål är?

EW: Mina väldigt långsiktiga mål, förutom att göra en resa nästa år, och så vidare, men långsiktigt så är det att inte vara beroende av lönearbete ända upp till pensionsålder. För det är en stor skillnad för de som måste jobba till 65 eller 70, eller vad det nu blir, jämfört med de som kan välja hur de vill jobba när de är, säg, 55 eller 60. Så det har jag som konkret mål.

Det har att göra med att jag vill kunna välja. Det är tycker jag är det stora värdet med att ha en sund ekonomi också – att kunna välja. Jag kanske visst vill jobba vidare, men jag vill inte vara tvungen.

CB: Jag tror att både du och jag Jan tycker att det är svårt med det här med mål.

JB: Jag personligen… Jag vet att du skrev mycket om smarta mål och jag har lite med flit inte tagit upp det, för att jag själv gillar inte mål. Så det var faktiskt en grej jag inte gillade i boken. Men, det handlar egentligen om att… Och jag är inte klar med den här processen, så jag säger inte att du har fel, utan tvärtom, den modellen du använder är skitbra. Men jag tänker mer på mål och standarder.

Mål är någonting som vi uppnår och så sedan är det färdigt. För mig så var det så att till exempel PT funkade dåligt som ett mål, för jag vill snarare ha en standard att jag vill leva hälsosamt. Och det blir inte tidsatt, för det ska pågå från nu tills jag dör. Så jag menar inte att mål är dåligt, men det behöver vara mål och en standard. Så skulle jag nog tänka. Jag vet inte om jag var flummig nu… if it makes sense.

CB: Jag sitter och tänker på mitt eget sätt att sätta mål. Det är inte heller så att jag skulle vilja en viss typ av bil, utan mer som en känsla liksom. Jag vill röra mig mot till exempel harmoni, och då är harmoni som ett berg och jag rör mig mot berget, med olika typer av steg. Jag tror att alla människor har lite egna system av målsättning. Det som gör det svårt att prata om det är nog för att de är så olika och att alla går inte igång på det där med prylmål, eller vad ska man säga, superkonkreta mål. Det kanske är mer en känsla av hur man vill ha det i vardagen och så.

EW: Det handlar jättemycket om självkännedom. Det är jättelätt för oss att sitta här och säga att man ska sätta upp mål för det eller det. Men man har mål på olika nivåer och på olika sätt. En del mål kanske handlar mer om att uppnå ett tillstånd eller en standard. Men om du bara återkommer till det här med att räkna mål i kronor och ören igen. Hitta på att någon har 20 000 kronor i lön. För många så rinner pengarna mellan fingrarna.

Skulle man kunna ta vara på låt säga att 10% försvinner varje månad på oreflekterade utgifter. Skulle man kunna ta vara på dem så har man ju köpt sig knappt en och en halv månadsinkomst per år, som skulle kunna göra att man har råd att vara mer ledig eller att man kan öppna det eller det. Alltså, på ganska kort sikt. Ett år. Det tror jag många kan ta till sig. Kortsiktiga. Inom ett år kan jag nå detta.

Erics modell för SMART målsättning

JB: Där tror jag att din modell med smarta mål och specifika mätbart tidsatta… det funkar skitbra. Jag vill ha en buffert på 20 000. Där tror jag att vi kan vara lite dryga, för vi hade ju de målen, att vi ska ha 100 000 på kontot eller så, och då är det uppnått. Sedan har vi börjat skifta mer till hur vi vill ha det över tid och då har vi knökat med den SMARTA målmodellen, för att den inte passar riktigt.

CB: Men jag tycker också att den är superbra. Om jag skulle helt börja om med min ekonomi, skulle jag absolut följa SMARTA mål.

JB: Kan inte du ta den på tre minuter? SMARTA mål. För den som inte vet.

EW: Ja, S.M.A.R.T. är en förkortning, som står för att när du sätter ett mål ska det inte vara en önskan bara, som ”jag vill ha mer pengar”. Det är diffust och svårt att nå. S står för att det ska vara mer Specifikt. Det kan också ha med annat att göra. Om vi tar spring-exemplet igen. Jag vill kunna springa fem kilometer, då vet man vad det är. Det är specifikt. M står för Mätbart. Det ska kunna gå att checkas av. Du vet om när du har nått 10 000 på ditt sparkonto, för det går att kolla.

A står för att det ska vara Attraktivt för dig också. Det finns jättemånga kloka mål som vi kan sätta upp… allt ifrån ekonomi till hälsa. Men jag kanske inte bryr mig, och då blir det inget mål som man kommer att kämpa för. Det måste slå an någonting för mig och det kan ha att göra med att jag laddar det med någonting som betyder mycket för mig. Om jag uppnår detta så kommer det betyda det här för mig.

Sedan är det bra om det är Realistiskt. Du bör kunna nå det. Vi sätter inte ribban tre meter upp. Så sätt realistiska mål på rätt nivå. Så kan du sedan höja ribban senare, i så fall. T står för Tidsatt. Det måste ha en gräns där du stämmer av det, om du har uppnått det eller inte. Om du ska fortsätta… Så jag ska ha uppnått detta på en vecka eller en månad, ett halvår eller ett år. Men inte ”någon gång”. Så SMARTA mål är en modell för att göra det otroligt konkret.

JB: Jag hade ett långt samtal med Charlie om det här och en kompis till mig. Vi la till ett A, ett sista, som stod för Aggressivt. Vårt resonemang då, om jag inte minns fel, var så här att Realistiskt kan på sätt och vis vara begränsande. All forskning visar att självförtroende-muskler kommer när vi anstränger oss lite mer än vår förmåga. Det ska inte vara det här att jag har inte sprungit fem kilometer, men nu ska jag göra ett ultramaraton – för det är inte realistiskt.

Men jag kanske ska börja… Istället för att springa 1000 meter kanske jag kan springa 1250 meter. Det ska vara lite aggressivt. Jag ska svettas lite på överläppen, men det ska fortfarande vara inom min förmåga.

Skolan sviker – lär inte unga ha koll på sin egen ekonomi

JB: Du har ju skrivit en jättebra debattartikel i Aftonbladet. Sedan vet jag inte om det var du som satte rubriken, för vi själva har erfarenhet av Aftonbladets sensationsrubriker, men det var ändå en poäng i den, för du eller de skrev: ”Skolan sviker – lär inte unga ha koll på sin egen ekonomi”. Kan du inte berätta mer om både debattartikeln och din poäng i det här?

EW: Det kan jag absolut, och inget ont om skolan heller. Jag jobbar själv som lärare och tycker att det är oerhört viktigt med olika former av bildning och utbildning som vi får med oss. Men vi kan inte sticka under stolen med att de flesta studenter går ut utan att fått med sig så mycket på fötterna när det gäller ekonomi och privatekonomi, när man ska ut i vad vi ändå får kalla för vuxenlivet.

Det tycker jag är ett svek. Det är en sak som angår både individen själv och deras förutsättningar till ett gott liv, för de allra flesta får treva sig fram och sedan blir man vuxen och så får man uppfinna det här hjulet. Det kanske tar fem, sex, sju, åtta år att landa det. Men det är också en samhällsangelägenhet att vi utrustar ungar med ett gott ekonomiskt självförtroende och god grundkoll, tänker jag. Vi är väldigt måna om att man ska kunna simma tidigt i skolan och vi ska ha idrott och det är fantastiskt viktigt, för vi vet att god fysisk hälsa gynnar oss hela vägen.

Men det här är också en folkhälsa-aspekt, skulle jag säga. Hur du hanterar pengar och ditt förhållande till pengar och din, vad ska man säga, ditt känslomässiga förhållande till pengar också, det styr så mycket av de beslut du kommer kunna ta. Dels att undvika att göra dåliga beslut, men också att vi missar väldigt många kloka vägar, som man skulle kunna välja. Därför att de flesta av oss får sin lön och man lever sitt månadsliv och sedan tar pengarna slut och förhoppningsvis så räcker de typ till nästa påfyllning. Sedan gör man samma sak igen. Det här gör man – om man tar studenten nu och börjar jobba direkt – så gör man det i 50 år, tills man går i pension. Och ingenting händer.

Ekonomisk medvetenhet bland ungdomar

CB: Vad skulle kunna vara annorlunda där om man nu hade fått lite på fötterna ekonomiskt från skolan? Hur skulle det kunna påverka samhället? Jag blir så intresserad av denna fråga.

EW: Det är på väldigt många plan, men tittar man till exempel på det här med att det är väldigt många som utnyttjar krediter, smålån, och skuldsätter sig… Men vi har även ett större perspektiv på det. Konsumtionssamhället som vi har idag är inte helt hållbart; varken för planeten eller för vår personliga ekonomi. Vi köper ju, eller vi ska jag inte säga, men många köper till största delen sådant som inte ger så mycket värde, eller hur? Och det handlar om att ha självkännedom kring ekonomiska beteenden och att ha en annan känsla för pengars värde.

Jag menar, 1 000 kronor för ett par skor, det är ju jättekul, men om jag börjar mäta i det vad det kostade mig att få de 1 000 kronorna från början. Hur mycket har jag jobbat, till exempel? Är skorna då värda si och så många timmar på jobbet? Så kan man göra mer och mer värderade beslut.

Sedan ska man komma ihåg att många barn och många unga får detta hemifrån, men väldigt många får det inte. Det var någon undersökning jag läste som sa att ungefär en kvarts miljon barn och unga växer upp i hem med ekonomisk utsatthet. Sedan har du många fler som inte får koll hemifrån. Det gör att alla de här får upptäcka saker som de egentligen ganska enkelt kunde ha fått till sig tidigare.

CB: Ja, det kan hända att man aldrig upptäcker det. Det tog lång tid för mig innan jag började tänka att ok, nu har jag fått någonting här för 1 000 kronor och det tar tagit den personen si och så många timmar att jobba ihop det här. För mig själv liksom, en ögonöppnare, på pengars värde… det tog väl 30 år.

EW: Sedan ska jag inte vara sådan och utelämna hemkunskapen och samhällskunskapen i skolan, för det finns jättemånga duktiga lärare som gör jättemycket. Men problemet är att tar vi hemkunskapen, som finns i grundskolan, det är grundskolans minsta ämne, det tar samma antal timmar som det har haft i årtionden, men man har knölat in ännu mer innehåll. Privatekonomin är en liten del. Det är jättebra att få det i grundskolan, men det är ändå årskurs åtta eller nio som det händer i. Vi saknar det nästan helt i gymnasiet, där du ändå är på gränsen till vuxenlivet. Det finns med i en kurs som heter Samhällskunskap 1, en jätteknökad kurs också, så det blir en liten, liten bit.

Ekonomi är ett tabu på skolorna

CB: Varför är det en sådan liten bit då? Med tanke den samhällspåverkan det har.

EW: Jag skulle gärna vilja se mer siffror och forskning på vad det skulle kunna betyda. För jag är av den meningen att det kostar jättemycket med okunskap. Sedan finns det folk som tjänar på människors okunskap också, men precis som att vi tycker att det kostar mycket om människor har fysisk ohälsa, så kostar det mycket att vi inte har en god ekonomisk hälsa, tänker jag.

Det är tabu. Om vi tar skolans värld, vi kan prata om sex och många personliga frågor, men inte ens i skolan pratar vi om pengarna. Vi kan prata om pengar på det sättet som man gör i ämnena, men vi pratar kanske inte om ekonomi på det sättet och personliga ställningstaganden, för då blir skolan färgad kanske och det vill man inte.

JB: För några år sedan föreläste jag professionellt 150 dagar om året och då var jag så att jag tycker att man ska ha ett pro-bono konto. Så sa jag att jag kan komma ut till min gamla gymnasieskola för att prata för eleverna. Och jag vet inte, jag lovar i hälften av fallen, så tackade skolan och lärarna nej, och så sa de att våra elever är inte intresserade av det här. Och jag bara va?

Jag har föreläst på skolor där de har sagt att våra elever är inte intresserade, men jag bad dem att ge mig chansen. Två timmar senare satt de fortfarande där, till och med eleverna de hade problem med. För man säger: ”Hur många av er vill kunna gå i pension när ni är 40?” eller ”Hur många av er vill ha en Ferrari när ni fyller 30?” Och då insåg jag att det är inte eleverna det är fel på, utan det är lärarna som kanske tycker att ekonomi är tråkigt. Och i min dåliga stund så tänkte jag att tänk om det inte är ekonomi som är tråkigt, utan din ekonomi som är tråkig. Sedan projicerar man det på eleverna.

Nu känner jag inte dig Eric, men jag misstänker att trots att du kanske inte har det på ditt skolämne, så gissar jag att du pratar om ekonomi i dina ämnen, för att det är en del av dig. Det går alltid att väva in.

Skolungdomar är intresserade av ekonomi

EW: Jag har ju det här som belöningspass. Jag måste sköta mitt jobb så klart och göra mina kurser, men jag märker också att om jag ger någonting som är viktigt på riktigt för dem – för det är som du säger, de vill ha detta – då gör jag så att flyter ett moment på bra och de gör det de ska och vi har disciplin och vi jobbar aktivt och effektivt, då ger vi sådana belöningspass där vi får ägna oss åt sådant som de vill. Och det brukar bli väldigt mycket ekonomifrågor.

Jag har ju yrkeselever på Vård och Omsorg. Många av de går ut och jobbar direkt när de har tagit studenten. 20 år gamla och vi räknar med att de får jobba tills de är 50 i alla fall. Så räknar man med att de får 20 000 kronor i lön. Så tar vi tre elever: A, B och C heter de. A kommer inte göra någonting, utan kommer leva upp sin lön och jobba tills den är 70. B spar 3 000 i månaden. Det är mycket, men ändå görbart. Då är det så att vid 50 års ålder har han sparat ihop 1,1 miljoner. Vid 60 har han 1,5 miljoner och det är ju jättefint. Det är lite guldkant i den åldern.

Elev C tar också 3 000 i månaden – det som den första slösar bort och den andra sparar – men den investerar. Vi säger att vi kör 9% tillväxt per år, som borde vara rimligt, då har vi vid 50 års ålder ungefär 5,1 miljoner. Det innebär att har man en aktieutdelning där så har man en månadslön på 21 000 i månaden, utan att behöva jobba. Kör vi vidare till 60 så är det ungefär 12 miljoner och din månadslön är drygt 50 000 i månaden.

Det är många som har fonder, föräldrarna har sparat i fonder åt dem, och det vet de om. Men de har inte en susning om vad en fond är vad man ska göra med pengarna när man får dem. Det är helt blankt. Så det här tycker de är jättespännande.

JB: Jag tänker att bara en enkel grej som att tänka: ”Mina föräldrar är 55 – har de 12 miljoner på kontot?” – ”Nej.”

EW: Jag brukar ändå fråga dem om just deras föräldrars ålder och de är runt 50–55. Jag brukar fråga om de tycker att de är hyffsat fräscha och det är de ändå. Och i den åldern skulle du kunna ha det så här. För att sparande och investeringar är verkligen för alla. Du behöver inte vara börsproffs eller så, utan… Nu är jag oförsiktig, men det räcker nästan med att du placerar i några olika investmentbolag, så har du mycket vunnet. Du behöver inte sitta och plocka ut aktier hela dagarna, utan det här kan du göra otroligt passivt, men över lång tid. De här 3 000 kronorna, om du har en lön på 20 000… många slösar bort det. Det får man göra också om man väljer det.

Tips till tonårsföräldrar

JB: Ja, man behöver göra det medvetna valet. Jag tycker det här är skitbra, Eric. Från och med idag kommer jag säga att jag känner en lärare i Uddevalla som lägger in det som belöningspass, får sina elever att jobba fortare för att det ryms normalt inte och det funkar, för de är intresserade. Och det är på yrkesprogram.

EW: Du får en annan relation till eleverna, för att du bjuder på någonting som är viktigt på riktigt. Då får man tillbaka och ett större förtroende för det som skolan ger, om skolan också ger någonting som jag kan koppla till direkt. Sedan är det en viktig bit i jämställdhetsarbetet också. Alla ska ha samma kunskapsförutsättningar eller vara upplysta om att tillfälligheterna finns.

JB: Det är förmodligen många föräldrar som lyssnar på detta, som har tonåringar hemma. Vad skulle du säga är dina tre bästa tips eller råd? Hur ska man göra för att få den här femtonåringen som bara säger ”jag pallar inte”, ”jag fryser”, ”jag är trött”, ”jag vill spela dataspel”…

EW: Allt tar sin tid. Man måste få dregla och spela dataspel också. Det måste vara ok. Men jag förstår vad du menar. Om man vill motivera till någonting så gäller det att hitta någonting som slår an. Jag kan inte bara prata om 12 miljoner om min femtonåring inte bryr sig, eller hur? Men kanske, om man nu till exempel får veckopeng eller månadspeng, så går den ofta åt till någonting. Varför inte jobba lite med belöning där? Alltså, säg att hälften får du garanterat. Hälften kommer vi göra någon form av belöningssystem för.

Det är ett ganska enkelt sätt att aktivera någon på. Det kanske man inte bryr sig om det första året när man är femton, men när man är sexton så märker man att det vore gott att ha lite mer. Allt tar sin tid också. Man behöver inte få panik för att min sjuttonåring inte är intresserad pengar.

Tips till småbarnsföräldrar

JB: Vad roligt att du säger det. Barnpsykologen vi intervjuade i boken ”Gör ditt barn rikt” han sa också att det handlar som förälder om att lägga ut brödsmulor. Vad skönt att du säger att det som funkar för en sjuåring funkar även för tonåringar. Jag såg på din telefon att du har också den här Gimi-appen. Skitbra app för föräldrar med barn, där man kan ställa in uppgifter och veckopeng.

Det enda problemet med den appen som jag upptäckte nu med Freja, för vi ger ju Freja veckopeng, så kan man ställa in ränta på pengarna de ska ha. Jag har nog missuppfattat hur den där räntan beräknas, för Freja får 25 kronor i veckopeng, men det betalas fan 60 kronor ränta. Så veckopengen blev plötsligt 80 kronor och jag tror att hon har 2 500, så jag tror att den där procenten räknas på hela beloppet på veckobasis.

EW: Ja, man ska vara försiktig med den. Men det är en väldigt bra sak, om man skulle vilja uppmuntra sparande till exempel, för barn. Lägg in en ränta så att ju mer du sparar, desto mer växer pengarna. Eller ska vi spara till den nya datorn eller skateboarden eller cykeln, så kör hälften själv.

JB: Freja är åtta nu, så vi har gjort allt från filtkulor till nu säger vi att när hon vill ha någonting…

För det sa också barnpsykologen till oss, att man kan förstöra för barn på två sätt när de vill ha någonting. Det ena sättet att förstöra för barn det är att säga ”ja” och ge dem det de vill ha. Och det andra sättet är att säga ”nej” och inte ge dem det de vill ha.

Så, vad ska man göra då? Då var det liksom att man skulle prata om varför det är viktigt och sedan gör vi så att vi delar upp det i tre bitar.

Då säger vi att en tredjedel får hon jobba ihop, en tredjedel får hon av oss eller tar vi från sparpengar och en tredjedel kommer från hennes aktier och fonder. Sedan att vi inte tar utdelningen eller så, det behöver hon inte veta nu, men för henne leder det till att pengar kan tjäna pengar och det kan göra att jag kan konsumera.

För jag tror att det som du var inne på också, att det handlar om att man behöver få känna att pengar är roligt och att man får konsumera. Vad var det du sa? Dregla och spela dataspel. Ja.

Tips för smarta köp

EW: En sak jag gör med mina barn det är att även om de har egna pengar och tekniskt sätt får köpa något de ser, så tvingar jag dem till lite väntetid. Hittar de någonting de vill köpa, så bra, då vet vi vart det är och då får du gärna köpa det nästa gång vi här. Om du vill. Det är också en viktig sak att slänga med till barn tycker jag. Att lära sig att vänta med impulserna. Även om jag har pengarna. Då lär de sig ofta att värdera. Ibland köper de det senare, men många gånger gör de inte det. Då får man en ganska god relation till spenderande och att hålla sina pengar.

JB: Jag har ett par andra kompisar som räknar om det i tid också. Där de räknar hur mycket lektid kommer den här prylen att ha. Då kunde de konstatera till exempel att dataspel, även om det kostar 600 kronor, så var det betydligt billigare i längden, för den tiden det användes var mycket längre än någon pryl som Frejas panflöjt på Malmö-festivalen. Hon ville ha en panflöjt och jag sa nej. Det var drama hela kvällen.

CB: Jag vet inte om jag köper det riktigt, med lektid så. Vissa grejer kan uppfylla liksom ett behov eller att man får en känsla, sedan har den uppfyllt sin uppgift. Så kan det vara.

JB: Nej, men jag sa bara att det är ett sätt att tänka. Sedan tänker jag att det där är lika viktigt för oss vuxna. Det här att få en tidsaspekt. Jag kommer ihåg att du och jag införde för något år sedan att vi frågade oss själva om vi behövde något eller bara ville ha det. Sedan såg jag att någon hade skrivit på en blogg att jag ”villhöver” det här.

EW: Det kanske är ett lite fyrkantigt begrepp det här, men det finns någonting som heter PPA – pris per användning. Vissa saker använder man inte så mycket. En tavla använder man aldrig, den hänger bara. Men till exempel på kläder. En tröja som du köper och använder en eller två gånger, den blir väldigt dyr. För det kostade mycket varje gång du använde den, jämfört med någonting du använder mycket. Som med tv-spelet där.

CB: Jag har en annan känslomässig relation till mina prylar. Det är det där att jag håller inte på med PPA, utan jag kan köpa någonting och ofta är det någonting som har bra andrahandsvärde för jag vet det kan vara så att jag använder den några gånger och sedan får den gå vidare. Och helst inte saker som inte har bra andrahandsvärde, för jag har den kännedomen om mig själv nu, att det är lika bra att bara ”pass it on”, liksom.

Jag har också gjort jättemånga misstag, där jag har köpt saker och så har jag använt det en gång och sedan har den fullgjort sin uppgift för mig liksom. Nästan så att jag inte ens tagit av prislappen. Sedan har jag inte fått tillbaka värdet alls liksom.

Veckans återkommande frågor

JB: Nu har vi pratat över en timme, så vi behöver börja runda av här. Vi har några frågor som vi alltid försöker ställa våra gäster. På en skala 1-10, hur konstig är du?

EW: Det är en femma. Jag kan nog vara lite fyrkantig. Jag har ingenting emot att gå på spa själv. Personalen tycker att det är jättemärkligt. Och jag går på ensam-bio. Jag tycker att det är fantastiskt att göra så.

JB: Det tycker jag förtjänar en bättre siffra än en femma.

CB: Det är kul att vara lite konstig för det är också roligt att erkänna det liksom.

JB: Jag kan gå och fika själv, så jag gillar det jättemycket. Vilken bok skulle du tipsa om?

EW: Då tar vi skönlitterärt här nu, för att bryta av. Något som borde passa alla är svårt att säga, men vi kör ”Björnstad” av Fredrik Backman. Den handlar om ett litet samhälle med ett hockeylag, men det gör den inte alls, utan den handlar om alla människor, så klart. Det är lite symboliskt. Fredrik Backman.

JB: Är det någon som inspirerar dig inom en ekonomi eller som du har som förebild?

EW: Jag skulle nog snarare säga att själva ekonomin i sig inspirerar mig. Jag tycker att det är ett roligt område att gräva i och att upptäcka. Jag har faktiskt ingen speciell guru. Jag har många istället som jag tar intryck av. Jag är aktiv på Instagram och där kan jag nämna @spargurun och @planbokssmart.se, som har lite olika fokus. Den ena väldigt mycket på att introducera människor för börsen och den andra mer på ett hållbart liv, med båda tid, pengar och energi.

JB: Spännande. Jag är inte alls i sociala medier, så jag har ingen aning. Är det något du gör i ditt sparande som nästan ingen annan håller med dig om?

EW: Ja, det kan det nog vara. Så här är det, jag tycker sparandet i sig är så fruktansvärt kul. Min fru tycker kanske att det är roligare att uppleva och göra saker. Jag tycker att det är roligast att spara. Jag tycker att det är otroligt tillfredsställande att se att det kommer in och att det finns. Det räcker för mig. Så jag tror min fru tycker att jag är lite konstig ibland, eller inte håller med. Sedan har jag ingenting emot att det tas ut därifrån också, men jag vill veta att det kommer in. Det kanske är lite neurotiskt. Jag är lite trygghetsnarkoman.

JB: Där hamnar vi i konflikt ibland, för jag kan vara den som konsumerar och spenderar mest pengar. Men Carro vill lägga dem på hög. Här kommer en ny fråga som en läsare har bett oss att ta upp i våra avsnitt. Så du får premiärfrågan: Om vi leker med tanken, vad är den lägsta årliga garanterade avkastningen du skulle godta för att låsa allt sparande för alltid i ett magiskt fasträntekonto?

EW: Den är bra. Då borde jag lägga mig i nivå med börsen, tänker jag, för börsen har avkastat historiskt i runda slängar 8-9% i snitt. Så då skulle jag vilja ha den garantin. Så 8%.

Budgetering med öronmärkta konton

JB: Jag påstår att budget är alla finansexperters råd som ingen följer och ingen någonsin har lyckats med eller hittat någon inspiration kring.

EW: Aj då. Där håller jag inte med. Budgeten är ju biljetten till dit du vill, tänker jag. Som vi pratade om förut, om man vet vad man vill uppnå. Alla pengar som kommer in till dig det är dina 100% som du får in, oavsett om det är 5 000 i månaden eller 100 000 i månaden. Och jag tänker att alla pengar som kommer in ska budgeteras. Allting ska hamna i ett fack, så att du har öronmärkta konton för alla pengar som kommer in. Till sparande, kläder, mat och så vidare. Det som händer annars är att pengar blir liggande på kontot och fladdrar iväg.

Jag hävdar att med en budget kan man synliggöra precis vilka pengar man får in och de som börjar tycka att det är kul och tycker om budget, de kan få ut väldigt mycket av det. Men kanske inte du.

JB: Men bra, jag tycker detta är jättespännande. Det är här det blir dynamik i det. Jag håller helt med dig, men för mig är inte det där budget, utan ekonomiuppföljning. Det är skitviktigt. Vi har koll på varenda utgift sedan 2006. Det är nördigt, men det har vi. För mig är budget att jag ska hålla på med någon kuvertmetod eller något sådant. Att man har en gräns för hur mycket pengar som får gå åt olika saker, exempelvis mat. Det är väl ingen som följer det? Funkar det?

EW: Ju bättre ekonomi man har desto mer lyx är det att kunna välja hur man gör, litegrann. Grundtipset är ju att få struktur och budgetera om man inte har det innan. Jag brukar tänka så här att pengarna som kommer in det är skådespelare i en film som vi har och du måste rollbesätta alla allihopa. Det vill säga, får jag in 10 000 så måste alla de här 10 000 hamna någonstans. Då visar jag vart de ska gå. De ska hjälpa till att öka på bufferten eller de ska gå till resesparande eller betala det här, och så vidare. Så min lön som kommer in den ska vara budgeterad till 100%, inkluderat sparande. Då vet jag att alla pengarna som kommer in kommer tas till vara. Ingenting kommer fladdra iväg, utan jag har valt vart allt ska vara.

Det betyder inte att jag inte får köpa mer kläder än si eller så, eller mer mat än si och så. Men om det går in en summa på klädkontot, då vet jag att om jag spenderar mer än det, då finns det ändå pengar sedan tidigare. För varje utgift jag har, till exempel bil, kläder, mat och nöjen, har jag någon form av utrymme, och det går in på det kontot. Men jag kanske inte spenderar alla de pengarna just den månaden. Då finns det kvar där. Så den månaden när kläderna kostar mer, då tas det därifrån också. Det finns hela tiden så öronmärkta konton för varenda utgift jag har i hushållet. Det låter fyrkantigt, men jag tycker att det är jättekul.

Tjäna mer eller begränsa utgifter?

JB: Jag tycker detta är superspännande, särskilt eftersom det inte är så ofta jag nästan hamnar på kanten och blir så negativ. Jag håller med dig om vissa grejer, så här tänker jag kring det: Pengarna kommer in, absolut, det första jag gör sparandet, men sedan vill jag ha det lite flytande, att de där 80% kan spenderas. Jag vet inte vad jag har för bild av det där, jag vet bara att tanken på budget gör mig spyfärdig.

CB: Du gillar inte ramar, utan du ska få bestämma själv. Det behöver inte vara så att du skulle gjort annorlunda med en budget, men det är känslan av att nu är det bestämt på det här viset och jag får inte göra som jag vill.

EW: Den tror jag är viktig, just känslan, för många känner så inför bara ordet budget.

JB: För mig blir det dessutom så att det slår an värderingar hos mig. Det blir dessutom begränsande… att pengarna räcker inte till, därför måste jag ha en budget. Då hade jag hellre bara gått ut och tjänat 10 000 spänn till då. Alla jag har pratat med säger också att man borde ha en budget, men att de inte lyckats följa en. Detta är nog läsarfrågan efter detta avsnittet: ”Har du en budget? Följer du den? Vad är din upplevelse av den?” Men du skulle säga någonting mer om batteri?

EW: Om vi tänker det här som ett mobilbatteri och så tänker vi på att du ska ut och åka tåg, som jag har gjort idag, så finns det ingen laddare. Du har fulladdat batteri och så klart vill du göra en massa roligt på telefonen, då vill du maxa vad du får ut av batteriet, eller hur? Då vill du helst dra slut på batteriet tills du är framme till nästa laddningsstation, stämmer va? Du vill inte 50% kvar som du inte har fått använda till någonting nu. Därför så tänker jag att om du ser pengarna som ett mobilbatteri, då har du 100% laddning vid inkomst, sedan går räkningar och sparande iväg. Då har du en viss procent kvar.

Sedan ska du anpassa resten så att alla pengarna hittar någonstans att vara. Det betyder inte att du ska spendera varenda krona, men du kanske sätter in x antal kronor på matkontot, klädkontot, resekontot, sommarkontot, och så vidare. Så att inte de olika hinkarna eller sparkontona eller buffertkontona blir utelämnade.

Ett bankkonto för varje utgiftsområde

EW: Jag har femton olika konton och det är jätteenkelt att öppna i appen. Det låter fyrkantigt, men då vet jag att de ska in där. När det är utgifter som ska gå till kläder, då är det därifrån det går. Tänk dig att du har 100 000, då låter 5 000 i utgift som väldigt lite. Men om de där 5 000 hade varit kläder till exempel, då får du kolla på ditt klädkonto istället och om det är mycket eller lite, i relation till de pengarna. Det ger en bättre relation till vad du har att röra dig med. Genom att öronmärka den här stora potten med pengar in i mindre fack, så gör det att man blir lite mer medveten. Jag gillar att optimera och jag vill inte att något ska hamna mellan soffkuddarna. Det som kommer in ska få hitta ett litet hem.

JB: Jag hatar dig lite för att exemplet är så bra. Jag fattar att det är bra, jag fattar att det funkar, och jag fattar också att det funkar inte alls för mig. Jag blir så avtänd. Jag tror också att det handlar om vad man har för bakgrund. Jag kommer mycket från företag och då har man ett konto, sedan kör man bokföring. Det är alltid viktigt att hitta någonting som funkar för en själv.

EW: Ja, och grundgrejen är egentligen att man kan göra det på tusen olika sätt. Man kan ha budget och man kan inte ha budget. Man kan också ha olika varianter. Men det viktigaste är egentligen att ha koll på in och ut, eller hur? Sedan gör det inte så mycket om man är fyrkantig som jag eller om man är lite mer frisinnad.

JB: Ja, eller vart man vill lägga fokuset också, faktiskt. Jag är inte dum i huvudet, jag fattar att det där hade varit bra för min ekonomi. Vi kanske inte hade haft lika mycket utgifter.

EW: Om du vet om att du har matutgifter för 8 000 i månaden, försök ligga 8 000 på matkontot varje månad, för då kommer du hela tiden få en matbuffert, till exempel…

JB: Eller så tjänar jag 2 000 spänn extra, och så kan jag lägga 500 spänn extra på maten. Förstår du? Det är här värderingsskillnaden är. Det är här min och Carros konflikt också ligger.

CB: Vi har ingen konflikt, Jan. Jag bara tyckte att det var spännande att du sa att vår ekonomi skulle bli bättre. Vår ekonomi är ju bra tack vare att du har den här känslan av att det bara är att tjäna mer pengar då, om det behövs.

Viktigt att följa upp sin ekonomi, med eller utan budget

JB: Precis, för mig är pengar ett spel. En lek. Men det jag menar är att även om ekonomin skulle bli bättre av en budget av det slaget, så skulle jag må sämre. För mig blir det som att jag utgår från att det är brist, det räcker inte till… Då kommer vi in på den där aspekten av ekonomi som jag tycker är trist, som är hushållning med resurs i brist. Men varför inte hushållning med resurser i överflöd? Varför inte tjäna mer pengar istället för att dra ner? Jag fattar att jag kan låta dryg nu för 99% och så var det för mig också fram till femton år sedan.

Jag har lärt mig hur jag sparar men jag har inte lärt mig hur jag tjänar pengar. Det är där det blir, för mig, enklare och roligare att tjäna mer pengar än att spara. Och jag fattar att så är det inte för 99% av befolkningen, men det är roligt hur engagerad jag blir.

EW: Man kan väl säga så här att ju mer möjligheter man har att tjäna mer pengar, desto mindre behov har man av att göra en väldigt snäv budget.

JB: Men jag håller 100% med om dig att man måste följa upp ekonomin. Det är vi helt på det klara med och det är en viktig del. Detta är en av de längsta intervjuerna vi har gjort. Vi har pratat i över en och en halv timme. Eric, det har varit helt fantastiskt att ha dig här. Det är en massa saker vi har kvar att prata om, som varför det står ”vänster” på din högerarm, men det tänker jag att vi tar i nästa avsnitt. Förhoppningsvis vill du komma tillbaka igen.

EW: Det gör jag hemskt gärna. Det har varit jättekul att vara här.

JB: Tack för att du ville komma.

— SLUT TRANSKRIBERING —

Prenumerera på nyhetsbrevet – nu med best-of-rikatillsammans

Om du gillar de artiklar och avsnitt som vi gör här på bloggen, då kommer du nog gilla nyhetsbrevet. Det är kostnadsfritt, kommer ca en gång i månaden och innehåller det bästa från bloggen, lite extra-material i form av mini-avsnitt samt även några konkreta tips. När du anmäler dig kommer du även första månaden får ca ett nyhetsbrev i veckan (totalt 5 st) med russinen från bloggens 1000 artiklar, de bästa tipsen och de viktigaste frågorna.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar

Om du gillade det här avsnittet, då kan du nog även gillar:

Tack för den här veckan och jag hoppas att vi ses även nästa söndag. Då kommer vi att titta på forskningens bästa tips och råd kring hur man kan spendera sina pengar på bästa sätt för att få ut maximal lycka från dem.


Den här artikeln publicerades 2019-08-25 klockan 17:26 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Rikatillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

28 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej Jan!
    Jag tänkte på din tanke om att man istället för att göra en budget kan tjäna ihop så mycket pengar som man behöver. Det är en bra tanke och jag förstår att du menar att man ska vara kreativ i sitt sätt att tänka. Jag håller med dig om just det. Men, problemet är att alla inte har lika lätt för det. Alla kan börja någonstans, men det kommer ta olika lång tid innan det ger utdelning.
    Helst vill jag inte diskutera olika gruppers möjligheter, men jag känner att den här frågan behöver tas upp. Vårdpersonal som redan tar extrapass och går på knäna. De kommer bara upp till ett visst belopp. Och visst, de kan byta jobb, gå över till ett bemanningsföretag etc. Men beroende på utbildning och bakgrund har alla inte den möjligheten. Inte när rekryteringen står och faller på att du har en endagsutbildning i ett visst datasystem.
    Vi har också olika typer av funktionsnedsättningar. Väldigt få arbetsgivare ser den stora kompetens som många besitter just för att kreativitet och problemlösningsförmåga övats upp för att få saker i vardagen att fungera. Det faktum att många funktionshindrade bara kan ta jobb inom ramen för sin utbildning gör situationen ännu mer problematisk. Är man utbildad socionom kan man kanske ta ett hemtjänstjobb i väntan på att rätt tjänst dyker upp. Som exempelvis blind eller rullstolsburen kan man inte göra det. Då kanske du kan gå vidare och söka telefonförsäljarjobb, men där ska man ha tur om de hjälpmedel man har fungerar med företagets system.
    Alla har sina förutsättningar helt enkelt och vissa har bättre bförutsättningar att tjäna pengar än andra. Nu tycker djag att de grupper som har sämre förutsättningar självklart ska göra det de kan, men i vissa fall kanske det handlar om att budgetera och få ihop ett investeringskapital så att de passiva inkomsterna ökar.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Belmina
    1. Vit pil

      Håller med fullständigt. Jag tycker att det kan låta lite provocerande att prata om att tjäna mer pengar istället för att hålla nere utgifterna. Jag har inget fysiskt ansträngande jobb men det är för mig inte värt att försumma familj, släkt och vänner för att dra in mer pengar. Jag antar att det inte är det du menar, Jan, utan att det handlar mer om att vara kreativ vad gäller att hitta sina inkomster, men det är lätt att det drar åt det hållet dvs att man ser mer pengar in som den allenarådande lösningen.
      Då har vi som Belmina förtjänstfullt beskriver dessutom många som har helt andra förutsättningar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  2. Vit pil

    Jag och min fru knappade in våra kvitton i Microsoft Money, när den fanns.
    Vi körde på i 2-3 år. Anledningen var inte att vi inte fick pengarna att räcka utan att vi hade ett tydligt sparmål vi ville nå. Vi skulle bo utomlands ett par år.

    Jag mer på Jans spår, att man köper vad man behöver och vill ha, och att man i efterhand knappar in utgifterna. I efterhand kan man fundera om man bör ändra sitt inköpsbeteende lite.

    Har man aldrig knappat in sina utgifter under ett par månader,
    så har man nog inte full koll på vad pengarna går till.

    Jag har fackföreningsavgift, olycksfallsförsäkring, barnförsäkring, hemförsäkring, bilförsäkring, bilbesiktning, bilservice, bredband, netflix, spotify, livförsäkring, fast elnätabbonemang, tandläkare, glasögon, rörlig el, tidning, mobiltelefoner, gymkort.

    Man kan spara genom att tex kolla efter billigare försäkringar,
    samla försäkringar och få rabatter, nöja sig med ett tv abonemang i taget, byta ut el saker som drar mycket ström.

    Jag sade upp min helgtidning vid årsskiftet,
    men den fortsatte komma, men jag orkade inte ringa.
    efter många månader såg jag att pengar hade dragits varje månad i ett halvår.
    När jag ringde sade de att de inte kunde se att den var uppsagd.
    Eftersom jag fått tidningen under tiden gjorde jag inte så stor affär av det.
    Nu är den uppsagd och jag har fått ett konfirmerings mail.
    Så denna gången skall utgiften vara borta.

    Någon av er som kör med mobilappen Tink.
    Det är en budget app, som automatiskt kategoriserar inköp.
    Den hämtar transaktioner från banker, och kortföretag.
    McDonalds kategoriseras som restaurang, ICA som matinköp, osv.
    Tycker den verkar bra, men ur integritetssynpunkt kanske det inte är så idealisk.
    Den flaggade även upp en dubbelbetalning från apoteket,
    vilken jag har reklamerat.
    Man delar med sig av sina konsumtionsvanor till företaget. Förhoppningsvis anonymiseras datan. Är man nojjig så bör man heller inte ge företaget access till ens bankkonto via MobiltID heller. Det sista är det enda stora minuset.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mattias
    1. Vit pil

      Bra! Men har du funderat på att slopa alla försäkringar förutom hem? Jag satt av ganska mycket tid vid ett tillfälle beträffande barnförsäkringar bl a. Det jag kom fram till var att man får typ 60 000 kr om barnet skär ut sitt öga och ca 120 k om barnet förlorar en arm. Det är såklart inte så enkelt att kolla upp allt men jag tror du bör komma fram till samma slutsats nämligen att du inte försäkrar så mycket alls. Bättre att lägga premiens kostnad på en resa med familjen varje år.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      N
  3. Vit pil

    När jag gick från att arbeta till att vara student skaffade jag mig en budget. Utan det hade jag aldrig kunnat göra några roliga saker. Med CSN och lite extrajobb som inkomst var jag tvungen att slimma utgifter för sådant som livsmedel, kläder och teknik för att överhuvudtaget ha råd med trevliga resor och att dricka god öl på puben. I en sådan situation hade jag uppnått något slags inkomsttak och kunde nog inte se någon möjlighet att tjäna mer pengar, som Jan är inne på.
    När jag däremot började jobba efter studierna har jag använt budget på ett mer teoretiskt plan. Jag gör en månadsbudget nu för att helt enkelt känna att jag har koll på vilka fasta utgifter och löpande utgifter som i snitt finns en månad och på så vis hitta mitt sparutrymme. Det blir väldigt bra eftersom jag då inte behöver göra avkall på den konsumtion jag vill ha. Om man börjar i änden sparande och säger t.ex. ”Nu ska jag spara 20%”, ja då kanske man spar mindre än avd man egentligen skulle kunna. Tänk om konsumtionen bara utgör 70% av dina utgifter efter skatt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonathan
    1. Vit pil

      Om man är rädd att man sparar för lite kan man se till att vid varje löneförhöjning lägga hela löneförhöjningen i ökat sparande lite till (det som i nudging kallas ”Save More later”). Man vet ju att man kan leva på sin gamla lön så egentligen behöver man inte mer. Man kan naturligtvis se till att öka sparandet oftare än så för att nå nivån då man inte sparar för lite.
      Här är uppföljning naturligtvis väsentligt så att man kan fråga sig om det är rimligt att X % av utgifterna går till Y.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
      1. Vit pil

        Den är intressant, du vet att du kan leva på din nuvarande lön o spara framtida löneförhöjningar.

        Undrar hur långt retroaktivt det skulle funka…

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Andreas
  4. Vit pil

    Budget är för sådana som inte kan tygla sitt konsumtionsbegär. Jag behöver ingen budget och har aldrig ens tänkt göra någon. Det jag gjort är att jag räknat ut vad jag kostar i fasta utgifter och sen har jag höftat till med kostnader för annat och tänkt att det är rimligt. Det är inte så att jag kommer shoppa en massa prylar bara för att jag inte satt en exakt siffra på hur mycket jag ska hålla mig till varje månad, tvärtom! En budget kan även göra så att man slösar mer eftersom man då mentalt har placerat pengarna på konsumtionskontot och när man ser att man har massa pengar ”över” där så kanske man känner att det är fritt fram att sätta sprätt på dem på skräp. Bättre att ständigt göra medvetna val istället för att förhålla sig till förutbestämda summor av pengar.

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Joppa
    1. Vit pil

      Som du är inne på själv – alla är olika och har olika behov av att styra upp sina liv. Personligen tror jag dock att en del definitivt kan ha hjälp av en budget men du verkar ha den personlighetsmässiga styrkan att inte ha något sådant behov.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  5. Vit pil

    Vi har inte en budget men kanske en variant.

    däremot för vi excel på alla fasta utgifter. Dit räknas även sparande.

    Varje månad uppdaterar vi det med vad bilarna kostade, elräkning, försäkring osv osv. På så sätt får vi fram ett medelvärde på hur mycket pengar som går åt varje månad, i snitt. Då slipper vi de där månaderna när det trillar in 3 försäkringar som ska betalas. Då sitter redan pengarna på kontot. Vi sätter av en peng till barnen som ska gå till kläder även matkontot har en fast summa. Men det är mer ett riktmärke än lag.

    Sen använder vi appen Dreams frekvent. Spar där till julklappar och födelsedagar tex. Hur mycket ska du spara och när ska målet vara uppnått är allt man behöver ange, appen drar pengar varje måndag tills drömmen är uppfylld.

    Pengar som blir över delar vi på två och får använda hur vi vill.

    En budget fast ändå inte.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Ett förtydligande. Summan som visar vad som går åt varje månad sätts givetvis av på ett konto som vi kallar räkningskonto.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Andreas
  6. Vit pil

    Jag antar att diskussionen bygger på att Jan skiljer på budget och bokföring (som i att en budget är något ”man måste hålla sig inom”), eller har jag missuppfattat? :)

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Panerad Glasstårta Med Strössel
    1. Vit pil

      En budget är ett mål som man vill hålla sig inom men som det händer att man överskrider. Problemet är att ha en vettig strategi för att hantera vad man ska göra när budgeten överskrids och hur man ska se till att undvika onödig konsumtion när budgeten underskrids.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
      1. Vit pil

        @Jan-Olov det krävs en liten inkörningsperiod för att få en fungerande budget.. att lägga upp och planera innebär inte nödvändigtvis att man ska slösa upp allt man lagt upp för olika ändamål, och inte heller att man inte får justera med tiden. Det är lite så YNAB-utbildarna lägger fram det.. För de som räknar med att det ska ätas utemat eller annat onödigt, och får nån helt oväntad utgift som måste komma nånstans ifrån (förhoppningsvis ”emergency fund” så att det inte drabbar nåt annat) så är det bara plocka från en mindre viktig sak och prioritera om.
        Dave Ramsey kör ungefär samma race som Jesse på YNAB, fast lite brutalare, skrikigare och predikigare, de har också ett hjälpmedel ”EveryDollar” som till skillnad från YNAB inte kostar nåt, och föreläsningar (”Financial Peace University”, som till skillnad från YNABs gratisgenomgångar kostar..

        0
        Gravatar ikon för användaren
        P-O Yliniemi
  7. Vit pil

    Gillar ändå inställningen att vi ska TJÄNA pengar inte bara snåla ihjäl oss. Pengar ska rulla, hjulen ska snurra.

    Säg det till alla lönedumpare och skurkföretag där ute som ger brödsmulor åt de som sen ska konsumera deras varor.

    Hade det varit lätt att tjäna pengar hade vi inte haft någon fattigdom. Sparande borde inte behöva planeras, schemaläggas med tvång. Lönerna ska vara så stora att där blir pengar över oavsett. Det ska inte ens gå att förbruka allt. Pengar är ett skämt. Det är ingen begränsad resurs som man måste hushålla med. Det är bara påhittade siffror. Låt hjulen snurra. Dela ut mer pengar till befolkningen så vi kan konsumera fler tjänster och skapa fler jobb

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Arbetare och konsument och aktieägare
    1. Vit pil

      Jag är medveten om att det finns en hel del som har det knapert och verkligen måste vända på varje krona, men om man ser en bit bakåt i tiden (till exempel till 70-talet när jag var barn) kan man se att de allra flesta har det mycket bättre ställt. Vi har mycket mer saker, är på mycket mer upplevelser och vi reser mycket mer. En del av det är finansierat av lån (ibland mycket dyra), men även bortsett från det har det hänt mycket.

      Att få mer resurser är därför inte nödvändigtvis lösningen. Naturligtvis behöver vi se till att alla har en acceptabel miniminivå, men de allra flesta behöver lära sig att få en mer långsiktig syn på ekonomi. Tyvärr är det inte bara dyra konsumtionslån som lockar åt fel håll utan väldigt mycket handlar om att göra det enklare att köpa och hela världens penningpolitik (med räntesänkningar och ”QE”) snarare uppmanar oss att konsumera nu och betala sedan istället för att spara först och konsumera sedan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  8. Vit pil

    Att inte ha en budget är som att segla utan sjökort.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Birger
  9. Vit pil

    Jag har inte läst/sett avsnittet än men angående budget kan jag rekommendera YNAB – https://www.youneedabudget.com/. Jag testade allt från Excel-blad, mobilappar och diverse ekonomiprogram innan jag provade YNAB för fem år sen och allt bara föll på plats.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Peter
    1. Vit pil

      Jag har kört YNAB ganska precis 6 år. Gjorde ett försök med deras nya helt webbaserade version igår, och gjorde väl felet att importera mitt gamla från Classic-versionen, men efter den lilla testen kommer jag fortsätta med Classic. Kom inte alls överens med deras nya, och efter importen så hade jag många minus-tusen att fördela denna månad och de flesta tidigare. Kanske hade tyckt nåt annat om jag hade startat på rätt sätt, med en helt clean ny…
      Efter 6 år har man lärt sig en hel del trix med programmet, men som du skrev så kommer man igång direkt (om man gör rätt). Rekommenderar oavsett om man funderat på nån budget eller inte, eller valt nåt annat program (typ Quicken som bara är för uppföljning) intresserade av att ta en titt på deras videor.. Tankesättet Jesse och YNAB-gänget förespråkar gillar jag skarpt…

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      P-O Yliniemi
      1. Vit pil

        Låter som en jättebra app. Men att de är en prenumerationsavgift på detta gör ju att jag blankt tackar nej till denna. Varför inte en engångskostnad? (ja jag vet den riktiga anledningen)
        Då detta är något man vill ha över flera år så ser man ju direkt vilken kostnad detta blir.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jimmy
    2. Vit pil

      @Jimmy, version 4 finns fortfarande kvar att hämta från deras sida, och då den inte längre går registrera får man väl tillåta sig att fula till det lite.. provtiden går att nollställa och öka till 99 dagar åt gången, det var så jag testade programmet ordentligt innan jag hann med att köpa det billigt via steam då dom hade det billigt..
      Deras nya kanske är bättre på nåt sätt, men jag vill inte att det ska vara helt webläsarbaserat, jag antar att import av kontoutdrag från våra svenska banker inte heller fungerar, och jag behöver inte veta hur gamla pengarna jag anvädnder idag är (gissar på runt ett år)..

      0
      Gravatar ikon för användaren
      PeO
  10. Vit pil

    Första gången jag gjorde en budget var för fem år sedan när jag blev lämnad av min dåvarande partner mitt i en lägenhetsaffär, efter att ha legat vaken en hel natt och funderat på om jag skulle ha råd att flytta in i lägenheten jag redan hade köpt så skissade jag upp en budget och insåg att det skulle gå bra så länge jag var lite medveten om mina rörliga kostnader. Sedan dess använder jag en budget som ett sätt att nå mina mål, jag känner mig inte alls begränsad för jag väljer ju själv hur den ska se ut och jag tycker det är skönt att göra ett aktivt val om hur mycket pengar jag ska lägga på tex krogen varje månad i stället för att upptäcka i efterhand hur stor kostnaden blev.

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    AK
  11. Vit pil

    Jag vet inte hur många gånger jag tänkt att ordna en riktig budget. Jag har lagt timmar på att sammanställa utgifter för att sedan aldrig orka hela vägen. Jobb, avhandlingsarbete, partner och barn (ordningen borde nog se annorlunda ut… 😜) och det faktum att jag inte ”måste”, gör att det faller bort. Nu tänker jag att realiserbart, på riktigt, inte i önskevärlden, är bäst både när det handlar om pengar och träning. Avsätter för investeringar enligt era förslag men sedan får det vara bra.

    Åsa

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Åsa
  12. Vit pil

    Avsnittet har inte blivit publicerat i Acast än. Är det Acast som strular eller är det nått annat?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Carina
  13. Vit pil

    Kan inte se att avsnittet är tillgängligt i min poddspelare. Är det inte utlagt än eller är det något fel på min sida?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Jan-Olov Andersson
  14. Vit pil

    Soundcloud funkar inte för mig…. not available… har ni missat något???

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  15. Vit pil

    Problemet jag ser med att göra en budget är att det lät kan bli för mycket på dom olika kontona efter en tid. Har man en begränsning på summan på kontona så har ju inte varje krona sin plats å man kan bli lockad å göra av med mer pengar en nödvändigt. Hur löser man detta ? Jag föredrar å ha en buffert. Ha kol på mina utgifter inklusive månadspar å sen det som blir över blir extrasparande.

    Tack för ett grymt bra avsnitt Jan

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emil G
  16. Vit pil

    Håller med Erik där om ”budget”… varje inkommande krona ska ha ett jobb, men inte nödvändigtvis (och inte alls) förbrukas bara för att de allokerats.

    Skaffade själv en lite nyare bil för ett knappt år sen, betald och klar vid hämtning. Jag planerar redan sen köpet ”ny bil 2024” och allokerar några tusen i månaden för kommande köp.

    Jag sparar inte i separata konton (håller NTE med Erik där, skrota alla konton utom möjligtvis 2-3 st, lönekonto, lättillgängligt sparkonto, mindre lättillgängligt konto), utan låter programmet YNAB sköta det via fejk-konton (kategorier) istället.

    Ex. min kategori för el & värme ligger jus tnu ganska uppbuffrad inför vintern.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    P-O Yliniemi

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.