Om Kalla Faktas "Den förbjudna skogen" - landgrabbing i Afrika
Sök:

Om Kalla Faktas ”Den förbjudna skogen” – landgrabbing i Afrika

Samt om Better Globe - det goda examplet och sättet att göra det rätt på

Igår visade Kalla Fakta på TV4 en väldigt bra dokumentär ”Den förbjudna skogen” om fenomenet ”landgrabbing” (sv. markrofferi) i Afrika i allmänhet och Uganda i synnerhet. Det är hemskt att se hur de fattiga drabbas när storföretagen drar fram. Tyvärr är det dock något som är väldigt vanligt. Därför är jag också så stolt på det sättet som Better Globe jobbar på.

Jag såg själv inte dokumentären förrän inatt eftersom jag höll ett stort informationsmöte i Malmö om just Better Globe som är ett kenyanskt skogsföretag som bedriver sin verksamhet i just Kenya och Uganda. Jag fick dock tipset från flera läsare och inte minst så började frågorna komma här på bloggen, här kommer således mina tankar och funderingar kring fenomenet och en kort beskrivning av skillnaden mot hur Better Globe arbetar.

Fenomenet ”squatters” och en sak som kunde gjorts tydligare

Min första tanke när jag såg dokumentären är – ja, så går det tyvärr till på många ställen. Det som jag inte tyckte framgick riktigt tydligt i dokumentären, på grund av vinkeln och narrativet, är att många av de personerna inte faktiskt ägde sin mark. I Afrika är det ganska vanligt med så kallade ”squatters”, personer som har levt på en bit land i många, många år och därmed både upplever sig äga marken och ha rätt till den, trots att det egentligen är någon annan som äger marken. Mer info finns på Wikipedia om konceptet ”squatting”.

Det är fattiga människor som inte har något annat och har flyttat på sig tills dess att de har hittat en plätt mark som ingen använder och så har de slagit sig ner på denna. Det ställer till med mycket konflikter och jag vet att det är en av de utmaningar som Better Globe också försöker lösa, fast med ett helt annat angreppssätt, mer om det nedan. Det som var dock än mer skrämmande i dokumentären var att det verkade som att det var flera av människorna som tydligen hade ägt sin mark innan den beslagtogs. Där får man då hoppas till rättsystemet att det fungerar, för så får man faktiskt inte göra ens i Uganda – dock tar bara sådana processor väldigt lång tid där nere eftersom dokumentation har en förmåga att ”tappas bort” och ”hittas” mot ett pengabidrag.

Ovan ger dock förhoppningsvis en liten förklaring till det att å ena sidan säger den svenska kvinnan i dokumentären att ”landet ägs av den ugandiska staten” medan journalisten hävdar att det är böndernas mark. Oavsett vilket så förändrar det här inte i sak att fenomenet är rent ut sagt för jävligt. Jag förstår människorna helt klart – jag skulle också vara asförbannad, jag har bott på ett ställe i många år, jag har brukat marken, jag har haft min boskap där och sedan kommer något företag som kör ut mig, misshandlar mig och dessutom anmäler mig till polisen. Tro sören att man hade varit förbannad.

Det finns ju många exempel att när företag har betett sig på det här sättet att människorna till och med har smugit in på plantagerna och tuttat fyr på dem. För det som ofta händer är ju att företag kommer till ministeriet i landet, säger att de vill ha mark, betalar en muta, tjänstemännen tittar på kartan, väljer ut en bit land och säger – där kan ni odla era grejer. Företaget kommer dit och så får man köra ut squattersen och så är konflikten igång. Många gånger till och med ovetandes för den ursprungliga beställaren.

Där finns till och med ett exempel där Svenska kyrkan fick rätt mycket kritik 2012 för en tallodling i Niassastiftet i Moçambique. Exakt samma sak med ”landgrabbing” eller markrofferi på svenska. Det ännu galnare där var att man planterade svensk tall i en miljö där tallen inte ens förekommer naturligt. Det slutade med att folk brände ner plantagerna nattetid och där uppstod en enorm konflikt. Det hela kan man läsa om i Magasinet Filter #25 från 2012.

Sättet som Better Globe gör det på är annorlunda (och bättre)

Just det här fenomenet landgrabbing var något som jag var orolig för när jag lärde känna Better Globe. Jag ville nämligen inte göra samma misstag som kvinnan i dokumentären igår eller Svenska Kyrkan – även om intentionen är god så ursäktar ju det inte att andra far illa på grund av den. Det är därför nämligen något som jag har tittat extra nog på när jag har varit på mina resor med Better Globe i Afrika. Det är också därför jag blir så himla stolt när jag såg dokumentären igår eftersom jag vet att det finns andra och bättre sätt att göra sakerna på. De tar längre tid, de är mer omständiga men de fungerar så mycket bättre.

Några stora skillnader mellan Better Globe och andra skogsföretag är:

  • Better Globe odlar sina träd i semiöknen som inte är matjord för bönder!
  • Better Globe har inte köpt någon mark att odla skog på, man leasar den från de personerna/grupper som äger marken på riktigt
  • Better Globe ingår leasingavtal bara där man har lokalbefolkningens stöd, har blivit inbjudna och har den lokala ledningens stöd. Sedan får de föra förfrågan uppåt.
  • Better Globe går mer och mer över till att plantera träd hos så kallade outgrowers, bönder som odlar Better Globes träd på sin egen mark (agro-ecology)

Man behöver inte plantera i mark som är odlingsbar för mat

Den första och största anledningen är att majoriteten av Better Globes träd inte behöver planteras på mark där man kan odla mat. Mat är en brist och människor som är hungriga kommer alltid föredra mat framför skog. Därför har Better Globe bara använt mark där man inte kan odla några andra grödor. Det här har ställt till det med mängder av utmaningar som man de senaste 10 åren har lyckats lösa. Bland annat genom att plantera träd såsom Mukau- och Acacia Senegal-träd, som är naturliga för miljön och som klarar dessa torra förhållanden med mindre än 500 mm regn per år – något som tallar och granar har väldigt svårt för. Så en del av förklaringen är tyvärr att skogsbolagen brister i kunskap.

Man kan börja ”bottom-up” istället för ”top-down”

Better Globe har alltså anammat en ”bottom-up”-teknik där man börjar längst nere – hos den lokala befolkningen. Man förankrar projektet, låter människorna prata i byarna, de lokala byledarna, de lokala civilsamhällena och sedan låter driver man processen nerifrån och upp, ibland ända upp till regeringsnivå. Det här tar oerhört, oerhört mycket längre tid än att börja med regeringen och en stor summa pengar – men det blir också så mycket bättre. För när det väl kommer längst upp så har de inget annat val än att godkänna det eftersom det är förankrat hela vägen ner. Dessutom gör det här att man undviker korruption eftersom mutor inte behövs. Men vi pratar om att det här tar år i form av tid, något som de flesta aktörer som kommer utomlandsifrån inte har och därför tyvärr tar genvägar.

Jag har själv träffat och intervjuat många sådana här bönder och lokala ledare och alla har utan undantag varit positiva till Better Globe. Många har till och med jobbat hårt och engagerat sig för att Better Globe ska komma till just deras område. För med Better Globe följer arbetstillfällen, att de lokala skolorna upprustas och en kompetens som verkligen är lokal. Det gör att Better Globe t.ex. inte behöver ha vakter som ska skydda plantagerna mot folk som på natten skulle smyga in och bränna ner dem, tvärtom skyddar människorna Better Globe och det är helt fantastiskt att se hur vi blir bemötta nere på plats av alla.

Outgrowers – bönder odlar på sin egen mark

Det som det har pratats om väldigt mycket på sistone är just konceptet med agroekologi, det vill säga att man kombinerar jord- och skogsbruk. Genom att ge bönder möjlighet att odla träd på sin egen jordbruksmark – bland sina normala grödor – ökar man nämligen inte bara deras avkastning på sikt utan det är bättre på alla sätt. Till och med FN pratar om att det är ett av få sätt att försörja hela jordens befolkning, särskilt i de fattiga områdena. Då undviker man helt och hållet den problematiken som beskrevs i dokumentären. Det blir då nämligen böndernas egen mark, de bestämmer själva och de kan öka sin avkastning.

När jag var nere i Kenya nu i augusti så var det här verkligen en av de största behållningarna, att få prata med dessa bönder. Jag intervjuade dessutom en av dem Samuel Mulli, som jag skrev om i den här artikeln. Se gärna intervjun med honom (det finns textning till svenska) och jämför med Kalla Faktas intervjuer med bönderna i Uganda. Notera skillnaden, för enligt mig är den som natt och dag.

Här finner du hela artikeln:

Slutord

Sammanfattningsvis så tycker jag att det är jättebra att problematiken belyses och det gör mig stolt att se att det finns alternativ till hur man kan genomföra dessa projekten som i princip alltid har en god intention. Det samma gäller att där inte finns något motsatsförhållande mellan att göra saker på komersiell basis samtidigt som man tar hand om människorna, bidrar till planeten och tjänar pengar samtidigt.

Jag har även under dagen försökt få reda på lite mer om projektet via mina kontakter i Uganda. Den beskrivningen som jag har fått är att rent generellt så är Green Resources, företaget bakom, ganska väl ansedda och har stora samarbeten med många regeringar i Afrika. De gör väldigt mycket bra saker. Det andra som mina kontakter berättade är också att fenomenet ovan är inte helt ovanligt också i form av rent missnöje med människorna runt om. En del får arbete och har blivit ekonomiskt ersatta för marken, men att ett mindre fåtal också ser chansen att utnyttja sådant för egen vinning, vilket inte är så konstigt.

Så rent generellt så är jag glad över att problemet uppmärksammas och diskuteras. Sedan är jag extra stolt över att det sättet som Better Globe driver sin verksamhet på. Skriv gärna i kommentarsfältet om det är något som jag har missat eller om du har fler frågor så ska jag försöka besvara dem efterhand.

Relaterade artiklar

Relaterade etiketter och ämnen

avkastning, misstag

Kommentera

4 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Har du laggt ner bloggandet? Får abstinens :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Carl
    1. Vit pil

      Har tyvärr fått lägga tid och engagemang på annat håll. Men nu är jag på gång igen! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Tack Jan för ditt förtydligande, som jag gärna vill sprida vidare. Keep going!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    pia bak-frederiksen
  3. Vit pil

    Tack Jan, för ditt förtydligande. Bra skrivet. Även jag har med egna ögon hört och sett Hur Better Glob arbetar och hur mycket gott det gör för så många människor och världen o stort. Jag är stolt över den etik och moral Better Glob jobbar utefter och att jag är en del i detta. Långsiktighet och med Visionen att utrota fattigdon ett träd i taget .
    Tina Bjerke

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Tina Bjerke

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.